Hoppa till sidans innehåll

Vattenkvalitet och reningsresultat

Vattenkvalitet

Vattnets hårdhet

Vattnet i Raseborg är mjukt förutom i Karis centrum, där hårdheten varierar från mjukt 3,76 °dH till medelhårt 5,5 °dH. Värdena kan noteras vid dosering av tvättmedel/salt i tvätt- och diskmaskin.

0-2 °dH mycket mjukt
2-5 °dH mjukt
5-10 °dH medelhårt
10-21 °dH hårt
1 °dH = 0,178 mmol/l kalsiumkarbonat

Reningsverkens reningsresultat

På affärsverket Raseborgs Vattens verksamhetsområde finns tre avloppsreningsverk; Karis-Pojo, Skeppsholmen samt Bromarv. Tekniken i reningsverken varierar, men huvudprincipen för reningen är densamma. Avloppsvattnet renas mekaniskt, biologiskt och kemiskt.

Reningsverken uppfyllde alla ställda reningskrav under år 2020. Reningsresultat för år 2020 som årsmedelvärde kan ses från tabellen nedan.

ReningsverkBS7 %P %N %
Karis-Pojo989574
Skeppsholmen999788
Bromarv999954

Reningskraven som årsmedelvärde kan ses från tabellen nedan.

ReningskravBS7 %P %N %
Karis-Pojo959570
Skeppsholmen959560
Bromarv909040

Reningsverkens verksamhetspricncip och reningsresultat

Alla avloppsreningsverk i Raseborg avlägsnar effektivt organiskt material och fosfor ur avloppsvattnet. Dessutom har Karis-Pojo och Skeppsholmens reningsverk en process för kvävereduktion. Vid reningsverket i Bromarv avlägsnas kväve genom att det binds i slammet under den biologiska behandlingsprocessen.

Karis-Pojo reningsverk

Karis-Pojo reningsverk togs i bruk år 2007. Vid anläggningen behandlas i genomsnitt 4 300 m3 avloppsvatten per dygn. Det renade avloppsvattnet leds ut i Skuruviken i Pojoviken.

Reningsverket är en aktivslamanläggning som effektiviserats genom sandfiltrering. Den biologisk-kemiska behandlingsprocessen avlägsnar effektivt organiska ämnen och fosfor ur avloppsvattnet. Genom denitrifikationsprocessen avlägsnas kväve på ett effektivt sätt.

Av det kväve som kommer till reningsverket avlägsnas i genomsnitt 77 % (krav 70%)  och av fosforet 96 % (krav 95%) (åren 2016–2020). Det överskottsslam som uppstår vid behandlingsprocessen förtjockas och torkas med en centrifug. Det torkade slammet levereras till en biogasanläggning för vidare behandling.

Skeppsholmens reningsverk

Skeppsholmens reningsverk färdigställdes i slutet av 1960-talet och har sanerats och effektiviserats under årens lopp. Vid anläggningen behandlas i genomsnitt 3 400 m3 avloppsvatten per dygn. Avloppsvattnet leds ut i havet i Båssafjärden.

Reningsverket är en aktivslamanläggning som effektiviserats genom flotation. Den biologisk-kemiska behandlingsprocessen avlägsnar effektivt organiska ämnen och fosfor ur avloppsvattnet. Genom denitrifikationsprocessen avlägsnas kväve på ett effektivt sätt.

Av det kväve som kommer till reningsverket avlägsnas i genomsnitt 74 % (krav 60 %) och av fosforet 98 % (krav 95%) (åren 2016–2020).  Det överskottsslam som uppstår vid behandlingsprocessen förtjockas och torkas med en centrifug. Det torkade slammet levereras till en biogasanläggning för vidare behandling.

Reningsverket i Bromarv

Reningsverket i Bromarv togs i bruk år 2011. Det renade avloppsvattnet leds ut i Västerviken. Vid reningsverket behandlas ca 38 m3 avloppsvatten per dygn.

Reningsverket är en biorotoranläggning. Den biologisk-kemiska behandlingsprocessen avlägsnar effektivt organiska ämnen och fosfor ur avloppsvattnet. Kväve avlägsnas genom att det som en biprodukt i den biologiska processen binds till slammet.

Av det kväve som kommer till reningsverket avlägsnas i genomsnitt 51 % (krav 40%) och av fosforet 98 % (krav 90%) (åren 2016–2020).  Slammet från reningsverket förs till Skeppsholmens reningsverk för torkning.

ReningsverkIbruk-tagningsårBehandlat avlopps- vattenTypBehandlingsprocess
Karis–Pojo20074 300 m3/daktivslamanläggning + sandfiltreringbiologisk-kemisk + denitrifikation
Skeppsholmenslutet av 1960-talet3 400 m3/daktivslamanläggning + flotationbiologisk-kemisk + denitrifikation
Bromarv201137 m3/dbiorotoranläggningbiologisk-kemisk

Skadliga ämnen

Miljöskadliga eller farliga ämnen kommer till avloppsreningsverken tillsammans med avloppsvatten från hushåll och industri, genom utsköljning från markytan samt tillsammans med dag- och läckvatten.

I avloppsreningsprocessen avlägsnas skadliga ämnen t.ex. genom biologisk nedbrytning och/eller genom att de binds till slammet. Avlägsnandet av skadliga ämnen varierar beroende på ämne. Den andel som inte bryts ned eller binds till slammet rinner tillsammans med det avloppsvatten som behandlats vid reningsverket ut i det mottagande vattnet.

År 2020 har följande föreningar/ämnen undersökts i det avloppsvatten som behandlats vid Karis-Pojo och Skeppsholmens reningsverk: alkylfenoler och alkyletoxylater, ftalater, perfluorerade föreningar, bekämpningsmedel, tiazoler (TCMTB, MBT), kadmium, kvicksilver, nickel, bly och bromerade difenyletrar.

I proverna som tagits år 2020 konstaterades följande ämnen i avloppsvatten som behandlats vid Karis-Pojo reningsverk: nonylfenol och nonylfenoletoxilater, perfluorerade föreningar bl.a. PFOS, av ftalaterna DEHP, kvicksilver, kadmium, bly, nickel samt olika bekämpningsmedelsföreningar såsom terbutryn, atrazin och MCPA.

Följande ämnen konstaterades i proverna från avloppsvatten som behandlats vid Skeppsholmens reningsverk år 2020: nonylfenol och nonyletoxilater, oktylfenol, ftalater såsom DEHP och DBP, perfluorerade föreningar bl.a. PFOS, kvicksilver, bly, nickel samt olika bekämpningsmedelsföreningar såsom terbutryn och diuron.

Ämne / FöreningAvlägsnats
Nonylfenoler och nonyletoxilater > 90 %
Oktylfenoler och oktyletoxilater> 80 %
Ftalater> 70 %
BDE> 90 %
DiuronAvlägsnats i mycket liten grad. Halterna har observerats till och med öka under reningen.
MCPAAvlägsnats i mycket liten grad. Halterna har observerats till och med öka under reningen.
Kvicksilver80–90 %
Kadmium80–90 %
Bly80–90 %
NickelAvlägsnas inte i processen. I vissa fall är halten i det utgående avloppsvattnet klart högre än i det inkommande.
PFOSVid reningen ökar mängden särskilt vid de reningsverk som bedriver biologisk kvävereduktion. Vid aktivslamanläggningar avlägsnas ca 15 %.
Tabell. Avlägsnande av skadliga ämnen vid reningsverken i allmänhet.
Källa: Skadliga ämnen i avloppsreningsverk -projektets slutrapport (Haitalliset aineet jätevedenpuhdistamoilla -hankkeen loppuraportti), Vattenverksföreningens publikationsserie nr 34, 2014

Senast uppdaterad: 20/02/2025