Tänk om-projektet har nu pågått i nästan ett helt läsår. Vid det här laget är det bra att reflektera, tänka på vad vi har gjort och lärt oss.
Kartläggningar gav underlag för utbildningen
Innan själva utbildningsarbetet påbörjades har vi kartlagt alla åtta skolors erfarenheter, kompetenser och behov gällande utmanande beteende. Resultaten analyserades och användes till grund för skolans föreläsningsteman.
Resultaten för skolorna var förvånansvärt lika. I varje skola var de största utmaningarna att stödja och lägga märke till neuropsykiatriska barn, att möta och lugna utmanande situationer och att förebygga dessa situationer. Behovet att bemöta dessa utmaningar ökar, men stödåtgärderna som finns räcker inte alltid till. Önskningar om praktiska råd för att stötta och bemöta vårdnadshavare förekom också i de flesta skolor. Andra områden som behöver utvecklas är nätverksarbete och samarbete med andra än skolpersonalen. Att hitta system och arbetssätt för ett välfungerande nätverksarbete är förstås inte bara en utmaning för skolpersonalen, utan gäller även personalen i de mångprofessionella teamen.
I flera skolor har personalens eget välbefinnande, och särskilt återhämtningen, varit en stor utmaning.
Skolornas styrkorna framkom också i kartläggningen. Personalen upplevde att de fick bra stöd av sina kollegor, arbetet sågs som viktigt och att det finns en vilja att hitta ett sätt att stödja alla barn.
Föreläsningar under läsåret
De flesta skolorna startade projektet med en serie föreläsningar med temat skoltrivsel och bemötande. Både hur man bygger nya och förbättrar redan existerande relationer stod på programmet, så väl som vad man kan göra om relationen redan är besvärlig eller utmanande. Föreläsningarna behandlade frågorna runt temat, baserat på aktuell forskning och evidensbaserade metoder.
Vid det andra tillfället stod eget välbefinnande, stresshantering och känsloreglering på schemat. Föreläsningsserien tangerande hur skolpersonalen själv kan återhämta sig, känna igen känslor i olika situationer och praktiska tips som också kan användas med eleverna.
Utmanande beteende, som i kartläggningen var en av de största utmaningarna i skolvardagen, var det tredje tillfällets tema. Föreläsningen behandlade de faktorer som kan påverka beteendet och hur man kan förutse och bygga en säkrare miljö för alla elever i klassrumssituationer. Information om både trotssyndrom och beteendestörningar togs upp och hur man kan stödja elever med sådana utmaningar i skolan.
Den fjärde föreläsningsserien handlade om neuropsykiatri. Vi gick igenom området neuropsykiatri, de fenomen som är förknippade med det och hur neuropsykiatriska barn i skolan kan stödjas.
Verkstäder i mindre grupper
Föreläsningarnas teman har behandlats i mindre grupper. Skolpersonalen får på så sätt diskutera frågor angeående förläsningar, fundera på sitt eget arbete och diskutera teman som tagits upp på en djupare nivå. Verkstäderna har gett utrymme både för allmän reflektion och casebaserade diskussioner.
Skolpersonalen har varit väl involverad i projektet, en del har redan aktivt tagit till sig metoder i sina egna klassrum och en del fortsätter reflektera över de olika temana.
Skolvärlden behöver annan kompetens än tidigare
Skolvärlden idag är väldigt annorlunda än för tio år sedan. Det krävs att personalen har annan kompetens än tidigare. Ibland räcker det inte med pedagogisk kompetens, för att stödja elever med sociala utmaningar och skapa en fungerande skolvardag för hela gruppen. Dessutom behövs färdigheter för att upprätthålla samarbetet med vårdnadshavare och andra professionella, även om det ibland finns utmaningar i dessa relationer.
Arbetsfördelningen är också viktig. Läraren och skolgångshandledare behöver stöd från annan skolpersonal, men ofta också från utomstående parter. Likaså behöver kurator och skolhälsovårdare få stöd och utrymme att samarbeta med lärarna och handledarna. Skolans roll är att stödja barns lärande och fostran. Om nätverket runt en elev inte fungerar tillräckligt bra kommer det inte att stödja barnets övergripande välbefinnande.
Tänk om-projektet fortsätter höstterminen 2022. Föreläsningarna och verkstäderna fortsätter, då med fokus på samarbete med vårdnadshavare, nätverksarbete och stödåtgärder.
Mitt namn ärPia Sjöberg och jag fungerar som handledare för smågrupperna i detta projekt. Till yrket är jag psykiatrisk sjuksköterska och neuropsykiatrisk coach.
Jag arbetar med neuropsykiatriska barn och unga.
Vad gör du på din fritid för att orka bättre?
Jag tycker om träning, utomhusaktiviteter med min hund och avkoppling på stugan vid havet. Umgås med familjen och vänner.
Dina bästa tips för välmående på jobbet?
Vila, god kost och att röra på sig. Kaffepauser med kollegor är viktiga!
Ditt bästa tips till skolpersonalen?
Ett närvarande och genuint bemötande bär dig långt. Ta väl hand om dig själv.
Jag heter Tuula Henriksson, är psykiatrisk sjuksköterska och jobbar som smågruppshandledare i Tänk om-projektet.
För att få energi rör jag på mig, på sommaren cykling och simning, på vintern skidor och bandy. Mina vänner är också en viktig energikälla!
Vilket är det bästa rådet att klara av jobbet?
Prioritera att ta hand om dig själv, se till att få tillräckligt med vila och motion. Att upprätthålla goda relationer med arbetskamrater gör vardagen lättare.
Mitt råd till skolpersonalen?
Ta väl hand om både din kropp och ditt sinne. Detta gör att du bättre kan hantera stress i ditt dagliga liv!
Den 2 april 2022 infaller den internationella autismdagen
”Denna internationella dag är av största vikt för att motarbeta stigma, brist på medvetenhet och inadekvata stödsystem. Nutida forskning indikerar att tidigt ingripande kan hjälpa personer drabbade av autism att dra fördel av sina talanger. Det är nu vi måste arbeta för ett mer inkluderande samhälle, och belysa de drabbades talanger och förse dem med möjligheterna att nå sitt fulla potential” – Ban Ki-moon,FN:s generalsekreterare
Det finns flera framgångsrika och kända personer som har autism, till exempel Greta Thunberg och Albert Einstein. Thunberg har ofta pratat om sin autism som en superstyrka och om att få en diagnos hjälpte henne få en förståelse för sig själv och det stöd hon behövde från sin omgivning för att må bättre och uppnå sina mål.
Autismspektrum och stress
Elever som har drag av autismspektrumstörning eller har en autismdiagnos är mer sårbara för stress.
Förutom skolvardagens press och skoluppgifter kan sociala situationer, sensorisk överbelastning, oförberedda situationer eller överraskningar vara stressande. Personer med autism kan se ut precis som vem som helst, men hen kan uppleva stor stress i helt vanliga vardagssituationer. I dagens samhälle är takten ganska hård och det syns också i skolvardagen.
I skolan kan den märkas som irritation, låsningar och ibland t.o.m. som totalvägran att utföra uppgifter. Hos vissa barn leder stressiga situationer till meltdowns, raseri, att man drar sig undan från andra eller helt fryser (fight, flight, freeze).
Att stimma (engelska “stimming”)
Olika elever har olika sätt att handskas med stress. Vissa elever behöver stimulering för att bearbeta sina känslor, lugna och återhämta sig. Många personer med autism ”stimmar” för att ge uttryck för känslor, både positiva och negativa. Stimulering kan vara exempelvis vokalisering (att föra ljud, upprepa samma ord flera gånger) eller rörelse (t.ex. knackningar, peta på saker, att vifta med händerna, gunga med kroppen eller snurra på håret). Att stimma fungerar lite som mindfulness, att hitta tillbaka till sig själv och nuet.
Om du själv tänker efter, kanske du också har vissa grejer du gör för att lugna kroppen och hjärnan? De flesta har något de gör, men det som skiljer stimmande från annat beteende är det repetitiva mönstret och intensiteten.
Hjälpmedel
Hjälpmedel för sensorisk överkänslighet hjälper till att hålla den sensoriska belastningen tolererbar under lektioner och skoldagen. Det kan till exempel vara hörselskydd, skärmar, mössor, solglasögon, stressleksaker (fidget toys) m.m. Vissa barn är sinnessökande, det vill säga att de söker starka sinnesupplevelser. Vikter på vrister och handleder, ett elastiskt band runt benen på skrivbordet man kan gunnga på eller tuggsmycken kan ge lugn. För att inte dessa hjälpmedel ska vara för utpekande och leda till att de som behöver dem inte vill använda dem, är det bra att göra hjälpmedel åtkomliga för hela gruppen och normalisera dem.
Ibland när elever lugnar sig själva genom stimulering kan det leda till att läraren upplever att det stjäl andra elevers uppmärksamhet eller att de andra eleverna tycker det är orättvist att en viss elev får speciallov. Det är viktigt att diskutera detta med gruppen och normalisera stödåtgärder eftersom det är viktigt att de som behöver stödet får det.
Förutom fysiska hjälpmedel så finns det andra stöd man kan använda sig av. Vuxna runt eleven ska vara medvetna om barnets stresskänslighet och reagera om tecken på stress börjar synas. En tydlig struktur för dagen och lektionerna hjälper eleven att lättare ha koll på dagens arbete och förväntningar. Inplanerade rörelsepauser eller extra raster kan förebygga stress och också lugna den. För att lugna situationer kan man tillfälligt sänka kraven på vad som ska göras, t.ex. bestämma att färre uppgifter behöver slutföras eller genom att sätta upp mindre delmål. Det också hjälpa att undvika grupparbeten eller sociala situationer för att minska den sociala belastningen.
Du som jobbar i skolan har möjlighet att stödja dina elever att hitta sina superstykor och talanger genom att stödja och förstå de utmaningar eleverna har. Det kan vara utmanande för eleverna att hitta dem själv.
Jag heter Maria Pörtfors och föreläser och handleder i projektet Tänk Om. Jag jobbar som psykoterapeut och arbetshandledare med mottagning i Ekenäs.
Några tankar om skolkuturen idag:
Skolan är en mötesplats där elever och skolpersonal möts fem dagar i veckan under flera timmar. All undervisning sker i ett komplext samspel dem emellan.
Forskning inom neurovetenskap förmedlar kunskap om hur viktigt det är att vi känner oss trygga då vi skall lära oss något nytt. Stress aktiverar våra skyddsmekanismer som gör att vi inte är mottagliga för ny kunskap. Vår tankeverksamhet försämras medan vår försvarsberedskap aktiveras. En otrygg elev kan inte ta till sig ny information och en stressad lärare kan inte förmedla det lugn som en undervisningssituation kräver. Följaktligen kunde skolkulturen må bra av mer tid för samspel och små stunder av återhämtning.
Vad gör du på fritiden för att återhämta dig/få energi?
Träffar vänner, mediterar, sjunger och rör på mig.
Dina bästa tips för välbefinnande på jobbet?
Se till att du kan jobba i enlighet med dina värderingar och att du trivs. Ta kaffepaus med någon du tycker om. Gör en andningsövning, sträck på dig, gå ut en stund eller öppna fönstret.
Ditt bästa tips till skolpersonalen?
Tro på dig själv. Om du tycker att något behöver förändras har du antagligen rätt.
Jag heter Teija Larsson och jag handleder i projektet Tänk Om.
Jag jobbar som lärare på deltid på välfärdbranchen i Omnia yrkesinstitut. Dessutom jobbar jag som företagare: jag gör arbetshandledningar och terapitjänster, jag är en konstterapeut.
Vad gör du på fritiden för att få energi?
Jag rör mig mycket i skogen och beroende på årstiden jag sysslar med stavgång, skidåkning, paddling eller cykling. Jag älskar att gå till konstutställningar och teater.
Vad är ditt bästa tips för att må bra på jobbet?
Det är viktigt att lyssna på egna känslor och om arbete känns för tungt, är det viktigt att söka hjälp från arbetshälsovård i tidigt skede. Även arbetshandledning kan hjälpa en att må bättre då man får dela med sig av sina egna tankar samt sina negativa och positiva känslor till kolleger. Det är även bra att ha hobbyn som hämtar mera energi till vardagen.
Vad är ditt bästa tips till skolpersonal?
Lita på dig själv och dela med dig av tankar och känslor. Kom ihåg att du räcker till som du är.
Kvinnodagen firades denna vecka. I stora delar av världen har kvinnors ställning förbättrats mycket, men det finns ännu områden där flickor och kvinnor hamnar i skuggan av pojkar och män. Flickors och kvinnors neuropsykiatriska drag är mindre synliga än pojkars och mäns, vilket leder till att de ofta blir obehandlade.
Framgångsrika kvinnor med nepsydiagnoser är bl.a. Greta Thunberg (klimataktivist), Simone Biles (världens bästa gymnast), Billie Ellish (musiker), Emma Watson (politiskt aktiv skådespelare), Jessica McCabe (youtube, How to ADHD), Hannah Gadsby (komiker), Jahla Osborne (forskare), Dr Temple Grandin (forskare) och René Brooks (företagare, Black Girl Lost Keys).
Neuropsykiatriska pojkar syns och hörs. Skolpersonalens uppmärksamhet och stöd går främst till dessa synligt symptomatiska elever.
Finns det en flicka i din klass som vanligtvis jobbar tyst och noggrant, men samtidigt verkar försvinna in i en egen värld? Hon förorsakar inga större stök och stör inte, men har svårt att hitta vänner och upprätthålla relationer. Avbryter hon andra eller börjar prata om helt andra saker mitt i en konversation? Kanske hon är en besserwisser, som kan och vet allt, men fastnar i egna funderingar, blir övertaggad och har svårt att fokusera på att göra det hon borde?
Varför är nepsyflickorna osynliga?
I vårt samhälle finns det olika förväntningar på flickor och pojkar. Flickor uppfostras och lär sig att maskera sina neuropsykiatriska drag. De iakttar miljön noggrant och försöker anpassa sitt beteende därefter. Detta gäller såväl ADHD, autismspektrum och tourette. Att maskera och försöka passa in tar mycket energi och stresströskeln överskrids lättare de dagar de sociala kraven är högre. Det kan leda till t.ex. utmattning, raseriutbrott och skolfrånvaro. Den stress nepsyflickor känner leder till större risk för att bli deprimerade och få ångest.
Flickor lär sig att kompensera sina nepsyutmaningar. De utvecklar system för att komma ihåg saker, hantera tid och stödja sin koncentration. Ibland kan dessa system och kompensationer t.o.m leda till tvångssyndrom.
Varför är det viktigt att känna igen nepsyflickor?
Flickor och kvinnor lider mycket av sina nepsyutmaningar. Till exempel är flickor vanligtvis socialt begåvade och en nepsyflicka upplever sig annorlunda i sociala situationer. Om den sociala kompetensen är låg, blir det svårt att umgås med andra flickor. Vissa nepsyflickor dras mer till att umgås med pojkar, men känner inte sig heller där som en del av gänget. Att känna att man inte passar in och inte ha nära vänner leder ofta till att nepsyflickorna skäms över sig själva och känner sig otillräckliga.
Flickors självkänsla får sig fler törnar under skoltiden än pojkars. Detta kan leda till underprestationer, överkompensation och psykiska problem.
Det är vanligt att flickor börjar utreda orsakerna till sina utmaningar och problem som vuxen. Livet kan har varit fullt av motgångar, avbrutna studier, on/off-relationer, utmaningar på arbetsplatsen, arbetslöshet, missbruk, ständiga känslor av otillräcklighet, osäkerhet och rädsla för att misslyckas.
Om nepsyflickorna uppmärksammas tidigare skulle de ha bättre möjlighet till ett framgångsrikt liv. Skolpersonalen har en viktig roll i detta. Titta på din klass med nya ögon imorgon. Finns det någon nepsyflicka i din klass som behöver ditt stöd?
Vill du veta mer?
Här är några bok- och poddtips på svenska och engelska:
Flickor med autism och adhd : en guidebok för föräldrar och professionella, Maria Bühler Flickor med ADHD – Hur de känner och varför de gör som de gör, Kathleen G Nadeau, Ellen B Littman & Patricia O Quinn Adhd – Från duktig flicka till utbränd kvinna, Lotta Borg Skoglund Flickor med aspergers syndrom/Högfungerande autism och flickor med AD/HD, Brigitte Oxelqvist Understanding ADHD in Girls and Women, Andrea Bilbow Understanding Girls with ADHD: How They Feel and Why They Do What They Do, Kathleen Nadeau, Ellen Littman & Patricia Quinn Autism and Girls, Temple Grandin, Tony Attwood & Michelle Garnett m.fl. Life on the Autism Spectrum – A Guide for Girls and Women, Karen McKibbin & Dr Anthony Attwood
I de kommande inläggen kommer vi som jobbar med Tänk om att presentera oss. Först ut är Merja, vår projektkoordinator och Ida Ehrstedt, pedagogisk utvecklare.
Hej!
Jag heter Merja Koponen och fungerar som projektkoordinator, föreläsare och handledare i Tänk om-projektet. Jag är sjukskötare (högre yh), psykoterapeut och neuropsykiatrisk coach.
Tänk om-projektets tanke är viktig för mig. Jag jobbar med barn som har neuropsykiatriska störningar och utmanande beteende. Alla barn har rätt till ett gott liv och skolan ska ge en bra grund för det. Av den anledningen måste skolpersonalen kunna bemöta barn på rätt sätt, även om barnen beter sig utmanande. Det är utmanande att jobba i skolor idag och att ha kunskap om dessa utmaningar stöder också skolpersonalen.
När det finns elever i gruppen som har särskilda behov kan skolpersonalen känna sig hjälplös och rådlös. Dessa känslor ökar risken för utbrändhet på jobbet. Det är viktigt att skolpersonalen mår bra och lyckas i sitt arbete. Då ökar trivseln i skolan.
Vad gör du på fritiden för att återhämta dig/få energi?
Jag umgås med min familj och vänner, tränar, läser och lyssnar på musik.
Dina bästa tips för välbefinnande på jobbet?
Små pauser och mycket humor.
Ditt bästa tips till skolpersonalen?
Kom ihåg att för en elev kan ett kort möte vara dagens viktigaste ögonblick.
Merja
Hei!
Olen Merja Koponen, toimin projektissa projektikoordinaattorina, luennoitsijana ja pienryhmäohjaajana. Ammatiltani olen sairaanhoitaja YAMK, psykoterapeutti ja neuropsykiatrinen valmentaja.
Tänk om ajattelutapa on minulle tärkeä. Työskentelen paljon neuropsykiatristen ja haastavasti käyttäytyvien lasten kanssa. Mielestäni jokaisella lapsella on oikeus mahdollisimman hyvään elämään ja koulu antaa siihen hyvän pohjan. Tämän takia kouluhenkilökunnan täytyy osata kohdata myös haastavasti käyttäytyviä lapsia oikein. Oikea toimintatapa auttaa myös kouluhenkilökuntaa: työ koulussa on usein jo itsessään haastavaa.
Kun luokassa on lapsia, joilla on erityistarpeita, saattaa kouluhenkilökunta tuntea keinottomuutta ja avuttomuutta. Tämä lisää työssä uupumisen riskiä. On tärkeää, että kouluhenkilökunta voi hyvin ja saa työssään onnistumisen kokemuksia.
Mitä teet vapaa-ajallasi jaksaaksesi paremmin?
Vietän aikaa perheeni ja ystävieni kanssa, liikun, luen ja kuuntelen paljon musiikkia.
Paras vinkkisi työhyvinvoinnista?
Huumori auttaa jo pitkälle. Ja pienet tauot.
Paras vinkkisi kouluhenkilökunnalle?
Muista, että jollekin oppilaalle jo lyhyt kohtaaminen voi olla se päivän kannustavin hetki.
Merja
Hej!
Jag heter Ida Ehrstedt och jobbar som pedagogisk utvecklare, föreläsare och handledare i Tänk om. Jag är utbildad specialpedagog och neuropsykiatrisk coach.
Skolan är en viktig och stor del av barnens liv. Alla barn har rätt att lyckas i skolan, oberoende av utmaningar. Som vuxen i skolan har vi ett ansvar för att bemöta elever med respekt och ge dem det stöd de behöver. Det är även viktigt att känna till vilket stöd som finns utanför skolan. Tänk om handlar om att utveckla verksamhetskulturen så att skolpersonalen får redskap stödja och jobba med alla slags elever.
Vad gör du på fritiden för att få energi? För att få energi sysslar jag med sport och musik och vill jag ta det lugnt så läser jag gärna eller går ut i naturen. Helst nära eller på havet.
Vad är ditt bästa tips för att må bra på jobbet?
Kaffepauser och skratt.
Vad är ditt bästa tips till skolpersonal?
Din viktigaste uppgift i skolan är att vara en trygghet för eleverna, men det betyder inte att du måste vara perfekt hela tiden.
Ida
Hei!
Olen Ida Ehrstedt ja Tänk om projektissa työskentelen pedagogisena suunnittelijana, luennoitsijana ja pienryhmäohjaajana. Koulutukseltani olen erityispedagogi ja neuropsykiatrinen valmentaja.
Koulu on suuri ja tärkeä osa lasten elämää. Kaikilla lapsialla on oikeus onnistua koulussa, haasteista riippumatta. Koulun aikuisina meillä on velvollisuus kohdata oppilaat kunnioittavasti ja antaa heille sitä tukea, jota he tarvitsevat. On myös tärkeää tietää, millaista tukea koulun ulkopuolella on saatavana. Tänk om projektissa on kyse toimintakulttuurin kehittämisestä niin, että kouluhenkilökunta saa välineitä kaikenlaisten oppilaiden kanssa työskentelemiseen ja heidän tukemiseen.
Mitä teet vapaa-ajallasi jaksaaksesi paremmin?
Jaksaakseni paremmin harrastan liikuntaa ja musiikkia. Jos haluan rauhoittua, luen mielelläni tai kävelen luonnossa. Mieluiten meren lähellä.
Paras vinkkisi työhyvinvoinnista?
Kahvitauot ja nauru.
Paras vinkkisi kouluhenkilökunnalle?
Tärkein tehtäväsi koulussa on olla turvallinen aikuinen oppilaille, mutta se ei tarkoita, että olisi oltava täydellinen koko ajan.
Målet med Tänk om-projektet är att utveckla verksamhetskulturen och öka trivseln i skolvardagen. Kunskap om tidiga insatser och förebyggande arbete stödjer och ökar välbefinnandet hos eleverna och personalen. Det är viktigt att rätt stödinsatser sätts in och att processerna kring detta arbete är tydliga.
Tänk om består av en kombination av föreläsningar och verkstäder.
Hela skolans personal utbildas i:
att jobba med det egna välbefinnandet
att bygga och förbättra relationer, både i skolan och med hemmen
att möta och stödja elever med utmanande beteende
att känna till olika neuropsykiatriska störningar
att jobba i expertgrupper och mångprofessionellt runt och med elever, samt med deras vårdnadshavare
Under verkstäderna behandlas föreläsningsmaterialet och personalen får fördjupa sig i temat. I verkstäderna får personalen råd och praktiska tips, samt utrymme att diskutera skolvardagen tillsammans med handledaren. För att skapa trygghet under verkstäderna, delas personalen in mindre grupper som under projektets gång har samma handledare.
Föreläsningarna och verkstäderna handleds av experter inom specialpedagogik, barn- och familjetjänster, neuropsykiatrisk coaching samt barn- och ungdomspsykiatrin.
Pilotprojektet Tänk om pågår under 2021-2022. Åtta skolor deltar i projektet, varav fyra stycken ligger i Raseborg, en skola på Kimitoön, två skolor i Pargas och en skola i Hangö. Både svensk- och finskspråkiga skolor deltar. Finansieringen av projektet står kommunerna och Undervisnings- och kultursministeriet för.
Är du intresserad av att höra mer om Tänk om-projektet eller vill du utveckla verksamhetskulturen i din skola?
Ta kontakt med Merja Koponen, ansvarig koordinator för Tänk om.
Det är möjligt att boka enskilda föreläsningar och verkstäder, föreläsningsserier om specifika teman eller ett skräddarsytt paket som passar er.
Merja Koponen, projektkoordinator. Föreläsare och handledare Ida Ehrstedt, pedagogisk utvecklare. Föreläsare och handledare Maria Pörtfors, föreläsare och handledare Kati Sell, föreläsare och handledare Katja Väänänen, handledare Eivor Aspholm-Lindqvist, handledare Tuula Henriksson, handledare Teija Larsson, handledare Pia Sjöberg, handledare
Tänk om
(Verbi 1) Ajattele jos esim. asiat olisivat toisin, 2) Ajatella uusiksi)
Tänk om kehittää toimintakulttuuria ja sitä kautta lisää viihtyvyyttä sekä oppilaiden että kouluhenkilökunnan keskuudessa. Kouluhenkilökunnan kouluttaminen ja ohjaaminen ovat projektin keskeisiä toimintatapoja. Tämän lisäksi kiinnitetään huomiota tukikeinoihin ja niiden prosessien selkeyteen. Tänk om koostuu luentojen ja workshopien yhdistelmästä.
Koko kouluhenkilökunta saa koulutusta:
Oman hyvinvoinnin tukemiseen
Oppilas- ja huoltajasuhteiden rakentamiseen ja parantamiseen
Haastavasti käyttäytyvien oppilaiden kohtaamiseen ja tukemiseen
Neuropsykiatristen häiriöiden tuntemukseen
Asiantuntijaryhmä- ja verkostotyön tekemiseen niin, että ne tukevat sekä oppilasta että huoltajia
Workshopien aikana käsitellään luennon teemoja syvemmin, henkilökunta saa ohjausta ja vinkkejä työhönsä. Jokaisella ryhmällä on oma ohjaaja, joka tuo turvallisuutta keskusteluihin.
Työryhmä, joka luennoi ja ohjaa pienryhmäkeskusteluita koostuu asiantuntijoista, joilla on pitkä kokemus erityispedagogiikasta, lastensuojelusta ja nuorisotyöstä, lasten- ja nuorisopsykiatriasta sekä neuropsykiatrisesta valmennuksesta.
Pilottiprojektissa koulut saavat kuusi luentokokonaisuutta, joista osa on läsnäololuentoja, osa toimitetaan linkkeinä kouluhenkilökunnalle. Luentoa seuraavana kuukautena kokoontuvat workshopit.
Kouluhenkilökunta on kokenut luennot ajatuksia herättävinä. Workshopit ovat olleet kouluhenkilökunnalle tapahtuma, jossa voi reflektoida omaa työntekoaan ja puhua työstä kollegoiden kanssa.
Tänk om-projekti on vuosina 2021-2022 toteutuva pilottiprojekti, jonka tarkoituksena on lisätä kouluhyvinvointia ja viihtyvyyttä kouluissa. Projektia hallinnoi Raaseporin kaupunki, muut mukana olevat kunnat ovat Hanko, Kemiö ja Parainen. Projektiin osallistuu kahdeksan koulua, joista neljä sijaitsee Raaseporissa. Koska mukana olevat kunnat ovat kaksikielisiä, on projekti myös kaksikielinen. Kaksi mukana olevista kouluista on suomenkielisiä ja kuusi ruotsinkielisiä. Projektin rahoittajina toimivat mukana olevat kunnat sekä Opetus- ja kulttuuriministeriö.
Kiinnostuitko kuulemaan lisää Tänk om-projektista tai haluaisitko kehittää toimintakulttuuria myös omassa koulussasi?
Ota yhteyttä Tänk omin vastaavaan projektikoordinaattoriin Merja Koposeen. Tänk omia on mahdollista saada yksittäisinä luentoina ja workshopeina, luentosarjoina tietyistä teemoista ja tarvittaessa räätälöimme paketin, joka sopii juuri teidän koululle.
Merja Koponen, vastaava projektikoordinaattori. Luennoija ja workshop-ohjaaja. Ida Ehrstedt, pedagoginen kehittäjä. Luennoija ja workshop-ohjaaja. Maria Pörtfors, luennoija ja workshop-ohjaaja Kati Sell, luennoija ja workshop-ohjaaja. Katja Väänänen, luennoija ja workshop-ohjaaja Eivor Aspholm-Lindqvist, workshop-ohjaaja Tuula Henriksson, workshop-ohjaaja Teija Larsson, workshop-ohjaaja Pia Sjöberg, workshop-ohjaaja
