Den kommunala insamlingen och transporten av slam startar planenligt i Raseborg direkt efter årsskiftet. Entreprenaderna i Ingå och Lojo börjar senare under det kommande året och för dem har transportföretag valts.
I egenskap av kommunal aktör konkurrensutsätter Rosk’n Roll alla slamentreprenader i enlighet med lagen om offentlig upphandling. De nya entreprenadavtalen gäller i tre år. Upphandlingen för att sköta tömningen av slambehållare och slamtransporter i Raseborgområdet vanns av Sjöbloms Tankservice. Rosk’n Roll har inget vinstsyfte och delar inte ut dividend, utan målet är att tillhandahålla tjänster effektivt.
Lokala företag klarar sig i konkurrensen
När beslutet om kommunala slamtransporter fattades var många oroliga för att lokala företag skulle komma i kläm bland stora multinationella aktörer.
– “Lyckligtvis ser det ut att gå på annat sätt. Små företag har klarat sig utmärkt i konkurrensen: av de fyra hittills ingångna entreprenadavtalen har tre gått till lokala aktörer och även det fjärde till ett familjeföretag,” säger Mika Toivari, transportchef på Rosk’n Roll.
Sedan början av oktober har slamtransporterna i Hangö skötts av Martti Poutiainen Oy. Den kommunala slaminsamlingen inleds i Ingå den 1.3.2025 och i Lojo den 1.9.2025.
Tömningar bör beställas i god tid
Efter att den kommunala slaminsamlingen inleds ska tömningarna beställas från det kommunala bolaget Rosk’n Roll. Toivari uppmanar raseborgare med slambehållare att försäkra sig om att kundinformationen hos Rosk’n Roll är uppdaterad, och att göra sin första beställning i god tid. Tömningar kan beställas via e-post eller genom att ringa kundtjänsten, och invånare i Hangö och Raseborg kan nu också använda ett formulär som finns på nätet. Toivari rekommenderar standardtömning, det vill säga en regelbunden tömningsrytm, som är det förmånligaste och smidigaste alternativet.
– ”Efter det ser Rosk’n Roll till att tömningarna görs i tid. Det är dock viktigt att själv se till att slambilen kan ta sig fram till behållaren.”
Mer information om den kommunala slaminsamlingen, tömningsalternativ och priser finns på https://rosknroll.fi/slam.
Raseborgs stad kommer i december att ta i bruk nya laddstationer för elbilar. Stationerna installeras vid flera av stadens fastigheter i samarbete med företaget Kvartersladdning. Samtliga stationer tas i bruk successivt, i takt med att installationerna färdigställs.
Syftet med satsningen är att erbjuda invånare, anställda och besökare ett säkert och lättillgängligt sätt att ladda sina elbilar vid stadens fastigheter. Platserna för installation har valts med fokus på tillgängligheten vid allmänna servicepunkter samt för att möjliggöra laddning även på landsbygden. Dessutom uppfyller installationerna gällande lagkrav för fastigheter med fler än 20 parkeringsplatser.
– Användning av el- och hybridbilar ökar stadigt, och laddstationerna är ett svar på den växande efterfrågan. Genom att placera stationerna vid arbetsplatser och serviceställen där bilen vanligtvis parkeras, blir laddningen en naturlig och smidig del av vardagen, säger Jonas Hägglund, VD på Kvartersladdning Ab.
De nya laddstationerna är av modell Typ 2, med en laddningseffekt på upp till 22 kW, och är anpassade för både elbilar och hybridbilar. Drift- och operatörstjänster för stationerna sköts av Kvartersladdning.
Stationerna används via Kvartersladdnings mobilapplikation eller via webbsidan http://app.korttelilataus.fi. I takt med att stationerna tas i bruk syns de på webbsidans laddkarta tillsammans med övriga publika laddstationer.
Kvartersladdning har tidigare installerat samt sköter driften för motsvarande laddstationer i grannkommunerna Hangö, Sjundeå och Kimitoön.
Laddstationerna i Raseborg finns vid följande platser: Ekenäs bibliotek, Ekenäs simhall, stadshuset i Ekenäs, Karis svenska högstadium, Karis centrum (järnvägsstationen), Solglimtens daghem/Tenala bibliotek, Tenala torg, Askers skolcenter, Pojo bibliotek, Bromarv skärgårdshamn.
När det gäller konsumtionsel har Hinku-målet uppnåtts. Däremot finns det fortfarande arbete att göra inom vägtrafiken.
Enligt förhandsuppgifter från Finlands miljöcentral har Raseborgs klimatutsläpp minskat med 6,5 procent förra året jämfört med år 2022. Utsläpp av växthusgaser har i alla kommuner minskat med cirka 9 procent.
Den positiva utvecklingen i hela landet beror främst på reningen av energisektorn, det vill säga produktionen av el och fjärrvärme. Utsläppen via konsumtionsel minskade i hela Finland med cirka 32 procent och utsläppen från eluppvärmning med cirka 35 procent.
Raseborg har sedan år 2013 varit en Hinku-kommun, vars klimatmål är att minska utsläppen med 80 procent från 2007 års nivå till 2030. För närvarande har de totala utsläppen minskat med 44,5 procent. Riktningen är rätt, men ytterligare åtgärder behövs.
–”Vi är fortfarande långt ifrån 2030 års utsläppsmål och för att nå det behöver alla samarbeta. Som stad strävar vi, förutom att minska våra egna utsläpp, också efter att vara ett exempel för företag och invånare”, säger Raseborgs stadsdirektör Petra Theman.
Raseborgs stad har sedan år 2019 endast köpt el som producerats med förnybar energi samt förbättrat energieffektiviteten i flera byggnader, till exempel genom att förnya ventilationssystem och annan fastighetsteknik. Andelen utsläpp från oljeuppvärmning är fortfarande 8 procent i Raseborg. Enligt Statistikcentralen fanns det år 2023 totalt 3268 olje- eller gasuppvärmda byggnader i Raseborg. Av dessa är över 2500 egnahemshus och parhus. Värmeproduktionsanläggningen i de flesta av stadens oljeuppvärmda fastigheter har redan bytts ut, främst till fjärrvärme. Det finns sju oljeuppvärmda fastigheter kvar.
– ”Att nå klimatmålet inom den utsatta tiden blir allt svårare för kommunerna eftersom de enkla och betydande åtgärderna redan har genomförts”, säger tekniska direktören Jan Gröndahl.
Vägtrafiken är den största enskilda utsläppskällan och dess andel av utsläppen är 34 procent i Raseborg. Utsläppen från genomfartstrafik av paketbilar, bussar och lastbilar ingår inte i kommunernas utsläppsberäkningar. Var och en av oss kan alltså direkt påverka vägtrafikens utsläpp genom våra egna sätt att resa. Därför vill staden förbättra invånarnas möjligheter att använda kollektivtrafik och lätt trafik samt elbilar. I Raseborg finns en egen intern kollektivtrafik, Bosse. Dessutom har antalet gång- och cykelvägar utökats de senaste åren och i år har nya cykelparkeringsplatser byggts på 17 platser i staden. Även 9 laddningsstationer för elbilar har byggts runt om i staden.
Projektet “Kohti hiilineutraalia kuntaa (Hinku)” startade år 2008 i fem kommuner. Nu deltar redan 99 kommuner. Hinku-kommunerna har åtagit sig att minska utsläppen med 80 procent till år 2030 från 2007 års nivå. Finlands miljöcentral beräknar användningsbaserade utsläppsdata för kommunerna enligt Hinku-beräkningsregeln.
Miljöministeriet har infomerat staden om att undantagslov och planeringsbehovsbedömningar som beviljats enligt den nuvarande markanvändnings- och bygglagen (MBL) inte kan användas som grund för att bevilja bygglov enligt den nya bygglagen (BL), som träder i kraft den 1 januari 2025.
Med anledning av detta vill staden, i enlighet med Kommunförbundets rekommendation, uppmana alla berörda fastighetsägare att lämna in en bygglovsansökan senast den 31 december 2024. Bygglovsansökan behöver inte vara komplett, det räcker att själva ansökan är inlämnad. Om en bygglovsansökan inte lämnas in före detta datum, finns det risk att bygglov inte kan beviljas med det redan beviljade undantagslovet som grund.
Informationsbrev har gått ut per post till dem som beviljats undantagslov eller planeringsbehovsbedömning under år 2023 eller 2024.
De som redan har lämnat in en bygglovsansökan alternativt inte har för avsikt att ansöka om bygglov med det beviljade undantagslovet eller planeringsbehovsbedömningen som grund, behöver inte vidta några åtgärder.
Frågor gällande bygglov kan riktas till byggnadstillsynen via jourtelefonen på tisdagar och torsdagar kl. 9.30–11.30, tel. 019 289 3810, eller per e-post till adressen byggnadstillsyn@raseborg.fi.
Hållbar utveckling är ett centralt tema i Raseborgs skolors undervisning och skolorna genomför olika projekt för hållbar utveckling under läsåret.
Billnäs skola har dessutom redan i 15 år deltagit i programmet Grön Flagg för hållbar utveckling. Även Billnäs daghem är med i Grön Flagg-verksamheten, vilket betyder att många barn blir bekanta med verksamhetsmodellen redan från tidig ålder.
I Finland deltar över 370 skolor, läroanstalter, daghem och aktörer inom barn- och ungdomsverksamhet i programmet.
Enligt Billnäs skolas rektor Susanna Ojala känns det mycket fint då föräldrar berättar att barnen har tagit med sig saker och vanor som de lärt sig i skolan hem och samtidigt lär sina egna föräldrar om dessa.
Några tips från Billnäs skolas sjätteklassister för en miljövänlig vardag:
Stäng vattenkranen efter att du tvättat händerna
Släck lamporna när du lämnar rummet
Ta endast så mycket mat som du äter
Köp endast det du verkligen behöver
Sortera avfallet och släng skräp i soptunnan
Återanvänd alltid när det är möjligt, till exempel klottpapper
I skolvärlden hjälper upptejpade lappar på väggen till exempel bredvid strömbrytare, pappershanddukar och vattenkranar att komma ihåg dessa saker.
För att uppnå Grön Flagg-certifikatet utarbetar en skola eller daghem en plan och genomför 1-2 år långa projekt kring olika teman för hållbar utveckling, till exempel biologisk mångfald, ansvarsfull konsumtion eller vatten. Förutom att uppgörandet av planen rapporterar skolan om genomförda projekt och får sedan feedback på sitt arbete. Rätten att använda grön flagg är i kraft två år i taget.
Riksväg 25 är viktig i Nyland, hela Finland och internationellt. Det bor nästan 1,5 miljoner människor i området innanför riksväg 25. Vägen kopplar samman de riksomfattande huvudvägarna och tryggar förbindelserna till olika delar av Finland. En bättre fungerande väg minskar belastningen på huvudstadsregionens ringvägar och tryggar tillgänglighet i regionen i exceptionella situationer. Vägen är via hamnarna i Hangö och Sköldvik en viktig kanal för produkter som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen.
Karis i vinterskrud. Foto: Johan Ljungqvist
Handelskammaren i Riihimäki–Hyvinge, handelskammaren i västra Nyland, handelskammaren i Helsingforsregionen samt städerna och kommunerna Hangö, Raseborg, Lojo, Vichtis, Nurmijärvi, Hyvinge och Mäntsälä har beställt en utredning som behandlar riksvägens 25 tillstånd. Arbetet har genomförts av Destia (enheten Strategiset Liikennejärjestelmät).
Utredningen visar att vägen, som i huvudsak byggdes under 1960- och 1970-talen, motsvarar inte de nuvarande kraven. Företagen i regionen är mycket tillväxtorienterade men vägens tillstånd ger upphov till stor oro. På området planeras investeringar för över 7 miljarder euro. Utvidgningen av den logistiska verksamheten från Ring III-området norrut syns i ökande trafikmängder inom området kring riksväg 25. Hangö hamn är Finlands näst största hamn för styckegods och med sin täta linjetrafik från Europa lockar hamnen transporter från olika delar av Finland. Också förändringarna i den geopolitiska miljön har ökat vägens betydelse: med tanke på det geopolitiskt viktiga DCA-avtalet utgör riksväg 25 viktig infrastruktur.
Tillväxten inom näringslivet samt tryggandet av Finlands funktionssäkerhet kommer att öka trafiken på riksväg 25. Av de företag som besvarade företagsenkäten (n=140) anser 70 procent att tillväxt kommer att ske inom den egna branschen under de närmaste åren. Utvecklingen av investeringarna inom logistiksektorn förutspår en betydligt större ökning av den tunga trafiken än väntat, särskilt mellan riksväg 3 och riksväg 4. Tillväxten måste stödjas med god trafikinfrastruktur. I detta tillstånd motsvarar vägen varken nuvarande eller framtida behov.
Tillställningen öppnades av riksdagsledamot Henrik Wickström. Utredningen presenterades av professor Jorma Mäntynen från Destia, enheten Strategiset liikennejärjestelmät. Riksdagsledamot Johan Kvarnström och Keskos regiondirektör Mika Sivula höll talturer.
Bekanta dig med utredningen, obs endast på finska!
Riksväg 25 ska ställas i ett sådant skick som motsvarar dess betydelse
I en färsk utredning av kommuner och handelskamrar längs riksväg 25 konstateras att riksväg 25, det vill säga ringvägen i Nyland, varken motsvarar nuvarande eller framtida behov inom näringslivet.
Vägen, som i huvudsak byggdes under 1960- och 1970-talen, motsvarar inte de nuvarande kraven vilket syns genom problem med säkerhet och smidighet. Företagen i regionen är mycket tillväxtorienterade men vägens tillstånd ger upphov till stor oro. På området planeras investeringar för över 7 miljarder euro. Utvidgningen av den logistiska verksamheten från Ring III-området norrut syns i ökande trafikmängder inom området kring riksväg 25. Hangö hamn är Finlands näst största hamn för styckegods och med sin täta linjetrafik från Europa lockar hamnen transporter från olika delar av Finland. Också förändringarna i den geopolitiska miljön har ökat vägens betydelse.
Riksväg 25 är viktig i Nyland, hela Finland och internationellt
Det bor nästan 1,5 miljoner människor i området innanför riksväg 25. En bättre fungerande väg minskar belastningen på huvudstadsregionens ringvägar och tryggar tillgänglighet i regionen i exceptionella situationer. Riksväg 25 kopplar samman de riksomfattande huvudvägarna och tryggar förbindelserna till olika delar av Finland. Vägen är via hamnarna i Hangö och Sköldvik en viktig kanal för produkter som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen.
Tillväxten inom näringslivet samt tryggandet av Finlands funktionssäkerhet kommer att öka trafiken på riksväg 25. Av de företag som besvarade företagsenkäten (n=140) anser 70 procent att tillväxt kommer att ske inom den egna branschen under de närmaste åren. På området planeras investeringar för över 7 miljarder euro. Utvecklingen av investeringarna inom logistiksektorn förutspår en betydligt större ökning av den tunga trafiken än väntat, särskilt mellan riksväg 3 och riksväg 4. Tillväxten måste stödjas med god trafikinfrastruktur. I detta tillstånd motsvarar vägen varken nuvarande eller framtida behov. Med tanke på det geopolitiskt viktiga DCA-avtalet utgör riksväg 25 viktig infrastruktur.
Trafiksäkerheten bör förbättras snart
Under åren 2019–2023 har det inträffat över 200 trafikolyckor på riksväg 25, varav 16 dödsolyckor. I var tredje olycka var ett tungt fordon inblandat. Olyckor försämrar transporternas funktionssäkerhet. Varje olycka orsakar förutom mänskligt lidande också stora kostnader för samhället. Utöver trafikolyckor inträffar det nästan 300 viltolyckor per år på riksväg 25. Trafiksäkerheten måste förbättras så snart som möjligt.
Leveranskedjor och pendlingstrafik förutsätter smidig trafik
Längs riksväg 25 transporteras stora mängder varor. Via hamnen i Hangö sträcker sig leveranskedjorna från olika delar av Finland till världen och vice versa. Från hamnen i Hangö är de dagliga fartygsförbindelserna till Europa täta och därför färdas varorna även långa vägar via hamnen innan de transporteras på vägarna i Finland. Hangö är också en viktig handelshamn. Det finns mycket pendlingstrafik på riksväg 25. Riksväg 25 har flest variationer i hastighetsnivån av alla de långa riksvägssträckorna i Finland vilket försämrar smidigheten i trafiken.
Riksväg 25 behöver förbättras för att svara på den ökade trafiken och transporterna
Smidigheten och säkerheten på vägen kan förbättras bland annat genom utveckling av anslutningarna och genom ökning av vägens kapacitet. På en väg med 2+2 körfält möjliggörs både smidig trafik och säkerhet även då trafikmängderna är stora i båda riktningarna. På en väg med 1+2 körfält uppnås säkerhetsfördelar men smidighet uppnås endast i fråga om en riktning. På vissa sträckor räcker det med en väg där körfälten och dikesrenarna är tillräckligt breda.
Riksväg 25, Nylands ringväg-utredningen har publicerats av handelskammaren i Riihimäki–Hyvinge, handelskammaren i västra Nyland, handelskammaren i Helsingforsregionen samt städerna och kommunerna Hangö, Raseborg, Lojo, Vichtis, Nurmijärvi, Hyvinge och Mäntsälä 26.11.2024. Arbetet har genomförts av enheten Destian Strategiset Liikennejärjestelmät.
Nylands NTM-central reparerar Fiskars tunnel i Raseborg. Reparationsarbetet börjar måndagen den 11.11.2024 och pågår i fyra veckor. Under reparationsarbetet kommer en körfil att stängas av och trafikljusstyrning kommer att användas. Som entreprenör fungerar Destia Ab, arbetsplatschef Otto Suominen; tfn 040 661 3845.
Mera information ges av NTM-centralens broingenjör Henna Pakarinen; tfn 029 502 1146.
Raseborgs stad hyr ut två lokaliteter vid trafikcenter på Järnvägsgatan i Ekenäs. Byggnaden uppvärms med fjärrvärme.
Ena lokalen lämpar sig för restaurangverksamhet. Lokalen är 60 m2 stor. Månadshyran är 850,41 euro. Om hyresgästen är mervärdesskatteskyldig påförs moms, som för tillfället är 25,5 %. Inga köksmaskiner ingår. Kyl och frys finns.
Den andra lokalen lämpar sig för affärsverksamhet. Lokalen är 75 m2 stor. Månadshyran är 1 062,75 euro. Om hyresgästen är mervärdesskatteskyldig påförs moms, som för tillfället är 25,5 %.
Hyresvärden står för: uppvärmning, vatten, avloppsvatten, sophantering, skötsel av yttre områden, snöplogning, sandning, fastighetsförsäkring och husets fastighetsteknik samt driftsunderhåll.
Hyresgästen står för: brukselen, till verksamheten hörande teknisk utrustning samt dess service och underhåll, myndighetslov som verksamheten kräver, försäkringar som har med verksamheten och egna inventarier att göra, lösa inventarier, utrymmets städning.
Mera information ges av fastighetschef Catharina Lindström, tfn 019-289 3985.
Fritt formulerad ansökan inlämnas senast 2.12.2024 kl. 12.00 till e-postadress: anna.friberg@raseborg.fi. Till ansökan bifogas en kort beskrivning över hyresgästens tilltänkta verksamhet i byggnaden.
Mats Wikström, skogsbruksingenjör vid Raseborgs stad presenterade ett område inom Västerby friluftsområde där rekreationsvärdet är betydande. Skogen består till större del av granskog planterad på gammal åkermark i början av 1960-talet, i dagens läge rätt hårt drabbat av rotröta och står inför förnyelse. Därifrån rinner vattnet ner genom närliggande sjöar fram till Pojoviken. Projektkoordinator Romi Rancken från Yrkeshögskolan Novia gav en översikt över dagens läge, och kunde även ge en tillbakablick genom bildmaterial på områdets historia ända från 1940-talet. Frågeställningen som kommer att behandlas är hur avverkningarna skall planeras, bland annat med tanke på att minska på urlakningen av näringsämnen. Förutsättningar för skogsbruk på gammal åkermark är annorlunda på grund av annorlunda markförhållanden.
Senior advisor Henry Schneider från TAPIO gav exempel på vad som kan behöva tas i beaktande på området. På delar av området kan man konstatera att marken satt sig. Det händer lätt vid åkerplanteringar med finkornig jordmån och med mycket organiskt material i marken. Detta leder i sin tur till ett ytligt rotsystem som vid torka inte är fördelaktigt för granen, vilket ökar risken för barkborreskador. Klimatförändringen kommer i framtiden att leda till högre temperaturer sommartid och längre perioder av torka. Detta påskyndar nedbrytningen och mer näringsämnen lakas ur. Vinteröversvämningar leder till att mer näringsämnen och fasta partiklar förs till vattendragen. Skogsbruk på mineraljordar påverkar vattendragen, men dikning av skog på torvmarker har den största inverkan.
Sura sulfatjordar, alltså leror som innehåller svavel, är vanliga i kusttrakterna. Bearbetning kan leda till att syre når svavel som sedan omvandlas till svavelsyra som kan läcka till vattendragen. Områden med högre risk för att stöta på sura sulfatjordar går att kontrollera från Geologiska forskningscentralen (GTK).
Tf. prefekt för institutionen för bioekonomi vid Yrkeshögskolan Novia Johnny Sved berättade att skolan har egna undervisningsskogar, men även samarbetar med Raseborgs stad och andra aktörer. Yrkeshögskolan Novia kommer tillsammans med Raseborgs stad att göra en åtgärdsplan för case-området i Västerby friluftsområde. För framtiden är det även viktigt att kunna lyfta fram vad som har gått fel i skogsskötselåtgärder så att andra kan lära sig av misstagen. Case-området i Västerby kommer att åtgärdas enligt rekommendationer från Yrkeshögskolan Novia och TAPIO. Uppföljningen kommer att skötas av Yrkeshögskolan tillsammans med Raseborgs stad.
Ragnar Höckerstedt, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral berättade att det går att ansöka om stöd för vattenvårdsåtgärder och naturvårdsprojekt som METKA-finansiering från och med början av detta år och fram till slutet av 2029. TAPIO tar fram mycket användbart material om skogsvård och rekommenderar nätkursen i vård av torvmarksskog. Intressanta kursmaterial går även att hitta på Skogscentralens sida.
Några av de aktuella frågorna inom skogsbruket som lyftes fram av skogsombudsman Anders Portin från SLC är den nationella planen för verkställandet för EU:s restaureringsförordning som Finland har två år på sig att göra. Förordningen är en del av EU:s strategi för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Avskogningsförordningen som i sin tur träder i kraft 30.12.2024 har som mål att bidra till att minska den globala avskogningen.
Fredrik von Limburg Stirum beskriver de vattenvårdsåtgärder som genomförts på Koskis gård. Längs föryngringsytans kanter har man lämnat en skyddszon, som inte bara fångar upp näringsämnen och filtrerar fasta partiklar, utanäven bidrar till att balansera både ekonomiska och vattenvårdsmässiga intressen.
Under seminariedagen besökte man Koskis gård där Fredrik von Limburg Stirum presenterade gårdens verksamhet och vattenvårdsåtgärderna som gjorts inom skogsbruket. Gårdens verksamhet omfattar bland annat produktion av ekologiskt nötkött samt landsbygdsupplevelser. De senaste 30 åren har beskogade åkrar och betesmarker restaurerats. Under skogsvandringen tillsammans med Limburg Stirum, Fredrik Bäcklund och Robin Järvelä, tidigare och nuvarande skogsvårdare, bekantade vi oss med vattenskyddskonstruktionerna och skogsvårdsmetoder på gården. Vattenskyddskonstruktionerna fungerar även delvis som vattenförsörjning för nötboskapen. År 2014 valdes Koskis gård till Finlands mest miljövänliga gård i WWF:s och MTK:s Östersjötävling. Mycket arbete görs för miljön och djurens välbefinnande.
På gården har även gjorts försök med olika metoder för naturlig förnyelse, andra delar har planterats traditionellt. Början av plantskogsskedet har gett varierande slutresultat beroende på metoder, om det planterats skog eller använts naturliga förnyelsemetoder, men slutresultatet har varit detsamma.
– För tillfället är det mycket som ska tas i beaktande, vattenvård, biodiversitet och klimatfrågan, påpekar Limburg Stirum.
LUMME-projektet verkställer åtgärder för att kontrollera belastningen från jord- och skogsbruket, följer upp restaureringsåtgärdernas effekt samt bjuder på aktuell information om vattenskyddsåtgärder och dess stödformer till regionens jord- och skogsbruksaktörer. Projektet finansieras via de regionala vattendragsvisionerna Laxfiskarna till Svartån 2030, En livskraftig och hinderfri Sjundeå å 2030 och Kustvattenvision 2050 och via projektet Hiidenvesi restaurering av kommunerna Lojo, Raseborg, Vichtis, Kyrkslätt, Högfors, Sjundeå och Ingå. Därtill finansieras Hiidenvesi-projektet av Helsingforsregionens miljötjänster HRM, fiskeriområdet Karjaanjoen vesistön kalatalousalue. Miljöministeriet finansierar projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram med en andel på 50 % under åren 2022–2024.
VALUME II-projektet förverkligas som en del av Kustvattenvisionen 2050 -arbetet som strävar efter att förbättra kustvattnens tillstånd. Ett sexårigt finansieringsavtal har gjorts tillsammans med kommunerna, med målsättningen att restaurera kustvattnen. Visionen finansieras för närvarande av Raseborgs, Sjundeås och Kyrkslätts kommuner. Projektet har fått finansiering från Miljöministeriets Program för effektiverat vattenskydd (NTM-centralen i Norra Österbotten, vattenhantering inom jord- och skogsbruket) 210 000 € för åren 2023–2025. Projektet slutar 15.6.2025.
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) inbjuder invånarna i området kring Gennarbyviken, markägare och andra intresserade att delta i ett informations- och diskussionstillfälle om inledningen av restaureringsplaneringen för Gennarbyviken. Tillfället hålls onsdagen den 16.10. kl. 17 i matsalen i Höjdens skola (Kommunalhusvägen 3, 10520 TENALA). Evenemanget ordnas i samarbete med NTM-centralen i Nyland, Hangö och Raseborgs stad samt Västra Nylands fiskeriområde.
Restaureringsplanen för Gennarbyviken omfattar en allmän planering av sjöns avrinningsområde, med särskilt fokus på översvämningskontroll i Bonäsån (möjligheter till naturlig grundtorrläggning). Dessutom granskas andra viktiga bäckar som belastar sjön, deras vattenkvalitet och lösningar för vattenskydd. Gennarbyvikens ekologiska status är tillfredsställande, men det finns en risk att sjöns tillstånd försämras. I norra änden av sjön har man upplevt en ökning av vattenvegetation samt att vattnet blivit mörkare.
Med hjälp av kemiska och biologiska undersökningar utreds Gennarbyvikens vattenkvalitet och tillståndet för vattenlevande organismer, och vid behov ges skötselrekommendationer. När det gäller fiskar granskas också möjligheterna att förbättra deras passage vid Stagsundsdammen. Arbetet inleddes våren 2024 med fältkarteringar med hjälp av geokarteringsdata samt provtagningar.
På det första mötet för allmänheten presenteras restaureringsplaneringsarbetets framsteg och invånare och markägare i området får komma till tals angående restaureringsplanen. Planen förväntas bli klar våren 2025.
Gennarbyviken. Bild: Paavo Ojanen/Luvy
Evenemanget är kostnadsfritt och genomförs så tvåspråkigt som möjligt. Talare under evenemanget talar finska och/eller svenska, men skriftliga presentationer är tvåspråkiga. De viktigaste delarna av presentationerna tolkas vid behov.
Evenemanget inkluderar en lätt servering, så vänligen anmäl dig i förväg senast 13.10 via följande länk: Anmälningslänk
Vad: Startmöte om restaureringsplanen för Gennarbyviken Var: Höjdens skola, Kommunalhusvägen 3, 10520 TENALA När: Onsdagen den 16.10. kl. 17 För vem: Invånarna i området kring Gennarbyviken, markägare och andra intresserade
Program:
17.00 Evenemanget börjar, kaffeservering 17.10 Välkomstord 17.20–17.40 Hälsningar från Nylands NTM-central / Harri Aulaskari 17.40–18.00 Hälsningar från Västra Nylands fiskeriområde / Gabi Lindholm 18.00–18.20 Presentation av restaureringsplanen / Jussi Vesterinen (LUVY) 18.20 Diskussion och kommentarer 19.00 Evenemanget slutar senast
Egnahemstomter vid Näckrosbågen är möjliga att reservera. Tomternas storlek är 1 039 – 1 841 m² och priset är 28 €/m². Årsarrendet är 5 % av köpesumman och binds till levnadskostnadsindex.
Närmare information fås av tomtsekreteraren, tfn 019 289 2526.
Egnahemstomter vid Bodasvängen, Hallongården, Odongränd, Tranbärsvägen, Hallonvägen, Björnbärsvägen och Bergviksvägen är möjliga att reservera. Tomternas storlek är ca 920 – 1 200 m² och priset är 23 €/m². Årsarrendet är 5 % av köpesumman och binds till levnadskostnadsindex.
Närmare information fås av tomtsekreteraren, tfn 019 289 2526. E-post: matning(at)raseborg.fi.
Egnahemstomter vid Sångträdet, Sidensvansgränd, Näktergalsgränd, Gåsgränd, Sångsvansgränden och Trastvägen är möjliga att reservera. Tomternas storlek är ca 890 – 2 100 m² och priset är 17 €/m². Årsarrendet är 5 % av köpesumman och binds till levnadskostnadsindex.
Närmare information fås av tomtsekreteraren, tfn 019 289 2526. E-post: matning(at)raseborg.fi.
En egnahemstomt vid Kvarnvägen är möjlig att reservera. Tomtens storlek är 1 144 m² och priset är 23 €/m². Årsarrendet är 5 % av köpesumman och binds till levnadskostnadsindex.
Närmare information fås av tomtsekreteraren, tfn 019 289 2526. E-post: matning(at)raseborg.fi.
Egnahemstomter vid Åkerkanten och Enbackagatan är möjliga att reservera. Tomternas storlek är 1 267 m² – 1 275 m² och priset är 23 €/m². Årsarrendet är 5 % av köpesumman och binds till levnadskostnadsindex.
Närmare information fås av tomtsekreteraren, tfn 019 289 2526. E:post: matning(at)raseborg.fi.
En egnahemstomt vid Bergsvängen är möjlig att reservera. Tomtens storlek är 935 m² och priset är 23 €/m². Årsarrendet är 5 % av köpesumman och binds till levnadskostnadsindex.
Närmare information fås av tomtsekreteraren, tfn 019 289 2526. E:post: matning(at)raseborg.fi.
Egnahemstomter vid Espingsgränd är möjliga att reservera. Tomternas storlek är ca 1 052 – 1 387 m² och priset är 20 €/m². Årsarrendet är 5 % av köpesumman och binds till levnadskostnadsindex.
Närmare information fås av tomtsekreteraren, tfn 019 289 2526. E-post: matning(at)raseborg.fi.
Egnahemstomter vid Askersvägen, Videvägen, Pilträdsvägen, Aspvägen och Almvägen, Ollabågen och Ollagränd är möjliga att reservera. Tomternas storlek är ca 970 – 2 000 m² och priset är 12 €/m². Årsarrendet är 5 % av köpesumman och binds till levnadskostnadsindex.
Närmare information fås av tomtsekreteraren, tfn 019 289 2526. E-post: matning(at)raseborg.fi.
Egnahemstomter vid Mariastigen är möjliga att reservera. Tomternas storlek är ca 1 100 m² och priset är 12 €/m². Årsarrendet är 5 % av köpesumman och binds till levnadskostnadsindex.
Närmare information fås av tomtsekreteraren, tfn 019 2526. E-post: matning(at)raseborg.fi.
Egnahemstomter vid Gabrielsgränden, Mirjam Stäubers väg, Solkärrsvägen, Brantvägen och Brantgränden m.fl. är möjliga att reservera. Tomternas storlek är 1 000 – 1 600 m² och priset är 12 €/m². Årsarrendet är 5 % av köpesumman och binds till levnadskostnadsindex.
Närmare information fås av tomtsekreteraren, tfn 019 289 2526. E-post: matning(at)raseborg.fi.
South West Motorsport rf ordnar rallysprint i Prästkulla 28.9.2024. Vägavsnitt stängs kl. 8–18, det är möjligt att passera med följebil. Aktuella vägavsnitt är Smedsedevägen, Finbyvägen och en del av Prästkullavägen.
Beslut_bulleranmälan_South West Motorsport_2024.9.28
▪️ Raseborgs stad utarbetar uppdaterade gatuplaner för Västvallen i Ekenäs (Basatorget-Vassbukstorget) samt för Karisvägen i Karis (Landsbrovägen – Centralgatan) under slutet av år 2024.
▪️ För att stöda planeringsarbetet ombeds invånarna lämna in synpunkter/ observationer för genomförandet av planerna. Synpunkter kan lämnas till projektgruppen via e-post till tatu.troberg@raseborg.fi.
▪️ Det har inte ännu utarbetats projektplaner för dessa områden utan i det här skedet av processen har invånarna möjlighet att lyfta fram frågor som borde beaktas i planeringen. Det kan vara fråga om nuvarande lösningar som inte fungerar eller viktiga lösningar som bör bevaras.
▪️ Synpunkterna kommer inte att besvaras individuellt men de kommer att beaktas i mån av möjlighet i planeringsarbetet.
▪️ Om tekniska nämnden i ett senare skede godkänner projektgruppens förslag till uppdaterade gatuplaner kommer dessa att sättas ut till allmänt påseende, vilket ger invånarna möjlighet att återigen lämna synpunkter på planerna.
I Södra Viken i Ekenäs kommer avslutande muddringsarbeten att utföras från och med vecka 38
Arbetet beräknas pågå till slutet av oktober
Båtplatsinnehavare behöver inte flytta sina båtar på grund av arbetet, men det uppmanas att vara särskilt uppmärksam på muddringsutrustningen som finns i vattenområdet
En siltduk kommer att installeras mellan Gåsören och parkeringen vid Ramsholmen, vilket gör att denna rutt inte kan användas
På den bifogade bilden visas den ungefärliga placeringen av siltduken
Raseborgs Vatten och Raseborgs stad sanerar ledningsnätet samt gatan på Drottninggatan och Långgatan. Beräknad entreprenadtid: 09.09-01.11.2024. Arbetet förorsakar tillfälliga trafikarrangemang, vi beklagar störningarna!
Naturvårdsprojektet Västra Nylands naturpärlor, finansierat av Helmi-livsmiljöprogrammet, arrangerar i september två invånarkvällar om biologisk mångfald. Kvällarna arrangeras i samarbete med Raseborgs och Hangö stad.
På torsdag 19.9 i kulturhuset Fokus i Karis är kvällens tema Stärkande av biologisk mångfald – globalt mål, lokala lösningar. I Hangö, i stadens festsal, hålls mötet på tisdag 24.9 med temat Hur mår Hangös strandnatur och hur kan vi förbättra dess tillstånd? Båda evenemangen börjar kl. 17.30.
Syftet med invånarkvällarna är att erbjuda den senaste informationen om utvecklingstrender som påverkar naturen i Västra Nyland, både hot och möjligheter. Även omfattande miljöproblem visar sig i slutändan lokalt och det finns lokala åtgärder för att påverka dem. Ett viktigt tema i talturerna är vad vi kan göra för att förbättra tillståndet i vår närmiljö.
Kvällen i kulturhuset Fokus i Karis inleds av specialplanerare Aapo Ahola från Finlands miljöcentral, som belyser tillståndet för biologisk mångfald i Västra Nyland. Överinspektör Tommi Hautala från Nylands NTM-central och projektkoordinator Kaisa Kauranen berättar hur Helmi-livsmiljöprogrammet motverkar förlusten av biologisk mångfald nationellt och lokalt. Projektledare Anita Storm (Yrkeshögskolan Novia) berättar i sitt anförande hur var och en av oss kan ta hänsyn till naturens välbefinnande i våra handlingar. Slutligen berättar representanter för Raseborgs stad hur staden arbetar för biologisk mångfald. Tid har också avsatts för frågor och diskussion.
I Hangö kommer docent Camilla Gustafsson (Helsingfors universitet) att tala om tillståndet för Hangös undervattensnatur. Naturvårdsexpert Esko Vuorinen (Nylands NTM-central) berättar om de unika solexponerade strandområden. Representanter för Helmi-livsmiljöprogrammet belyser programmets arbete för kustnaturen. Slutligen berättar miljöskyddschef Maria Degerlund om stadens åtgärder och mål för vården av strandnaturen. Även i Hangö hoppas man att talturerna väcker frågor och diskussion.
Mer information ger
Västra Nylands naturpärlor-projektet projektkoordinator Kaisa Kauranen kaisa.kauranen@sll.fi, 050 556 8819
Konsortiet för projektet Västra Nylands naturpärlor består av städerna Hangö, Raseborg och Lojo, Nylands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund samt Föreningen Nylands friluftsområden. Projektets huvudsakliga finansiering kommer från miljöministeriet. Även konsortiets medlemmar finansierar projektet. Projektet har nu pågått i tre år och arbetar på olika platser i Västra Nyland med att vårda hotade naturtyper samt bekämpa invasiva främmande arter i naturskyddsområden och andra värdefulla platser.
Vildare Raseborg-kampanjen avslutades i slutet av augusti. Förutom stadens ytor anmälde 95 invånare totalt över 46 000 kvadratmeter vildare ytor till kampanjen. Det fanns också några företag och föreningar bland deltagarna.
Med stadens oklippta gräsmattor blir den totala ytan 274 022 som är lika med 4 x Svedja träsk eller 38 fullstora fotbollsplaner eller hela 843 simhallsbassänger!
Kampanjteamet gläds åt den diskussion som kampanjen väckte. Att klippa eller inte klippa gräsmattan delar överraskande många åsikter.
Särskilt det fritt växande gräsområdet framför stadshuset tilltalade inte alla. Andra njöt av den nya färgklicken, inklusive djuren. På stadshusets gård sågs under sommaren fler insektsätande fåglar än vanligt och också harar som lekte i det långa gräset.
Området har inte övergivits, även om växterna får växa fritt.
– Enligt vissa betyder oklippt gräsmatta att den är ovårdad, men så är det inte, säger parkchefen Maria Eriksson.
Skönhet ligger i betraktarens öga, sägs det. Och skönhetsuppfattningen förändras också med tiden.
Många har idag inte ens tänkt på att man kan sköta gräsmattan på annat sätt än genom att klippa den. Historiskt sett är gräsmattan och dess klippning dock fortfarande en ganska ny företeelse.
Raseborg är en av många kommuner som arbetar för biologisk mångfald och låter gräsområden bli vildare. Genom kampanjen har många börjat se betydelsen av sina egna handlingar för den biologiska mångfalden. Även om man inte vill låta sin egen trädgård bli vild, kan man åtminstone förstå och njuta av andras arbete för pollinerare och andra insekter.
En gräsmatta som klippts i åratal blir inte en blommande oas på en gång. Det kan ta år innan blommorna börjar dyka upp och sprida sig istället för gräset. Om man vill ha snabba resultat kan man anlägga en blomsteräng.
– I min egen trädgård har jag i några år nu bara klippt gräsmattan ett par gånger per sommar och nu börjar jag se att antalet blommor har ökat markant. Och mossan har försvunnit helt, säger Eriksson.
Tack till alla som gjorde Raseborg vildare denna sommar!
Ekenäs Jaktvårdsförening rf påbörjar vakjakt på hjort i Västerby friluftsområde och i dess grannmarker 1.9.2024. Drevjakt på hjort är tillåten under tiden 28.9.2024–15.2.2025.
Raseborgs stad inleder i samarbete med Nylands NTM-central och Fiskars Abp ett projekt där förbättringsåtgärder genomförs på landsväg 104 vid Fiskars bruk. Landsväg 104 kommer att beläggas, arrangemangen för lätt trafik förbättras och nödvändiga dräneringssystem byggas. Projektområdet är cirka 1,4 kilometer långt och projektet genomförs under perioden augusti-december 2024.
Kontaktpersoner för projektet:
Entreprenör: A. Berglund Oy, ansvarig arbetsledare Robin Stenström
Raseborgs stad: investeringschef Tatu Troberg och chef för samhällsteknik Fredrik Bäcklund
Vi inleder sanering av gatan samt kommunaltekniska ledningar under hösten 2024. Arbetet inleds i mitten av augusti och beräknas vara slutfört under oktober. Saneringen omfattar förnyande av vägbanans bär- och ytlager, vatten- och avloppsledningarna samt utbyggnad av dagvattenledningarna.
Uppföljningsprovet taget vid Lagmans badstrand den 8.8.2024 visar att badvattnet igen fyller kraven. Antalet E. Coli -bakterier var i uppföljningsprovet 20 cfu/100 ml och antalet intestinala enterokocker 6 cfu/100 ml, när åtgärdsgränserna är 500 cfu/100 ml för E. Coli och 200 cfu/100 ml för intestinala enterokocker.
Avrådan från bad upphävs med omedelbar verkan och skyltarna avlägsnas från stranden under dagens lopp.
Landsbro bro i Karis kommer att saneras i sin helhet och kommer att stängas för all trafik måndag 12.8.2024. Bron öppnas för trafik igen under december månad 2024.
Stängningen av bron kommer naturligtvis att orsaka betydande trafikstörningar i området, men saneringen möjliggör en säker användning av bron även i framtiden. Vi ber om ursäkt för de trafikstörningar som saneringen orsakar.
I Västra och Östra Nyland övergår man till kommunalt organiserad insamling av slam från bostadsfastigheter ett område i taget under åren 2024–2026. Ansvaret för att organisera tömningen av slamavskiljare med tillhörande behållare och tömningen av slutna tankar samt slamtransporterna övergår från fastighetsinnehavaren till det kommunala avfallsbolaget. De av Rosk’n Roll upphandlade transporterna inleds i verksamhetsområdets västra delar och framskrider österut ett område i taget under en tvåårig övergångsperiod. Först ut är Hangö som övergår till kommunala transporter i oktober 2024.
Rosk’n Roll, som ägs av kommunerna, ansvarar för tömningen av slambehållarna och slamtransporterna i Raseborg från och med den 1 januari 2025. Under höstsäsongen kan invånarna fortfarande beställa tömning av sina slambehållare direkt från valfritt företag.
Ägarna till slambehållarna bör vara uppmärksamma i slutet av året. Det är bra att kontakta Rosk’n Roll i god tid före önskad tömningstid och säkerställa att slambehållarna töms för att övergången ska bli så smidig som möjligt.
I Raseborg har det lokala familjeföretaget Sjöbloms Tankservice valts för att sköta de slamtransporter som kommunen i fortsättningen ansvarar för att organisera. Entreprenadavtalets längd är tre år. Organiseringen av insamlingen underlättas av att det valda transportföretaget har skött tömningarna i området även tidigare och känner till kunderna och målfastigheterna.
Läs mer om Raseborgs tömnings- och transportavgifter samt servicemodeller på Rosk’n Rolls webbplats.
Ekenäs-Pojo fiskeriområdes fiskebegränsningar för att skydda laxens och havsöringens lekvandring träder i kraft den 1 augusti. Att begränsningarna efterföljs ger på sikt bättre fiskstammar. Begränsningarna övervakas av fiskeriområdets fiskeövervakare.
På ansökan av Ekenäs-Pojo fiskeriområde har Egentliga Finlands NTM-central bestämt om följande fiskebegränsningar under tiden 1.8– 30.11 åren 2024–2028:
Handredskapsfiske och fiske med stående redskap är förbjudet i Svartån ända till Åkerfors kraftverk. Förbudet inkluderar Kyrksjön och Päsarträsket samt biflödena så som Krabbäcken, Storängsbäcken, Bråtabäcken och Mossabäcken. Samma förbud gäller Fiskarsån till och med Borgbyträsket och Brunkombäcken samt åarnas mynningsområden i Pojoviken.
I Pojoviken och ända till högspänningsledningen i Vitsandströmmen är fiske med ytnät förbjudet och under Pojovikens broar vid stadskärnan och i Vitsandströmmen är fiske med nät och ryssja förbjudet.
Från Vitsandströmmens högspänningsledning fram till mynningsområdet för Fiskarsån och Svartån är det förbjudet att som fångst ta lax som är längre än 75 cm och öring som är längre än 65 cm. Öring med fettfena ska alltid släppas tillbaka. Det minsta tillåtna fångstmåttet för lax är 60 cm och för fettfeneklippt öring 50 cm enligt förordningen om fiske.
Gabi Lindholm, verksamhetsledare för Ekenäs-Pojo fiskeriområde, berättar att med stående redskap avses bland annat nät, katsa, ryssja, långrev och andra krokredskap. Handredskapsfiske är fiske med ett spö och konstgjort bete, trollingfiske med ett spö, konstgjort bete och viktdrag samt fiske med spinnspö. Till handredskapsfiske hör inte mete eller pilkfiske.
Förutom fiskeriområdets fiskebestämmelser gäller också de lagstadgade landsomfattande fiskebegräsningarna. Noggrannare information om dessa samt om fiskeriområdets bestämmelser finns på fiskeriområdets hemsida www.ekenas-pojofiskeriomrade.fi.
Vad är och gör ett fiskeriområde?
Finlands vattenområden är indelade i 118 fiskeriområden, varav Ekenäs-Pojo fiskeriområde är ett. Fiskeriområdet planerar bland annat nyttjandet och vården av fiskresurserna via en nyttjande- och vårdplan.
– Vi har lagt märke till att många inte riktigt vet vad ett fiskeriområde är och vad allt det gör. Och att alla som äger vattenområden i trakten de facto är medlemmar i fiskeriområdet, berättar fiskeriområdets ordförande Tomas Gripenberg.
– Vi har därför sammanställt informationsblad, så kallade nötskal, där vi kort presenterar fiskeriområdet och de viktigaste punkterna från nyttjande- och vårdplanen. Nötskalen, som är riktade till vattenägare, fritidsfiskare samt kommersiella fiskare och fiskeguider hittas på fiskeriområdets hemsida.
Med enkla medel kan du hjälpa insekter och öka mångfalden på din egen tomt.
Insektshotell
Att bygga ett insektshotell är ganska enkelt och det kräver inte dyra material. Du kan till och med göra ett litet hotell av en mjölkförpackning. För en lite mer robust konstruktion räcker det med några brädor. Hotellens fack fyller man med naturliga material som hittas i naturen. Exempel på lämpliga material är kottar, bark, vass och träbitar, i vilka har borrats hål.
På vintern kan man ta in hotellet i ett förråd för att skydda det från fåglar.
På varma dagar behöver även insekter något att dricka. Du kan enkelt göra en dryckesbehållare åt dem. Placera stenar och/eller marmorkulot i botten av en låg och grund behållare, och häll vatten i den. Häll i vatten till sådan mängd att insekterna kan sitta på stenarna utan att drunkna.
Placera behållaren på en skuggig plats nära blommor.
Välkommen till Flyets klibbalkärr i Ekenäs, en sagoskog precis intill stadsområdet!
Raseborgs stad deltar som samarbetspartner i projektet Västra Nylands naturpärlor. Projektet finansieras främst av miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi.
På platsen (Flyets klibbalkärr) ordnas nästa veckas torsdag den 18 juli kl. 17-19 talko för bekämpning av balsamin. Detta i och med målet att skydda skogens mångfald. Två skadliga invasiva arter, jättebalsamin och blekbalsamin, har spridit sig till naturskyddsområdet och dess omgivning. De tar över den ursprungliga växtligheten på området.
Projektets naturvårdare rensar bort balsaminväxter på området, men varje hand är viktig i kampen mot invasiva arter. Som volontär får du delta i detta viktiga arbete. Vi ger instruktioner och råd om hur man bekämpar balsamin. Det bjuds på bullar och saft.
Samling: Söllerödsvägen 4, på parkeringsplatsen vid Flyets fotbollsplan. Ta på gummistövlar eller vattentäta skor. Arbetshandskar fås på plats.
På Furutorp, Box och Bajons badstrand har den 9.7.2024 iakttagits blågröna alger, vilka kan vara giftiga. Eftersom algläget kan förändras relativt snabbt uppmanas simmarna att iaktta simvattnets utseende och vid riklig förekomst undvika simning.
Sommaren för insamlingsbilarna till dina trakter igen
Insamlingsbilarna Otto och Romulus sommarturné i Västnyland startar direkt i juli. Den Rosk’n Roll-organiserade rundan börjar i Vichtis den 1 juli och avslutas i Hangö den 17 juli, nästan 40 hållplatser senare. Sommarturnéns hållplatser är valda speciellt med tanke på sommargästernas behov.
Otto-bilen tar emot olika slags farligt avfall såsom lysrör, spillolja, bilbatterier, målarfärger, lösningsmedel, kylarvätskor, bekämpningsmedel samt städkemikalier. Det är säkrast att lämna in farligt avfall i originalförpackning eller i en annan hel och tätt sluten förpackning. På förpackningen måste det framkomma vad den innehåller.
Till Otto-bilen får man lämna maximalt 50 kg farligt avfall, 5 ackumulatorer eller motsvarande mängd farligt avfall per kund. Farligt avfall neutraliseras genom behandling i höga temperaturer och energin som uppstår i processen tas till vara.
Romulus-bilen samlar in metallskrot och till den kan man föra metallskrot som motsvarar mängden av ett vanligt personbilssläp. Lämpliga för insamlingen är till exempel cyklar, plåtbitar, vedeldade bastuugnar (utan stenar) och metallrör. Metallskrotet som lämnas till insamlingen samt de sällsynta metallerna som tas till vara ur elapparaterna återvinns till returråvara för industrins behov.
Romulus samlar däremot inte in elapparater, men precis som metallskrotet, kan apparaterna föras avgiftsfritt till avfallsstationen året om. Inga avfall får lämnas i förväg på Otto och Romulus-insamlingens hållplatser.
På adressen www.rosknroll.fi samt i Rosk’n Rolls väggkalender och i Roskis-tidningen finns mer information om avfallsslagen som tas emot på turnén samt exakta tidtabeller och hållplatsinformation.
Insamlingsrundorna finansieras med avfallshanteringens grundavgift.
Raseborgs stads skogsplan för åren 2024–2034 ställs nu till allmänt påseende och för kommentarer. Planen innehåller riktgivande åtgärdsförslag för vissa av stadens skogsområden.
Skogsplanen presenteras i stadens karttjänst, som ett kartlager. På kartan syns de olika områdena där åtgärder är planerade i olika färger. Skogsområden där inga åtgärder är planerade men som är i stadens ägo syns på kartan som gröna områden. Genom att klicka på ett område på kartan får man mer information om vad som är planerat, vad figurens nummer är och vilken fastighetsbeteckning området har.
– I karttjänsten är det lätt att zooma in på de olika områdena där åtgärder är planerade, det handlar ju om rätt så många områden överallt i Raseborg. Kommentarerna samlar vi sedan in via en enkät på webben, berättar Mats Wikström, skogsbruksingenjör på Raseborgs stad.
Så här skickar du in dina kommentarer
Bekanta dig med kartan. Leta fram området som du vill kommentera.
Klicka på området som du vill kommentera och se vilken åtgärd är planerad.
Öppna enkäten i en ny flik, länken till enkäten hittar du i samma informationsruta där också planen, fastighetsbeteckningen och figurnumret finns.
Skriv in dina kommentarer i enkäten. Kom ihåg att fylla fastighetsbeteckningen och figurnumret.
Om du vill ge kommentarer på olika områden, fyll i enkäten på nytt.
Du kan också kopiera en direktlänk till kartan: https://karta.raseborg.fi/link/V8V3z .
Du kan kommentera skogsplanen till och med 15.9.2024.
Termer som används i planen
Gallring Gallring är en beståndsvårdande avverkning som innebär att en del av träden tas bort så att man lämnar kvar ett stamantal som garanterar skogen de bästa tillväxtförutsättningarna. Vid gallringen fälls klena och sämre träd så att de bästa träden som växer bra får mer utrymme, näringsämnen och ljus.
Första gallring: diameter på träden under 16 cm
Gallring: diameter på träden över 16 cm
Förnyelse Förnyelse kan innebära kalhuggning. Vid kalhuggning avverkas det gamla trädbeståndet på nästan hela figuren. Kvar lämnas endast grupper av naturvårdsträd som främjar mångfald och uppkomsten av död ved. Efter avverkning planteras ny skog.
Förnyelse kan också betyda förnyelse med fröträd. I det här fallet lämnas friska härskande träd med bra kvalitet med fina kronor, 20–100 stammar per hektar för att ge frön till ny skog.
Man kan också förnya skog genom skärmställning. Då lämnas 100–300 stammar per hektar för att ge skydd åt nya plantor för frost och gräsuppkomst.
Avverkning av överståndare Det här innebär att man avlägsnar fröträd eller skärmträd från förnyelseytor som förnyats på naturlig väg.
Plock/luckhuggning Plockhuggning är en kombination mellan gallring och kalyta. Man skapar mindre luckor för att naturlig förnyelse kan komma i gång.
Raseborgsfestivalen hålls 16-17.8.2024 i Stallörsparken, Ekenäs, och får på fredag spela till kl. 24 och på lördag till 00:30. Se mera detaljer i beslutet nedan.
§ 80 MiByN 12.6.2024 Bullerbeslut_Raseborgs Festival
Den nya offentliga toaletten i Stallörsparken är nu klar och öppen för allmänheten från och med 1.7.2024. Toaletten är belägen mellan restaurang Albatross och Lejonparken. Toaletten är planerad så att den är lätt att underhålla och städa så att en hög hygiennivå kan säkerställas.
Bra att veta om den offentliga toaletten
Det finns två toaletter, varav en är en tillgänglig toalett.
Dörren öppnas både från utsidan och från insidan genom att trycka på en knapp som finns där intill.
Dörren låses genom att trycka på en knapp från insidan. Knappen finns nära dörren och är lätt att hitta i och med illustrationerna. Låsningen ses även från utsidan. När du öppnar dörren från insidan så låses den automatiskt upp.
Toalettkransen fås ned genom tryck på knapp bredvid toaletten. Spolknappen finns där intill. Kransen kommer upp automatiskt efter spolning.
Handtvätten är automatisk. Sköljningen och torkningen sker på samma ställe. Första vattenstrålarna innehåller tvål.
Golvet tvättas automatiskt efter var femte användning.
I den tillgängliga toaletten finns alarmknappar, varav en är på golvnivå. Vid tryck på alarmknappen låses dörren upp och alarmet går direkt till Sydbevakningen. En vakt kommer på plats inom cirka 15 minuter.
I toaletterna hittas även en insamlingspunkt för sprutor och nålar. Detta så att föremålen ej ska hittas på de allmänna toaletterna.
På vänster sida av toalettdörrarna finns en vattenpunkt, varifrån fås lite vatten åt gången.
Denna sommar får alla båtälskare en välkommen nyhet, då det finska båtuthyrningsföretaget Skipperi introducerar två nya koncept i Raseborg: en Pop up-båtuthyrning i Ekenäs, men även en ett slags AirBnb-uthyrning för båtar, där både privata och professionella båtägare kan hyra ut sina båtar till andra och tjäna pengar på det. Båtuthyrningen har rönt stor framgång under de senaste åren och bidragit till att allt fler har möjlighet att förverkliga sin dröm om en sommarseglats eller långfärd i vår vackra skärgård.
Två alternativ för att hyra Skipperis båtar i Ekenäs
Har du nyligen promenerat längs Norra hamnens brygga i Ekenäs och lagt märke till de två nya båtarna som nu ligger förtöjda utanför Hamnterassen? De tillhör det inhemska företaget Skipperi, som grundats 2017 och som utvecklat sitt koncept att göra båtbranschen mer hållbar och tillgängligt för alla, både i Finland och utomlands.
Skipperis egna båtar går att hyra enligt två olika medlemskap. Skipperis Fleet-medlemskap är ett månatligt kontrakt med tre olika medlemskapsnivåer. Medlemskapet ger tillgång till Skipperis Fleet-båtar både i Ekenäs och i över 20 andra hamnar i Finland. Dessutom gäller Skipperis Fleet-medlemskap även utomlands, med hamnar i t ex Sverige, Norge, Danmark, Nya Zeeland och Canada. Båtarna är tillgängliga från maj till oktober, lite beroende på väder och vind.
Det andra medlemskapet är ett lokalt medlemskap specifikt för hyrbåtarna i Ekenäs. För en engångsavgift kan båtarna användas under den bästa båtsäsongen 20 juni – 11 augusti. Utöver engångsavgiften betalar man en bruksavgift, som varierar beroende på hyrningens längd och tidpunkt. Du hittar det lokala erbjudandet för Skipperis båtar på deras hemsida www.skipperi.fi (endast på finska).
– Skipperis Fleet-båtar i Norra hamnen underhålls i samarbete med en lokal företagare, och vi ansvarar för båtarnas tillgänglighet och försäkring. Båtarna är utrustade med allt från flytvästar till moderna kartplotters och de kan bokas, användas och återlämnas enkelt via Skipperis mobilapplikation. Genom ett medlemskap får du även en snabbkurs i att bli en bättre skeppare; du kan se på Skipperis utbildningsvideor och få råd hur du kan träna ute på sjön. Därför krävs det ingen tidigare båterfarenhet för att hyra Fleet-båtarna, förklarar Skipperis marknadsföringschef Jussi Koskinen.
Orsaken till att Skipperi testar på Raseborg i år, beror på att Ekenäs låg högst upp på Fleet-medlemmarnas önskelista över nya Pop-up hamnar. Om Skipperis Pop-up hamn i Ekenäs blir väl mottagen, kan vi säkert se Skipperis båtar i Norra hamnen även under kommande somrar.
Hyr ut din båt och tjäna pengar
Den andra delen av Skipperis verksamhet är att erbjuda en plattform, via vilken både privatpersoner och företag kan hyra ut sina egna båtar och tjäna pengar på det. Den här typen av delningsekonomi har många fördelar och gynnar både båtägare, hyrestagare och stadens besöksnäring. För stunden finns det 755 båtar att hyra via Skipperi, med ett brett utbud av båtar att välja mellan, både på dagsbasis och veckobasis.
– Vi är jätteglada att Skipperi gör entré i Raseborg, för här finns en stor outnyttjad potential för oss. Enligt Traficoms data finns det närmare 6 000 registrerade båtar i Raseborg, men bara en handfull av dem finns listade som uthyrningsobjekt på Skipperi. Vi hoppas ju på att fler båtägare skulle få upp ögonen för den här tjänsten, för det är ett utmärkt sätt att öka båtens användningsgrad och få en kompensation för det. Lite beroende på båttyp, kan du tjäna flera tusenlappar per vecka, i stället för att din båt ligger oanvänd vecka ut och vecka in. Genom den inkomsten kan du täcka dina egna båtkostnader som till exempel underhåll, reparationer, försäkringar, båtplats och vinterförvaring. Dessutom hämtar de här hyrbåtarna nya besökare till Raseborg, vilket i sin tur stöder vår turism och vårt näringsliv, klargör Raseborgs marknadsföringskoordinator Martina Rosenqvist, som förberett Skipperis lansering i Raseborg.
Den första frågan som dyker upp i samband med uthyrningen är såklart hur tryggt det är för båtägaren att överlåta sin båt åt en vilt främmande kapten, och på den punkten har Skipperi utvecklat olika sätt att försäkra sig om att uthyrningen går smärtfritt.
– Båtägaren har full kontroll över hyrprocessen. Man kan själv välja sina hyresgäster, när båten är tillgänglig för uthyrning, vad det kostar, och även definiera en garantisumma. Hyrestagarna fyller i en CV med information om sin erfarenhet till sjöss, vilket säkerställer att båten är i goda händer. Skipperi skapar ett elektroniskt hyresavtal och tar hand om alla kontrakt och finansiella transaktioner, vilket tryggar både ägare och hyrestagare. Dessutom betalar hyresgästen en förhandsavgift om 30 % och alla båtar som förmedlas är automatiskt försäkrade via Skipperis samarbete med ett försäkringsbolag. För denna service tar Skipperi ut en provision på 16 % + moms, berättar Skipperis Jussi Koskinen.
Vill du veta mer om Skipperis olika tjänster och villkor, och få detaljerade instruktioner om hur uthyrningen fungerar, kan du besöka Skipperis webbplats på finska, www.skipperi.fi. Om du är nyfiken på hur mycket du skulle kunna tjäna på att hyra ut din båt, erbjuder Skipperis webbplats även en räknare, där du kan få en ungefärlig prisuppskattning.
I fjol röstade invånarna i Raseborg för projekt för återställning av naturen som vinnare i den deltagande budgeteringen. Nu har återställningsobjekten valts ut och ett mer detaljerat planeringsarbete kan inledas.
I alla objekt är det viktigaste att stärka den biologiska mångfalden och öka den ursprungliga växtligheten.
En före detta åker, Ekenäs
Vid Pålarvvägen i Bromarv ligger en före detta leråker som invaderats av kvickrot. Målet är att skapa öppna ängar och lövskog som huvudsakligen består av ädla lövträd. Man strävar efter att välja växter som hjälper pollinerare och insekter som använder pollen.
I Pojo kyrkby, nordost om korsningen mellan Gamla Fiskarsvägen och Åbovägen, ligger en före detta leråker som nu är gräsbevuxen. På åkern växer rikligt med blomsterlupin som är en invasiv främmande art. Målet är att utrota lupinen, öka områdets mångfald samt skapa ett utflyktsmål för lokala invånare och skolelever.
Vid Stabsgatan i Karis strömmar en bäck som fungerar som dagvattenfåra. I områdets södra del och längs kanterna finns ett parkliknande gräsområde. Bland växtligheten finns många främmande arter, till exempel parkslide. Marken är fuktig och frodig. Målet är att skapa en mångsidig helhet som även beaktar fåglar och djur som trivs vid bäcken. Förhoppningen är att området också ska vara ett exempel, till exempel för hobbyträdgårdsmästare.
På Hummeldal badstrand har den 17.6.2024 iakttagits blågröna alger, vilka kan vara giftiga. Eftersom algläget kan förändras relativt snabbt uppmanas simmarna att iaktta simvattnets utseende och vid riklig förekomst undvika simning.
I städer och bebyggda områden kallas regn- och smältvatten för dagvatten. I tätt bebyggda områden kan dagvatten bli ett problem om tillräcklig vattenabsorption eller avledningsvägar inte har beaktats i planeringen.
På grund av det ökade antalet vattentäta ytor, såsom asfalt, kan det uppstå översvämningar i städerna vid kraftiga regn. Vatten som översvämmar gator och avlopp orsakar skador på fastigheter och gatukonstruktioner. Dessutom kan dagvatten som rinner ut på gatorna föra med sig skadliga ämnen och orenheter till åar, sjöar och hav.
”Klimatförändringen förutspås öka regnoväder, så vi måste ta hand om dagvattnet nu innan större problem uppstår”, säger Fredrik Wasström, ledande byggnadsinspektör i Raseborgs stad.
Raseborgs stad inledde år 2023 projektet RaaseHule för hantering av dagvatten i Raseborg. Inom ramen för projektet har man utvecklat en övergripande plan för dagvattenhanteringen. Det dagvattenprogram som utarbetats för staden och den vision som ingår i programmet samt modellen för hantering av dagvatteninformation inom staden är nu färdig. De baserar sig på workshoppar och diskussioner som ordnats under projektets gång och de skapar riktlinjer för utvecklandet av dagvattenhanteringen i framtiden.
I och med projektet har kompetensen hos dem som arbetar med dagvatten ökat och staden kan bättre än tidigare också ge fastighetsägare råd i frågor som gäller dagvatten.
”Under projektets gång identifierade vi ett tydligt behov av att öka och sprida informationen om dagvatten, både inom staden och till fastighetsägarna. Vi strävar i fortsättningen efter att svara på detta behov”, säger projektchef Oskar Sjöberg, som samordnat projektet.
Utvecklingsarbetet fortsätter inom staden i form av en tväradministrativ arbetsgrupp som arbetar med frågor som gäller dagvatten.
Miljöministeriet har finansierat projektet med 48 000 euro ur programmet för effektiverat vattenskydd 2023–2025.
Bin spelar en nyckelroll i vår livsmedelsproduktion. Många grödor behöver pollineras för skörden. Binas pollineringsvärde är i själva verket mycket högre än värdet på den honung som produceras. Även om honungsbin inte är den enda insekten som ”producerar honung” är den kommersiella honungsproduktionen i praktiken beroende av honungsbin.
Vad hotas honungsbin av? Honungsbin hotas kanske framför allt av insekticider.
Hur många bin bor i en bikupa? 20 000–50 000, eller till och med ännu fler.
Vilka blommor tycker bina särskilt om? Bina är inte särskilt kinkiga men videväxter som blommar på våren är viktiga födoämnen som skänker lättnad efter vintern när maten är knapp. Hasselbusken, som också blommar tidigt, producerar också rikligt med pollen med hjälp av vilken man föder upp nya bin efter vintern. Andra viktiga växter under försommaren är olika fruktträd samt maskrosor. På midsommaren gäller till exempel hallon och klöver. I slutet av sommaren producerar ljungen mycket nektar.
Varför smakar honung av nektar från olika blommor annorlunda?
Honungen består i huvudsak av socker och vatten, men dessutom finns det omkring 200 andra ingredienser i honungen. Färgen och smaken varierar beroende på den exakta sammansättningen som i sin tur beror på de blommor från vilka nektar har samlats in. De olika blommorna producerar alltså lite olika nektar, vilket är orsaken till variationen.
Hurdant är biodlarens arbete?
Precis som andra uppfödningsdjur djur måste bina skötas regelbundet. Man måste också binda sig till bin. Arbetet är jobbigt ibland. En bikupa full med honung kan lätt väga mer än 20 kg. Vi behöver tålamod och man får inte vara rädd för stick. 😊
Hur kan jag hjälpa bin?
Precis som många andra insekter behöver honungsbin nektarväxter. Det lönar sig inte att ta bort fula videsnår, maskrosfält eller hallonbuskagen.
OHO-orkestern (70´s & 80´s music: Otto Forthy, Clasu Strengell, Jukka Kirveskari, Mika Talstila och Kari Itäluoma) spelar i vid Strandbistron i Bromarv 20.7.2024, kl. 21-24.
Bostad vid Fjälldalsgatan 7 i Helsingfors uthyres till studerande från Raseborg. Bostaden delas med två andra studerande. Månadshyran är 350,08 €. Bostaden lottas ut i första hand bland första årets studerande. Om sådana inte finns, lottas bostaden ut bland alla andra sökande. Hyresavtalet upprättas för ett år i gången och kan förnyas maximalt i 5 år.
Fritt formulerad ansökan med studieintyg skall senast den 8.7.2024 kl.12.00 inlämnas till adressen: Raseborgs stad, Bostadssekreterare Carina Nyholm, Raseborgsvägen 37, 10650 Ekenäs eller per e-post: carina.nyholm@raseborg.fi
Karis FBK ordnar traditionellt KarisNatten igen fredagen 26.7.2024, och får i enlighet med stadens bullerriktlinje från 2023 spela till klockan 01 i år.
Nu är det dags att inleda bete på den lilla holmen Gåsören, norr om Ramsholmen i Ekenäs. Hagmarken och strandbetet har iordningställts under sensommaren-vintern 2023-24. Området har ingärdats med elstängsel och trädbeståndet gallrats för att skapa en öppen hagmark med ett glest trädbestånd.
Åtgärderna följer den skötselplan för Hagen-Ramsholmen som Nylands Närings-, trafik-och miljöcentral godkänt 2021. Projektet leds av Raseborgs stad och finansieras med hjälp av miljöministeriets livsmiljöprogrammet HELMI.
Vad är nyttan med projektet? Gåsören har tidigare varit igenväxt av främst klibbal och ett ungt björkbestånd, stränderna av hög vass och sly. Målet är att skapa en mångsidigare miljö som gynnar vadare och andra fåglar som föredrar lågvuxna stränder.
Hagmarkerna har minskat kraftigt de senaste årtiondena, vilket gjort att många arter som är beroende den naturtypen har blivit hotade, däribland många insekter. Projektets huvudmålsättning är att stärka den biologiska mångfalden och gynna hotade arter. Hagmarken med den parklika miljön förväntas också höja områdets landskapsvärden.
Om allt går enligt planerna kommer betesdjuren (fem ungdjur) av nötkreatursrasen östfinsk boskap, kanske mera kända som kyyttö, att flytta till Gåsören ännu denna vecka. För djuren ansvarar Sami Nylund/Torparrian från Tenala.
Medborgare kan nu tjäna pengar genom att rensa jättebalsaminer som de hittar i Raseborg. Detta genomförs med Crowdsorsa-mobilspelet där man filmar och markerar på kartan de invasiva arterna som skall rensas.
Massbekämpning av invasiva arter i Raseborg började den 3 juni då växterna nu blommar och är lätta att känna igen. Vem som helst kan vara med och det kräver endast Crowdsorsa-mobilspelet nedladdad i din mobiltelefon. Spelarna kan dessutom tjäna till och med 25 cent per kvadratmeter som har rensats.
– För att delta i spelet ska man rensa jättebalsaminer som antingen har markerats på kartan eller som hittats själv. Arean filmas före och efter rensandet och slutligen laddas videon upp för Crowdsorsa att granska. När videon har godkänts kan du be för belöningen från den virtuella plånboken till det egna bankkontot, säger Crowdsorsas VD Toni Paju.
Spelet beräknar automatiskt belöningen baserat på storleken av arean, tätheten och arten. Uppdraget pågår så länge som budgeten på belöningarna räcker till och uppdragets framgång kan övervakas via applikationen. Då uppdraget håller på att ta slut kan bara gamla växtplatser rensas på nytt för att effektivt utrota arterna.
– I år har medborgarbudgeten gett oss möjligheten att utforska nya metoder för att arbeta med biologisk mångfald, vilket ledde till att vi undersökte användningen av mobilspel i bekämpningen av invasiva arter. På detta sätt kan vi engagera ungdomar och andra aktiva att bidra till den biologiska mångfalden på ett lekfullt sätt som en gemensam aktivitet – ett nytt sätt att tänka, konstaterar Raseborgs parkchef Maria Eriksson.
Man kommer att rensa invasiva arter som hotar naturens biologiska mångfald i över 30 kommuner runt i Finland och Sverige med hjälp av Crowdsorsa denna sommar. Belöningar för spelet är totalt över 100 000 euro.
Vad är Crowdsorsa?
Crowdsorsa är ett finländskt startup-företag. Deras koncept har använts i Finland, Sverige, Estland och i Storbritannien. Mobilspelet Crowdsorsa har utvecklats för att crowdsourca mikrouppgifter och datainsamling för medborgare. Spelet har kartlagt till exempel gator, cykelvägar, brunnslock och parkbänkar i rekordfart.
Så enkelt är det att delta:
1. Ladda gratis Crowdsorsa-mobilspelet till din mobiltelefon och skapa ett konto. 2. Öppna Raseborg bekämpnings uppdraget för invasiva arterna och bekanta dig noggrant med instruktionerna. 3. Då uppdraget börjar den 3 juni klockan 9 ska du hitta och eliminera jättebalsaminer. Växtplatsen filmas med hjälp av appen före och efter bekämpningen. 4. Ladda videon till Crowdsorsa för granskning. 5. När videon har godkänts kan du be om en belöning till ditt bankkonto
Om du behöver hjälp eller ytterligare information angående uppgiften kan du kontakta Crowdsorsa via applikationen.
En bulleranmälan har gjorts för festlokalen Tröskhuset, för tiden 1.6, och alla lördagar 29.6–14.9.2024. Musiken spelas inomhus, men kan upplevas störande i grannskapet.
Högljudd musik, såsom definierad i Raseborgs musikbullerriktlinje, får inte höras till de närmaste bostäderna efter kl. 24. Före det får ljudnivån vid de närmaste bostadshusens gårdar inte överskrida 70 dB(A) i medelnivå, mätt under 5 minuter. Byns invånare kommer informeras bland annat via byns e-postlista.
Öppna Byarnas -dag är Finlands största byevenemang! Är du redo att uppleva en oförglömlig dag fylld med lokal kultur, gemenskap och unika upplevelser? Den riksomfattande festen hålls nu för tionde gången den 8 juni 2024.
Det utlovas fartfyllda aktiviteter och oförglömliga stunder när över 150 000 entusiastiska byaresenärer tar över byar i hela Finland. Evenemanget ger synlighet åt hundratals byar som huvudattraktioner och närturismmål. Dagen erbjuder en unik möjlighet att komma nära livet i byn och den finländska landsbygden. Målet är att lyfta fram byarna som närturismmål och uppmuntra nya invånare att hitta ett hem i byns hjärta.
Öppna Byarna -evenemanget arrangeras som samarbete mellan lokala föreningar, byar, Finlands Byar rf, de regionala byföreningarna och Leader-grupperna.
Byarnas evenemang hittar du på Öppna Byar-kartan https://suomenkylat.fi/sv/oppna-byar-dagen och på sociala medier med följande hashtaggar: #Öppnabyar #Stoltöverbyn #GörDetPåByarna
På skolgården vid Hakarinteen koulu i Ekenäs är det liv och rörelse. På gräsmattan framför byggnaden har man anlagt fem ängsplättar där man sår vilda ängsblommor. Bredvid ängsplättarna finns dessutom sprillans nya bänkar där man kan följa med blommornas tillväxt och insekternas förehavanden.
”Detta är ett utmärkt exempel på ett samarbete där alla bitar har fallit på plats”, säger skolans rektor Niina Hillervo. Förutom eleverna och den projektansvarige läraren Riina Torstensson går ett stort tack också till fastighetsskötseln, som hjälpte till med att installera bänkar och med en vattenpunkt, och till stadens parkavdelning som lånade ut verktyg.
”Elevkåren fick idén redan förra hösten”, säger Riina Torstensson, som undervisar elever i årskurs fyra.
Eleverna önskade att det skulle finnas bänkar och blommor på skolgården så att den skulle vara trivsammare. Naturens mångfald behandlas ofta i undervisningen och nu blev det möjligt att genomföra ett projekt i praktiken. Nu återstår att plantera lökblommor på hösten som muntrar upp gården genast på våren.
Under några dagar i maj fick elever i alla åldrar, från förskolan ända upp till nian, göra ängsarbete. En del grupper trivdes längre, andra endast en kort tid. Arbetet planerades så att det fanns något att göra för var och en. Eleverna fick gräva, kratta, så frön eller vattna. Dessutom fick de dekorera ett insektämbar.
”Det är lugnande för både elever och lärare att vattna, gräva, bryta sönder mullklumpar eller bara koncentrera sig på att hitta en sten”, säger Torstensson.
Blommorna är viktiga för insekterna men gör också människorna glada. Precis som en andraklassare konstaterade: ”Ängen gör skolgården vackrare.”
Tack till elever och lärare vid Hakarinteen koulu för deltagande i kampanjen Vildare Raseborg!
Lejonparken kommer att renoveras under 2025 och vi vill gärna höra användarnas åsikter om lekparken: vad fungerar bra just nu, vilka aktiviteter saknas, vad ska vi absolut hålla kvar? Ni kan svara på enkäten flera gånger så att både barnens och de vuxnas åsikter kommer fram. Fråga gärna ditt barn/barnbarn vad de tycker och hjälp dem fylla i enkäten!
Sydspetsens miljöhälsa har för de större, s.k. EU-badstränderna fastställt badvattenklassificeringen inför 2024. För EU-badstränderna bestäms en badvattenklass efter varje badsäsong. Vid beräkningarna beaktas badvattenresultat från de fem senaste säsongerna, dvs. i år resultat från åren 2019 – 2023 eller på basen av minst 16 prov. Badvattnet kan klassificeras som utmärkt, bra, tillfredställande eller dåligt.
Kommun
Badstrand
Badvattenklass 2019
Badvattenklass 2020
Badvattenklass 2021
Badvattenklass 2022
Badvattenkalss 2023
Raseborg
Campingen
Tillfredsställande
Tillfredsställande
Bra
Bra
Bra
Raseborg
Gumnäs
Bra
Bra
Bra
Utmärkt
Utmärkt
Raseborg
Knipan
Utmärkt
Utmärkt
Utmärkt
Utmärkt
Bra
Raseborg
Svedja
Utmärkt
Utmärkt
Utmärkt
Utmärkt
Utmärkt
Badvattenklassificeringarna efter badsäsongerna 2019 – 2023 för större badstränder i Raseborg.
Pollinerande insekter är avgörande för vår livsmedelsproduktion. Man har uppskattat att över 75 procent av världens viktigaste växter vid livsmedelsproduktion är beroende av eller drar nytta av pollinerare vad gäller skördens mängd och kvalitet. Källa:Pölyttäjien väheneminen näkyy ruoantuotannossa – Ympäristöministeriö
De viktigaste pollinerarna är bin och humlor, men förutom insekter fungerar även fåglar, fladdermöss, vissa däggdjur samt även vind och vatten som pollinerare.
Pollinering är ett händelseförlopp där växtens pollenkorn fastnar på insekten då den samlar nektar från blommorna. På detta sätt förökar sig blommorna då pollenkornen transporteras via insekterna från blommornas ståndare till dess pistiller. En del växter som till exempel havre, vete och korn, är självpollinerande. Det innebär att pollineringen sker inom en och samma blomma.
Onsdagen den 22.5 påbörjas saneringen av Södra Hamngatan. Saneringen är en slutföring av Södra Viken-projektet där man färdigställer gatuområdena i anslutning till projektet.
Vi strävar efter att saneringen ska vara färdig inom juni månad. Vi beklagar eventuella störningar!
Många fiskarter leker på våren, bland annat gösen. I både Ekenäs-Pojo och Ingå fiskeriområden har man i en del vikar och flador begränsat fisket under tiden 15.5–15.6 för att trygga gösens lek.
Grunda havsvikar som uppvärms snabbt är viktiga lekområden för vårlekande fisk. Längs kusten är det rätt så små områden som producerar en stor del av fiskynglen. Efter att ynglen vuxit till sig, sprider sig sedan fiskarna över ett större område.
Gösen leker i södra Finland under maj-juni, beroende på hur snabbt vattnet värms upp. Leken inleds då vattentemperaturen är cirka 12 grader. Före det har göshanarna redan intagit sina revir. Efter leken stannar hanen kvar och försvarar mycket aggressivt rommen, vilket gör dem väldigt utsatta för fiske.
Åtgärder för att skydda gösen i Ekenäs-Pojo fiskeriområde
Med beslut av Egentliga Finlands NTM-central är fiske med handredskap, ryssja och nät förbjudet i områdena Gammelboda, Jomalvik kanal, Edesviken, Totalfladan och Kopparöfladan under tiden 15.5–15.6 åren 2024–2028.
När man planerar sin sommarträdgård är det bra att tänka på att införskaffa sådana växter som lockar till sig pollinerande insekter. Samtidigt gynnas även fruktträd och bärbuskar, som även de behöver insekter för att kunna producera skörd.
Från blommorna får insekterna näring i form av nektar och pollen. Det är blommornas färg, form och doft som leder fram insekterna till dem. Många förädlade blommor producerar inte nödvändigtvis nektar, därför lönar det sig att välja enkla blommor som även finns naturligt i Finlands natur. Dessutom tål dessa blommor bättre våra lokala väderförhållanden.
Bra växter för pollinerare är bland annat: krokus, nävor, hallon, lavendel, kungsmynta, timjan, ringblomma, solros, gräslök.
Raseborgs stad och Raseborgs vatten har idag 15.5.2024 påbörjat saneringen av gatan och ledningsnätet på Skillnadsgatan i Ekenäs centrum. Arbetet kommer att orsaka störningar i trafiken. Vi beklagar störningar som saneringen medför i området.
Arbetet påbörjas från korsningen Stationsvägen/Skillnadsgatan till korsningen Björknäsgatan/Drottninggatan och fortsätter sedan norrut på Björknäsgatan till Ystadsgatans korsning.
Raseborgs stad deltar i den nationella städdagen lördagen den 25 maj 2024 kl. 9-13, med att öppna stadshusets parkeringsplats (den delen som ligger närmast stadshuset) för ett öppet lopptorg. Alla är välkomna att sälja: stadens anställda, invånare, föreningar…!
I nötskal
Adressen är Raseborgsvägen 37, Ekenäs. Loppiset ordnas på parkeringen närmast stadshuset.
Platsnumrering eller -reservationer finns inte, det är bara att dyka upp!
Hämta med dig det du behöver, exempelvis filt, klädräcken, försäljningsbord.
Städ efter sig: för bort osålda varor och avfall.
Stadshusets toaletter är tillgängliga.
Parkeringen sker på parkeringsplatsen närmast Raseborgsvägen.
Varför?
Raseborg är en stad med långa loppisanor, samt en stad som satsar på cirkulär ekonomi. Staden vill också möjliggöra något roligt och gemensamt, där man kan delta med låg tröskel utan stora krav. Dagen ordnas av några aktiva frivilliga som jobbar på staden, inklusive stadsdirektören. Städdagen har etablerat sig i huvudstadsregionen som ett enkelt sätt att bli av med saker man inte behöver så staden uppmuntrar också invånare och olika aktörer att delta i städdagen på andra håll i Raseborg.
Hur?
Kom till stadshuset, Raseborgsvägen 37 i Ekenäs med det du vill sälja och det du behöver för att ställa fram dina varor. Säljtiden är kl 9-13. Inga platsreserveringar. Du kan sälja till exempel kläder, leksaker, små hushållsartiklar och teknik, blommor och växter, böcker, möbler, föremål som blivit över från renoveringar och annat lämpligt för en loppis.
På bebyggda områden med asfalt och kortklippt gräsmatta har livsmiljöerna för pollinerare och andra insekter minskat.
Med sommarkampanjen Vildare Raseborg vill Raseborgs stad synliggöra det arbete som görs i staden för att främja biologisk mångfald och återställa naturen. Alla raseborgare är välkomna att delta i kampanjen!
Bakgrund i medborgarbudgeten 2023
Naturens återställningsprojekt, ett förslag inlämnat av Raseborgs Natur r.f., blev i omröstningen en klar publikfavorit i medborgarbudgeten för år 2023. Arbetet med vinnarförslaget har börjat under våren 2024, och nu bjuder vi med invånarna i arbetet med att skapa näringsrika och skyddande livsmiljöer för pollinerare.
Med enkla medel kan varje trädgårdsägare öka möjligheterna för vildvuxen natur och stärka den biologiska mångfalden. Låt en del av gräsmattan växa under sommaren eller anlägg en blomsteräng på din tomt!
– Återställning av naturen behöver inte vara krångligt eller svårt. På den egna tomten kan man tryggt låta gräset växa. Om man vill ha en välskött trädgård kan man enbart klippa kanterna längs stenläggningar och gångar, säger stadens parkchef Maria Eriksson.
Så här deltar du:
Låt gräset eller delar av det vara orört.
Sprid blomfrön vilt hit och dit och se vad som händer under sommaren. Om du vill kan du även anlägga en blomsteräng.
Vila i skuggan och njut av förfriskningar medan naturen sköter sig själv.
Anmäl dina vildare kvadratmeter och delta i vår utlottning! Varje vildare kvadratmeter är viktig!
Du kan delta precis när det passar dig! Under sommaren kommer vi dessutom att lotta ut fyra Raseborg-hänggungor bland invånare som deltagit i kampanjen. Medan du slappnar av i hänggungan kan du följa gräsets tillväxt och din egen trädgårds vildvuxenhet.
År 2023 valdes Raseborgs Natur rf:s förslag om återställningsprojekt för naturen som vinnare i den deltagande budgeteringen. I återställningsprojekten återställs grönområden närmare sitt naturliga tillstånd för att främja biologisk mångfald.
Genomförandet av återställningsprojekten har påbörjats under våren 2024. Genom kampanjen Vildare Raseborg informeras invånarna om återställningsprojekten och deras genomförande.
Deltagande budgetering är en metod där kommunens invånare engageras i diskussionen, planeringen och beslutsfattandet om gemensamma skattepengar. För år 2023 hade en summa på 100 000 euro reserverats för deltagande budgetering.
Invånarna samlade in förslag och idéer, varpå stadens arbetsgrupp valde lämpliga förslag. Slutligen fick invånarna rösta om vilket förslag som skulle genomföras som en del av stadens verksamhet.
Naturens återställningsprojekt, ett förslag inlämnat av Raseborgs Natur rf. blev i omröstningen en klar publikfavorit med sina 201 röster. Återställningsprojekten handlar om att återställa grönområden närmare dess naturliga tillstånd.
– Det är ett stort mandat och jag är jätteglad över att just detta förslag vann. Eftersom beslutet har kommit från invånarna, känns det extrabra och verkligen som att det är raseborgarnas önskemål, berättar Solja Kvarnström, ordförande för Raseborgs Natur rf.
Planering under 2023, förverkligande under 2024
För att i snabb takt komma i gång med planeringen, har Raseborgs stad och Raseborgs Natur rf redan hunnit med ett första gemensamt möte.
– Planeringen utgår ifrån att vi anlägger eller återställer grönområden närmare deras naturliga tillstånd för att gynna den biologiska mångfalden. Lämpliga åtgärder kan exempelvis vara att låta bli att klippa vissa gräsmattor regelbundet och i stället låta dem bli blomsterängar som slås en gång per år. Man sparar pengar och utsläppen blir mindre. Fjärilarna och humlorna tackar, berättar ansvarig parkchef Maria Eriksson.
– Andra åtgärder kan vara att plantera sälg som är ett viktigt trädslag i naturen eller att täppa igen diken på torvmark som tidigare torrlagts för att återställa våtmarker till exempel Älgsjö i närheten av Storträsket i Västerby, fortsätter miljöchef Maria M. Eriksson.
– Åtgärderna görs i stadens regi men vi planerar tillsammans och anlitar sakkunniga. En viktig del av projektet är också informationsspridning och kommunikation – vi ser det som en jättebra möjlighet att samtidigt öka på kunskapen om varför ämnet är så viktigt och vad privatpersoner kan förverkliga på egna tomter och trädgårdar, fortsätter Kvarnström.
Trafikledsverket avlägsnar riskträd på banavsnittet mellan Hyvinge och Karis och arbetet fortsätter fram till slutet av 2024. Arbetet inleddes hösten 2023. Avlägsnandet av riskträd är en del av Trafikledsverkets projekt Elektrifiering av järnvägen Hyvinge–Hangö och avlägsnande av plankorsningar.
Trafikledsverket inledde hösten 2023 avlägsnandet av träd och höga buskar på banavsnittet mellan Hyvinge och Karis. Målet är att avlägsna höga träd och buskar längs banan mellan Hyvinge och Karis ännu under år 2024.
”Arbeten i anknytning till avlägsnande av rådjursbestånd har pågått sedan förra hösten. De markägare som berörs av avlägsnandet av trädbeståndet har också informerats per brev i slutet av förra året”, berättar Trafikledsverkets projektchef Harri Sakki.
Om träd faller på järnvägen kan det orsaka betydande olägenhet för järnvägstrafiken. Riskträd avlägsnas från järnvägens skyddsområde för att förbättra säkerheten och avlägsnandet förebygger till exempel att träd faller på banan.
Riskträd avlägsnas från järnvägens skyddsområde, med vilket avses det område på båda sidor om banan som sträcker sig 30 meter från mitten av det yttersta spåret. Eventuella ersättningar för avlägsnande av trädbestånd avtalas separat med markägarna.
Mer information:
I första hand tilläggsuppgifter om avlägsnande av riskträd
Kaj Grönqvist, markanvändningsdisponent, områdesdisponering för Södra Finlands banområden, tfn 040 573 5226, kaj.gronqvist@rrm.fi
Ytterligare information om projektets framskridande:
Harri Sakki, projektchef, Trafikledsverket, tfn 029 534 3211, harri.sakki@vayla.fi
I Trafikledsverkets projekt Elektrifiering av järnvägen Hyvinge–Hangö och förbättring av plankorsningar elektrifieras den 149 km långa enkelspåriga banan mellan Hyvinge och Hangö och säkerheten vid plankorsningarna på förbindelsesträckan förbättras. Följ projektet här (extern länk).
Otto, insamlingsbilen för farligt avfall och Romulus, som tar emot metallskrot, åker ut på vårturné i början av maj. Gör en avstickare till hållplatsen nära dig och gör dig av med farligt avfall och metallskrot som samlats i knutarna.
Insamlingsbilarna för avfall startar den 6 maj och åker runt i västra och östra Nyland för att samla in farligt avfall och metallskrot från hushåll och fritidsboende. Högfors är startpunkten för den västnyländska rundan och när bilarna bromsar in i Hangö den 29.5 har det samlats in avfall från nästan lika många platser.
Otto-insamlingsbilen för farligt avfall tar bland annat emot lysrör, spillolja, ackumulatorer, målarfärger, lösningsmedel, bekämpningsmedel, kyl- och bromsvätskor samt städkemikalier. Det är säkrast att lämna avfallet till insamlingen i originalförpackning. Något annat helt och tätt slutet kärl går också, men då är det viktigt att tydligt märka ut vad förpackningen innehåller. Otto-insamlingsbilen tar emot max 50 kg farligt avfall per kund.
Romulus-bilen, som samlar in metallskrot, tar emot metallskrot motsvarande en släpvagnslast. Till exempel cyklar, plåtstycken, metallburkar och vedeldade bastuugnar med stenarna bortplockade, passar bra i lasten. Upp till 95 procent av den insamlade metallen återvinns och blir returråvara bland annat för industrins behov. Elapparater är däremot inte lämpliga för Romulus att plocka med sig men kan föras avgiftsfritt till avfallsstationerna för återvinning.
De ambulerande insamlingarna genomförs med avfallshanteringens grundavgift och är avsedda för avfall från hushåll och fritidsboende. Avfall får inte lämnas vid insamlingsplatserna i förväg.
Otto, insamlingsbilen för farligt avfall och Romulus, som tar emot metallskrot, åker runt i Västnyland den 6–29.5. Bild: Rosk’n Roll.
Insamlingsbilen för farligt avfall, Otto och Romulus, som samlar in metallskrot, åker runt enligt följande:
De exakta tidtabellerna och anvisningarna för Ottos och Romulus turné finns på webbplatsen www.rosknroll.fi, i Roskis -tidningen som delats ut till hemmen i april samt i Rosk’n Rolls väggkalender.
Många fiskarter leker på våren, bland annat den populära fångstfisken gädda. Västra Nylands fiskeriområde vill nu påminna traktens fiskare om att handredskapsfiske och nätfiske är förbjudet i Nitlaxviken, Heimlax och Bölsviken fram till 31.5 för att trygga gäddans lek.
Grunda havsvikar som uppvärms snabbt, åmynningar och även små bäckar är viktiga lekområden för vårlekande fisk. Längs kusten är det rätt så små områden som producerar en stor del av fiskynglen. Efter att ynglen vuxit till sig, sprider sig sedan fiskarna över ett större område.
Gäddan inleder leken tidigt på våren, vid vattentemperaturen på 1–4 grader. Är våren sen, som den varit i år, blir också leken senare. Gäddan hör till våra snabbast växande fiskarter, efter den första sommaren är den redan 10–14 centimeter lång.
Vårens fiskeförbud inom Västra Nylands fiskeriområde
Med beslut av Egentliga Finlands NTM-central är följande fiskebegränsning i kraft inom Västra Nylands fiskeriområde under åren 2024-2028. Handredskapsfiske och nätfiske är förbjudet under tiden 15.4–31.5 i Nitlaxviken, Heimlax och Bölsviken. Handredskapsfiske betyder fiske med spö och konstgjort bete, trollingfiske och fiske med spinnspö. Mete, med naturligt bete och spö utan rulle som lämpar sig för kastfiske, är tillåtet. Noggrannare information, så som kartor, finns på fiskeriområdets hemsidor.
Tilläggsuppgifter: Gabi Lindholm, verksamhetsledare för Västra Nylands fiskeriområde, tfn 050 404 2738, e-post: gabi.lindholm@outlook.com
Finlands största riksomfattande publikevenemang, Öppna Byarnas dag, ordnas lördagen den 8 juni. Organisatör är Finlands Byar rf i samarbete med de regionala byaföreningarna och Leader-grupperna runt om i hela Finland. Evenemanget ger synlighet åt hundratals byar som huvudattraktioner och närturismmål. Dagen erbjuder en unik möjlighet att komma nära livet i byn och den finländska landsbygden.
Ett nytt nummer av den digitala tidningen Nylands Byar är publicerad. I tidningen kan du bland annat bekanta dig med Årets nyländska by som är Pojo kyrkoby, läsa om Hangö som firar sitt 150-jubileumsår och hur man ska få mera frivilliga krafter med i byaföreningarnas verksamhet.
Underhållspersonalen vid Raseborgs stad och Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) sakkunniga öppnar luckorna i Svartåns Billnäs och Åminnefors fiskvägar den 2 maj, vilket gör det möjligt för fisken att stiga från havet upp i Svartån. Fiskvägarna öppnas nu för femte gången.
Man förväntar sig, att den mängd fisk, som stiger i Svartån, kommer att öka i framtiden, eftersom man under de senaste åren gjort många utplanteringar av laxöring. Även denna vår utplanterar vi tiotusentals nykläckta laxöringsyngel i vattendragets bäckar och åar, men undantagsvis även äldre, ettåriga fiskar. Utöver öringarna planerar man inom ramen för resurserna, att utplantera även yngel av vandringslax och vandringssik.
Under den senaste säsongen steg ett tiotal öringar och laxar upp i Svartån med hjälp av fiskvägarna och av dessa vandrade ca hälften vidare ända till området ovanför kraftverket i Billnäs. På basen av uppföljningsundersökningarna fungerar fiskvägarna bra för fisk som vandrar från havet upp i ån.
Tidpunkten för öppnandet av fiskvägarna är fortsättningsvis i enlighet med miljötillståndet: fiskvägarna är i bruk från början av maj till slutet av november. Senaste år kom vintern och stark kyla tidigt, redan i medlet av november. Den stränga kylan medförde utmaningar för fiskvägarnas luckor då vattenånga som frös fast på konstruktionerna förhindrade luckornas funktion. Detta år har man planerat, att stänga luckorna beroende på väderförhållandena. På basen av uppföljningsundersökningarna påverkar en tidigare stängning i november inte mängden fisk i ån, eftersom antalet stigande fisk i november är litet. I någon mån kan en tidigare stängning påverka de laxar, som efter leken är på väg nedströms tillbaka till havet. Tillsvidare är inverkan närmast teoretisk, eftersom antalet stigande laxar varit litet.
Denna vår har det hörts goda nyheter för vandringsfiskarna, eftersom Raseborgs stad fick miljötillstånd av Regionförvaltningsverket för byggandet av en fiskväg för att leda fisken förbi det översta vandringshindret i Svartån, kraftverksdammen i Svartå. För kraftverksdammen nedanför vid Åkerfors fick Raseborgs stad miljötillstånd för att bygga en fiskväg i december senaste år, men tillståndet har inte ännu vunnit laga kraft, eftersom det har överklagats till Vasa förvaltningsdomstol. Då man i framtiden får fiskvägar vid såväl Åkerforsens som Svartåforsens kraftverksdammar, kan fisken vandra från havet upp i Karisåns vattendrag ända upp till Lojo sjö.
Du kan följa med fiskvägarnas funktion och resultat på LUVYs webbsidor och de sociala mediernas kanaler.
Arbetet med saneringen av vattentaket vid Höjdens skola kommer att påbörjas den 6 maj 2024! Först kommer sidobyggnadens vattentak att åtgärdas och när vårterminen är slut fortsätter arbetet med huvudbyggnadens tak. Hela entreprenaden förväntas vara slutförd inom september månad. Till huvudentreprenör för saneringen har stadens tekniska nämnd valt Kattava Oy.
Välkommen på invigningen av Pumpvikens äventyrsbana onsdagen den 8 maj 2024, klockan 15–17!
Banan är resultatet av Raseborgs allra första medborgarbudget som genomfördes år 2022. Äventyrsbanan blev färdig i november 2023.
Evenemanget börjar klockan 15 med festlig bandklippning och invigningstal av Sebastian Risku, näringslivsdirektör på Raseborgs stad. Vår idrottsinstruktör är på plats och ger tips på hur både stora och små kan använda banan, och vi bjuder på saft och kex. Dessutom delar vi ut blomsterfrön passligt inför den stundande trädgårdssäsongen!
Hjärtligt välkomna att öppna Pumpvikens sommarsäsong med oss!
Med vårens ankomst är det dags att börja städa, även utomhus. Kom och var med i hela Finlands gemensamma städuppgifter. Raseborgs stad deltar även i år i YLE:s kampanj En miljon soppåsar (extern länk).
Visste du att det finns totalt 230 sopkärl längs gångvägarna och parkerna i Raseborg som stadens parkenhet ansvarar för att tömma? Genom att använda dem kan vi tillsammans hålla vår omgivning städad året runt.
YLE lanserade den 15.4. kampanjen En miljon soppåsar, där alla kan delta. Kampanjen avslutas på världsmiljödagen den 5 juni.
Förra året samlade vi raseborgare in och registrerade totalt 642 soppåsar till kampanjen. Är det dags att sätta nytt rekord?
Samla sopor ensam eller i grupp och lägg till antalet soppåsar du samlar in för din stad på Yles webbplats yle.fi/miljoonaroskapussia eller i Yle-appen. Yle konto krävs för att registrera insamlade sopor. Sätt slutligen soppåsarna du samlat in till det blandade avfallet.
Ekenäs motorklubb/sportbilister rf ordnar sitt traditionella asfaltrallysprintevenemang i Horsbäck, lördag-söndag 27-28.4.2024. Många vägar på industriområdet kommer att vara avstängda under tävlingen.
Regionförvaltningsverket har beviljat Raseborgs stad vattentillstånd för att bygga en fiskväg till kraftverksdammen i Svartå fors. Svartå fors ligger intill Svartå slott och är det fjärde och sista kraftverket i Svartån innan Lojo träsk. De två lägsta kraftverksdammarna, Åminnefors och Billnäs, har redan fungerande fiskvägar, och regionförvaltningsverket beviljade vattentillstånd för Åkerforsens fiskväg i december 2023. “I och med fiskvägstillståndet för Svartå fors är drömmen om Svartån utan vandringshinder och vandringsfiskens återkomst till Karisåns vattendragssystem igen ett betydande steg närmare”, gläder sig Raseborgs stads projektchef Oskar Sjöberg.
Planeringen av fiskvägen och erhållandet av tillståndet har varit en process i flera faser och tillståndsbehandlingen har tagit drygt ett år. Nästa steg är att koordinera och komma överens om fiskvägsplanerna med kraftverksbolaget, inleda konstruktionsplaneringsfasen och säkerställa den nödvändiga totala finansieringen. Byggandet av fiskvägen är planerad att börja tidigast år 2025.
Tillståndsbeslutet för fiskvägen och byggandet av den är ett betydande steg i vandringsfiskens återkomst och ett av de viktigaste projekten i området. “Att få projektet att framskrida är en prestation som vi bara kunde lyckas med tillsammans med kommunerna i området”, säger Jaana Pönni, verksamhetsledare för LUVY.
Nyttan av fiskvägen för flodpärlmusslan är betydande, eftersom laxfiskar fungerar som musslans mellanvärdar. Att de laxfiskar, såsom öring och lax, som vandrar i Svartån, kan fullfölja sin naturliga livscykel främjar också flodpärlmusslans fortplantningsmöjligheter. Byggandet av fiskvägar skapar också möjligheter till att utveckla turismen och företagsverksamheten samt att förbättra användningen av ån för rekreation.
Tilläggsuppgifter: Projektchef Oskar Sjöberg 019 289 2529
Samarbetet mellan kommunerna i Västra Nyland och Västra Nylands vatten och miljö (LUVY) gällande glesbygdens avloppsvattenhantering har pågått länge. LUVY har erbjudit avloppsvattenrådgivning åt invånarna i Västra Nyland redan i 14 års tid. Avloppsvattenrådgivningen har under årens lopp förändrats i enlighet med de rådande behoven. Efter det att övergångstiden tog slut år 2019, har man inom rådgivningen så småningom övergått till en upprätthållande rådgivning per telefon och e-post. Fastighetsvis rådgivning har i mån av möjlighet ännu förverkligats på invånarnas begäran.
“Samarbetet kring glesbygdens avloppsvatten har hämtat värdefull information gällande situationen rörande glesbygdens avloppsvattenhantering i kommunerna. Nu är det dags för kommunerna att sätta igång med övervakningen av glesbygdens avloppsvatten samt att hitta verksamhetsformerna och riktlinjerna för det. Ett koordinerat glesbygdsavloppsvattensammarbete är viktigt även i framtiden, så att man genom utbyte av erfarenheter mellan övervakarna kan skapa en enhetlig övervakning i hela Västra Nyland”, kommenterar Lojo stads miljöinspektör Eija Kanninen.
Under år 2023 tog man kontakt via rådgivningstelefonen eller via e-posten totalt 38 gånger, framgår det i den nyligen publicerade slutrapporten för år 2023. Rådgivarna deltog med en rådgivningspunkt på olika håll i Västra Nyland vid sju olika torgevenemang. I Kyrkslätt erbjöd man fastighetsvis rådgivning i utvalda områden samt förverkligade upprepad rådgivning åt fastigheter som tidigare erhållit rådgivning. Genom den upprepade rådgivningen nådde man 21 fastighetsägare och man förhöll sig positiv till kontakterna.
Glesbygdsavloppsvattensamarbetet mellan LUVY och kommunerna i Västra Nyland fortsätter även år 2024.Rådgivning finns att få såsom under tidigare år per telefon eller via e-post. Systematisk fastighetsvis rådgivning förverkligas inte under år 2024. Rådgivningsmaterial finns att få vid många sommarevenemang i de västnyländska kommunerna. Rådgivarna nås också via rådgivningstelefonen 045 7750 7725 samt per e-post hajavesineuvonta@luvy.fi. Omfattande rådgivningsmaterial finns också på Vattnenskvalitet-sidorna.
Västra Nylands glesbygdsavloppsvattenprojekt strävar till, att främja behandlingen av glesbygdens avloppsvatten i samarbete med kommunerna. Områdets 8 kommuner deltar i projektet som finansiärer: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Projektet koordineras av LUVY. Projektet är en del av de västnyländska kommunernas glesbygdsavloppsvattenstrategi 2022–2026. Projektets finansiering kommer från områdets kommuner.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk! Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
Regeringen har i samband med budgetförhandlingarna i höstas beslutat att rikta ett anslag på 80 miljoner euro till banavsnittet Köklax–Karis. Anslaget ingår i investeringsbilagan till regeringsprogrammet.
För Kustbanans avsnitt Köklax-Karis och Karis-Hangö har Trafikledsverket gjort en projektutvärdering. För banavsnittet Karis-Hangö har det gjorts en infrastrukturutredning.
Kustbanan har en central inverkan på utvecklingen av den regionala tillväxten och livskraften i Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Raseborg och Hangö. Den nuvarande Kustbanan betjänar fjärrtrafiken i Finlands tillväxttriangel i minst flera årtionden, samtidigt som det finns stark utvecklingspotential för lokaltrafiken på banavsnittet: områdets egna markanvändningskalkyler visar en 25-procentig ökning av antalet resor på banavsnittet Kyrkslätt-Karis fram till år 2050 jämfört med nuläget. Utöver detta hänför sig banan också till farleder kritiska för försörjningsberedskapen i Södra Finland och den så kallade Military Mobility.
Därför föreslår Kustbanearbetsgruppen att regeringsperiodens anslag på 80 miljoner euro ska i enlighet med de regeringsbeslut som redan fattats riktas till genomförandet av alternativ 2 (K-VE2) för utveckling av banavsnittet Köklax–Karis.
Enligt Kustbanearbetsgruppen erbjuder utvecklingsalternativ 2 den bästa möjligheten att utveckla fjärr- och närtågstrafiken på den nuvarande Kustbanan och ökar avsevärt banans tålighet mot störningar.
Kustbanearbetsgruppens ställningstagande mars 2024
Staden följer noggrant upp Statistikcentralens befolkningssiffror (extern länk) som berättar bland annat hur många som föds och dör i Raseborg, hur många som flyttar hit från andra kommuner och länder samt hur många som flyttar inom stadens gränser.
Statistiken för år 2023 har nyligen publicerats och vi kan igen se en positiv nettoflyttning! Det betyder att det till Raseborg har flyttat fler personer än vad det flyttat bort härifrån: inflyttare minus utflyttare, sådana som flyttat från/till andra kommuner i Finland och sådana som flyttat från/till ett annat land. De senaste fem åren har vi faktiskt varje år haft en positiv nettoflyttning, som du kan se i grafiken nedan.
Det är ändå inte endast in- och utflyttning som påverkar invånarantalet utan också hur många som föds till raseborgare och hur många som dör här. Det här kallas den naturliga befolkningsförändringen. Också i Raseborgs fall, som i så många andra kommuner har vi en negativ naturlig befolkningsförändring: det dör fler personer i Raseborg än vad det föds barn.
Eftersom inflyttningen inte lyckas kompensera den naturliga minskningen, blir hela befolkningsmängden lite mindre varje år. Vi är ändå mycket glada och stolta över den fortsatta positiva inflyttningen och välkomnar alla nya raseborgare!
Och ”slutsiffran” då? 27 211 raseborgare per 31.12.2023.
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) i samarbete med Raseborgs stad bjuder in alla mark- och vattenområdesägare längs Svartån, jordbrukare i området och andra intresserade till en fiskkväll vid Svartån. Evenemanget är en uppföljning till fiskkvällen som hölls den 31 oktober 2023, där man diskuterade och sökte svar på hur fiskar påverkar bland annat jordbruket.
Under fiskkvällen i mars kommer det att ges en lägesrapport angående planerna för fisktrapporna vid Åkerforsen och Svartåforsen längs Svartån. Vi får även höra de senaste resultaten från de redan byggda fisktrapporna vid Åminnefors och Billnäs, samt om resultat från fiskvägsräknaren och nedvandringsundersökningen. För att stärka laxbeståndet i Svartån och förbättra livsmiljön för flodpärlmusslan har åtgärden med utplantering av laxfisk också föreslagits i vattendragsvisionen för Laxfiskarna till Karisån 2030. Under evenemanget kommer man att gå igenom planerna för utplantering av fisk och vilka lov som behövs för det i Svartån och dess sidobäckar. Vi går även igenom hur markägaren kan påverka utplanteringen av fisk och fisket.
Var: Västra Nylands folkhögskola, Pumpviken 3, 10300 Karis När: onsdagen den 20 mars 2023 kl. 18:00–20:00 (kaffeservering från kl. 17:30) För vem: Mark- och vattenägare längs Svartån, jordbrukare i området och andra intresserade.
Under kvällen kommer följande ämnen att behandlas:
Lägesrapport om fisktrappsbygget vid Åkerforsen och Svartåforsen
Resultaten från utvecklingsarbetet och övervakningen av nedvandringen vid Billnäs och Åminnefors
Behovet av tillstånd för fiskutplanteringar samt uppföljning av deras resultat
Vid evenemanget närvarar representanter och experter för Laxfiskarna till Karisån 2030-vattendragsvisionen från Raseborgs stad och LUVY.
Evenemanget kommer att genomföras så tvåspråkigt som möjligt: Talarna talar sitt modersmål, och skriftliga presentationsmaterial finns tillgängliga både på finska och svenska. Diskussionen mot slutet av evenemanget kommer att hållas på finska, men frågor och centrala innehåll i svaren kommer att tolkas till svenska för publiken på plats.
Evenemangsplatsen rymmer cirka 80 personer – anmäl dig på förhand, senast söndagen den 17.3. Det kommer också att finnas kaffeservering under evenemanget.
Välkommen att lyssna och diskutera om Svartån och dessa sidobäckar, fiskvägar och utplanteringar!
Den vintriga Svartån i väntan på vårens ankomst. (LUVY / henna Björqkvist)
Laxfiskarna till Svartån-vattendragsvision: Svatråns vattendrag och dess tillrinningsområden är i gott ekologiskt tillstånd, flodpärlmusslans och laxfiskarnas naturliga livscykel är tryggad och rekreationsmöjligheterna i vattendraget har blivit mångsidigare.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk! Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
Vattnet från Ekerö fyller åter kvalitetsmålen och kokningsuppmaningen från fredag upphävs!
Meddelande från fredagen 23.2.2024
Vid rutinprovtagning har framkommit, att det i utgående vatten från Ekerö vattentag i Ekenäs fanns ca 2 800 cfu/ml heterotrofa bakterier. Mängden avviker från den normala nivån och utgör därmed en avvikelse från kvalitetsrekommendationerna. Koliforma bakterier, som skulle tyda på avföringskontaminering har inte konstaterats. Vattnet från Ekerö vattentag blandas med annat vatten i vattennätet, så det är svårt att säga exakt hur stora avvikelser från rekommendationerna det är fråga om för enskilda användare. Raseborgs vatten skickar ännu idag ut SMS om situationen till användare närmast Ekerö vattentag.
Användare i Dragsvik-Langansböle-Horsbäck-området uppmanas för säkerhets skull koka hushållsvattnet. Nya prov tas ännu idag och resultaten väntas bli färdiga under kommande måndag, 26.2.2024. Raseborgs vatten spolar också i ledningsnätet för säkerhets skull.
Ytterligare information ges måndagen den 26.2.2024.
Kameran vid Svartåns fiskvägsmätare fångade ett fantastiskt ögonblick när laxen elegant rörde sig fritt genom Åminnefors fiskväg och strävade mot Billnäs, där de övre lekbäckarna lockar till lek. (LUVY / Juha-Pekka Vähä)
Fiskvägarna vid Åminnefors och Billnäs stängdes i slutet av november. Fiskvägarna var öppna i nästan sju månader. Under sommarens fiskvägsuppföljning observerades rekordantalet nästan 7 000 fiskar från Åminnefors fiskväg, varav 60 % passerade upp genom fiskräknaren. Även vid Billnäs observerades nästan 2 000 fiskar. De flesta av dessa var mörtfiskar, särskilt vimma och braxen, men det fanns även några stora laxarfiskar och havsöringar bland dem. För att påskynda återhämtningen av havsöringsbeståndet vill man göra utplanteringar.
I fjol observerades tre exceptionellt aktiva vandringsperioder vid Åminnefors fiskväg. Den livligaste perioden var den 12–16 maj, precis under lektiden för vimmor, då nästan 3500 fiskobservationer registrerades. Under två dagar (13–14 maj) var antalet observationer över tusen fiskar per dag. De andra två aktiva vandringsperioderna vid Åminnefors fiskväg var den 25–27 maj (totalt 935 fiskobservationer) och den 8–9 juni (316 fiskobservationer). Mellan juli och september noterades cirka 300 fiskobservationer per månad, men i oktober var antalet endast lite över 100. Medan hösten fortskred svalnade vattnet snabbt och vintern kom tidigt. I november gjordes endast färre än tio fiskobservationer, även om det fanns vissa störningar i fiskräknaren och vissa fiskar kanske inte upptäcktes.
I Billnäs noterades sammanlagt 1 914 fiskobservationer under övervakningsperioden, varav 76 % passerade upp genom fiskräknaren. I Billnäs var maj månad inte särskilt livlig när det gällde fiskobservationer. Över 40 % av observationerna noterades istället under september. Även i Billnäs observerades huvudsakligen mörtfiskar, särskilt braxen, men också en liten mängd laxfiskar noterades som vandrade uppåt via Billnäs fiskväg.
Trots det rekordhöga antalet fiskobservationer från Svartåns fiskvägar är antalet laxfiskar som vandrar uppströms ganska litet. Från Åminnefors fiskväg registrerades 10 laxfiskar, varav hälften var laxar och hälften stora havsöringar. Den första observationen gjordes redan då fiskvägarna öppnades i början av maj när en havsöring vandrade nedströms via fiskvägen. Den sista observationen av laxfisk gjordes i slutet av november av en laxfisk som också rörde sig nedströms. Från Billnäs fiskväg gjordes endast 4 säkra observationer av laxfiskar som rörde sig uppströms.
“Det lilla antalet laxfiskar är kanske en besvikelse, men ingen överraskning”, konstaterar projektchef Juha-Pekka Vähä. Orsakerna till det låga antalet uppströms vandrand laxfiskar beror på det svaga tillståndet för områdets laxbestånd och deras livsmiljöer. Mängden yngel av laxvandringsfiskar som planteras ut i Svartån är liten, laxsmolten (vandringsyngel) har varit i dåligt skick de senaste åren, och nedvandringens dödlighet är känd för att vara hög särskilt vid de övre kraftverksdammarna. Å andra sidan har det inte varit möjligt att plantera ut öringsyngel i Svartåns sidofåror de senaste åren. och Utan utplanteringar går återhämtningen av öringbeståndet i Svartåns sidofåror långsamt och är för närvarande bara beroende av några få vandrande öringar. I Karisåns övre område har det genomförts ganska många ut planteringar varje år och öringbeståndet har återhämtat sig. Vi har kapacitet att plantera ut öring med ursprung från Karisälven och därmed återställa öringbeståndet även i Svartåns sidofåror, men vi behöver markägarnas godkännande för utplanteringarna, säger projektchef Juha-Pekka Vähä.
För närvarande förhåller sig en del av markägarna skeptiska till återhämtningen av laxbestånden i sidofårorna. För att främja en positiv attityd anordnade LUVY en fiskkväll vid Svartån i september förra året. Målet med fiskkvällen var att hitta svar på hur fisk påverkar bland annat jordbruket.
Trots den långsamma återhämtningen av laxbestånden fortsätter arbetet med att förbättra vandringslederna och vattenkvaliteten i Svartån. I december erhöll Raseborgs stad ett vattentillstånd från regionförvaltningsverket för att bygga en naturlig fiskväg förbi Åkerforsens kraftverksdamm. I Billnäs i Svartå har också nedvandringsmöjligheterna för laxfiskar förbättrats och undersökts. En rapport om utvecklings- och forskningsarbetet gällande nedvandringen sommaren 2023 är under arbete. Resultaten ser lovande ut, men mer information kommer att tillkännages senare.
Arbete för att återinföra vandringsfiskarna i Svartån görs i samarbete med områdets kommuner inom laxfiskarna till Karisån-vattendragsvisionen som koordineras av LUVY. Återhämtningen av laxfiskstammarna är kritisk särskilt för flodpärlmusslan, då laxfiskarna fungerar som mellanvärdar för flodpärlmusslan.
• basskiftena 835-02596-49, 835-05996-54, 835-059997-55, 835-02601-54, 835-02603-56, 835-06000-58, 835-05998-56, 835-05999-57, 835-06001-59, 835-02607-60 och del av 835-04226-30, vilkas sammanlagda areal är ca 26,9 ha.
På basskiftet 835-05998-56 har EIF Discgolf två korgar och utslagsplatser som hör till en frisbeegolfbana. På basskiftena 835-04226-30 samt 835-02596-49 har Österby sportklubb getts möjlighet att dra upp skidspår. På en del av basskiftet 835-05998-56 har staden ingått ett planeringsreserveringsavtal med föreningen Alfa Omega Raseborg r.f.
Skriftliga anbud ska inlämnas till mätningsenheten, Raseborgsvägen 37, 10650 Ekenäs senast 28 februari 2024 kl. 14.00. Anbuden ska vara slutna och märkta ”Jordbrukslega”.
I Ekenäs ordnas den 21.2.2024 kl. 10-11 ett informationstillfälle om projektfinansieringsmöjligheter via Interreg Central Baltic-programmet. Under evenemanget presenteras programmet och dess mål av den nationella kontaktpunkten för Finland, Viola Mickos. Det kommer även finnas möjlighet till diskussion kring potentiella projektidéer och andra frågor.
Central Baltic Programme 2021-2027 är ett EU-program för gränsöverskridande samarbete i mellersta Östersjöområdet, vars mål är att understöda projekt som syftar till att lösa gemensamma utmaningar tillsammans och över gränserna. Regionerna som ingår i programmet är belägna i Finland (inklusive Åland), Estland, Lettland och Sverige.
Under programperioden 2021-2027 finns det möjlighet att söka medel för projekt inom fyra tematiska områden: innovativ affärsutveckling, förbättrad miljö och resursanvändning, förbättrade anställningsmöjligheter, och förbättrade offentliga tjänster.
Mer information om programmet och finansierade projekt finns på programmets hemsida. Om du har frågor angående evenemanget eller Central Baltic-programmet kan du kontakta Viola Mickos (Kontaktpunkt, Finland), tfn. 045 133 5854, viola.mickos@uudenmaanliitto.fi
Det är igen dags att rösta fram årets raseborgare 2023! Vinnaren av titeln samt mottagarna av de andra Raseborgspriserna avslöjas i en prisceremoni i mitten av februari. Prisceremonin sänds också live via stadens Facebook-sida.
Utöver titeln årets raseborgare delas ut:
årets kulturpris vars mottagare valts av kultur- och fritidsnämnden
årets idrottspris vars mottagare valts av kultur- och fritidsnämnden
årets ungdomspris vars mottagare valts av ungdomsfullmäktige
årets hållbarhetspris vars mottagare valts av stadsutvecklingssektionen
Förhandsjuryn, bestående av representanter valda av stadsstyrelsen, i år styrelseordförande Anita Westerholm och styrelsemedlem Kati Sointukangas samt kommunikationschef Petra Louhimies har valt följande tre kandidater till omröstning:
Raseborgs julhjälp hjälper familjer som på grund av olika livssituationer inte har råd med julklappar eller julmat. Till exempel kan fattigdom, arbetslöshet eller sjukdom förekomma i familjer. Sedan 2022 drivs julhjälpen, som startade 2015, av de ”fyra J:na”, Jenna Nyman, Jannica Nyman, Jenna Ahlroth-Ragnell och Jenny Romberg-Valkeapää.
Gruppen har varit i kontakt med företag, och privatpersoner har även fått donera till behövande. De har tagit emot varor och ordnat så att alla sökande, totalt 70 familjer år 2023, har fått hjälp till jul. Utöver det delar de ut gåvor till ensamma och behövande äldre. De gör jobbet helt frivilligt, vid sidan av sina egna vardagsjobb och familjer.
Sepi Sundman
Sepi Sundman är mångårig föreningsaktiv och känd bland annat som ordförande i Karis mentalvårdsförening Kaippari ry som 2022 fick Vuoden Pomppu-priset som Centralförbundet för mental hälsa årligen delar ut till en förening som utmärkt sig i arbetet för mental hälsa.
År 2023 gav Sundman ut en bok där han berättar om sina skeden inom musiken och arrangemanget av Faces-festivalen. Sundman är mångas stöd och trygghet, och en sann föreningsaktiv som man kan också hitta bakom ljudbordet vid olika evenemang.
Anne Ingman
Anne Ingman har gjort Helene Schjerfbeck-temaguidningar i Ekenäs sedan 2009. Hon har förtjänstfullt lyft fram Raseborgs mest kända och konstnär skapat en mångsidig tidsresa för besökare genom att dyka in i Schjerfbecks liv och rollen som Helene på ett heltäckande sätt. Guidningarna och Annes roll som Helene har väckt uppmärksamhet under åren också i nationell media.
Omröstningen har avslutats 2.2.2024 kl. 12.00. Tack till alla som röstat!
Några dagar i tidsgaffeln 22.1–8.3.2024 kommer det att flisas hyggesrester vid Snäcksunds parkering, som en del av skötselplanen för Hagen-Ramsholmen. På Gåsören sprängs högstubbar, som en del av iordningställande av betesmarken.
Direkt förbindelse mellan Hangö och Helsingfors tre dagar i veckan
30 fjärrtågturer stannar i Karis varje vardag. H-tågets tidtabeller betjänar passagerare med anslutningsförbindelser till både Helsingfors och Hangö.
På onsdagar, fredagar och söndagar kör H-tåget även direkt mellan Helsingfors och Hangö. H-tåget avgår från Helsingfors kl. 20.53 och anländer till Hangö kl. 22.45. Från Hangö avgår H-tåget kl. 20.05 och det anländer till Helsingfors kl. 21.53.
Du kan endast resa på H-tåget med en VR-biljett. Helsingfors-Karis är den första hållplatsen som du kan köpa en biljett till från Helsingfors, eftersom de tidigare hållplatserna (Böle, Alberga, Esbo, Kyrkslätt, Sjundeå) är stationer i HRT-området. Du kan inte resa på H-tåget med en HRT-biljett.
Biljetter till närtåget
Du kan köpa en närtågsbiljett i VR Matkalla-appen, på webbplatsen vr.fi, i stationernas biljettautomater och i R-kiosker. Du måste ha biljett innan du stiger på tåget. På VR:s närtåg kan konduktören påföra en kontrollavgift på 80 euro för personer som reser utan biljett.
Nordcenter Golf & Country Club invid Pojoviken i Åminnefors är ett av Raseborgs vackra landskapskontor år 2024. Foto: Sebastian Barner-Rasmussen.
Den andra upplagan av Raseborgs populära marknadsföringskampanj, Landskapskontoret, pågick under tiden 6-30.11.2023 och blev en riktig succé: kampanjen lockade över dubbelt så många deltagare som år 2022, vilket är ett ypperligt resultat. Tre lyckliga vinnare lottades ut genast efter kampanjens slut. Idén med kampanjen Landskapskontoret är att erbjuda människor en möjlighet att provbo i Raseborg genom att kombinera distansarbete med fina fritidsupplevelser i mångsidiga Raseborgs vackra och varierande stadsdelar och byar.
– Vi är helt betagna av den mängd svar som rasslade in under kampanjen och verkligen nöjda med ett så fint resultat – mer än en dubblering är ju minsann inte fy skam. Kampanjen gav oss väldigt god synlighet och aktivitet i de digikanaler vi hade valt ut. Totalt fick vi in 1 025 svar, varav 934 var finskspråkiga och 91 svenskspråkiga. Även i år hade vi en öppen fråga i tävlingsformuläret, där vi bad deltagarna beskriva sig själv, sina jobb, fritidsintressen och varför de ville komma hit och distansarbeta. Och precis som ifjol har många skrivit långa, personliga och glädjande ingående svar om varför Raseborg intresserar som plats. Svaren ger oss såklart också väldigt intressant information om vilken enormt varierande skara människor och vilken bredd av olika yrkeskategorier som vill kombinera distansarbete och semester i Raseborg, berättar Raseborgs marknadsföringskoordinator Martina Rosenqvist, som står för kampanjens koncept och produktion.
De tre vinnarnas yrken, bostadsorter och önskelandskapskontor är enligt följande:
En överlärare och forskare från Åbo, som håller online-kurser över hela världen, valde att distanssemestra i det personligt restaurerade stockhuset Skogshyddan Air i havsnära Skogby.
En Sjundeåbo, som jobbar som forskningskoordinator inom personaltrivsel och -nöjdhet, ville testa på nostalgiskt och mysigt lantliv i Villa Dönsby en bit utanför Karis.
En Lahtisbaserad IT- och förändringskonsult inom industrin, som även skriver fackböcker valde att byta ut sitt hemkontor mot högklassiga och ombonade Nordcenter Golf & Country Club invid natursköna Pojoviken i Åminnefors.
Vinnarna har fått ett presentkort, som berättigar till 2–5 dagars distansjobbsemester. Vistelsen ska kvitteras ut inom ett år, men för att ge vinnarna en mer realistisk bild av hurdant Raseborg är under andra tider av året, är presentkortet inte giltigt under sommarperioden 15.6–15.8 eller under högtider och olika lov. Dessutom ska vistelsen gå av stapeln mellan måndag och fredag, så att folk faktiskt kan testa på att distansjobba här.
– Att kampanjen igen gick så otroligt bra ger naturligtvis blodad tand, så ifall vi har resurser att fortsätta med en tredje rond nästa år, har jag idéer om hur vi kan vidareutveckla konceptet, säger Rosenqvist.
De aktuella avgångarna under mellandagarna 27-29.12.23 och 2-5.1.24 hittar du på opas.waltti.fi. Tips: Spara sidan till startskärmen för en smidig tillgång till tidtabellerna!
Den 18.12.2023 har regionförvaltningsverket i Södra Finland beviljat vattentillstånd för att bygga Åkerforsens naturenliga kraftverks fiskväg bredvid Åkerforsens energikraftverk. Åkerforsens kraftverk som är beläget invid Salo-Ingå-vägen är från havet sett det tredje kraftverket av fyra i Svartå ån, och har även den största fallhöjden. Åren 2018–2019 byggdes fiskvägar i de två första som en del av FRESHHABIT LIFE IP-projektet, i samarbete med områdets kommuner och kraftverksbolaget Koskienergia Koskivoima Ab. Vattentillståndet för Åkerforsen möjliggör att följande vandringshinder från havet till Lojo-sjön kringgås. Efter Åkerforsen är det bara Svartå-forsens kraftverksdamm som hindrar laxfiskarna från att stiga ända upp till Lojo-sjön och de strömmande vattendrag som finns ovanför.
Fiskvägsplaneringen och tillståndsprocessen för byggandet av Åkerforsens fiskväg har varit en process i flera etapper. Tillståndsbehandlingen tog lite över ett år. Det som gör tillståndsbehandlingen och beslutet exceptionellt är två parallella tillståndsansökningar för samma åtgärd för att underlätta fiskvandringen till fiskvägen förbi dammen. Förverkligandet av projektplanerna skilde sig dock anmärkningsvärt från varandra. Fiskvägen som planerats av Raseborgs stad, som erhöll vattenlovet, hade en 600 meter lång naturlik bäckfåra förbi kraftverksdammen, medan kraftverksbolaget planerade tekniska Borland-fiskväg skulle placeras inne i kraftverkets flottningstunnel.
Den naturenliga bäcken skulle möjliggöra förutom fiskarnas vandring även deras existens året runt och förökning i bäcken. Det finns även planer för att grunda livsmiljöer för Svartå åns unika flodpärlmussla. På så vis skulle bäcken även ha andra betydande fördelar förutom ordnande av fiskvandringen.
Följande steg i projektet är att samordna fiskvägsplanerna och en överenskommelse med kraftföretaget, startande av byggnadsskedet samt att säkerställa den behövliga totalfinansieringen. Byggnadsarbetena av fiskvägarna startar först efter att finansieringen och byggnadsplanerna är klara, i nuläget ser det ut att ske tidigast år 2025.
– Tillståndsbeslutet för Åkerforsens fiskväg och byggandet av fiskvägen är ett stort steg framåt för att återinföra vandringsfiskarna till Karis ån och är ett av stadens spetsprojekt, berättar tekniska direktören Jan Gröndahl från Raseborgs stad.
Arbetet för att återinföra vandringsfiskarna i Svartån görs i samarbete med områdets kommuner inom laxfiskarna till Karis ån-vattendragsvisionen som koordineras av LUVY.
Tillståndsbeslutet för Svartå å väntas i början av år 2024. Framstegen för byggandet av fiskvägen är ett resultat av ett långsiktigt och gemensamt vattenvårdsarbete tillsammans med områdets kommuner. – Vi lyckas tillsammans, gläder sig verksamhetsledare Jaana Pönni från LUVY.
Nyttan av fiskvägarna för flodpärlmusslan är betydande eftersom laxfiskarna fungerar som mellanvärdar för flodpärlmusslan. Framgången av en naturlig livscykel för de migrerande laxfiskarna, öring och lax, gagnar även flodpärlmusslans fortplantningsmöjligheter. Dessutom skapar förverkligandet av fiskvägarna möjligheter för utvecklande av turism och företagsverksamhet samt förbättrar hela vattendragets rekreationsanvändning.
Raseborgs stad har beställt en ny offentlig toalett som placeras i Stallörsparken i närheten av lekparken. Toaletten har nyligen levererats på plats, men den är inte ännu i bruk utan kommer att färdigställas nästa vår då den kläs in av en stål- och trästomme. En ramp byggs för rörelsehindrade.
Samhällstekniska avdelningen informerar när toaletten är klar att tas i bruk.
Stadens interna kollektivtrafik BOSSE berörs inte av strejken. Alla bussbolag som verkar inom Raseborg kör sina turer som normalt. Detta gäller även skoltrafiken.
Raseborgs stad har upplåtit strandområden för skörd av vass för utveckling av ersättande produkter för engångskärl och sugrör. Detta initiativ är en del av stadens engagemang för att främja hållbarhet och stöda miljövänlig företagsamhet. Skördearbetet kommer att äga rum på strandområdet intill Trollböle samt strandområdena kring Estholmen. Projektet är resultatet av ett spännande samarbete mellan en finsk entreprenör och ett svenskt företag, som ansvarar för produktutvecklingen.
Planen är att genomföra skördearbetet under vecka 50, förutsatt att väderförhållandena är gynnsamma. NTM-centralen har gett sitt samtycke till de planerade åtgärderna.
Inom Raseborg finns stora vassbevuxna vikar, vilket ger en riklig tillgång till råmaterialet i form av vass. Genom att upplåta strandområdena för skörd under vintern 2023–2024 strävar Raseborgs stad efter att främja utvecklingen av hållbara produktlösningar.
– Vass är ett ekologiskt hållbart råmaterial som kan öppna upp för nya innovationer och företagsamhet, säger Juha Laiho, miljöinspektör på Raseborgs stad.
Ett hållbart utnyttjande av vassbestånden stöder inte bara företagsamhet utan även kommunens övergripande miljöarbete för klimatet och vattenvården.
– Vassbestånden spelar en viktig roll i kampen mot klimatförändringar, eftersom de binder betydande mängder koldioxid från atmosfären. Dessutom hjälper skörden av vass till att avlägsna organiskt material, vilket minskar belastningen på våra eutrofierade strandområden och främjar vattenvården, berättar Laiho.
Sommaren 2024 inleds bete på den lilla holmen Gåsören, norr om Ramsholmen i Ekenäs. Innan kor kan påbörja betet där måste den kommande hagmarken och strandbetet iordningställas. Betesmarken har ingärdats hösten 2023 och snart står röjningen av Gåsörens träd- och buskbestånd i tur. Arbetet kommer att utföras vintern 2023–2024 när väderförhållandena är gynnsamma. Målet med gallringen är att skapa en öppen hagmark med ett glest trädbestånd.
Åtgärderna följer den skötselplan för Hagen-Ramsholmen som Nylands Närings-, trafik-och miljöcentral godkänt 2021. Projektet leds av Raseborgs stad och finansieras med hjälp av miljöministeriets livsmiljöprogram HELMI.
Vad är nyttan med projektet?
– Gåsören är igenväxt och domineras av klibbal och ett ungt björkbestånd. Stränderna domineras av hög vass och sly. Målet är att skapa en mångsidigare miljö, som gynnar vadare och andra fåglar som föredrar lågvuxna stränder, berättar miljöinspektör Juha Laiho.
Hagmarkerna har minskat kraftigt under de senaste årtiondena, vilket har medfört att många arter som är beroende av hagmark har blivit hotade, däribland många insekter. Projektets huvudmålsättning är att stärka den biologiska mångfalden och gynna hotade arter.
Hagmarken med den parklika miljön förväntas också höja områdets landskapsvärde.
En äventyrsbana står nu klar i Pumpvikens parkområde i Karis. Banan som passar för hela familjen är ett resultat av Raseborgs första medborgarbudget och planerades tillsammans med gruppen som föreslog en uppgradering av Pumpvikens parkfunktioner.
– Det finns flera lekparker som passar för små barn i Raseborg men den nya äventyrsbanan är för hela familjen, en plats där både barn och vuxna kan leka tillsammans, röra på sig och ha kul. I våra diskussioner med initiativtagarna blev det snabbt klart att vi ska satsa på någonting roligt för hela familjen, berättar Raseborgs stads parkchef Maria Eriksson.
Äventyrsbanan består av olika hinder och aktiviteter med cirka 20 meter lång linbana som säkert blir en favorit för barn i alla åldrar och för vuxna med barnasinnet kvar.
– Nu när vädret kan vara ostabilt och det blir tidigt mörkt om kvällarna, blir det ingen officiell invigning av parken. I stället siktar vi blickarna mot en varmare och ljusare årstid och funderar på ett invigningsevenemang för våren 2024. Men banan är färdig och öppen så det är bara att ta en sväng till ”Pumppis” och testa, uppmanar trädgårdsmästare Tanja Liljeqvist.
Summan för den första medborgarbudgeten år 2022 var 50 000 euro och det vinnande förslaget samlade 181 av 581 röster.
Sanering av Stenåkersvägen har planerats under sommaren 2023 och är planerad att utföras under tiden 16.10 – 31.12.2023. Saneringen omfattar förnyande av vägbanan samt slingan och parkeringsområdet vid daghemmet. Lättrafikleden byggs ut till banvallens lätta trafikled på Stenåkersvägens sydsida.
Trafiken till gårdarna kommer som regel att förlöpa så gott som normalt under saneringen, men vid behov med hjälp av tillfälliga trafikarrangemang.
De praktiska arrangemangen på arbetsplatsen sköts av entreprenören Ralf Jung Ab, Robin Metsola.
Underhåll av avloppsvattensystemet lönar sig att göra regelbundet under hela året, och är en viktig del av fastighetsskötseln. Det lönar sig att kontrollera avloppsvattensystemens skick och funktionsduglighet efter sommaren, före snön lägger sig.
Korrekt skötsel av avloppsvattensystemet säkerställer skydd av närmiljön från luktolägenheter och från att driftsproblem ska uppstå. Nedan finns tips för att hålla avloppsvattensystemet i gott skick:
Regelbunden granskning: Granska regelbundet avloppsvattensystemets olika delar, så som containrar, lock, rör och att det finns tillräckligt med flockningsmedel. Kolla även ute på fälten att ventilationsrören inte innehåller vatten och att de når upp ovanför snöytan. Saker att följa upp i minireningsverk är bland annat elektronik och pumpar, att det finns tillräckligt med flockningsmedel och att platsen för tömning fungerar och att det inte finns hinder i vägen.
Följande av bruksanvisning: Läs och följ tillverkarens bruks- och underhållsinstruktioner. Undvik att sätta något i systemet som kunde orsaka stopp eller skador i rören, som till exempel oupplöst fett. Genom att följa instruktionerna säkerställer du goda förutsättningar för systemets funktion och förlänger dess livslängd så mycket som möjligt.
Tömningar: Det är bra att följa med ansamlingen av sediment i brunnarna under alla årstider, även under vintern. Avskiljningsbrunnar bör underhållas genom tömning, antingen som förbehandling eller som de är, för att förhindra fast material från att transporteras ut i jordmånen. Många reningssystem kräver även tömning vid behov. Dessutom rekommenderas det att regelbundet kontrollera mindre avloppssystem på stugor, som infiltrationssystem eller avskiljningsbrunnar för små mängder tvättvatten, samt att rengöra slam vid behov.
På avloppsvattenguide-sidan hittar du användnings- och underhållsinstruktioner för de vanligaste systemen för rening av avloppsvatten. Om du är osäker på funktionsdugligheten i din fastighets avloppsvattensystem, rekommenderas att du kontrollerar systemets skick och funktion tillsammans med en avloppsvattenrådgivare. Rådgivare från Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) avloppsvattenprojekt svarar på gratis rådgivningssamtal: rådgivningstelefon 045 7750 7725 (tisdag och onsdag kl. 9 – 15) och e-post hajavesineuvonta@luvy.fi.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk! Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
Längs banavsnittet mellan Hyvinge och Karis avlägsnas riskträd för att förbättra säkerheten. Arbetet inleds i slutet av hösten 2023 och målet är att avlägsna riskträden före slutet av 2024. Avlägsnandet av riskträd är en del av Trafikledsverkets projekt Elektrifiering av järnvägen Hyvinge–Hangö och avlägsnande av plankorsningar.
Träd och höga buskar avlägsnas från järnvägens skyddsområde för att förbättra säkerheten. Med järnvägens skyddsområde avses ett område som är beläget på båda sidor om järnvägen och sträcker sig 30 meter från mitten av det yttersta spåret.
”Genom att avlägsna riskträd förebygger man till exempel att träd faller på banan. Fall skulle orsaka betydande olägenheter för järnvägstrafiken”, berättar projektchef Harri Sakki om avlägsnandet av trädbeståndet.
Markägarna informeras separat per brev om avlägsnandet av riskträd. Avlägsnandet av träd och buskar medför inga separata kostnader för markägarna. Eventuella ersättningar för avlägsnande av trädbestånd avtalas separat med markägarna.
Mer information:
I första hand tilläggsuppgifter om avlägsnande av riskträd: Kaj Grönqvist, markanvändningsdisponent, områdesdisponering för Södra Finlands banområden, tfn 040573 5226, kaj.gronqvist@rrm.fi
Ytterligare information om projektets framskridande: Harri Sakki, projektchef, Trafikledsverket, tfn 029 534 3211, harri.sakki@vayla.fi
I Trafikledsverkets projekt Elektrifiering av järnvägen Hyvinge–Hangö och förbättring av plankorsningar elektrifieras den 149 km långa enkelspåriga banan mellan Hyvinge och Hangö och säkerheten vid plankorsningarna på förbindelsesträckan förbättras.
Under hösten 2023 förnyar Västra Nylands räddningsverk anordningarna för befolkningsskyddslarm i Raseborg, Hangö och Ingå. I samband med det årliga underhållet byter man ut anordningarna i Hangonkylän koulu, Hangö brandstation, Ingå vattentorn och Karis brandstation. Dessutom installeras ett befolkningsskyddslarm i nya Tenala brandstation. Larmanordningarna byts ut till en ny och allt effektivare modell, varvid larmanordningarnas signalstyrka förbättras och ljudet av signalen täcker ett större område än tidigare. De nya anordningarnas underhållssäkerhet är även bättre än de förra. Installationsarbetet görs under vecka 39 och 40.
Den månatliga testsignalen ska höras starkare än tidigare
Invånarna i området och andra som befinner sig i närheten hör ändringen senast den första vardagsmåndagen månaden efter installeringsarbetet, då den månatliga, riksomfattande testningen av befolkningsskyddslarmen alltid ljuder kl. 12. Då hörs från larmanordningarna ett sju sekunder långt jämnt ljud. I samband med testningen kan man också höra ett inbandat meddelande: ”hälyttimien kokeilu, provalarm, testing sirens”.
Efter ändringen av larmanordningarna hörs testsignalerna i områdena med de nya larmanordningarna betydligt starkare och täcker ett större område än tidigare. Ändringen kräver inga åtgärder av invånarna, men det är bra att vara medveten om och komma ihåg detta när testsignalerna ljuder.
Befolkningsskyddslarmen varnar personer som rör sig utomhus
Med hjälp av befolkningsskyddslarmet kan man ge en allmän farosignal, till exempel om det finns farlig rök eller gas i luften som hotar invånarna. Den allmänna farosignalen är en oavbruten stigande och fallande ljudsignal som varar en minut. Då den allmänna farosignalen ljuder ska alla som befinner sig utomhus söka skydd inomhus. Inomhus ska du stänga dörrar, fönster och vädringsluckor samt stänga av ventilationen om det är möjligt. Faran över-signalen är en obruten jämn signal som pågår i en minut. Den meddelar att hotet eller faran är över. Mer information om den allmänna farosignalen
Befolkningsskyddslarmen är i första hand avsedda för att varna personer som rör sig utomhus. Signalerna från dem hörs alltså nödvändigtvis inte inomhus. Dessutom påverkar även terrängformerna, den bebyggda miljön och vädret hur väl larmen hörs. Befolkningsskyddslarmen täcker inte alla områden. Larmanordningarna är i första hand placerade på platser där det bor eller rör sig mycket folk.
En del av ett larmsystem med flera kanaler
Utöver den allmänna farosignalen som ges med hjälp av befolkningsskyddslarmet ges alltid ett varningsmeddelande, som läses upp på radion och visas på text-TV:s sida 112 samt vid behov som en löpande text i överkanten på tv-sändningarna. Varningsmeddelandet syns också bland annat på webbplatserna pelastustoimi.fi och 112.fi. Varningsmeddelandet skickas dessutom via appen 112 Suomi. Räddningsverken rekommenderar att alla installerar appen 112 Suomi på sina telefoner.
Inom Västra Nylands räddningsverks område finns omkring 80 befolkningsskyddslarm. Larmanordningarna förnyas och underhålls enligt behov. Räddningsverket kartlägger också om det finns nya bostadsområden som skulle behöva ett befolkningsskyddslarm.
Mer information:
Västra Nylands räddningsverk, signalmästare Juha Sundqvist
Billnäs 2,4 kilometer långa byväg blev färdig i augusti–september 2023. Den har planerats och genomförts i samarbete med Raseborgs stad, NTM-centralen i Nyland och Traficom.
För byvägen fick Hammarsmedsvägen och Billnäs parkväg ny beläggning. Hastighetsbegränsningen på byvägen varierar mellan 40 och 30 km/h.
På byvägen finns i mitten ett normalt brett körfält och på båda sidorna av vägen finns bredare vägrenar än vanligt. På byvägen kör man med motorfordon på mitten av vägen och cykeltrafiken samt fotgängarna använder vägrenen. I en mötessituation väjer bilarna till vägrenen, dock med beaktande av gång- och cykeltrafiken. Det dubbelriktade körfältet som reserverats för motortrafik är 3 meter brett och vägrenarna som i första hand reserverats för fotgängare och cyklister är cirka 1,5 meter breda.
Så här rör du dig på byvägen
1. Körlinjer: I en normal situation kör motorfordonen på mitten. Fotgängaren använder någondera vägrenen och cyklisten den högra vägrenen.
2. Möten: När två motorfordon möts utnyttjas vägrenen så att fordonen kan mötas tryggt.
3. Väjning: När en cyklist möter en fotgängare förflyttar sig cyklisten mot mitten av vägen. En cyklist som flyttar sig till mittfilen väjer för trafiken i mittfilen.
4. Kom ihåg: Möten med trafik i motsatt riktning ska vara trygga. Med motorfordon ska man förflytta sig till vägrenen endast om vägrenen är fri. Om andra användare befinner sig på vägrenen ska fordonet vänta tills trafiksituationen tillåter ett möte eller en omkörning.
Det byvägskoncept som utvecklats i Holland erbjuder en möjlighet att förbättra säkerheten för den lätta trafiken och erbjuder tryggare förhållanden för cyklister och fotgängare utan byggande av en separat cykelväg. Byvägen lämpar sig särskilt för platser där biltrafiken inte är särskilt livlig och där det inte nödvändigtvis är ekonomiskt lönsamt att bygga en separat cykelväg eller gångbana. Byvägen erbjuder en möjlighet att minska bilarnas hastigheter och öka trafiksäkerheten.
Byvägar är en relativt ny vägtyp i Finland och de har ännu inte implementerats i stor utsträckning. Byvägar har tidigare byggts i bl.a. Salo (Mathildedal), Hattula, Pyttis och på gränsen mellan Esbo och Vanda, och dessa lösningar följs upp på lång sikt. Samtidigt fortsätter de normala trafiksäkerhetsåtgärderna, såsom användningen av hastighetsbegränsningar och farthinder vid behov.
På Billnäs byväg kör motorfordonen på mittfältet. Fotgängaren använder någondera vägrenen och cyklisten den högra vägrenen. Skyltarna på Billnäs byväg styr färden på vägen.
Mer information: Raseborgs stad Jan Gröndahl, teknisk direktör tfn 019 289 2550 jan.grondahl@raseborg.fi
I Ekenäs saneras Brunnsgatan under hösten 2023. Projektet omfattar hela Brunnsgatan, en del av Gustav Vasas gata och en del av Drottninggatan.
Saneringen omfattar förnyande av vägbanans bär- och ytlager, vatten- och avloppsledningar samt utbyggnad av dagvattenledningar.
Arbetet medför exceptionella trafikarrangemang som ändras i takt med att projektet framskrider. Vi beklagar de eventuella olägenheter som undantagsarrangemangen förorsakar.
Katarinaskolans sanering startar i september, byggtiden är planerad till 20 månader. Entreprenadformen är delad underställd form.
Entreprenadavtal har ingåtts med följande företag:
– Uudenmaan Rakentaja-Talo Oy väljs till entreprenör för byggnadsentreprenad till sanering av Katarinaskolan i Karis då deras offert är förmånligast. Pris 6 282 000,00 euro.
– Sähkö-Sinssi Oy väljs till entreprenör för elentreprenad till sanering av Katarinaskolan i Karis då deras offert är förmånligast. Pris 951 000,00 euro.
-Ilmastointi C. Johansson Oy väljs till entreprenör för ventilationsentreprenad till sanering av Katarinaskolan i Karis då deras offert är förmånligast. Pris 953 600,00 euro.
– LVI-Palvelu Alanko Salminen Oy väljs till entreprenör för rörentreprenad till sanering av Katarinaskolan i Karis då deras offert är förmånligast. Pris 850 000,00 euro.
– Turun LVI-Instrumentointi Oy väljs till entreprenör för automatiseringsentreprenad till sanering av Katarinaskolan då deras offert är förmånligast. Pris 58 455,00 euro.
I går, torsdagen den 31.8.2023 på eftermiddagen upptäcktes ett oljeutsläpp i Skuru hamn. Räddningsverket och sjöbevakningen bommade hamnbassängen och har under natten kunnat spärra av området samt skydda både egendom och strandområde. Staden följer med läget och arbetar just nu tillsammans med de ansvariga myndigheterna både med tanke på den akuta situationen och följdaktioner.
Byvägen ska stå klar i augusti–september 2023. Vägen har planerats och genomförts som ett samarbete mellan Raseborgs stad, NTM-centralen i Nyland och Traficom.
Med hjälp av byvägen ökar säkerheten för lättrafiken.
Billnäs allén och Hammarsmedsvägen i centrum av Billnäs bruk omvandlas i slutet av sommaren till byväg.
– En byväg innebär i praktiken att trafikarrangemangen på en redan befintlig gata eller väg ändras så att det i mitten av vägen reserveras en ca tre meter bred körbana för bilister och på vardera sidan om denna ca 1,5 meter breda vägrenar för lättrafik, berättar Tatu Troberg som är projektchef vid Raseborgs stad.
Byvägar, som lämpar sig särskilt väl för historiska och ofta tätt byggda miljöer, minskar körhastigheterna på ett naturligt sätt, vilket förbättrar säkerheten för bland annat fotgängare, cyklister och ryttare. Det görs inga strukturella ändringar i vägen, utan trafikarrangemangen genomförs med hjälp av skyltar och vägmarkeringar. Vägrenarna är alltså på samma nivå som vägen.
För bilisterna märks förändringen främst i form av sänkt körhastighet. I stället för den tidigare hastighetsbegränsningen på 40 km/h är begränsningen på den några kilometer långa byvägen 30 km/h. Då bilar ska mötas utnyttjas vägrenarna, dock med beaktande av eventuell lättrafik.
Byvägskonceptet har utvecklats i Holland. I Finland har NTM-centralen utrett områden som skulle gagnas av en byväg och ett av dessa områden är Billnäs i Raseborg, var man undersökt trafikmängder och färdsätt. I Finland finns det redan byvägar bland annat i Mathildedals bruk, Pyttis, Hattula och Mänttä-Vilppula. Responsen från invånare, företag och turister har i huvudsak varit mycket uppmuntrande.
Tack vare den nya byvägen kan man alltså njuta av Billnäs bruksmiljö på ett ännu tryggare sätt.
– Byvägen i Billnäs är en fin fortsättning på Raseborgs målmedvetna arbete för att utveckla stadens cykelinfrastruktur. Tillsammans med Åvallen, Banvallen och Åsens cykelväg mellan Karis och Ekenäs främjar byvägen en smidigare och säkrare cykeltrafik för både invånare och besökare, gläder sig också Raseborgs turistchef Ville Vuorelma.
Ett fem minuters fyrverkeri kommer att hållas i samband med en bröllopsfest, utanför restaurang Fyren i Ekenäs. Pjäserna skjuts upp från en flotte. Fyrverkeriet är planerat till kl. 22:15, i samband med att Raseborgsfestivalen tar en liten paus för byte av artist.
Skolresestödet kan användas så snart eleven har skickat in en webbansökan till FPA och fått en elektronisk köprätt. Enligt lag kan resestödet tas i bruk tidigast 14 dagar innan stödperiodens början. I MittFPA måste du välja kollektivtrafik som färdmedel och Waltti som biljettförsäljare (Matkahuoltos biljetter fungerar inte för Bosse-trafik).
Så här tar du stödet i bruk till Bosse-kortet:
Du måste ha köpt ett Bosse-kort (5 €) innan du börjar. Ditt kort måste vara personligt och registrerat i kundgruppen ”student”. Kundgruppen måste vara giltig vid köptillfället.
Registrera dig och logga in på Walttis nätbutik (https://kauppa.waltti.fi).
Använd stark identifiering vid inloggning.
Lägg till resekortet du använder på ditt konto.
Köp en periodbiljett och tryck på Se information om skolresestöd som beviljats av FPA här -knappen.
Välj Zon A och den beviljade perioden som du ska använda (14- eller 30-dagars stöd).
Vattenkvaliteten är nu normal vid Lappvik badstrand, avrådan från bad upphävs.
Resultaten från provet taget 14.8.2023 vid Lappvik badstrand i Hangö visar att badvattnet åter fyller kraven och avrådan från bad upphävs med omedelbar verkan.
Det verkar sannolikt att de dåliga resultaten som konstaterades förra veckan från flera stränder orsakades av väderförhållandena och det höga vattenståndet. Variationer i vattenståndet och kraftig sjögång kan påverka vattenkvaliteten överlag, vilket kan vara bra att komma ihåg också på övriga badplatser och stränder.
I Finland sprids just nu högpatogen (mycket sjukdomsframkallande) fågelinfluensa på flera orter. Livsmedelsverket och lokalt Sydspetsens Miljöhälsa följer aktivt med situationen. Raseborgs stad förmedlar information från Sydspetsens miljöhälsa på denna sida samt vid behov via våra sociala kanaler.
Massdöd av vilda fåglar och enskilda döda rovfåglar i Hangö, Ingå och Raseborg ska anmälas till tillsynsveterinären.
Det rekommenderas också att skydda eget fjäderfä noggrant. Om symtom på fågelinfluensa såsom minskad vatten- och foderkonsumtion eller äggproduktion observeras hos fjäderfä, ska tillsynsveterinären meddelas, se kontaktuppgifterna ovan.
Fågelinfluensan och människan
Fågelinfluensavirusen smittar inte lätt människan. Smittan kräver vanligtvis nära kontakt med en infekterad fågel eller deras sekret.
Fågelinfluensa har inte konstaterats smitta via livsmedel och det är inte nödvändigt att ändra på invanda vanor att använda livsmedlen på grund av fågelinfluensan.
Det finns ingen anledning att begränsa användningen av bär, frukt eller andra grönsaker på grund av fågelinfluensan. Det lönar sig att tvätta grönsaker och frukt före användning som vanligt. Undvik att äta synligt smutsiga bär.
Nyttiga länkar och mer information om fågelinfluensa
På Furutorp badstrand har den 13.7.2023 iakttagits blågröna alger, vilka kan vara giftiga. Eftersom algläget kan förändras relativt snabbt uppmanas simmarna att iaktta simvattnets utseende och vid riklig förekomst undvika simning.
På Box badstrand har den 10.7.2023 iakttagits blågröna alger, vilka kan vara giftiga. Eftersom algläget kan förändras relativt snabbt uppmanas simmarna att iaktta simvattnets utseende och vid riklig förekomst undvika simning.
På Hummeldal badstrand har den 30.6.2023 iakttagits blågröna alger, vilka kan vara giftiga. Eftersom algläget kan förändras relativt snabbt uppmanas simmarna att iaktta simvattnets utseende och vid riklig förekomst undvika simning.
Ansökningarna om företags- och projektstöd för landsbygden för EU-finansieringsperioden 2023–2027 har inletts i den förnyade e-tjänsten Hyrrä. Nu kan man ansöka om alla former av företagsstöd samt om projektstöd för investeringar i sammanslutningar, utbildnings- och informationsförmedlings-projekt.
Nylands närings-, trafik- och miljöcentral har i år 2,7 miljoner euro att dela ut till företags- och projektstöd. Beslutsfattandet och utbetalningen av stöden inleds stegvis under hösten 2023. De regionala NTM-centralerna och de lokala Leader-grupperna väljer ut de objekt som ska finansieras och ger råd om hur man ansöker om stöd. Finansieringsriktlinjerna för företags- och projektstöd finns på NTM-centralens webbplats.
Rosk’n Rolls insamlingsbilar Otto och Romulus åker ut på sommarrunda i Västra Nyland. Bilarna tar avgiftsfritt emot metallskrot och farligt avfall från hushåll och fritidsboende. Turnén startar i Vichtis den 3.7 och slutar nästan 40 hållplatser senare i Hangö den 19.7.
Sommarturnéns hållplatser är valda speciellt med sommargästernas behov i åtanke. Insamlingsbilen Otto far emot farligt avfall såsom energisparlampor, lysrör, spillolja, oljefilter, ackumulatorer, målarfärg, lösningsmedel, kylar- och bromsvätska, bekämpningsmedel, råttgift och städkemikalier.
Man får inte blanda olika slags farligt avfall med varandra. Det är bäst att överlämna farligt avfall i originalförpackningen eller i en annan hel och tätt sluten behållare, där innehållet är tydligt angivet. Kom ihåg att stänga korkar och lock ordentligt.
En kund får hämta maximalt 50 kilogram farligt avfall åt gången.
Återvinn metallskrotet
Avfallet överlämnas alltid direkt till insamlingsbilens personal. Det är inte tillåtet att lämna avfall på hållplatserna i förväg.
Romulus-insamlingsbilen tar emot metallskrot motsvarande ungefär ett personbilssläp per kund. Till exempel cyklar, plåtstycken, metallrör och andra metallföremål tas emot i bilen. Elapparater passar däremot inte bland metallen. Elapparater kan föras avgiftsfritt till avfallsstationen för återvinning.
Avfallsstationerna betjänar året om
Farligt avfall, metallskrot och elapparater tas även avgiftsfritt emot året om på Rosk’n Rolls avfallsstationer inom ramen för öppettiderna. Avfallsstationerna i Borgå, Sibbo och Lovisa betjänar under sommarlördagar och Lovisa avfallsstation kan man dessutom besöka som självbetjäning måndag-söndag kl. 8–20.
Det går också bra att föra hushållets farliga avfall till självbetjäningscontainrarna för farligt avfall samt till skåpen för farligt avfall, som finns på vissa servicestationer.
Otto och Romulus-turnéns exakta tidtabeller och hållplatser finns i Rosk’n Rolls väggkalender och i Roskis-tidningen samt på adressen www.rosknroll.fi/sv/ambulerande-insamlingar. På samma adress finns mera information om avfallet som tas emot i samband med insamlingen, inklusive mängdbegränsningarna. Det lönar sig att bekanta sig med instruktionerna i förväg. Tilläggsinformation och anvisningar fås också via Rosk’n Rolls kundtjänst tfn 020 637 7000, vardagar kl. 8.30–15.30.
Insamlingsbåten Otto turnerar i juli i skärgården i Östra Nyland. De ambulerande insamlingarna genomförs med avfallshanteringens grundavgift.
Tidtabellerna för sommarturnén finns bifogade i PDF-filen nedan.
Restaurang KW har som vanligt livemusik på Karisnatten, fredag 28.7.2023. Dessutom firar man 10 år, också med bänd, följande dag. På fredag får de spela till kl. 00:45, och på lördag till kl. 22. Motiveringarna finns i bullerlovet här nedan.
I Ekenäs centrum, längs Stora Kyrkogatan, genomförs veckan efter midsommar preliminära arkeologiska utforskningar. Utforskningarna är knutna till renoveringen av Stora Kyrkogatan, som planeras att genomföras 2023-2024.
Kvarteren kring Stora Kyrkogatan uppstod förmodligen i slutet av 1550-talet. Ekenäs gamla detaljplanområde är en fast fornlämning, så för renoveringen är det nödvändigt att utreda om det i dessa kvarter har bevarats strukturer, fynd eller kulturlager som belyser områdets historia. Utforskningarna inleds med provutgrävningar, som kommer att genomföras den 27–30 juni 2023. Ark-byroo Oy ansvarar för provutgrävningarna.
Mer information om provutgrävningarna: Ark-byroo Ab / Raseborgs stad.
Fiskars Oyj fick bullerlov för sommarens tillställningar i festlokalen i Tröskhuset, och ska reda ut tillståndsbehovet i fortsättningen, genom att följa upp verksamheten med regelbundna mätningar. Invånarna i Fiskars informeras om tillställningarna via byns e-postlista.
Utbyte av gatans strukturella skikt, uppgradering av gatans dränering och av den synliga delen av gatan för att överensstämma med den godkända gatuplanen. För närvarande omfattar projektet inte renovering av vatten- och avloppsledningar som förvaltas av Raseborgs Vatten. Saneringen pågår under perioden 26.6-11.8.2023.
Över 900 röster lämnades in i omröstningen av årets satsning i Raseborgs medborgarbudget.
Naturens återställningsprojekt, ett förslag inlämnat av Raseborgs Natur rf. blev i omröstningen en klar publikfavorit med sina 201 röster. Återställningsprojekten handlar om att återställa grönområden närmare dess naturliga tillstånd.
– Det är ett stort mandat och jag är jätteglad över att just detta förslag vann. Eftersom beslutet har kommit från invånarna, känns det extra fint och verkligen som att det är raseborgarnas önskemål, berättar Solja Kvarnström, ordförande för Raseborgs Natur rf.
Rösterna mellan de åtta förslagen fördelades på följande sätt:
1. Belysta motionstrappor på lämpliga platser i Raseborg
139
2. Fortsättning på gångbanan i Österby
132
3. Reparation av trappan mellan Norra strandgatan och Väverigatan
130
4. Ny brygga vid simstranden på Ramsholmen
107
5. Uppgradering av olika parker på olika håll i Raseborg
78
6. Utegym i Tenala
86
7. Förnya planteringarna på Karis järnvägsstation
33
8.Naturens återställningsprojekt på lämpliga platser i Raseborg
201
Antal röster totalt
906
Planering under 2023, förverkligande under 2024
För att i snabb takt komma i gång med planeringen, har Raseborgs stad och Raseborgs Natur rf redan hunnit med ett första gemensamt möte.
– Planeringen utgår ifrån att vi anlägger eller återställer grönområden närmare deras naturliga tillstånd för att gynna den biologiska mångfalden. Lämpliga åtgärder kan exempelvis vara att låta bli att klippa vissa gräsmattor regelbundet och i stället låta dem bli blomsterängar som slås en gång per år. Man sparar pengar och utsläppen blir mindre. Fjärilarna och humlorna tackar, berättar ansvarig parkchef Maria Eriksson.
– Andra åtgärder kan vara att plantera sälg som är ett viktigt trädslag i naturen eller att täppa igen diken på torvmark som tidigare torrlagts för att återställa våtmarker till exempel Älgsjö i närheten av Storträsket i Västerby, fortsätter miljöchef Maria M. Eriksson.
– Åtgärderna görs i stadens regi men vi planerar tillsammans och anlitar sakkunniga. En viktig del av projektet är också informationsspridning och kommunikation – vi ser det som en jättebra möjlighet att samtidigt öka på kunskapen om varför ämnet är så viktigt och vad privatpersoner kan förverkliga på egna tomter och trädgårdar, fortsätter Kvarnström.
På stadens webbplats samt via sociala medier kan man följa med hur medborgarbudgetens vinnarförslag genomförs.
Projektet Raseborgs å som startade 2018 har beviljats fortsatt finansiering för två år framåt, tack vare ett bidrag på 198 600 euro av NTM-centralen i Nyland. Det betyder att vi kommer att fortsätta arbetet på området runt Raseborgs å och därtill kommer projektområdet att utvidgas, berättar en nöjd projektchef Sara Vaskio.
Projektet Raseborgs å kommer i fortsättningen att heta Projektet Raseborgs Å och Snappertuna inre skärgård. Den nya projektperioden började genast 1.6 och fortsätter till 30 juni 2025. Arbetet sätter i gång med en uppdatering av åtgärdsplanen för hela området. I åtgärdsplanen karteras de kostnadseffektivt bästa åtgärderna för att nå målet. -Målet och principen är densamma som tidigare, vi jobbar på land för att minska näringsläckaget till havet, berättar Vaskio. Nytt för den här projektperioden är att vi kommer att utvidga området och arbeta också med åtgärder som särskilt berör skärgården.
Projektområdet 2023-2025 sträcker sig ända till skärgården i Snappertuna.
Stora grävarbeten har gjorts under vintern och våren vid Raseborgs å.
En av de riktigt stora åtgärderna vid Raseborgs å har varit dikningen av å-fåran. Målet med dikningen är att minska översvämningar på området. Dikningen, som utförts av det lokala dikningsbolaget görs på ett naturenligt sätt och det nästan 5 km långa tvåstegsdiket är nu klart.
-Tanken med ett tvåstegsdike är att man inte gräver ett djupt rakt dike, utan breddar å-fåran så att vattnet har mera utrymme. Den breda å-fårans översvämningsterrasser ska med tiden gynna den biologiska mångfalden och minska näringsläckage från åkrarna. Men miljöarbete i denna skala tar tid, vi får nog ännu vänta på resultaten och nu väntar vi på att naturen återhämtar sig, förklarar Vaskio.
En viktig del i den nya projektperioden är att följa upp de förverkligade åtgärderna. Många åtgärder har redan gjorts under den tid projektet verkat vid Raseborgs å, ett flertal vattenvårdskonstruktioner, som våtmarker och sedimenteringsbassänger har förverkligats, därtill har åtgärder gjorts inom jordbruket för att minska näringsläckage från åkrarna. I framtiden hoppas vi på att också skärgårdsborna fås aktivt med i projektet, säger Vaskio.
Forskare från Aalto universitet och Finlands miljöcentral följer upp tvåstegsdikningen. Här planteras lågväxt vide på översvämningsterrassen. Bild: Kaisa Väistilä
Projektet är en del av miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd. Nylands NTM-central finansierar projektet med 198 600 euro. Programmets viktigaste mål är att minska näringsbelastningen till vattendragen och uppnå god vattenstatus i Östersjön.
Ekenäs högstadieskolas tillverkningskök sanerades i sin helhet. Köket förstorades med en tillbyggnad på 128 m2. Planeringen startade i augusti 2021. Byggstarten skedde i juni 2022. Saneringen och tillbyggnaden var klar i början av juni 2023. Hela maskinparken förnyades. Köket producerar ca. 500-700 portioner per dag i dagsläge. Kapacitet finns att utöka portionsantalet. Ett nytt ventilationsutrymme byggdes på tillbyggnadens tak med värmeåtervinning.
Förnyandet av Mikaelskolans yttertak är färdigt. Projektet har funnits med i byggnadernas grundförbättringsplan år 2023. Det gamla plåttaket har rivits och ett nytt falsat plåttak har monterats. Samtidigt som yttertaket byttes förbättrades konstruktionsdetaljerna.
Sydspetsens miljöhälsa har för de större, s.k. EU-badstränderna fastställt badvattenklassificeringen inför 2023.För EU-badstränderna bestäms en badvattenklass efter varje badsäsong. Vid beräkningarna beaktas badvattenresultat från de fyra senaste säsongerna, dvs. i år resultat från åren 2019 – 2022 eller på basen av minst 16 prov. Badvattnet kan klassificeras som utmärkt, bra, tillfredställande eller dåligt.Badvattenklassificeringarna efter badsäsongerna 2019 – 2022 för större badstränder i Raseborg.
Ralf Ajalin Oy ska reparera bron över Borgbyån (Hamnvägen, Skuru; på privat väg, söder om Åbovägen). Arbetet utförs vardagar 19.6–31.10.2023, och innefattar rivning av gamla brokonstruktioner, pålning, och bygge av nytt brolock.
Öppna byars dag hålls inkommande lördag, den 10 juni. Öppna byar är Finlands största evenemang, eftersom det ordnas mer än 600 evenemang i hela landet. På evenemangsdagen kan du ta en tur till byarna och delta i olika evenemang!
Öppna byar är en betydelsefull dag för finska byar. Uppskattningsvis mer än 100 000 besökare deltar på olika slags evenemang under en dag.
– Evenemangskartan ser väldigt bra ut och intressanta evenemang anordnas i byarna, från världscup i slangkastning och basturally till trailrunning. Helgens väder ser också bra ut, så det bjuds igen på en lyckad evenemangsdag, säger evenemangets nationella koordinator, Marianne Liitelä från Suomen Kylät ry.
Öppna byars dag arrangeras redan för nionde gången i hela landet. Målet med dagen är att öka byturismen, ge stadsbor en gnista att flytta ut på landsbygden och lyfta fram byarnas mångsidiga aktiviteter.
I Raseborg uppmärksammas dagen av Byaforums medlemsföreningar, som anordnar följande evenemang:
Pojo-dagen – Byhändelse för hela familjen kl. 10-14 Det finns mycket att se och uppleva för hela familjen. Musik, uppträdanden, loppis- och torgförsäljning, aktiviteter, utställningar. Pojo kyrkoby byförening rf, Pojo kyrkoby
Loppis för barn och torgförsäljning kl. 11-14 Byns barn säljer loppisgrejer och självgjorda prylar. Fiskars Kyläseura ry, Fiskars torg, Åkerraden 1
Historiska personeri Gamla stan Runtom i Gamla stan i Ekenäs presenteras 16 intressanta historiska personer med kopplingar till staden. En introduktion till personen finns på elskåpen i Gamla Stan. För att göra det lättare att hitta personerna har föreningen Gamla Stan i Ekenäs publicerat en karta, som finns i föreningens broschyrlådor i Gamla Stan, till exempel på Basatorget. I samband med presentationen finns en QR-kod, som tar dig till föreningens hemsida där du kan hitta en längre introduktion om den historiska personen. Gamla Stan i Ekenäs rf., Basatorget, Ekenäs www.gamlastaniekenas.fi
Öppna Byars Dag och Sommartorgkl. 9-12 Säsongens första sommartorg. Bekanta dig med olika sorters djur, t.ex. en orm (ca. kl. 10), höns och hästar som man får rida på samt andra smådjur. Ludde Lindholm uppträder med stämningsfull sång och spelar gitarr ca. kl. 9.30 och 10.30. Prästkullanejdens hembygdsförening r.f., Nitlaxvägen 12, Ekenäs www.prastkulla.fi/hem
Under tiden 5-11.6.2023 lönar det sig att åka kollektivt i Raseborg! Det är nämligen helt gratis att åka våra Bosse-bussar, vart än i Raseborg du vill åka, hur många gånger du än vill åka!
Kolla tidtabellerna och rutterna i vår nya reseplanerare opas.waltti.fi. Alla rutter som du hittar i planeraren är alltså gratis turer under första veckan i juni. Trevlig resa!
Bosse-trafiken inkluderar följande trafikanter:
Rolly
NTM-trafik inom Raseborgs område (Salon Tilausmatka, Linjaliikenne Kivistö)
Arbetet har påbörjats 25.4.2023, och beräknades vara färdigt senast 31.7.2023. Men eftersom man sedan beslöt göra uppehåll i arbetet under juli, kommer det att fortsätta under augusti.
Raseborgs nya laddningsstationer vid hamnen i Ekenäs, Predium och Sommaröstrand är nu officiellt invigda!
Vid stationen kan du låsa din cykel, ladda dina mobila apparater och e-cykelbatterier gratis, använda gratis wi-fi, pumpa luft i cykeldäcken och söka information om Raseborgs evenemang och tjänster på informationspekskärmen.
Stationerna har utvecklats och byggts med stöd från EU Interreg Central Baltic i samarbete med Stockholms region, Pargas och Kimitoön.
En av Raseborgs laddningsstationer för elcyklar finns invid Ekenäs gästhamn
Raseborgs stadsdirektör Petra Theman testar laddningsstationen
Byggstarten för nybyggnaden, som omfattar 359,9 m², gick förra våren. Den nya brandstationen byggdes på samma ställe, Kommunalhusvägen 2 a, som den gamla byggnaden. Projektet har färdigställts inom ramarna för budget och tidtabell.
Torsdagen 15.6. kl 18-20 blir det projektets balsamintalko i alkärret som är öppet för alla! Mötesplatsen är vid Söllerödsvägen, parkeringsplatsen vid Flyets fotbollsplan. Se närmare info om talkot i Facebook-evenemanget.
Målet med landskapsvårdsprojektet är att stärka naturens mångfald på lokal nivå i västra Nyland. Projektkonsortiet består av städerna Raseborg, Lojo och Hangö, föreningen Nylands friluftsområden och Nylands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund rf. Finansiärer är miljöministeriets Helmi livsmiljöprogram och medlemmarna i konsortiet.
Invasiva arten jättebalsamin i kanten av naturkyddsområdets norra del (Foto: Kaisa Kauranen).
I projektet ingår 25 naturvårdsobjekt. Det största enskilda objektet är Flyets alkärr i Ekenäs, som är ett värdefullt naturskyddsområde. Från området avlägsnas två invasiva arter, jättebalsamin och blekbalsamin, som konkurrerar ut områdets naturliga flora. En grupp på fyra naturvårdare börjar arbeta i Flyet de närmaste veckorna. Arbetet kommer att pågå under hela sommaren.
Mer info om projektet här och specifikt Flyets alkärr här (enbart på finska).
Syllarna på broarna kommer att bytas, och bron under syllarna slipas maskinellt och målas. Västerbybäckens trumma är planerad att bytas 10-12.6. Broarna repareras under juni-augusti. Arbetet görs huvudsakligen kvälls- och nattetid, på tågtrafikens villkor. Ralf Ajalin Oy har hand om projektet och kan ge noggrannare tidtabeller. Kontaktuppgifter finns i beslutet.
Beslut_bulleranmälan_Ralf Ajalin ratasillankorjaus ja rumpu 2023
Raseborgs stad genomgår en gradvis reform av kollektivtrafiken. En stor förändring är digitaliseringen av kollektivtrafikens bakgrundssystem, när det riksomfattande biljettsystemet Waltti tas i bruk. Införandet av det nya systemet påverkar också väsentligt hur kollektivtrafiken planeras. Det digitala språnget tillåter bland annat utveckling av rutt- och tidtabellsplanering som stöds av aktuell trafikdata. Kollektivtrafiken fick ett nytt namn på våren och kallas nu för Bosse.
Den första etappen färdig i början av juni
Ett elektroniskt betalnings- och biljettsystem införs i den första fasen. Det innebär att kunden kan ladda ner en gratis Waltti Mobiili-applikation till sin telefon från Google Play och App Store. Waltti Mobiili-applikationen är kundens enklaste och närmaste biljettbutik, där man kan köpa enkelbiljetter, dagsbiljetter och periodbiljetter. Alternativt kan man beställa ett nytt Bosse-resekort från Waltti-webbutiken som öppnas inom de närmaste veckorna. Resekortet postas hem och efter det kan kunden köpa en periodbiljett eller ladda värde till sitt kort på nätet.
Biljetter kan också köpas från Luckan i Karis och R-kiosk i Ekenäs. Om försäljningsstart informeras senare.
Hitta fram med hjälp av en elektronisk reseplanerare
I framtiden kan du söka en lämplig bussförbindelse antingen i Waltti Mobiili-applikationen eller på nätet. Startpunkt, destination och tid anges i ruttguiden, varefter den föreslår befintliga förbindelser på kartan. Sommartidtabellerna träder i kraft 5.6.2023 och samtidigt lanseras den första versionen av reseplaneraren.
Förändringar i biljettprodukter
Samtidigt som sommartidtabellerna träder i kraft (5.6.2023) tas i bruk en fast prismodell för Raseborgs kollektivtrafik. Det betyder att priset är detsamma i hela området, oavsett resans längd. Samtidigt sänks biljettpriserna.
Försäljningen av Raseborgs stadsbiljett via Matkahuolto slutar 31.5.2023, biljetterna är giltiga tills 30.6.2023.
I bussen kan du betala din resa med kontaktlösa betalningsmedel och kontanter.
Om kollektivtrafikens förnyelse informeras på webbplatsen raseborg.fi/bosse och på sociala medier.
Vad är Waltti?
Waltti är ett riksomfattande biljettsystem för kollektivtrafiken, vars verksamhet idag sträcker sig till flera stadsregioner. Du kan använda Waltti-tjänsten inte bara på din egen ort utan även i andra Waltti-städer. Läs mera på https://waltti.fi/sv/framsidan/
Raseborgs stad ger ut publikationen ”Guldet på vår gård” som berättar om gårdsträdens betydelse.
“Våra gårdsträd är en undervärderad skatt, ett intelligent system, som skyddar oss mot sol och vind, motverkar översvämningar och ger oss syre. Träden skapar inte bara en trivsam miljö för oss själva, utan också ett hem för fåglarna och insekterna, som är livsviktiga för naturens kretslopp… I den här publikationen vill vi berätta om allt det som du kanske inte visste om våra gårdsträd. Vi vill ge dig en inblick i trädens magiska värld och locka dig att tänka efter, ifall du en dag står inför valet mellan att hugga ner ett träd eller låta det stå kvar. “
Välkommen på infotillfälle till Raseborgs museum
Onsdagen den 17.5 kl. 15-17 arrangerar vi ett info- och publiceringstillfälle på Raseborgs museum, Gustav Wasas gata 11. Under tillfället berättar stadsarkitekt Johanna Backas, miljöchef Maria Eriksson och ansvarig parkchef Maria Eriksson om gårdsträden ur sitt perspektiv. Under tillfället har du möjlighet att få med dig den pinfärska publikationen samt delta i vårt trädquiz. Tillfället är öppet för alla.
Visste du att en 25m hög skogslind producerar ungefär 1,7kg syre i timmen? Om du fäller trädet behöver du plantera 2700 nya träd för att producera samma mängd syre.
Kampanjen syns också i Raseborgs bibliotek
Från och med den 17.5 kan du hitta publikationen i biblioteken i Raseborg. På många bibliotek kommer vi också ställa fram en mini-utställning om temat. Publikationen kommer också att distribueras till bl.a. fastighetsbolag. Senare under året kommer kampanjen få en fortsättning ute i stadsbilden på olika ställen.
Du kan delta
Du kan delta i kampanjen genom att ta en bild på ditt käraste gårdsträd och dela bilden på sociala medier med hashtaggen #guldetpåvårgård. På så sätt hjälper du oss att föra vidare det viktiga budskapet. Tack för din insats.
Publikationen och kampanjen är ett samarbete mellan flera olika enheter i staden bl.a. planläggningen, miljön, parken och muséet som alla tillfört sin sakkunskap och sitt perspektiv.
NTM-centralen har givit bullerlov för rallytävling, på vägsträckor i Raseborg, Ingå och Lojo. Lovet (på finska) och kungörelsen finns på NTM-centralens sidor.
Arrangörerna har all utrustning som behövs. Till talkot kan man komma när som helst under talkotiden och delta så länge det passar en själv. Det bjuds på smått ätbart och drickbart till deltagarna!
Anmäl dig till evenemanget här! Anmälan görs så att arrangörerna kan anpassa utrustning mm till deltagarantalet, men även drop-in deltagare är välkomna!
Fiskevägarna i Billnäs och Åminnefors öppnades 2.5 för fjärde gången. Nu kan fiskarna igen stiga förbi kraftverksdammarna via fiskvägarna. Det som är nytt för i år att man förbättrat fiskarnas möjligheter att vandra nedåt tryggt förbi dammarna. Man följer också med noggrant under säsongen för att säkerställa att åtgärderna fungerar. Välkommen för att bekanta dig med fiskvägarna.
Laxfiskarna till Karisån – vattendragsvisionen 2030 för perioden 2022–2029 är ett nationellt sett betydande och omfattande samarbete, som har inverkan på hela vattendragets tillstånd samt regionens dragkraft.
Slutarbetet med sanering av Centralgatan fortsätter med asfalterings- och beläggningsarbeten. Tillfälliga trafikarrangemang i området. Samtidigt blir gårdsområdet bredvid Fokus klart.
Sanering av Pojo torg fortsätter under maj och målet är att arbetet ska vara klart i augusti. På området finns tillfälliga trafikarrangemang. Entreprenör är Ralf Jung Oy.
Den uppdaterade servicenätsutredningen som koncentrerar sig på skolor och daghem presenterades i går kväll 9.5.2023 i Karis på Tryckeriteatern. Mikko Marja-aho från Tilakonsultit Oy presenterade utredningen för ca. 40 åhörare. På plats var också stadsdirektör Petra Theman, teknisk direktör Jan Gröndahl och bildningsdirektör Tina Nordman.
Utredningen behandlar Raseborgs skol- och daghemsnät från olika synvinklar och fungerar som bakgrundsmaterial när staden planerar sin verksamhet i framtiden och när beslut om tjänsterna ska fattas. Utredningen är alltså inte i sig bindande eller ett fattat beslut.
Ett moduldaghem med utrymmen för tre barngrupper tar form på Karjaan yhteiskoulus tomt! Byggnadens storlek är ca. 550 m2 och daghemmet ska vara inflyttningsklart i juni 2023.
Det var i mitten av december 2022 som stadsstyrelsen godkände anskaffandet av ett nytt moduldaghem med tre avdelningar till Karisområdet. Tekniska nämnden beslöt att upphandla daghemmet i mitten av januari 2023 och byggstarten på tomten skedde i mars. Och om endast några veckor ska daghemmet vara inflyttningsklart!
Insamlingsbilen Otto för farligt avfall och Romulus, som tar emot metallskrot, inleder sin traditionella vårrunda direkt efter första maj. I västra Nyland kör insamlingen igång i Högfors den 2 maj och slutar i Hangö den 24 maj.
Otto-insamlingsbilen tar emot farligt avfall såsom lysrör, spillolja, ackumulatorer, målarfärg, lösningsmedel och bekämpningsmedel. Av säkerhetsskäl är det bäst att det farliga avfallet förs till insamlingen i originalförpackning, alternativt i ett annat tätt slutet och helt kärl där innehållet är tydligt angivet. Till Otto-bilen kan man föra högst 50 kg farligt avfall per kund.
Till Romulus-bilen, som samlar in metallskrot, får man föra metallskrot motsvarande en släpvagnslast. Ombord på Romulus duger till exempel cyklar, plåtstycken, vedeldade bastu-ugnar (utan stenar) och metallrör. Däremot samlar Romulus inte in elapparater. Elapparater, allehanda metallskrot samt farligt avfall kan året om föras avgiftsfritt till avfallsstationerna för återvinning.
De ambulerande insamlingarna genomförs med avfallshanteringens grundavgift och är avsedda för hushåll och fritidsboende på området.
De exakta tidtabellerna för Otto och Romulus vårrunda samt anvisningar hittas på webbplatsen, i Roskis-tidningen som delades ut till alla hem i mitten av april samt i Rosk’n Rolls väggkalender. Det är inte tillåtet att lämna avfall på insamlingsplatserna i förväg. Tilläggsinformation och anvisningar fås vid behov även från Rosk’n Rolls kundtjänst 020 637 7000 vardagar kl. 8.30–15.30.
Snön smälter och våren framskrider med stormsteg. I och med det kommer också en stor mängd skräp fram i omgivningen – munskydd, godispapper och tappade vantar. Den vackra vårsolen lockar oss att gå ut och samtidigt kan vi göra naturen en tjänst och plocka lite skräp på vägen. Raseborgs stad uppmuntrar raseborgarna att delta i städtalkot!
Yle startade 13.4 kampanjen En miljon soppåsar, vars syfte är att inspirera finländarna till att samla in en miljon påsar skräp från omgivningen. Kampanjen pågår i två månader och avslutas 14.6.2023 kl. 20.
Hur deltar man? Det är väldigt enkelt:
Gå ut för dig själv eller tillsammans med ett entusiastiskt sällskap. Ta med dig en soppåse av valfri storlek och skydda dina händer med handskar.
Samla det skräp du hittar i naturen i påsen. Se till att barn inte försöker samla farligt skräp såsom glasskärvor.
Registrera de fyllda soppåsarna i räknaren som fungerar i realtid på adressen https://svenska.yle.fi/miljonsoppasar. Du kan registrera högst 30 påsar åt gången. Uppdatera sidan om du vill registrera fler påsar. Obs. Logga in med ditt Yle-konto för att registrera insamlade soppåsar.
För soppåsen till ett insamlingskärl för blandavfall. Om ni är många som deltar i talkot tillsammans, kan ni samla ihop soppåsarna och föra dem till avfallsstationens insamlingspunkt för blandavfall antingen i Ekenäs eller Karis. Information om avfallsstationernas öppettider hittas här: Ekenäs / Karis.
Du kan följa vår verksamhet på stadens Instagram– och Facebook -sidor.
Inom Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) nya VALUME II-projekt förbättras inom pilotområdena den naturenliga vattenbehandlingen och belastningen minskas på havsvikarna. Under projektets gång byggs tvåstegsdiken och våtmarker. Med konstruktionerna strävas efter att skapa bättre förutsättningar för lantbrukets verksamhet inför klimatförändringen samt att öka naturens mångfald.
Jordbrukets vattenhantering ökar även naturens mångfald. I bildens syns en våtmark.
Vid planeringen kombineras befintlig digital geodata med terrängkartering, så att de bästa platserna som är lämpliga för vattenbehandlingskonstruktioner kan hittas. Markkarteringar kommer att göras i Raseborg inom Totalfladans avrinningsområde invid Storängs- och Lillängsbäcken med sidofåror, i Sjundeå invid Bölebäcken samt i Kyrkslätt invid Jolkbyån.
Markägarna kommer att kontaktas då intresse finns för att göra utförligare planering av eventuella vattenskyddskonstruktioner tillsammans med markägaren. ”Markägare från andra områden får också gärna vara i kontakt med oss, om ni har bra platser för vattenskyddskontruktioner att erbjuda”, uppmuntrar vattendragssakunniga Katja Pellikka.
VALUME II-projektet förverkligas som en del av Kustvattenvisionen 2050 -arbetet som strävar efter att förbättra kustvattnens tillstånd. Ett sexårigt finansieringsavtal har gjorts tillsammans med kommunerna, med målsättningen att restaurera kustvattnen. Visionen finansieras för närvarande av Raseborgs, Sjundeås och Kyrkslätts kommuner. Projektet har fått finansiering från Miljöministeriets Program för effektiverat vattenskydd (NTM-centralen i Norra Österbotten, vattenhantering inom jord- och skogsbruket) 210 000 € för åren 20232025. Projektet tar slut 15.6.2025.
Ekenäs-Tammisaaren MK/UA ordnar en rallisprint-tävling på Horsbäck industriområde. Mindre än 150 bilar beräknas delta. Enligt tävlingsreglerna får bilarnas ljudnivå inte överskrida 110 dB(A).
Tiden för grannhöranden i samband med undantagslov, avgörande av planeringsbehov och byggnadslov förlängs från två till tre veckor (21 dagar). Ändringen är i kraft genast. Ändringen görs på grund av att leveranstiderna på posten har blivit längre och vi vill säkerställa att alla grannar hinner svara innan tiden gått ut. Tiden är tre veckor även för grannhöranden som skickas utomlands.
Avgiften för grannhöranden i samband med undantagslov slopas
Ett grannhörande kan skötas av dig som söker lov eller av staden. I samband med ett undantagslov är grannhörandet i fortsättningen gratis och staden sköter gärna saken för dig. Vi hoppas att ändringen skall minska antalet ofullständiga och felaktiga grannhöranden och försnabba processen när vi bereder avgörande av planeringsbehov och undantagslov.
Märk att avgiften för grannhöranden i samband med bygglov och tillstånd för miljöåtgärder förblir den samma som tidigare. Avgiften är 62€ per fastighet om staden sköter saken. Du kan också i fortsättningen delge grannen själv, då tar vi förstås inte betalt.
Vad är ett grannhörande?
Då man söker om undantagslov, bygglov samt vissa tillstånd för miljöåtgärder som t.ex. trädfällningslov, skall man i de flesta fall göra ett så kallat grannhörande. Grannhörandet säkerställer att de närmaste grannarna vet vad som är på gång på tomten bredvid och kan kommentera det vid behov.
Kommunerna i Västra Nyland – Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis – vill tillsammans främja ett gott tillstånd i Östersjöns samt naturens diversitet. Skyddet av Östersjön har redan länge legat i centrum för det finländska naturskyddsarbetet. Då det gäller att förbättra tillståndet i kustvattnen i Östersjön bör man rikta och vidga blickarna mot restaureringsarbetet i tillrinningsområdena. Från tillrinningsområdena och källvattendragen rinner belastningen via åarna för att slutligen hamna i Östersjöns kustvatten.
Tillståndet i kustvattnet i Västra Nyland är det sämsta i hela Finska vikens kustvatten och massförekomster av alger förekommer årligen. Tillståndet i havet och kustvattnen kan inte förbättras med de nuvarande insatserna. Kustvattnens belastning härstammar huvudsakligen från den diffusa belastningen i tillrinningsområdena, speciellt då från jord- och skogsbruket. Klimatförändringen utgör ytterligare ett hot för att belastningen skall öka.
Genom att minska näringsbelastningen i de åar, som utmynnar i havet, uppnår man betydande nytta med tanke på hela Östersjön. Ett skyddande av Östersjön, som startar från restaurering av källvattendragen, innebär ett effektivt restaurerande av tillrinningsområdena och som ett resultat av detta blir kustvattnen renare – enligt principen en å och en havsvik i taget.
Ett starkt samarbete mellan kommunerna och övriga aktörer är en förutsättning för att restaureringsarbetet skall lyckas. Det regionala samarbetet och det stora kunnandet gällande skyddsarbetet i Västra Nyland utgör ett modellexempel. I Västra Nyland har man redan länge utfört framgångsrikt skyddsarbete inom tillrinningsområdena och man har inom området ett starkt lokalt stöd för det här arbetet. Kommunerna i Västra Nyland har tillsammans med Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) förverkligat samt förverkligar flera restaureringsprojekt, vilkas målsättning är, att säkerställa rena och livskraftiga närvattendrag för den lokala befolkningens, turisternas och företagens behov. Man satsar som egenfinansiering över en miljon euro på de gemensamma vattenskydds- och restaureringsåtgärderna. Mot den egna finansieringen ansöker man motfinansiering från olika finansieringskällor. Finansieringen av de gemensamma restaureringsåtgärderna har huvudsakligen samlats med hjälp av långsiktiga vattendragsvisionsfinansieringsavtal. Även områdets företag, fiskeriområden och lokala föreningar deltar i finansieringen. Dessutom satsar kommunerna själva på vattenskyddet såväl via projekten som på annat sätt.
Säkerställandet av naturens diversitet och skyddet av vår värdefulla natur är självklara orsaker för att stöda vattenskyddet såväl då det gäller kustvattnen som källvattendragen. Vattenskyddet och rena vatten har betydelse även i ett bredare perspektiv såväl regionalekonomiskt, som för turismen, fisket samt människornas välmående. En ren natur och rent vatten är en konkurrensfördel för Finland i många avseenden.
Vattenskyddet har även kopplingar till anpassningen till klimatförändringen och kolbindningen genom exempelvis dagvattenkonstruktioner, fördröjning och lagring av vatten samt återställande av myrområden.
Genom att skydda vattendrag uppnår vi följande mål:
1. Naturens diversitet säkerställs Såväl Östersjön som inlandsvattnen är viktiga livsmiljöer för många arter och deras ekosystem är mycket mångformiga. Ingen annan än vi finländare själva kan skydda Finlands natur.
2. De regionalekonomiska effekterna Vattenskyddet har viktiga ekonomiska effekter för regionen. Ett rent vatten är en viktig resurs för många branscher allt från industrin till jordbruket och fisket. Rent vatten är ett livsvillkor för ett hållbart jordbruk och det inverkar således därför direkt även på den finska livsmedelssäkerheten och försörjningssäkerheten. Rena vattendrag har också en stark dragningskraft då det gäller turismen. Såväl inhemska som utländska resenärer söker sig allt mera till naturobjekt, där man kan njuta av vattendragens och strändernas skönhet och aktiviteter. Turismen har en viktig sysselsättande effekt inom området. Samarbetet mellan industrin och lantbruket, då det gäller minskandet av näringsbelastningen och skadorna på miljön samt säkerställandet av vattenskyddet, är ytterst viktigt ur såväl näringsidkarnas, kommunernas och medborgarnas synvinkel. Näringslivet har också under de senaste åren allt starkare lyft fram säkerställandet av naturens diversitet som en kritisk faktor då det gäller den stabila grunden för den ekonomiska lönsamheten och investeringsmiljön.
3. Människans välmående och rekreationsanvändningen av naturen Såväl lokala invånare som turister söker avkoppling från naturen. Forskningsresultat visar, att vistelse i naturen har positiva effekter på människornas välmående. I de vattenskyddsprojekt, som förverkligats i Västra Nyland, har man i samtliga kommuner haft ett starkt stöd från lokala invånarna. Invånarna vill njuta av rena vattendrag och till exempel avlägsnandet av dammarna i de rinnande vattnen spelar en central roll för vandringsfiskarnas välmående men även sett ur rekreationsfiskets synvinkel.
Regeringsprogrammets målsättningar:
Under den kommande regeringsperioden bör man säkra en långsiktig och förutseende finansiering till vattenskyddet och säkerställandet av naturens mångfald i hela landet. Speciellt bör man stöda och identifiera hela avrinningsområdets roll då det gäller att minska näringsbelastningen i Östersjön samt rikta finansiering för detta ändamål.
Man bör klargöra koordineringsansvaret mellan de olika förvaltningsområdena, då det gäller skyddet av Östersjön och det övriga vattenskyddet. Projektarbetet, som spritts ut mellan de olika förvaltningsområdena och den splittrade finansieringen försvårar märkbart ett övertygande och långsiktigt arbete för skyddet av Östersjön och dess tillrinningsområden.
Västra Nyland är genom sitt starka engagemang och målmedvetna arbetet med vattendragsvisionen ett utmärkt såväl nationellt som internationellt pilotobjekt, då det gäller att förbättra kustvatten från källflödena till havet!
I åtgärdsprogrammet för Nylands vattenvård 2022-2027 konstaterar man, att behovet för vattenskyddet i Nyland är ca 44 miljoner euro. Vi behöver ca 15 miljoner euro årligen för att uppnå betydande resultat då det gäller att förbättra tillståndet i kustvattnen och återskapa mångfalden i Västra Nyland.
Starkt engagemang inom området via vattendragsvisionerna
Exempel på projekt som lyckats i Västra Nyland:
I Västra Nyland utför man bl.a. arbete för den viktiga flodpärlmusslans levnadsförhållanden genom att riva vandringshinder i Svartån och i större utsträckning i Karisån samt genom att återskapa den naturliga livscykeln. Svartåns två fiskvägar har redan förverkligats med stöd av en omfattande grupp egenfinansiärer samt stöd från staten. Byggandet av två fiskvägar kostade ca 2,5 miljoner euro, av vilket områdets egenfinansiering utgjorde ca 50 %. Tillståndsbehandlingen för de två övre fiskvägarna är på gång och målet är, att komma igång med byggandet efter det att tillstånd beviljats. Kommunerna har förbundit sig med totalt ca 6 miljoner euro under perioden 2022-2029 för förverkligandet av fiskvägarna och återställandet av mångformigheten. Restaureringsarbete inom tillrinningsområdet har utförts i Karisåns övre del i Hiidenvesi sjö allt sedan 1990-talet och det arbetet fortsätter.
Det målmedvetna samarbetet mellan kommunerna inom Sjundeå å:s tillrinningsområde inleddes år 2019 och kommunerna har förbundit sig att finansiera arbetet med ca 900 000 euro under åren 2019-2024. Områdets företag och föreningar har dessutom finansierat projektet med ca 200 000 euro. Mot egenfinansieringen har man ansökt och fått betydande finansiering från statsförvaltningen.
Påverka framtidens Byabuss-tjänst genom att besvara enkäten senast den 19 mars 2023.
För området kring Raseborg har man planerat en förnyad Byabuss-tjänst som stöd till den offentliga busstrafiken. Byabussen skulle trafikera de olika byområdena i Raseborg, vilket skulle ge bättre tillgång till de olika bussturerna och tågförbindelserna samt bättre förbindelser till servicen i området kring Raseborg.
Verksamheten för byabussen har testats i Raseborg åren 2019–2021. Man har önskat att få tillbaka tjänsten och hösten 2022 har vi tillsammans med Raseborgs invånare vidareutvecklat tjänsten som en del av projektet Smart Countryside Mobility.
För att färdigställa tjänsten behöver vi ännu din hjälp – ge oss respons genom att besvara enkäten. Det räcker endast cirka fem minuter att besvara enkäten.
Enkäten är en del av projektet Smart Countryside Mobility där vi utvecklar tjänster för mobilitet och logistik för småvaror på glesbygden i Nyland. Europeiska regionala utvecklingsfonden finansierar projektet och det genomförs 1.6.2021–1.8.2023. Yrkeshögskolan Metropolia koordinerar projektet med yrkeshögskolan Laurea som projektpartner.
Biljettpriserna för kollektivtrafiken i Raseborg sjunker betydligt i sommar, när det nya biljett- och betalningssystemet Waltti införs. Waltti-systemet upprätthålls av TVV lippu- ja maksujärjestelmä Oy, som är ett it-anskaffnings- och servicebolag som ägs av städer och stadsregioner.
Den största förändringen som systemet medför är att prissättningen ändras så att hela Raseborg utgör en zon för vilken resenären betalar samma pris oberoende av resans längd.
Nya, billigare priser och attraktivare biljettprodukter förväntas leda till en betydande ökning i passagerarantalet. I prissättningen har hänsyn tagits till olika passagerarkategoriers, bl.a. turisters, studerandes och pensionärers, behov.
De nya biljettpriserna som träder i kraft 5.6.2023 är:
kontant/ kontaktlös betalning
resekort/mobil
dygn/ 24 h
månad
10 st. x värde
cykel
barn
3,40 €
3,20 €
8,00 €
60,00 € *
32,00 €
gratis
7–16-åringar -50 % **
Giltighetstiden för en enkel-/värdebiljett är två timmar och det är möjligt att byta från ett trafikmedel till ett annat under den tiden.
* Pensionärs- och studeranderabatt -25 % på månadsbiljett ** Barn under 7 år gratis
Från och med juni kan kollektivtrafikbiljetten för Raseborg köpas av busschauffören, vid ett serviceställe, via en mobilapplikation eller i Walttis webbutik och betalningen kan ske på flera olika sätt. Resekort kan köpas vid ett serviceställe eller beställas i webbutiken. Biljettprodukter som kan laddas på kortet är period- och värdebiljett. Dessutom kommer en reseplanerare som kan användas på mobilapparater samt via webbläsare att tas i bruk.
Vad ska Raseborgs kollektivtrafik heta?
Under våren kommer staden att informera om införandet av systemet samt om noggrannare tidtabell för detta på sin webbplats samt via sociala medier och lokala medier.
– Men först och främst behöver vår kollektivtrafik ett passande namn! I Tammerfors används Nysse, i Åbo åker man Föli, men vad skulle vara ett bra namn för kollektivtrafiken i Raseborg? Raseborgare har säkert bra förslag och vi har precis öppnat en enkät där invånarna nu kan lämna in sina namnförslag. Stadsutvecklingssektionen väljer sedan namnet i slutet av mars, berättar informatör Petra Louhimies.
Tack till alla, som lämnat in namnförslag! Bland dem som gett namnförslag och uppgett sin e-postadress har vi nu lottat ut tre st. 10-resors resekort. Vi har informerat vinnarna personligen.
Bakom allt detta ligger en stor reform av kollektivtrafiken
De nya biljettpriserna och systemet med en enda taxa grundar sig på en omfattande kollektivtrafikreform som planerats i flera år.
– År 2019 fick Raseborgs stad status som myndighet i kollektivtrafikfrågor. Denna förändring innebär i praktiken att vi har rätt att fatta beslut om kollektivtrafiken (busstrafiken) i mycket större utsträckning än förut och detta ger oss naturligtvis mycket friare händer att utveckla den, gläder sig Raseborgs utvecklingschef Jennifer Gammals.
Bakom reformen ligger också den servicenivåutredning som genomfördes år 2021 samt stadens tydliga strategiska riktlinjer, i vilka principerna för hållbar utveckling, goda trafikförbindelser och kreativa kollektivtrafiklösningar tydligt lyfts fram.
– Avsikten med servicenivåutredningen var att kartlägga invånarnas åsikter och erfarenheter av kollektivtrafiken. Utredningen stärkte vår uppfattning om hur kollektivtrafiken på vårt område borde utvecklas. Ett av dessa tydliga utvecklingsområden var just att göra biljettsystemet tydligare och billigare, säger persontrafiklogistiker Henri Nevakivi.
I och med Waltti går kollektivtrafiken i Raseborg in i en ny era. I och med en billig prissättning och attraktiva och lättanvända biljettprodukter hoppas vi att privatbilismen i högre grad ska ersättas med kollektivtrafik, fortsätter Nevakivi.
En trumma under järnvägen i Skogböle byts ut. Vid behov görs arbeten även kvälls- och nattetid. Bullerlovet har förlängts i två omgångar, senast till 30.11.2023.
Trafikledsverket börjar avlägsna riskträd längs banavsnittet Karis–Hangö våren 2023. Träd avlägsnas för att förbättra säkerheten. Avlägsnandet av trädbeståndet hänför sig till projektet för elektrifiering av järnvägen Hyvinge–Hangö och förbättring av plankorsningar.
På banavsnittet mellan Karis och Hangö kommer man att avlägsna riskträd i järnvägens skyddsområde. Avlägsnandet av riskträd inleds under våren 2023 och fällningen av träden pågår enligt uppskattning fram till slutet av 2023. Avverkningen av riskträd är en del av det pågående projektet för elektrifiering av järnvägen Hyvinge–Hangö och förbättring av plankorsningar.
Med järnvägens skyddsområde avses ett område som är beläget på båda sidor om järnvägen och sträcker sig 30 meter från mitten av det yttersta spåret. Träd och höga buskar måste avlägsnas från järnvägens skyddsområde för att förbättra säkerheten. Att träd faller på banan orsakar betydande olägenheter för järnvägstrafiken och genom att avlägsna riskträd förebygger man att träden faller.
”Vid behov kan man också bli tvungen att avlägsna träd från tomter som ligger på järnvägens skyddsområde. Vi inspekterar gårdsträden på tomterna enskilt på tomtägarens begäran vid avlägsnandet av trädbeståndet. Markägarna meddelas separat per brev om avlägsnandet av trädbestånd”, berättar projektchef Harri Sakki vid Trafikledsverket.
Som banhållare har Trafikledsverket rätt att avlägsna träd och höga buskar från järnvägens skydds-områden för att förbättra säkerheten. Trafikledsverkets avlägsnande av riskträd medför inga separata kostnader för markägarna. Eventuella ersättningar för avlägsnande av trädbestånd avtalas separat med markägarna.
Mer information: I första hand tilläggsuppgifter om avlägsnande av riskträd: Kaj Grönqvist, disponent, områdesdisponering för Södra Finlands banområden, tfn 040 573 5226, kaj.gronqvist@rrm.fi
Ytterligare information om projektets framskridande: Harri Sakki, projektchef, Trafikledsverket, tfn 029 534 3211, harri.sakki@vayla.fi
I Trafikledsverkets projekt Elektrifiering av järnvägen Hyvinge–Hangö och förbättring av plankorsningar elektrifieras den 149 km långa enkelspåriga banan mellan Hyvinge och Hangö och säkerheten vid plankorsningarna på förbindelse-sträckan förbättras. Följ projektet här (extern länk).
Nu är det dags att rösta fram årets raseborgare 2022! Omröstningen pågår till 5.2.2023 kl. 23.59 och vinnaren av titeln samt mottagarna av de andra priserna avslöjas i en prisceremoni fredagen den 10.2.2023 kl. 11.00. Prisceremonin sänds också i år live via Facebook.
Utöver titeln årets raseborgare delas ut:
årets kulturpris vars mottagare valts av kultur- och fritidsnämnden
årets idrottspris vars mottagare valts av kultur- och fritidsnämnden
årets ungdomspris vars mottagare valts av ungdomsfullmäktige
årets hållbarhetspris vars mottagare valts av stadsutvecklingssektionen
Förhandsjuryn, bestående av fullmäktiges ordförande Anders Walls, stadsstyrelsens ordförande Anita Westerholm och informatör Petra Louhimies har valt följande tre kandidater till omröstning:
Andreas Rönnberg
Andreas Rönnberg är mångårig tränare för BK-46 handbollsherrar samt ett av föreningens juniorlag (CF08). Rönnberg har under flera års tid engagerat sig i och utvecklat föreningens juniorverksamhet och skapat möjligheter för både flickor och pojkar att utveckla sig som handbollsspelare. Rönnberg har dessutom sett till att Karis återtagit platsen som handbollshuvudstad med herrarnas finska mästerskap, flera cup-guld och med internationella matcher som skapar synlighet för Karis och Raseborg både nationellt och internationellt.
Föreningen Gamla stan i Ekenäs rf.
Föreningen har engagerat invånare och andra föreningar i staden och arrangerat många publikevenemang med program såväl för invånarna som för gäster längre ifrån, till exempel Påskäggsjakten, Gamla stan lever, Mörka helgens pumpajakt och julkalendern. Utöver det värnar föreningen om omgivningen genom projekt som Projekt Fågelsången och insekthotell samt vassröjning.
Marianne Liitelä
Som ordförande för Pojo kyrkoby byförening har Liitelä under flera års tid arbetat för att liva upp både Pojo kyrkby och också hela Raseborgs byar som helhet. Många utvecklingsprojekt i kyrkbyn har uppstått på Liiteläs skrivbord, men också t.ex. inrättandet av Raseborgs byaforum och andra initiativ och uttalanden, vars mål är att öka livskraften i alla byar i Raseborg. Liitelä uppmuntrar och inspirerar, förenar bybor och byns aktörer och utmanar byar att samarbeta för gemensamma mål.
Nu är det dags att rösta fram årets raseborgare 2022! Omröstningen pågår till 5.2.2023 kl. 23.59 och vinnaren av titeln samt mottagarna av de andra priserna avslöjas i en prisceremoni fredagen den 10.2.2023 kl. 11.00. Prisceremonin sänds också i år live via Facebook.
Utöver titeln årets raseborgare delas ut:
årets kulturpris vars mottagare valts av kultur- och fritidsnämnden
årets idrottspris vars mottagare valts av kultur- och fritidsnämnden
årets ungdomspris vars mottagare valts av ungdomsfullmäktige
årets hållbarhetspris vars mottagare valts av stadsutvecklingssektionen
Förhandsjuryn, bestående av fullmäktiges ordförande Anders Walls, stadsstyrelsens ordförande Anita Westerholm och informatör Petra Louhimies har valt följande tre kandidater till omröstning:
Andreas Rönnberg
Andreas Rönnberg är mångårig tränare för BK-46 handbollsherrar samt ett av föreningens juniorlag (CF08). Rönnberg har under flera års tid engagerat sig i och utvecklat föreningens juniorverksamhet och skapat möjligheter för både flickor och pojkar att utveckla sig som handbollsspelare. Rönnberg har dessutom sett till att Karis återtagit platsen som handbollshuvudstad med herrarnas finska mästerskap, flera cup-guld och med internationella matcher som skapar synlighet för Karis och Raseborg både nationellt och internationellt.
Föreningen Gamla stan i Ekenäs rf.
Föreningen har engagerat invånare och andra föreningar i staden och arrangerat många publikevenemang med program såväl för invånarna som för gäster längre ifrån, till exempel Påskäggsjakten, Gamla stan lever, Mörka helgens pumpajakt och julkalendern. Utöver det värnar föreningen om omgivningen genom projekt som Projekt Fågelsången och insekthotell samt vassröjning.
Marianne Liitelä
Som ordförande för Pojo kyrkoby byförening har Liitelä under flera års tid arbetat för att liva upp både Pojo kyrkby och också hela Raseborgs byar som helhet. Många utvecklingsprojekt i kyrkbyn har uppstått på Liiteläs skrivbord, men också t.ex. inrättandet av Raseborgs byaforum och andra initiativ och uttalanden, vars mål är att öka livskraften i alla byar i Raseborg. Liitelä uppmuntrar och inspirerar, förenar bybor och byns aktörer och utmanar byar att samarbeta för gemensamma mål.
I Raseborg godkändes i november en bilaga till stadens miljöskyddsföreskrifter, med regler och anvisningar om vatten från byggarbetsplatser.
– De senaste åren har medvetenheten ökat om den negativa inverkan på miljön från skräp, partiklar och skadliga ämnen som spolas ut i vattendrag med dagvatten. Allt fler våtmarker byggs för att bromsa läckaget av näring från land. Också vatten från olika byggarbetsplatser kan förorsaka stor skada, även om vattenflödet är tillfälligt, berättar miljöinspektör Monica Österblad.
Så här kan det se ut då erosionsskydd saknas, en stor mängd partiklar spolas i väg.
De nya reglerna som miljö- och byggnadsnämnden fastställt ska nu följas vid så gott som alla byggprojekt i Raseborg.
– Det här betyder i praktiken att alla byggprojekt som påverkar ytvatten ska beakta de nya reglerna. De gäller hus- och markbyggen, rivningar och saneringar, sprängning, bergsborrning med mera, förklarar miljöchef Maria M Eriksson.
I korthet handlar de nya reglerna om att tänka efter innan man påbörjar ett projekt samt att göra upp en plan om projektet inverkar på ytvattnet.
Att tänka på innan projektet påbörjas:
Kan projektet förorsaka att partiklar (slam) eller andra skadliga ämnen (gifter, olja, skräp) spolas ut från området?
Vart, hur mycket?
Finns här känsliga vattendrag eller annan känslig natur som kan ta skada
Finns det dagvattensystem eller diken som kan stockas?
Om projektet kan inverka på ytvattnet: gör upp en plan. Det här kan behöva beaktas:
Hur minimera påverkan?
Rinner det vatten genom området, eller uppstår vattnet på området?
Kan man lämna en skyddszon av växtlighet nära vattendrag?
Behöver det byggas sedimenteringsbassänger eller annan filtrering?
Behövs erosionsskydd?
Behöver dagvattenbrunnar skyddas för att inte slamma igen?
Hur följer man upp att åtgärderna är tillräckliga?
Förverkliga skyddsåtgärderna innan projektet påbörjas. Till exempel:
Gör anvisningar/planera för placering av ytjordar, jordmassor (inte i närheten av vattendrag/diken).
Planera körrutter som undviker diken (eller bygg en torr överfart).
Undvik att komprimera hela området med tunga maskiner – marken absorberar då vatten sämre. Spara skyddszoner i närheten av vattendrag.
Bygg sedimenteringsbassänger, dammar och erosionsskydd i god tid.
Anvisningen gällande dagvatten för byggarbetsplatser finns på stadens webbplats. Längst ner på sidan finns också en länk till en finskspråkig guide med mera praktisk information.
– Det kan också vara värt att ta en titt på miljöskyddsföreskrifterna, som trädde i kraft i mars 2021, och gäller alla som bor och verkar i Raseborg, med undantag för verksamhet som regleras av miljötillstånd. Här finns regler om bland annat oljecisterner, avlopp på glesbygden, småskalig återvinning av betongkross i markbyggnad, tvätt av fordon och båtar, med mera. Dessutom finns här regler om buller, något som tidigare fanns i städernas ordningsstadgor. De avskaffades för 20 år sedan och ersattes med ordningslagen, men de frågas fortfarande flitigt efter, tipsar Monica Österblad.
Att de nya reglerna och anvisningarna tas i beaktande i byggprojekt är ett samarbete mellan stadens olika enheter inom den tekniska sektorn. I praktiken kan byggnadstillsynen vid behov lägga med villkor i bygglov, samma gäller samhällstekniska enheten vid offertförfrågningar för markbyggnadsprojekt.
– Både våra kollegor och projektansvariga som har funderingar kan vända sig till miljöenheten för att få råd och tips om hur man tar de nya reglerna i beaktande i sina byggprojekt, tillägger Österblad.
Det är igen dags att nominera kandidater för årets Raseborgspriser 2022!
Priserna delas ut vid en prisceremoni i början av år 2023. Genom priserna uppmärksammar staden en person, förening eller organisation, som gjort en prestation eller gärning utöver det vanliga.
Staden delar ut följande pris:
ett kulturpris vars mottagare väljs av kultur- och fritidsnämnden,
ett idrottspris vars mottagare väljs av kultur- och fritidsnämnden,
ett hållbarhetspris vars mottagare väljs av stadsutvecklingssektionen
ett ungdomspris vars mottagare väljs av ungdomsfullmäktige samt
premierar Årets raseborgare som invånarna får rösta om i början av året 2023.
Invånarna har nu möjlighet att nominera kandidater till alla kategorier genom att skicka in förslag via denna blankett, senast den 19.12.2022 kl. 12.00.
Samtidigt med Raseborgspriserna samlas också förslag på årets idrottsprestationer. Idrottsprestationer premieras enligt de principer som kultur- och fritidsnämnden slagit fast. Förslag på årets idrottsprestationer kan skickas in via denna länk. Se principerna nedan!
Raseborgs stad hyr ut 2 lokaliteter vid Trafikcenter på Järnvägsgatan i Ekenäs. Byggnaden uppvärms med fjärrvärme.
Ena lokalen lämpar sig för restaurangverksamhet. Lokalen är 60 m2 stor. Månadshyran är 805,20 euro. Om hyresgästen är mervärdesskatteskyldig påförs moms, som för tillfället är 24 %. Inga köksmaskiner ingår. Kyl och frys finns.
Den andra lokalen lämpar sig för affärsverksamhet. Lokalen är 75 m2 stor. Månadshyran är 1006,50 euro. Om hyresgästen är mervärdesskatteskyldig påförs moms, som för tillfället är 24 %.
Hyresvärden står för: uppvärmningen, vatten, – och avloppsvatten, sophanteringen, skötsel av yttre områden, snöplogning, sandning, fastighetsförsäkringen och husets fastighetsteknik samt driftsunderhåll.
Hyresgästen står för: brukselen, till verksamheten hörande teknisk utrustning dess service och underhåll, myndighetslov som verksamheten kräver, försäkringar som har med verksamheten och egna inventarier att göra, lösa inventarier, utrymmets städning.
Mera information ges av fastighetschef Catharina Lindström, tfn 019-289 3985
Fritt formulerad ansökan inlämnas senast 9.1.2023 kl. 12.00 till e-post adress: anna.friberg@raseborg.fi. Till ansökan bifogas en kort beskrivning över hyresgästens tilltänkta verksamhet i byggnaden.
Raseborgs stad begär in anbud för skötsel av gästhamnen för säsongerna 2023-2024, med möjlighet till option på ett + ett år (2025-2026). Anbuden inbegärs via upphandlingskanalen HILMA och bör vara inlämnade senast fredagen den 9.12.2022 kl. 12.00. Anbudsförfarandet är öppet. Del- eller alternativa anbud godkänns inte.
Antalet gästhamnsövernattningar är ca 3 000/säsong. I anbudet anges pris i % av gästplatsavgifterna. Förtöjningsavgiften är idag 20 €/dygn och för sidoförtöjning är avgiften 40 €/dygn. I priserna ingår mervärdesskatt. Avgift för el (5 €/dygn) uppbärs samtidigt och redovisas i sin helhet vidare till staden.
Beskriv den erfarenhet ni har av gästhamnsskötsel och/eller turism samt hur ni tänkt bedriva verksamheten, personalstyrka, skötsel av städning mm. Beskrivningen ska vara max en A4.
Ange också språkkunnighet. Vi förutsätter goda kunskaper i svenska och finska samt sätter värde på övrig språkkunskap.
Vid val av gästhamnsskötare beaktas följande faktorer:
Pris (60 p)
Erfarenhet, referenser och övriga krav i anbudsförfrågan (40 p)
Totalt (0-100 p)
Ur anbudet ska framgå anbudsgivarens FO-nummer samt e-postadress dit meddelande om beslut kan skickas. Raseborgs stad tillämpar beställaransvarslagen.
Tekniska nämnden utser gästhamnsskötare på sitt sammanträde den 13.12.2022.
Närmare uppgifter ger Kjell Holmqvist, kjell.holmqvist@raseborg.fi, tfn 019 289 3900.
I december 2022 ordnar Raseborgs Energi och Raseborgs stad två energikvällar för allmänheten. Syftet med energikvällarna är att belysa den aktuella situationen på elmarknaden och hjälpa invånarna att minska sin egen elförbrukning.
Tillställningarna ordnas onsdag 7.12 i Karis och torsdag 15.12 i Ekenäs. Programmet är det samma båda kvällarna, så du får samma information oberoende av vilken kväll du deltar.
I början av kvällen berättar Raseborgs Energi om bakgrunden till krisen på elmarknaden och om framtidsutsikterna. Osäkerhetsfaktorerna i fråga om elproduktionens tillräcklighet ökar risken för elbrist under den kommande vintern. Raseborgs Energi förklarar i vilka situationer eventuell elbrist kan uppstå och hur man agerar om så sker.
Raseborgs stad ger konsumenterna tips för att minska den egna elräkningen på både kortare och längre sikt. Dessutom presenteras framtida understöd med hjälp av vilka staten stöder hushållens stora elfakturor under våren 2023.
Presentationerna hålls båda kvällarna på båda språken. I slutet av kvällen har det reserverats tid för frågor och diskussion.
Nedan hittas närmare uppgifter om evenemanget samt anvisningar för hur man anmäler sig.
Var och när?
Karis 7.12 Västra Nylands folkhögskolas auditorium. Programmet börjar kl. 18.00 Västra Nylands folkhögskola, auditoriet Pumpviken 3 10300 Karis
Ekenäs 15.12 Auditoriet på Raseborgsvägen 5. Programmet börjar kl. 18.00 Raseborgsvägen 5 (fd. sjukvårdsskolan), auditoriet Raseborgsvägen 5 10600 Ekenäs
Program
17.30
Dörrarna öppnas, lätt servering
18.00
Elmarknaden i kris – varför och hur ser framtiden ut? Frank Hoverfelt, VD för Raseborgs Energi
18.45
Eventuell elbrist inkommande vinter – varför och hur skulle det se ut? Frank Hoverfelt, VD för Raseborgs Energi
19.15
Energibesparing på mindre och större sätt Salli Ojala, hållbarhetskoordinator, Raseborgs stad
19.45
Aktuella understöd för höga elräkningar Salli Ojala, hållbarhetskoordinator, Raseborgs stad
20.00
Tid för diskussion
Anmälan
Man bör anmäla sig till tillställningarna senast onsdag 30.11.
Man kan anmäla sig via anmälningsblanketten nedan eller genom att ringa kundtjänsten vid Raseborgs Energi.
Den kommande vinterns uppvärmningssäsong, som infaller ungefär mellan november och mars, kommer att vara utmanande i fråga om tillgången på energi, eftersom Rysslands krigshandlingar har orsakat problem med denna. Tillgången på energi under den kommande vintern påverkas dessutom av köldperioder och vindförhållanden, tillgången på nordisk vattenkraft, service- och driftsavbrott i produktionen samt efterfrågan på el.
Raseborgs stad förbereder sig på eventuella problem i anslutning till tillgången på energi under vintern på många olika sätt. Genom energisparande förebygger staden också det att elproduktionen inte räcker till att täcka förbrukningen.
– Det är mycket viktigt att alla aktörer – staden, företagen och invånarna – tillsammans förstår betydelsen av att spara för att vi ska kunna trygga tillgången på energi inom de allra mest kritiska verksamheterna, säger stadsdirektör Petra Theman.
Stadens egna åtgärder för energisparande
Raseborgs stad har redan länge vidtagit planenliga åtgärder för att minska på energiförbrukningen.
– I fråga om stadens verksamheter uppstår den största effekten på lång sikt, om man går vidare med förbättringar enligt stadens investeringsprogram. Enligt detta ska största delen av stadens lokaler kopplas till fjärrvärmenätet, gatubelysningen omvandlas till led-belysning och bl.a. solpaneler, andra energikällor, tilläggsisolering och automatik som minskar förbrukningen installeras i det äldre byggnadsbeståndet i samband med renoveringar. Förbrukningen har redan minskat med ca 10 % jämfört med förra året, berättar teknisk direktör Jan Gröndahl.
Under den kommande vintern behövs dock också tillfälliga punktåtgärder. Raseborgs stad deltar i den nationella kampanjen Snäppet svalare (extern länk), som koordineras av statsbolaget Motiva. Inom ramen för kampanjen meddelar staden om åtgärder som vidtagits för att minska energiförbrukningen, utöver de redan tidigare nämnda åtgärderna.
Förbrukningen (el, värme och bruksvatten) vid stadens fastigheter följs upp månatligen, som vanligt. Särskild uppmärksamhet fästs nu vid de fastigheter som omfattas av direkt elvärme; i dessa sänks inomhustemperaturen till 21 grader och målet är att också i övrigt minska elförbrukningen.
Staden förbereder sig på att stänga alla elbastur i de lokaler staden besitter från december 2022 till utgången av mars 2023, om situationen med tanke på tillgången på el så kräver. Julbastur skulle ändå kunna förverkligas. Bastur finns i cirka 30 byggnader och användningen av dessa förbrukar mycket el. Staden följer hela tiden med situationen och kan vid behov ompröva beslutet i snabb ordning.
Gatubelysningen dämpas vid lämpliga tider på ställen där det är tekniskt möjligt. Belysningen släcks inte helt på grund av att detta bara ger en liten besparing i elförbrukningen samt med tanke på trafiksäkerheten och den allmänna säkerheten.
Under slutet av året ordnar staden tillsammans med Raseborgs Energi invånarmöten där det informeras om minskande av elförbrukningen, beredskap i fall av elbrist samt om andra frågor som gäller energiförbrukning och energistöd. Närmare information om tillställningarna ges senare.
Det är viktigt att också förbereda sig inför eventuella elavbrott
Utöver att spara el är det också aktuellt att förbereda sig inför eventuella elavbrott som problem med eltillgången i värsta fall kan orsaka under den kommande vintern, så som alltid.
– Vi är alla väl medvetna om vad den kommande vintersäsongen kan innebära med tanke på olika former av beredskap. Vi vill förbereda oss så väl som möjligt tillsammans med bl.a. Västra Nylands räddningsverk och Västra Nylands välfärdsområde, eldistributörerna och Raseborgs vatten, säger stadsdirektör Theman.
– Våra bekanta kanaler, dvs. webbplatsen, Facebooksidan (extern länk), som når den breda allmänheten, samt våra aktiva lokala medier, kommer också i fortsättningen att vara våra viktigaste kommunikationskanaler. Invånarmötena är ett bra tillskott till dessa. Dessutom har vi naturligtvis också andra sätt att nå invånarna, såsom skolornas Wilma-tjänst och vårt biblioteksnätverk, fortsätter informatör Petra Louhimies.
Under våren 2022 samlade Raseborgs planläggningsenhet invånares syn på framtidens Raseborg genom en enkät samt 8 framtidsworkshoppar i olika delar av Raseborg. Projektet Raseborg 2050 ska utmynna i en utvecklingsbild för markanvändningen som är en slags långsiktig strategi. Projektets invånardeltagande har ordnats i samarbete med FEMMA Planning Oy som också analyserat resultaten.
– Det är fint och exceptionellt att en stad tar med invånarna när man skapar en ny utvecklingsbild. Jag har nog inte hört om någon annan stad som gjort samma sak på den här nivån. Raseborg är verkligen i utvecklingens framkant och det är värt att vara stolt över, berättar workshopparnas fasilitator geografen Efe Ogbeide från FEMMA Planning Oy.
Raseborgs framtid visionerades med hjälp av kartor i ungdomsworkshoppen för Raseborg 2050. Fasilitatorerna Milla Kallio och Efe Ogbeide i vänstra delen av bilden.
Raseborgarna skrev rubriker till Framtidsbladet
Framtidsprojektet engagerade invånarna: sammanlagt inkom 659 svar i Visa på kartan-enkäten och cirka 90 personer från olika delar av Raseborg deltog i framtidsverkstäderna.
Under verkstäderna fick deltagarna skriva sina egna rubriker i ”Framtidsbladet”. Övningen framkallade både skratt och applåder. I Bromarv kunde man i Framtidsbladet läsa om rekordinflyttning. År 2050 kommer ”Bromarvs invånarantal att fördubblas igen” och ”byskolan byggas ut”. I Karis var naturen och hållbarheten och de nya evenemangen stort i fokus. Där kunde man läsa om både trädplanteringstalko, skördefest och det högteknologiska företagsevenemanget ”RUSH”. I Svartå odlar man i framtiden nya former av närmat: ”Lokalodlade bananer på Svartå torg” och ”Rekordstor kaffeskörd i år”. Pojo funderade på hållbara nya fordon, hydrokapseltaxin och ny ekoby till Trollshovda. I Snappertuna blev det både ökat invånarantal och turism tack vare nya kryssningsfartyg som tar i land vid det upprustade slottet. I Ekenäs förutspådde man att Raseborg har de mest välmående byarna i hela Finland, så välmående att man lever längre och inte alls är i behov av sjukhus.
Raseborgs ungdomsfullmäktige och invandrarråd hade egna workshoppar. Ungdomarna önskade flera studiemöjligheter och universitet, samt evenemang som skulle skapa sammanhållning i hela Raseborg. Man önskade också ultralokala tjänster, som t.ex. små sjukhus i flera byar och roliga engagerande musikevenemang. Invandrarrådet önskade en gemensam idrottshall som skulle öka känslan av gemenskap, där både unga och vuxna kunde mötas. Man önskade fästa uppmärksamhet på tillgången till basservice och att bostadsområdena inte skulle bli alltför avskilda.
I enkät- och workshopmaterialet kan man hitta flera återkommande teman som engagerar raseborgarna. Intresset för hållbara lösningar, självförsörjning, närmat och småskalighet verkar förena många raseborgare. Att kunna röra sig mellan olika byar och stadsdelar ansågs viktigt även i framtiden. Vattenvägar och -anslutningar såg man som ett intressant komplement att utveckla på sidan om markvägar. Det kan också handla om en önskan att få bättre tillgång till havsområden och skärgården i Raseborg i framtiden.
Det verkar som att raseborgarna vill locka flera invånare till byarna, bygga ut och ha en levande naturnära glesbygd med närtjänster. Samtidigt ställer klimatmålen krav på samhällsstrukturen. Att öka infrastrukturen på glesbygden kan vara utmanande då det från statligt håll finns krav på att vara återhållsam med glesbygdsbyggandet och undvika en splittrad infra. Flera forskningar hävdar är att det är mer energieffektivt och hållbart att förtäta i stadscentra, än att låta glesbygdsområden växa. Bland annat dessa saker måste vi ta i beaktande och se flera olika perspektiv samtidigt när vi börjar forma utvecklingsbilden, berättar stadsarkitekt Johanna Backas.
I nästa steg skapas framtidsscenarier
Resultaten från invånardeltagandet kommer att användas i första hand till framtagandet av utvecklingsbilden. Under hösten 2022 går projektet in i en ny fas. Nu kommer invånarnas idéer kombineras med trender och prognoser som sedan sammanställas till olika framtidsscenarion.
– I framtidsscenarierna tar vi i beaktande megatrender och prognoser, strategier och planer samt olika analyser och beräkningar. Det kan handla till exempel om megatrender gällande digitalisering och urbanisering, statliga eller lokala planer såsom ”Planen för främjande av cykling i Raseborg”, och analyser som befolkningsprognoser, berättar stadsarkitekt Johanna Backas.
Utvecklingsbilden som är en strategi för markanvändningen i kartformat, färdigställs under år 2023. Framtidsprojektets invånardeltagande har fått stöd av Sitra.
Dagvattenvåtmarken i Horsbäck renar vattnet innan det rinner ut i Dragsviksfjärden.
Den första delen av Horsbäck industriområdets dagvattenbehandlingslösning har färdigställts. Våtmarkslösningen består av tre bassänger, mellan vilka vattenströmningen fördröjs av trösklar, och i bassängerna finns näringsbindande växtlighet. Områdets jordmån bidrar därtill att vattnet filtreras till grundvatten.
Dagvatten från bebyggt och ytbelagt stadsområde innehåller skadliga ämnen, såsom näringsämnen och metaller. De ökande belagda ytorna bidrar till minskade vattenströmningar under torra perioder samt snabbare och rikligare vattenströmningar efter regn, i förhållande till obelagda ytor. De stora strömningsvariationerna förorsakar erosion i fåror, vattenskador samt minskar infiltrationen till grundvatten. Våtmarkshelheten ämnar lösa dessa utmaningar i Horsbäck. ”Våtmarkens byggnadsarbeten löpte bra och på basen av de första regnen verkar våtmarken fungera bra”, konstaterar Raseborgs stads gatuchef Fredrik Bäcklund, som ansvarar projektet.
Den byggda våtmarken behandlar vatten från ca 91 ha avrinningsområde och våtmarkens yta är litet över 1 ha. Horsbäcks dagvattenlösnings andra del byggs senare på industriområdets östra sida. ”Båda våtmarkskonstruktionernas förmåga att avlägsna näring, fasta partiklar och metaller från vattnet, kommer att följas upp med vattenprover”, berättar vattendragssakkunniga Katja Pellikka från LUVY.
Horsbäcks dagvattenlösning förverkligar Kustvattenvisionen 2050 -arbetet, som eftersträvar att förbättra kustvattnens tillstånd i Västra Nyland. Raseborgs kustvattenvisions pilotobjekt är Dragsviksfjärden, som är i försvagat ekologiskt tillstånd. Den byggda dagvattenvåtmarken är belägen på Dragsviksfjärdens avrinningsområde. Byggprojektet av Horsbäcks dagvattenkonstruktion koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Raseborgs stad har stått för självfinansieringen av projektet och NTM-centralen har finansierat projektet från programmet för effektiverat vattenskydd.
På grund av världsläget blir den kommande vintern mycket utmanande med tanke på tillgången på energi samt priset på denna. Genom att delta i spartalkot garanterar vi att energin räcker till åt oss alla.
Raseborg deltar i den nationella kampanjen Snäppet svalare, som inleddes 10.10.2022. Vi kommer att publicera aktuell information om energifrågor under hela uppvärmningsperioden. Den första viktiga informationen kan du läsa i vår artikel som kommer att uppdateras kontinuerligt: Frågor och svar om energisparande.
Staden är tjänsteleverantör inom flera sektorer och förvaltar en enorm fastighetsmassa. Vi har arbetat långsiktigt för att effektivisera vår energiförbrukning. Vi följer noggrant med energiförbrukningen och har obemärkt redan förberett oss på många problem.
Utöver det normala energisparandet planerar vi nu punktåtgärder för den kommande uppvärmningsperioden. Staden vill föregå med gott exempel och uppmuntrar alla att delta inom ramen för sina egna möjligheter. Också små gärningar kan ge en stor effekt. Utmana din granne, din arbetsplats eller din hobbyförening!
Vilka saker oroar dig i fråga om energisparande? Ge respons här: Kontakt – Raseborg
Odlarträffen bjöd på information om precisionsgödsling, markskanning och tvåstegsdiken samt om regionens aktuella vattenskyddsprojekt. Träffens teman lockade över 30 deltagare till Fagernäs Gård i Snappertuna.
Tage Björklunds gårdsplan hade fyllts med bilar, medan arrangörerna och deltagarna hade samlats inne i maskinhallen, som för kvällen hade förvandlats till ett föreläsningsutrymme, med vit duk, videokanon, kaffebord, broschyrer och sittplatser. Utanför hallen på fältet stod kvällens höjdpunkt och väntade: fyrhjulingen utrustad med markskanner.
Projektchef Sara Vaskio öppnade träffen inomhus och berättade om projektet Raseborgs å. Temat i år för projektets arbetspaket “vattenvänligt jordbruk” är precisionsgödsling – därav också temat för odlarträffen. Aktuellt inom projektet är pågående markskanningar på fem olika gårdar på Idbäckens område.
Emil Hästbacka, rådgivare på Nylands Svenska Lantbrukssällskap, berättade om hur precisionsgödsling gynnar både jordbruket och vattenskyddet: ”Tanken med precisionsgödsling är att få gödselinsatserna på rätt plats på åkern, alltså där det behövs” Hästbacka tipsade om att det även finns avgiftsfria satellitbilder tillgängliga, som kan hjälpa till med planeringen av precisionsgödslingen.
Härefter ledde Hankkijas Mikael Lindroos deltagarna ut på fältet och presenterade den orange fyrhjulingen, som utrustats med markskanner av modellen SoilOptix Gammaspektrometer. Lindroos berättade att markskanningen utförs med 12 meter bredd mellan körspåren, då skannern kan avläsa marken med 6 meters stråle. I medeltal kan man med fyrhjulingen skanna ca 30-35 ha/dag.
Med markskanning kan man lätt identifiera variationerna i bördigheten på skiftena. ”Då behöver man inte längre gödsla och kalka lika mycket överallt på skiftet. Tanken med precisionsgödsling är att inte kalka eller gödsla jämnt överallt, utan man sprider tillsatserna enligt behov, vilket minskar övergödsling och därmed tjänar både miljö och natur, liksom skörden”, fortsatte Lindroos.
Mikael Lindroos, Hankkija, presenterar fyrhjulingen utrustad med markskanner för fältträffens deltagare. (LUVY / Henna Björkqvist)
Projektkoordinator Henna Björkqvist, berättade om Projektet LUMME, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Inom projektet planeras och verkställs våtmarker och tvåstegsdiken på jordbruksmarker, samt samlas och delas information om jord- och skogsbrukets vattenskydd, bla. genom att ordna öppna fältträffar till jordbrukare samt kvällsträffar till skogsägare.
Pasi Valkama, specialforskare på Finlands miljöcentral (SYKE), berättade mera ingående om nyttorna med tvåstegsdiken inom jordbrukets vattenhushållning. Ett tvåstegsdike är bra att anlägga på ställen där det finns risk för översvämningar, eftersom tvåstegsdiken kan råda bot på det, berättade Valkama. Publiken kunde med hjälp en nyutgiven tvåstegsdikesbroschyr [Tvåstegsdike – Vesientila] granska hur tvåstegdiken skiljer sig från ett konventionellt dike. Valkama berättade att undersökningar visat att tvåstegsdikenas översvämningsterrasser kan binda fasta partiklar och näringsämnen från vattnet, medan tvåstegsdiket därtill även gynnar den biologiska mångfalden.
Hankkijas Mikael Lindroos avrundade evenemanget, med att presentera programmet Cropline och hur man med hjälp av den kan tolka resultaten från markskanningen. ”Efter varje skanning erbjuder vi kunden ett 1-1,5h Teamsmöte, för genomgång av resultaten tillsammans”, berättade Lindroos.
Arrangörerna för fältträffen Projektet Raseborgs ås och Projektet LUMMEs representanter var nöjda med att publiken ställde många frågor om markskanningen och tvåstegsdikena, vilket tydde på engagerande ämnen. Niklas Hyvärinen från Snappertuna, som deltog i träffen, kommenterade kvällen på följande vis: ”Det var intressant med nya metoder om hur man får fram åkerns behov av näringsämnen.”
Text Henna Björkqvist, LUVY
LUMME-projektet verkställer åtgärder för att kontrollera belastningen från jord- och skogsbruket, följer upp restaureringsåtgärdernas effekt samt bjuder på aktuell information om vattenskyddsåtgärder och dess stödformer till regionens jord- och skogsbruksaktörer.
Workshoppen ”Framtidens trafiktjänster i Raseborg”, del 2 – förhandsmaterialet nu tillgängligt!
I slutet av augusti träffades ett antal fiskarsbor – såväl bybor som representanter för staden – för att tillsammans komma med idéer om framtidens trafiktjänster i Raseborg. Av förslagen som uppstod under workshopparna har prototyper utvecklats och nu är det dags att begära respons. Fungerar dessa preliminära modeller för trafiktjänsterna och hur kunde de förbättras ytterligare?
Tjänsterna har nu modellerats och utvecklats vidare till olika tjänsteprototyper som presenteras här: [klicka här]
Du kan bekanta dig med prototyperna på förhand och samtidigt ge respons oberoende av om du deltar i workshopparna eller inte. All respons är viktig för oss och responsen samlas in anonymt.
Välkommen att delta i workshoppar där du får vara med och utveckla framtidens trafiktjänster i Raseborg!
Samma prototyper kommer också att presenteras vid workshopparna i Fiskars och Pojo:
Fiskars, Café Pesula 5.10. kl 16-19
Pohja, Pohjan kirjasto, 6.10. kl 16-19
Workshopparna är fria tillställningar och du kan titta in under workshoppens gång enligt egen tidtabell. Experterna i projektet är på plats under hela workshoppen och tar emot responsen. Vi bjuder på förfriskningar och mellanmål. Obs Workshopparna hålls på finska.
Vad har hänt före workshoppen?
Responsworkshoppen baserar sig på workshoppen ”Framtidens trafiktjänster i Raseborg” som hölls i slutet av augusti och där fiskarsborna tillsammans kom med idéer för framtidens trafiktjänster.
Idékläcknings- och utvecklingsarbetet baserar sig på det arbete som gjorts under våren 2022: Genom en persontrafikundersökning och intervjuer fick invånarna i Raseborg framföra respons, önskemål och idéer om trafiktjänsterna. Utifrån dessa resultat har man identifierat de viktigaste utmaningarna och genom utvecklingsarbetet söker man lösningar på dessa.
Vad händer med tjänsterna efter workshoppen?
Experterna inom projektet utvecklar tjänsterna vidare utifrån responsen från workshoppen. Om de vidareutvecklade tjänstelösningarna ordnas en andra responstillställning i början av november.
Anordnare: Yrkeshögskolan Laurea och yrkeshögskolan Metropolia i samarbete med Fiskars-Kyläseura – Fiskars-Byförening r.y. och Pojo kyrkoby byförening rf.
Workshopparna är en del av projektet Smart Countryside Mobility, där man utvecklar tjänster för persontrafik och smågodslogistik i glesbygdsområdena i Nyland. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet genomförs 1.6.2021–1.8.2023.
I höst inleder Raseborgs stad en strandbyggnadsentreprenad i Södra viken, där strandkonstruktionerna i vikens innersta del förnyas och muddringsarbeten utförs.
Arbetena inleds i oktober 2022 och avsikten är att alla arbeten ska vara färdigställda inför sommaren 2024.
De nya strandkonstruktionerna pålas, ankras och förstärks genom betonggjutning. Slutligen får konstruktionerna en träbeläggning, varvid konstruktionerna till sitt utseende i stor utsträckning kommer att motsvara den nuvarande kajen. Muddringsarbetena i området förläggs så att de utförs under perioderna 1.10.2022–31.3.2023 och 1.10.2023–31.3.2024. Alla muddermassor deponeras, antingen i Forssa eller på Raseborgs stads egen jordavstjälpningsplats.
Med hjälp av precisionsgödsling preciserar man gödseln dit det behövs, med tvåstegsdiken kan man förebygga lokala översvämningar och med hjälp av gipsspridning på åkern, bidrar man till bättre markstruktur – dessa åtgärder bidrar även till positiv inverkan på vattendragen!
Projektet LUMME, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), ordnar tillsammans med Projektet Raseborgs å en svenskspråkig fältträff om precisionsgödsling (fosfor) och om vattenhushållningsfördelarna med tvåstegsdiken, tisdagen 27.9 i Snappertuna, Raseborg. Lördagen 24.9 innan ordnas även i Karis (Raseborg) en gipsspridningsshow, som förverkligas av KIPSI-projektet som koordineras av Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen).
”Vi bjuder alla, som har möjlighet, att delta i båda evenemangen” uppmuntrar LUMME-projektets koordinator Henna Björkqvist. Ägaren av platsen för spridningen av gipsen, Skriks Gård, Thomas Björklöf bjuder även in alla jordbrukare till evenemangen. ”Teman för evenemangen är högaktuella. Alla åtgärder som binder näringen i själva åkermarken och som minskar gödselbehovet är välkomna för jordbrukare med tanke på världens nuläge”, konstaterar Björklöf.
Under evenemanget kan man bekanta sig med KIPSI-projektet och följa med spridningen av gips på åkern. Med gipsbehandlingen kan man märkbart förebygga erosion på åkrarna samt avrinningen av fosfor och kol från dem. Valtra- traktorer finns även till påseende under evenemanget. Anmäl dig med senast 20.9. Anmälning via NTM-centralens sidor eller per e-post till niklas.gronroos@ely-keskus.fi.
Som evenemangets huvudtema hör vi om precisionsgödsling av fosfor, markskanning och användningen av resultaten från den i praktiken. Ämnena presenteras av Emil Hästbacka från Nylands Svenska Lantbrukssällskapet (NSL) samt Mikael Lindroos från Hankkija. Projektchef Sara Vaskio berättar om Projektet Raseborgs å.
Som andra ämne hör vi om tvåstegsdiken och deras fördelar i vattenhushållningen på åkrarna. Ämnet presenteras av specialforskare Pasi Valkama, från Finlands miljöcentral (SYKE). Projektkoordinator Henna Björkqvist, berättar om Projektet LUMME och dess åtgärder som innefattar bland annat verkställandet av våtmarker och tvåstegsdiken på Västra Nylands område.
Evenemanget är avgiftsfritt. Ingen förhandsanmälan behövs.
LUMME-projektet verkställer åtgärder för att kontrollera belastningen från jord- och skogsbruket, följer upp restaureringsåtgärdernas effekt samt bjuder på aktuell information om vattenskyddsåtgärder och dess stödformer till regionens jord- och skogsbruksaktörer.
Centralgatan mellan Dalgatan och Köpmansgatan kommer att saneras. Bärlager samt asfaltyta förnyas och vatten-, avlopps- och dagvattenledningar saneras.
Arbetet påbörjas vecka 37 och slutförs i november.
Entreprenör är A. Berglund Ab. På området finns tillfälliga trafikarrangemang.
Vi beklagar olägenhet och störning som detta förorsakar.
Ekenäs Jaktvårdsförening rf påbörjar vakjakt på hjort i Västerby friluftsområde och i dess grannmarker 1.9.2022. Drevjakt på hjort är tillåten under tiden 24.9.2022 – 15.2.2023.
Älgjakten inleds 8.10.2022 och pågår till 15.1.2023.
I slutet av augusti samlades man i Pojo och Fiskars för att fundera kring hur trafiktjänsterna i Raseborg kunde se ut i framtiden. Under workshopparna som ordnades inom projektet Smart Countryside Mobility kom invånare och representanter för staden med idéer för hur man kunde utveckla nya lösningar på de utmaningar som identifierats utifrån data från vårens undersökning. Teman för workshopparna var kollektivtrafik, anropstrafik och byabuss, ny service baserad på delning samt tjänster som tar sig till invånarna.
Bild: Raija Kaljunen
Workshoppen i Pojo bibliotek 24.8 leddes av tjänstedesignerna Jaakko Hannula, Raija Kaljunen och Miia Seppänen från yrkeshögskolan Laurea. Såväl i Pojo som i Fiskars användes olika kreativa metoder för tjänstedesign. Projektledare Jaakko Hannula var mycket nöjd med tillställningarna.
”Det var fint att invånarna deltog så aktivt och entusiastiskt i de båda workshopparna. Invånarnas synpunkter kring alla teman kom fram på ett utmärkt sätt”, konstaterar Hannula.
Bild: Raija Kaljunen
Också vid tillfället på Cafe Bar Pesula i Fiskars 25.8 arbetade smågrupperna ivrigt. Avslutningsvis presenterade grupperna koncepten som de utvecklat för varandra.
”Vid båda workshopparna berättade grupperna att de utvecklade tjänsterna är avsedda att stödja och komplettera varandra, vilket jag anser vara en utmärkt utgångspunkt. Redan i diskussionerna lyftes genast fram preliminära förslag för hur idéerna kunde utvecklas vidare. Vi fick mycket vägkost med tanke på vidareutvecklandet av trafiktjänsterna”, konstaterar Hannula och tackar förutom deltagarna även Pojo kyrkoby byförening, Fiskars Byförening och Raseborgs stad.
”Ett varmt tack till byföreningarna för gott samarbete! Tillställningarna hade en hyfsad mängd deltagare och vi fick bra lokaler till vårt förfogande. Likaså ett varmt tack till vår samarbetspartner Raseborgs stad, vars representanter också deltog i workshopparna!”
Nästa steg för projektgruppen inom Smart Countryside Mobility är att utveckla de första prototyperna utifrån de tjänster som utformats under workshopparna, och dessa prototyper ska testas av invånarna i Raseborg i början av hösten.
Bilder och text: Raija Kaljunen
Bilder: Raija Kaljunen
Smart Countryside Mobility är ett gemensamt projekt för yrkeshögskolorna Laurea och Metropolia. Genom projektet fås värdefull information med tanke på bland annat stadens framtida områdesplanering, kollektivtrafik och turism.
På Hummeldal badstrand har den 18.8.2022 iakttagits blågröna alger, vilka kan vara giftiga. Eftersom algläget kan förändras relativt snabbt uppmanas simmarna att iaktta simvattnets utseende och vid riklig förekomst undvika simning.
Välkomna på invigningen av den nya cykelvägen mellan Karis och Ekenäs, torsdagen den 25 augusti 2022 kl. 16.00
Plats: Nya vägunderfarten i Horsbäck.
Cykelvägen invigs av minister Thomas Blomqvist.
Byggarbetet med Horsbäcks vägunderfart i Raseborg på riksväg 25 är nu färdigt och därmed hela cykelvägsprojektet på 5,5 km mellan Karis och Ekenäs.
Under fjolåret byggdes avsnittet mellan Karis och Horsbäck, ca 5 km. I år färdigställdes den sista sträckan av cykelvägen, ca 0,5 km, i samband med vägunderfartsprojektet.
Kostnaderna för hela byggprojektet uppgår till 1,33 miljoner euro. Byggherre för projektet är Raseborg stads tekniska central och för projektet har staden beviljats statsunderstöd på 0,65 milj. euro av Transport- och kommunikationsverket Traficom inom ramen för programmet för främjande av gång och cykling.
Som entreprenör för projektet har fungerat A. Berglund Ab.
Välkomna på invigningen av trafikarrangemangen i Läpp, onsdagen den 7 september 2022 kl. 12.00.
Plats: Vändplatsen i ändan av Doppinggränden.
I invigningsceremonin deltar
Minister Thomas Blomqvist
Projektchef Antti Koski, Väylävirasto
Entreprenörens representant
samt stadens representanter stadsdirektör Petra Theman, teknisk direktör Jan Gröndahl och stadsarkitekt Johanna Backas. Deltagarna kan ställa frågor till stadens representanter gällande Läppområdets utveckling.
Dragsviks traditionsmusikkår står för musiken, de första 70 deltagare bjuds på färska munkar från Shell. Saftservering.
Den planskilda anslutningen i Läpp i Raseborg öppnas för trafik den 31 augusti
Förbättringsarbetet på riksväg 25 vid Läpps anslutning är på slutrakan och anslutningen öppnas för trafik den 31 augusti. De sista arbetena utförs ännu i början av september.
Byggarbetet som inleddes sommaren 2021 vid Läpps anslutning håller på att bli klart enligt tidtabellen. I korsningen mellan riksväg 25 och landsväg 111 har man byggt en lättare planskild anslutning och trafikarrangemangen har förbättrats med en påfart och en avtagsfil.
”Anslutningsarrangemangen reducerar köerna och gör trafiken smidigare. Trafiksäkerheten förbättras särskilt när man svänger till vänster från landsväg 111, men också på andra platser i projektets influensområde”, säger projektchef Antti Koski från Trafikledsverket.
På Campingens, Knipnäs, Hummeldal och Bajon badstränder har den 9.8.2022 iakttagits blågröna alger, vilka kan vara giftiga. Eftersom algläget kan förändras relativt snabbt uppmanas simmarna att iaktta simvattnets utseende och vid riklig förekomst undvika simning.
På Box badstrand är antalet enterokocker större än det största tillåtna värdet 200pmy/100ml.
Hur skulle kollektivtrafiken kunna betjäna oss bättre i Raseborg? Hur skulle en framtida byabuss eller tjänst som baserar sig på delad skjuts se ut? Tänk om tjänsterna rörde sig till invånarna ända till Fiskars och Pojo inom Raseborg.
Välkommen till Framtidens trafiktjänster i Raseborg -verkstäderna, där du har möjlighet att bolla idéer för nya trafiktjänster till Raseborg tillsammans med andra bybor.
Vi arbetar utgående från de enkäter och intervjuer som vi gjort under våren, samt med de utmaningar som tagits upp i resultaten. I verkstaden funderar vi på lösningar, som du har möjlighet att vidareutveckla i en annan verkstad senare under hösten.
Obs! Verkstaden hålls endast på finska, eftersom utvecklingsprojektet där verkstäderna ingår koordineras av Metropolia och Laurea.
Du kan välja mellan två till innehållet identiska tillfällen:
Pojo
24.8.2022 kl. 17.00–19.00. Verkstaden börjar kl. 17.00 med kaffe och mellanmål. Själva arbetet sker mellan kl.17.30-19.00.
25.8.2022 kl. 17.00–19.00. Verkstaden börjar kl. 17.00 med kaffe och mellanmål. Själva arbetet sker mellan kl.17.30-19.00. Cafe Bar Pesula Fiskars (Hälleforsintie 1, Fiskars)
Verkstaden är en del av Smart Countryside Mobility -projektet, där man utvecklar persontrafik- och logistiktjänster på glesbygden. Projektet är finansierat av Europas områdesutvecklingsfond. Projektet genomförs 1.6.2021-1.8.2023.
På Campingens badstrand har den 25.7.2022 iakttagits blågröna alger, vilka kan vara giftiga. Eftersom algläget kan förändras relativt snabbt uppmanas simmarna att iaktta simvattnets utseende och vid riklig förekomst undvika simning.
Rensningen av Raseborgs ås huvudfåra för att förbättra torrläggningen har varit aktuellt redan länge. Efter lång utredning och planering är arbetet redo att börja i juli 2022. Det omfattande grävarbetet börjar med förverkligandet av en stor våtmark på 20 ha vid Huskvarnträsket i Snappertuna.
Raseborgs å är cirka 13 kilometer lång och hör enligt typindelning till små vattendrag i lerjordar. Den har sitt ursprung i Karis, passerar Snappertuna och mynnar i Barösunds havsområde. Raseborgs ås huvudfåra översvämmar och eroderar lätt. Detta gör att jordpartiklar och näringsämnen frigörs och transporteras med vattnet till ån och vidare till havet. Situationen förvärras av att åfåran är nedslammad och övervuxen.
Översvämmning vid Raseborgs å, foto Esa Ervasti
Bukt på översvämningsproblemet
Huvudmålet med arbetet är att minska översvämningarna på åkrarna i området genom att eftersträva naturliga metoder. Naturenlig grundtorrläggning, innebär att det kommer att grävas ett långt tvåstegsdike i åfåran, med översvämningsterrasser på sidorna av fåran som kan ta emot det överflödande vattnet. Därtill har två våtmarker och bottentrösklar planerats för att bromsa upp vattenflödet. Rensningen gäller nästan hela åfåran, från Läppträsket ända till Tunalund. Det nästan 5 kilometer långa tvåstegsdiket blir det längsta i Finland.
Syftet med den naturenliga grundtorrläggningen är att kontrollerat återställa åns naturliga möjlighet att översvämma. Den biologiska mångfalden gynnas av naturenliga metoder och åfåran behöver inte dikningsunderhåll så ofta. Vid naturenlig dikning lämnas åns egentliga fåra orörd, men åns vattenledningsförmåga förbättras genom de översvämningsterasser som grävs, antingen på båda sidor eller bara på ena sidan av fåran.
Översvämmningsterasserna grävs på sidorna av åfåran.
Rensningsplaneringen av Raseborgs ås huvudfåra, har utarbetats i samarbete med Projektet Raseborgs å och Raseborgs ås dikningsbolag. Under projektets gång har noggranna kartläggningar gjorts angående åns djur, växtlighet och vattenkvalitet och uppföljning kommer att fortsätta efter grävarbetet. På åns avrinningsområde har även ett flertal andra åtgärder gjorts inom jord- och skogsbruk för att hindra läckage av näringsämnen, som exempel har våtmarker, erosionsskydd och sedimenteringsbassänger anlagts.
Det är Raseborgs ås dikningsbolag som kommer att genomföra rensningen. Dikningsbolaget är en vattenrättslig sammanslutning som har bildats för att genomföra en samfälld dikning. Sammanslutningens medlemmar är ägarna av de fastigheter med jordbruk, som drar nytta av dikningen.
NTM-centralen i Nyland har beviljat en del av finansiering till dikningsbolaget för naturenlig grundtorrläggningen.
Uppföljningen av badvattenkvaliteten vid Gumnäs badstrand i Pojo visar att vattnet fyller kraven ställda i lagstiftningen. Avrådan från bad är därför upphävd. Skyltarna som informerar om avrådan avlägsnas från stranden efter hand. Vattenkvaliteten vid badstranden fortsätter att kontrolleras som vanligt enligt plan.
Observera ändrade trafik- och parkeringsarrangemang då ni rör er i Gamla Stan. Ändringen gäller gatupartierna längst Västvallen och Södra Strandgatan mellan Basatorget och Fisktorget som tillsvidare är enkelriktade med körriktning söderut. Det är tillåten att cykla i bägge riktningarna! Skyltarna ”gäller ej cyklister” är beställda och påväg inom kort. Tack för ert tålamod.
På Box och Bajon badstrand har den 12.7.2022 iakttagits blågröna alger, vilka kan vara giftiga. Eftersom algläget kan förändras relativt snabbt uppmanas simmarna att iaktta simvattnets utseende och vid riklig förekomst undvika simning.
P.g.a. avloppsvattenläckage från Karis-Pojo reningsverk finns det risk för badvattenkvaliteten vid Gumnäs badstrand. För att utreda ärendet ytterligare kommer prov att tas av vattnet 11.7.2022. Besökare uppmanas se till att t.ex. barn inte sväljer vattnet. Det rekommenderas också att man är noggrann med handhygienen och duschar efter simningen. Ny information ges efter att undersökningarna blivit färdiga. Tilläggsuppgifter: Parkavdelningen/Raseborgs stads växel 019-289 2000 Sydspetsens miljöhälsa / Hangö stads växel tel. 019-220 31
På Svedja badstrand har den 11.7.2022 iakttagits blågröna alger, vilka kan vara giftiga. Eftersom algläget kan förändras relativt snabbt uppmanas simmarna att iaktta simvattnets utseende och vid riklig förekomst undvika simning.
En flock bestående av fem tjurar av rasen Highland cattle hjälper Raseborgs stad att vårda ett 12 ha stort område intill Stadsfjärden i Ekenäs. Området har stor potential att inom några år igen kunna fungera som livsmiljö för många sällsynta växter och djur.
Det är fråga om två naturskyddsområden, som ägs av Raseborgs stad och som ännu på 1950-talet fungerade som odlings- och betesmark. Betade strandområden och ängar som finns på området är vårdbiotoper som har en mycket stor artrikedom, men som i dagens läge är sällsynta då de snabbt växer igen utan betande djur eller annan skötsel.
Området har röjts och gärdats in enligt en skötselplan som Nylands NTM-central godkänt och Raseborgs stad har fått bidrag för projektet från miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi.
Från en liten parkeringsplats vid Västerby strandväg kan man gå in i beteshagen via en trappa över elstängslet och vidare till fågeltornet med fin utsikt över Stadsfjärden. Tjurarna är fredliga, men man bör lämna dem ifred. Man ska inte mata eller klappa dem.
Raseborgs stads miljöchef Maria Eriksson: ” Vi är väldigt glada att vi kan återskapa viktiga livsmiljöer på detta sätt. Det blir intressant att följa med hur området utvecklas tack vare betet.”
För ett år sedan fanns det små yngel av flodpärlmussla i Svartån för första gången på årtionden, då ca 200 små musslor, som fötts upp vid en anläggning i Norge, återvände till Svartån i uppfödningslådor. De små musslorna har klarat sig bra och tillsammans med de övriga skyddsåtgärderna inger den genom uppfödning åstadkomna nya generationen hopp inför framtiden. Läs mera på LUVY:s hemsida.
En vuxen flodpärlmussla samt tre år gamla musslor, ett år efter plantering till ån i juni 2022. Bild: Juha-Pekka Vähä
Projektet LUUVIRSU (Skyddet av rinnande vatten, restaurering och säkrande av naturens mångfald i Västra Nyland) fick en finansiering från Nylands NTM-central. Projektet främjar den rinnande vattennaturens mångformighet och återställer de rinnande vattenekosystemens funktion i Västra Nylands vattendrag i speciellt de objekt, som man i det nyländska vattenskyddets åtgärdsprogram 2022–2027 föreslagit åtgärder. Projektets totala budget är 554 000 euro under åren 2022–2024. Läs mera på LUVYs hemsida.
Iståndsättning av Junkarsborgs vattenområde i Raseborg är en del av projektet LUUVIRSU. Syftet med iståndsättningen är förbättra laxfiskarnas och flodpärlmusslans livsmiljöer kring Junkarsborg, samt att höja vattenledningskapaciteten för att förhindra översvämningar på åkrarna. Iståndsättningen planeras under året 2022 i samarbete med markägare och museimyndigheter.
Med sommaren kommer insamlingsbilarna till dina trakter
Rosk’n Rolls ambulerande avfallsinsamlingar Otto och Romulus startar sin sommarturné i västra Nyland. Otto och Romulus samlar in hushållens och sommargästernas metallskrot och farligt avfall. Avfall tas emot avgiftsfritt. Turnén börjar i Hangö måndagen den 4 juli och avslutas i Vichtis den 20 juli. Längs rutten finns närmare fyrtio hållplatser. Hållplatserna för sommarturnén är utvalda i synnerhet med tanke på sommargästernas behov.
Otto-bilen samlar in farligt avfall såsom lysrör, spillolja, bilbatterier, målarfärg, lösningsmedel, broms- och kylarvätskor, bekämpningsmedel samt städkemikalier.
Det tryggaste sättet att lämna in farligt avfall till insamlingen är då produkten är i sin originalförpackning eller i någon annan tät förpackning där innehållet är tydligt utmärkt. En kund kan hämta maximalt 50 liter, 5 ackumulatorer eller motsvarande mängd farligt avfall per gång.
Farligt avfall från hushåll tas även avgiftsfritt emot på avfallsstationerna samt i insamlingsskåpen för farligt avfall. Farligt avfall neutraliseras genom behandling i höga temperaturer och energin som uppstår i processen tas till vara.
Till Romulus-bilen kan man föra metallskrot som motsvarar mängden av ett vanligt personbilssläp. Romulus tar emot exempelvis cyklar, plåtbitar, vedeldade bastuugnar (utan stenar) och metallrör. Romulus samlar däremot inte in elapparater, men precis som metallskrotet, kan de föras avgiftsfritt till avfallsstationen för återvinning. Metallen som lämnas till insamlingen återvinns till returråvara för industrins behov.
Inget avfall får lämnas på hållplatserna i förväg.
Tidtabellerna och hållplatsinformationen för de ambulerande Otto och Romulus-insamlingarna finns på webbplatsen www.rosknroll.fi. På samma adress samt i Rosk’n Rolls väggkalender och i Roskis-tidningen finns mer information om vilka avfallsslag som tas emot på turnén. I juli turnerar också insamlingsbåten Otto i östra Nyland.
Tilläggsinformation och mera anvisningar fås också av Rosk’n Rolls kundtjänst tfn 020 637 7000 vardagar kl. 8.30–15.30. Insamlingsturnéerna finansieras med avfallshanteringens grundavgift.
På Hummeldal badstrand har den 28.6.2022 iakttagits blågröna alger, vilka kan vara giftiga. Eftersom algläget kan förändras relativt snabbt uppmanas simmarna att iaktta simvattnets utseende och vid riklig förekomst undvika simning.
Laxfiskarna till Karisån-vattendragsvisionen fick 86 000 euro från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program
Svartån erbjuder utmärkta förhållanden för att undersöka, utveckla samt utöka erfarenheterna och kunskapen när det gäller konstruktioner som förbättrar fiskens vandringsmöjligheter. (LUVY / Johan Lindholm)
MUSKALAT-projektet, som följer med hur Svartåns fiskvägar fungerar och hur vandringen nedströms fungerar, erhöll en finansiering på 86 357 euro från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program. Projektets totalbudget är 172 714 euro. Inom projektet gör man undersökningar vid Billnäs kraftverksdamm samt utplanterar fisk i Karisåns vattendrag under åren 2022–2024. Projektet koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) och det är en del av den större vattendragsvisionen Laxfiskarna till Karisån 2030. Visionens målsättning är, att återuppliva vattendragets laxfiskbestånd samt beståndet av flodpärlmussla samt att återställa den naturliga livscykeln. Den finansieras av områdets kommuner.
Under Laxfiskarna till Karisåns vattendragsvisionens första period (2016–2021) byggde man fiskvägar vid Svartåns två nedersta kraftverksdammar Åminnefors och Billnäs. Under den andra perioden av Karisåns vattendragsvision (2022–2029) är den största ansträngningen att återskapa vandringdkontakten från havet via Svartån till Lojo sjö, Hiidenvesi sjö samt de ovanför liggande åarna.
Svartån erbjuder ypperliga förhållanden för att undersöka, utveckla samt utöka erfarenheter och kunskap gällande konstruktioner som förbättrar fiskens vandringsmöjligheter. Genom den finansiering, som man nu erhållit, kan man följa med hur fiskvägarna fungerar och utvärdera samt utföra ett långsiktigt utvecklingsarbete för att förbättra vandringsmöjligheterna. Detta är viktigt, eftersom det än så länge finns ganska knappt med information om hur de inhemska fiskvägarna fungerar. Planeringen av fiskvägar baserar sig långt på erfarenheter och undersökningar av fiskvägar utomlands.
Speciellt när det gäller fiskens vandring nedströms vet man väldigt lite trots att några undersökningar har gjorts under de allra senaste åren. Inte heller i Finland har man undersökt hur olika styrnings och lockningslösningar har fungerat då det gäller styrningen av fisken till fiskvägarna. Ovanför Billnäs kraftverk byggde man år 2021 en styrkonstruktion för vandringen nedåt så att fisken, som var på väg neråt tryggt kunde ta sig till fiskvägen istället för att hamna i kraftverkets turbiner. Billnäs nedvandringskonstruktion är den första i sitt slag i världen och den har byggts som en del av Billnäs bruks nya friluftsled, Kulturvallen.
“Längs den kan lokalbefolkningen och resenärer bekanta sig med utöver områdets historia, kultur och vackra miljöer även med det vattenskyddsarbete som utförs i Svartån”, säger Raseborgs stads markanvändningsplanerare Minttu Peuraniemi, som verkar som vattendragvisionens projektchef i Raseborgs stad. “Vi är glada att MUSKALAT-projektets finansiering gör det möjligt att vidareutveckla konstruktionen samt att fortsätta med forskningsarbetet i anslutning till den.”
Inom MUSKALAT-projektet utför man även fiskutplanteringar inom Karisåns vattendragsområde. Inom vattendraget finns det mycket fina levnadsmiljöer för öringen som är tomma eller endast litet utnyttjade. För att stöd återupplivandet och återinförandet av öringsbeståndet krävs en aktiv utplanteringsverksamhet med en öringsstam som är ursprunglig i vattendraget. Även Ekenäs-Pojo fiskeriområde är med och finansierar och stöder MUSKALAT-projektet och då speciellt återupplivandet och vården av vandringsfiskbestånden.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk! Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
På Grabbskog och Box badstrand har den 20.6.2022 iakttagits blågröna alger, vilka kan vara giftiga. Eftersom algläget kan förändras relativt snabbt uppmanas simmarna att iaktta simvattnets utseende och vid riklig förekomst undvika simning.
Sommaren står för dörren och den digraste blomningstiden börjar. Just nu är det samtidigt den rätta tiden att avlägsna skadliga främmande arter, såsom jättebalsamin, vresros, lupin och jättelokor från gårdar och trädgårdar. Laster på mindre än två kubik invasiva arter från hushåll tas emot avgiftsfritt på Rosk’n Rolls samtliga avfallsstationer. Vissa främmande arter är klassade som invasiva eftersom de bevisligen hotar naturens mångfald och rubbar ekosystemet. Enligt lagen bör skadliga främmande arter bekämpas och man måste förhindra att de sprids.
Jättebalsaminens frukter
Tumregeln är att växterna rensas bort innan blomningen, då förhindras samtidigt fröbildningen. När skotten ännu är små blir också mängden avfall mindre. Det lönar sig att aktivera hela grannskapet och samtidigt gå in för att tillsammans bekämpa invasiva arter. Den vägen kan man effektivt förhindra att arterna sprids.
Vresros
”På sistone har det varit mycket tal om vresrosen i synnerhet, och vi har också tagit emot vresros på avfallsstationerna”, säger Rosk’n Rolls regionchef Johanna Hynynen. ”Under de två senaste åren har också spanska skogssniglar förts till avfallsstationerna i allt högre grad.”
Försäljningsförbudet på vresros har varit i kraft i Finland redan i tre års tid men från och med den 1 juni är det också förbjudet att odla vresros. I praktiken betyder förbudet att alla mark- och fastighetsägare – även invånare i enfamiljshus – måste avlägsna rosarten från sin tomt.
På påse till avfallsstationen Det är förbjudet i lag att dumpa trädgårdsavfall i naturen, till exempel i ett skogsbryn. I synnerhet växtarter som sprids med fröer, såsom jättebalsamin och blomsterlupin, sprids lätt tillsammans med växtbaserat avfall. Små laster med invasiva arter (under 2 m3) tas avgiftsfritt emot på Rosk’n Rolls avfallsstationer och läggs i insamlingen för brännbart blandavfall. För större mängder växtbaserat avfall, som till exempel uppstår i samband med talkon, bör man i förväg kontakta avfallsstationens mottagning och komma överens om hur man går till väga.
Gör så här: • Om möjligt, handskas med växtavfall och jord på växtplatsen, den vägen minskar risken för att arten sprids någon annanstans. • För det bortrensade växtavfallet till avfallsstationen, så lite jord som möjligt får finnas med. Även spanska skogssniglar tas emot på avfallsstationen i egenskap av skadlig främmande art. • Packa de invasiva arterna i en tätt sluten sopsäck. På det sättet undviker du att växtdelar kommer åt att sprida sig under transporten.
Det lönar sig alltid att rapportera observationer av invasiva arter till Vieraslajit.fi-sajten. På webbplatsen finns rikligt med information om olika främmande arter och om hur man bekämpar dem.
Källa: Vieraslajit.fi-webbplatsen
Tilläggsinformation: regionchef Johanna Hynynen, johanna.hynynen(at)rosknroll.fi, tfn 020 637 7037
Raseborgs stad har återinfört pendlingsreseförmånen. Bekräftade användarkonton och deras resesedelsaldo har överförts från Eazybreak till Epassi. Eazybreak slogs tidigare samman med Epassi. Epassi är den aktuella pendlingsapplikationen och fungerar tillsammans med VR:s ”Matkalla”-applikationen. För att få pendlingsreseförmånen måste kunden vara inskriven i Raseborg och stödbeloppet är 10 % av priset på VR:s periodbiljett, seriebiljetter stöds för närvarande inte.
Arrangörer: Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingfors regionen rf (VHVSY), Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. samt Finlands skogscentrals södra serviceområde.
Raseborg kommer att få ett nytt tillskott i evenemangsutbudet i år, då Home & Found-festivalen för återbruksboende går av stapeln den 10–12 juni. Home & Found-festivalen är ett nytt boendeevenemang, som handlar om att hitta en ny livsstil, flytta ut på landet, att hybridjobba med ena foten i stan och den andra på landet, att upptäcka nya kreativa miljöer, dolda pärlor och bygemenskap, bygga hållbart och med respekt för det gamla, lära sig om renovering och att träffa likasinnade människor. Eftersom festivalen stöder stadens profil och värderingar på många olika sätt, finansierar Raseborgs stad evenemanget tillsammans med Nylands förbund.
För dem som är på jakt efter ett nytt hem i Raseborg har Home & Found-festivalen samlat stugor, hus och hem som kommer till försäljning eller uthyrning, objekten finns på festivalens webblats. Utöver dem har olika lokala aktörer hakat på festivalen och de bjuder på mångsidigt program i olika stadsdelar och byar runtom i Raseborg. Under festivalveckoslutet ordnas en egen Home & Found-mässa i vackra Billnäs bruk, där lokala företag och aktörer presenterar sina produkter och tjänster. På mässan finns även lokala experter inom bygg, renovering och inredning – man kan även bekanta sig med arbetsprover.
Raseborgs stads program under mässan
Raseborgs stad deltar i mässan med en egen monter och olika presentationer om stadens verksamhet i det så kallade Speaker’s Corner, som ligger på mässområdet. Presentationerna kommer att äga rum under både lördag och söndag enligt följande:
Lördag 11.6 – mässan öppen 10–17 kl. 13.30 Bildningen presenterar sig kl. 15.35 Fritid & kultur presenterar sig
Utöver presentationerna deltar Raseborgs stadsarkitekt Johanna Backas i en paneldiskussion om framtida byggande och boende tillsammans med andra sakkunniga kl. 11 i Speaker’s Corner.
Söndag 12.6 – mässan öppen 10–16 12.35 Bildningen presenterar sig 12.45 Fritid & kultur presenterar sig
Efter presentationerna kan du träffa stadens representanter för de olika verksamheterna och ställa frågor om till exempel skolor och daghem, vad det finns för frilufts- och fritidsmöjligheter eller vilket kulturutbud som erbjuds. Om du är intresserad av tomter, eller till exempel att bygga i Raseborg, kommer stadens bygg-, miljö- och planläggningsavdelningar även att ha personal på plats under både lördag och söndag kl. 12–16. De kan svara på preliminära förfrågningar och hjälpa till med hur man ska gå vidare.
– Vi är jätteglada över det här evenemanget och ser fram emot att få träffa både mässbesökare och potentiella nya invånare. Vi svarar gärna på frågor om till exempel hur det är att bo i Raseborg, hurdana stadsdelar och byar vi har, eller vilket mångsidigt utbud av sevärdheter, naturupplevelser och fritidsmöjligheter vår stad kan erbjuda, berättar Raseborgs marknadsföringskoordinator Martina Rosenqvist.
Festivalens och mässans öppettider
Som helhet pågår Home & Found-festivalen under veckoslutet 10–12.6.2022, mer info om festivalprogrammet samt försäljnings-, och uthyrningsobjekt finns på festivalens webbplats.
Billnäsmässan under Home & Found-festivalen är öppen på lördag 11.6 kl. 10–17 och på söndag 12.6 kl. 10–16 på adressen Bruksvägen 8 i Billnäs bruk. Inträdet till mässan är fritt och det finns parkering kring mässområdet. I Billnäs kan du samtidigt njuta av den anrika bruksmiljön och kanske äta en bit mat på Brukskrogen eller den populära Scarlet o’Karis-terrassen invid Svartån.
Mer information om stadens medverkan på mässan: Marknadsföringskoordinator Martina Rosenqvist, martina.rosenqvist@raseborg.fi, tfn +358 19 289 2016
Mer info om Home & Found-festivalen och dess arrangörer: Projektchef Pauliina Seppälä: pauliina.seppala@homeandfound.fi, tfn +358 50 572 7910 Billnäsmässans arrangör Mats Grönblom: mats.gronblom@billnas.homeandfound.fi, tfn +358 40 053 9238 Festivalens webbplats: https://homeandfound.fi/sv
Enligt beslut av NTM- centralen kan ukrainare resa gratis på NTM-centralens köpta bussturer. Den fria reserätten är fr.o.m. 6.6.2022 till 31.8.2022. Passageraren visar sin fria rätt att resa med ett ukrainskt pass. Ett passbevis som utfärdats av polisen, gränskontrollmyndigheten eller Migrationsverket (Migri) anses vara ett dokument som motsvarar ett pass.
ELY-turer i Raseborgsområdet som omfattas av den fria reserätten:
Raseborgs stad har konkurrensutsatt sommartrafiken och som trafikidkare har Raseborgs Taxi & Buss Ab (Rolly Group) valts. En nyhet i sommartrafiken är att det nu finns bussturer också på lördagar, vilket förbättrar servicenivån särskilt i fråga om trafiken till de viktigaste turistmålen i Raseborg under sommaren. Alla bussar kan ta minst tre cyklar, så passagerarna kan också kombinera sin bussresa med cykling.
Den nya lördagsbussen tar lokalbefolkning och turister till de fantastiska bruken i Billnäs, Fiskars och Svartå. Utvecklingen av mera hållbara trafikformerna baserar sig också på Raseborgs strategi och Finlands turiststrategi. I och med bussturerna kan resenärerna nu enkelt ta sig med tåg till Karis resecenter och därifrån vidare till bruken.
Busstidtabellen kommer att gälla under sommaren 5.6–15.8.2022 (ändringar möjliga). Tidtabellerna hittas även under adressen www.matkahuolto.fi
De år 2020 färdigbyggda Svartåns första fiskvägarna öppnades i år för tredje gången för vandringsfiskarna. Billnäs fiskväg öppnades 4.5 och Åminnefors fiskväg 13.5. Öppningen av den nedre fiskvägen i Åminnefors försenades lite från det planerade på grund av service och renoveringsarbeten, men nu är fiskvägarna öppna och fiskarna slipper åter att stiga förbi kraftverksdammarna via fiskvägarna. I år kommer fiskarna vid fiskvägarna att följas med kamera och räknare både vid Åminnefors och vid Billnäs.
Förverkligandet av laxfiskarnas vandringsmöjligheter från havet längs med Svartån till Lojosjön, Hiidenvesi, ända till Högfors och Loppis, tog i början av året åter igen ett stort steg framåt. Raseborgs stad, Lojo stad, Vichtis kommun, Högfors stad och Loppis kommun samt Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) har avtalat om förverkligandet och finansieringen av “Laxfiskarna till Svartån – vattendragsvisionen 2030“ för perioden 2022–2029. Det är frågan om ett nationellt sett betydande och omfattande samarbete, som har inverkan på hela vattendragets tillstånd samt regionens dragkraft.
Den nationella cykelveckan firades i Raseborg 6–15.5 under växelvis soliga och mulna dagar. Temat för årets kampanj var rätt att röra sig tryggt och säkert.
I anslutning till lotteriet under cykelveckan frågade vi vart raseborgarna cyklar och i hurdana cykelsituationer man upplever otrygghet.
I vardagen cyklar man klart mest till jobb och skola. I närområdet är det också lätt att med cykel uträtta ärenden, såsom butiksbesök eller lämnande av barn på dagis. Svarandena njuter av cykling också på sin fritid och särskilt mycket gillas terrängrutterna i skogen.
I fråga om säkerheten var man mest orolig för mötena med vägtrafiken. Svarandena upplevde det som ställvis oklart om bilisterna lägger märke till cyklisterna. Man upplevde också att vägtrafiken blivit livligare med åren och att hastigheterna på vissa ställen är oroande höga.
Dessa situationer lyfte svarandena fram:
Att korsa vägen med cykel sker mot biltrafiken. Det upplevdes som otryggt att korsa vägen även vid övergångsställena.
Osäkerhet över om bilisten har sett cyklisten och om bilisten känner till trafikreglerna. Man nämnde som exempel situationer, där bilar i hög fart kör ut från parkeringsplatser eller gårdar.
Bristande kommunikation i trafiken. Man ger ingen klar signal om att bromsa in eller svänga.
Avsaknad av cykelväg eller bristfälligt underhåll. En del av vägnätet är för smalt för alla trafikanters behov.
Skolorna i Raseborg deltog aktivt i temaveckan.
I skolorna kontrollerades cyklarnas skick och utrustning, övades säker cykling, gjordes cykelutfärder och ordnades cykelorientering. I en del skolor fick de äldre eleverna planera och leda program för de yngre eleverna.
Tidningen Etelä-Uusimaa besökte Kila skola onsdag 18.5.
Tålamod är viktigt i trafiken! En av de svarande beskrev väl den situation som är vanlig utanför skolorna: en del barn körs med bil till skolan, medan andra rör sig bland trafiken till fots eller med cykel. I dylika situationer bör alla trafikanter säkerställa att de syns och kommunicera om sina rörelser. Man måste också komma ihåg att de allra yngsta och äldsta cyklisterna kan observera och reagera långsammare än man tänker sig.
Ordnandet av cykelveckan utvecklas som en del av stadens arbete för hållbar utveckling.
För nästa år önskar vi genom evenemang och rådgivning aktivera invånare och sammanslutningar i ännu högre grad. Här kan du lämna respons eller kommentarer i anslutning till temat.
Raseborgs stad önskar alla en fartfylld och trygg cykelsäsong!
Raseborgs planläggning arrangerade en framtidsworkshop i Ekenäs bibliotek den 17.5.2022 där ungdomar från Raseborg fick visionera om hur Raseborg kommer att se ut år 2050. Arbetet ingår i Raseborg 2050 -projektet och är en del av framtagningen av en utvecklingsbild för markanvändningen i Raseborg.
Ett digitalt verktyg användes för att ungdomarna också skulle få jobba digitalt.
Pojo har potential och nya havsrutter tas i bruk
I workshoppen deltog nio ungdomar, varav en del är medlemmar i Raseborgs ungdomsfullmäktige. Under workshoppen uppkom många funderingar om hur klimatet kommer att påverka miljön i framtiden. Om havsytan t.ex. skulle höjas kunde man kunna utnyttja mer båttrafik i Raseborg och skapa en rutt mellan Svartå och Ekenäs. Pojo hamn kunde också utvidgas och göras till ett attraktivt ställe att stanna på under resan. Om man dessutom kunde åka direkt med båten till Santa Fé vore det ett bra sätt att färdas på helgerna, tyckte ungdomarna.
Här fick man hitta på idéer och lägga rosa lappar på kartan.
Studieorten Raseborg med Finlands enda fjord
Pojoviken ansåg man att i framtiden kunde heta Raseborgs fjord och dess status som enda fjord i Finland kunde lyftas fram och marknadsföras mer. Raseborg som studieort kunde också få ett uppsving genom nya utbildningsmöjligheter. Hur låter det med en Harvard-filial i Raseborg? Finlands enda ö-universitet med inriktning på t.ex. marinbiologi i mitten av Pojoviken? Eller en modern lantbruksskola i Pojo trakten? Man kunde också tänka sig gemensamma skolor för olika språkgrupper.
Till slut presenterades alla gruppers kartor och idéer.
Mycket träd, hållbar trafik och ultralokal hälsovård
Man önskade sig mycket träd, gröna innergårdar, friluftsmöjligheter och konst på lyktstolpar i Raseborg i framtiden. Maten kunde vara lokalproducerad. Det kom också idéer om ny kollektivtrafik – buss eller metronätverk som skulle stäcka sig runt hela Raseborg. Kanske kunde man åka metro ända till Stockholm också? Hälsovården kunde vara ultralokal och ett sjukhus kunde finnas t.ex. på Skåldö och i Bromarv. Det kunde också finnas gemensamma kyrkor som är öppna för medlemmar av alla religioner. Raseborg kunde också ha en egen Eurovision -tävling där människor från olika byar kan delta med sina låtbidrag. Man kunde sedan rösta fram årets ”Raseborgslåt”.
Workshoppens koordinator Julia Ingo till vänster och stadsarkitekt Johanna Backas till höger tillsammans med ungdomarna som deltog.
Från idé till verklighet
Workshoppen faciliterades av Efe Ogbeide och Milla Kallio från Femma planning. Tillställningen var munter och även efter workshoppen fortsatte idéerna att kläckas. Stadsarkitekt Johanna Backas deltog i workshoppen och blev mycket inspirerad av ungdomarnas tankar:
-Det är helt fantastiskt! Vi fick idéer av ungdomarna som jag tycker att vi direkt kan föra vidare. Att ungdomarna ser så fördomsfritt på Raseborg som helhet var inspirerande och ögonöppnande för mig, berättar stadsarkitekt Johanna Backas.
Materialen från ungdomsworkhoppen sammanställs och används som underlag när den nya utvecklingsbilden av markanvändningen skapas. Utvecklingsbilden förväntas bli klar under 2023.
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) påbörjade år 2021 projektet västra Nylands kustvattensvision i samarbete med Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt. Målet med projektet är att göra restaureringsplaner för de fyra pilotområdena. Dessutom utvecklas en kustvision för västra Nylands kustvatten, som är en gemensam, målmedvetet utarbetad vägkarta för restaureringsarbetet. Projektets mål är att få igång en avrinningsområdesbaserad restaurering av övergödda havsvikar och kustvatten till ett gott ekologiskt tillstånd.
I det här arbetet har vattenkvaliteten, floran och faunan granskats i Dragsviksfjärden i Raseborg. En modellering har gjorts av den yttre belastning som kommer ut i viken med hjälp av VEMALA-modellen och olika framtidsscenarier studerats. Förutom detta, har Dragsviksfjärdens avrinningsområde beskrivits och analyserats med hjälp av GIS. I planen har också olika restaureringsalternativ, deras effekter och kostnader övervägts på ett mångsidigt sätt.
Dragsviksfjärden i Raseborg är en vidsträckt grund havsvik med begränsat vattenutbyte. Längst in hittas Totalfladan, vilken klassificerats som ett fågelskyddsområde av nationell betydelse och som också är en del av Persöfladan-Totalfladans naturskyddsområde. Båttrafiken i Dragsviksfjärden är livlig och en hel del muddringar och slåtter har gjorts vid stränderna och de huvudsakliga båtlederna. En stor del av belastningen till viken rinner ut i Storängsbäcken från nordost. Största delen av det undersökta områdets odlingsmark ligger på gammal sjöbotten inom bäckens avrinningsområde.
De olika vattenkvalitetsparametrarna i Dragsviksfjärden uppvisar antingen otillfredsställande eller dåligt ekologiskt tillstånd. Syrebrist har ändå inte noterats i viken, vilket betyder att den inre belastningen troligen inte är betydande. Vattenvegetationen i viken har ökat markant under åren och påverkar kraftigt rekreationsanvändningen av viken.
Utdrag ur restaureringsplanen som visar figur 26. med en karta över avrinningsområdet och delavrinningsområdena.
Det lönar sig att fokusera restaureringsarbetet i Dragsviksfjärden till avrinningsområdet, så att den yttre belastningen kan minskas. Möjliga restaureringsmetoder i området är markförbättringsmedel, tvåstegsfåror och våtmarker samt konstruktioner för att stanna upp och rena dagvattenflöden. Spridning av information och rådgivning till bosatta och verksamma i området är också viktigt.
Sydspetsens miljöhälsa har för de större, s.k. EU-badstränderna fastställt badvattenklassificeringen inför i år.
Klassificeringen baserar sig på de senaste fyra badsäsongernas provresultat eller resultaten från minst 16 prov och uppdateras årligen efter badsäsongen.
Grundläggande förbättringsarbten inleds på Karis avfallsstation och pågår över sommaren. Arbetena kommer även att påverka trafikarrangemangen på avfallsstationen och placeringen av de olika funktionerna.
På avfallsstationen förbättras bland annat vattenkontrollen, markens konstruktionslager repareras och asfalten förnyas. Under tiden som ackordet pågår flyttar flaken och containrarna där största delen av avfallet lossas till avfallsstationens bakre del, där det hittills tagits emot bland annat kvistar och krattavfall. Till avfallsstationen kör man ändå fortsättningsvis genom den gamla porten och mottagningen av avfallslaster stannar kvar på samma ställe. Besöket på avfallsstationen kan räcka lite längre på grund av de tillfälliga arrangemangen.
Ackordet beräknas bli klart innan utgången av augusti.
Våren har anlänt och likaså den nationella Cykelveckan!
Cykelveckan pågår drygt tio dagar, från fredag 6.5 till söndag 15.5. Temat för kampanjveckan i år är ”Var och en har rätt att cykla tryggt”.
I invånarenkäten 2020 var det största hindret för raseborgarna att cykla mera otrygghetskänslan i trafiken. Farliga ställen är i synnerhet korsningar och övergångsställen, där man cyklar bland livlig biltrafik. Som stad arbetar vi för att utveckla säkerheten och trivseln i fråga om cykeltrafiken bl.a. genom att genomföra de åtgärder som ingår i programmet för främjande av cykling och trafiksäkerhetsplanen.
Var och en av oss har ansvar för att möjliggöra säkerheten i trafiken. Detta gör man genom att följa två grundläggande principer: iaktta trafikreglerna och ge tydliga signaler åt andra trafikanter. Den nya vägtrafiklagen från år 2020 medförde också några ändringar för cyklister:
Mer om växelverkan i trafiken på Trafikskyddets webbplats här.
Kom med
Vi vill uppmuntra raseborgarna att delta i cykelveckan! Du kan hoppa på cykeln en, flera eller alla dagar. Vi delar med oss av våra tips på stadens Facebookkonto.
Cykelveckans lotteri
Delta i lotteriet där du kan vinna ett 100 euros presentkort till en cykelaffär. Mer information och länk till lotteriformuläret nedan. Obs. Tid att delta 6.5-15.5
Under våren 2022 har Raseborgs planläggning arrangerat framtidsworkshoppar, vars syfte är att samla invånares tankar och idéer om framtiden. I workshoppen arbetar vi med året 2050 och materialet från workshopparna används i framtagandet av en utvecklingsbild för markanväningen i Raseborg. Nu har vi öppnat anmälningslänkarna till framtidsworkshopparna i Karis och Ekenäs. Du kan anmäla dig här:
En utvecklingsbild är i korthet en vision i kartformat som beskriver i stora drag hur man vill en stad skall se ut i framtiden. Jämfört med en generalplan är en utvecklingsbild inte lika detaljerad. Den är heller inte ”lagligt bindande” som en generalplan alltid är. För tillfället har Raseborg ingen gällande generalplan. Arbetet med utvecklingsbilden är ett steg på vägen till att en dag få en generalplan för hela Raseborg. En utvecklingsbild hjälper att kunna utveckla staden strategiskt och långsiktigt.
Den första framtidsworkshoppen arrangerades i Pojo den 6.4.2022. Tillställningen blev mycket lyckad och deltagarna var aktivt med under hela kvällen. Raseborgs planläggning som arrangerar workshopparna fick många intressanta framtidsvisioner och tankar från deltagarna. Materialen från workshopparna sammanställs och analyseras för att sen bli en del av det material som står som grund för utvecklingsbilden för markanvändning 2050 (Läs mer om utvecklingsbilden på Raseborg 2050-sidan).
Festsalen vid Pojo bibliotek var mötesplatsen för framtidsworkshoppen i Pojo.
I första delen av workshoppen berättade Efe Ogbeide och Milla Kallio från Femma planning om hur man kan tänka kring olika framtider. Det kan finnas önskvärda, trovärdiga eller t.ex. sannolika framtider. Sedan skrev deltagarna ner hur de tänkte att en vanlig dag kunde se ut år 2050. På basen av beskrivningarna fick man sedan fundera på vilka antaganden som stod som grund dem. Antar vi att det finns bilar i framtiden? Antar vi att Finland hör till EU? Antar vi att medeltemperaturen har höjts? Vad är dina antaganden om framtiden?
Raseborgsbor diskuterar sina beskrivningar om framtidens dag.
Efe Ogbeide från Femma planning lotsade deltagarna genom workshoppen på svenska och finska.
Samhällsgeografen Efe Ogbeide från Femma planning.
I en del av workshoppen fick deltagarna skriva ner händelser på en tidsaxel som påverkat oss både i det förflutna och som kommer att påverka oss i framtiden.
Niclas Skog från planläggningen deltog i Pojos workshop.
I pausen serverades smörgåsar och kaffe samt saft och frukter för att hålla ivern och kreativiteten uppe under hela kvällen.
Sen var det dags för att lägga ut idéer och önskade framtider på Raseborgs karta. Grupperna jobbade utgående från temana boende, miljö, trafik eller näringsliv.
Milla Kallio stöder en av grupperna i arbetet.
Hoppfulla och ivriga diskussioner kunde höras runt borden i festsalen.
Slutligen fick deltagarna skriva nyhetsrubriker för Framtidsbladet 2050. Många skratt och stora applåder följde när alstrena presenterades upp i salen.
Vill du vara med och delta i Raseborgs framtidsworkshoppar under våren 2022? På Raseborg 2050-sidan hittar du information om platser och datum för workshopparna samt anmälningslänkar till dem. Välkommen med!
I nyaste numret av Kivestä muuramalla -tidning presenteras ett intressant byggprojekt i Raseborg; Villa Bergola, en fritidsbostad i vackert landskap, med fascinerande fasad. Topparkitekterna berömmer samarbetet med både kunden, Raseborgs stads byggnadstillsyn och byggarna. Du kan läsa artikeln och se på bilderna (på finska) via denna länk.
Byggarbetet med Horsbäcks vägunderfart i Raseborg på riksväg 25 inleds i april med anläggandet av byggplatsen och byggandet av tillfälliga trafikarrangemang.
I Horsbäck byggs en ny vägunderfart som en del av projektet Karis-Ekenäs gång- och cykelväg. Under fjolåret byggdes avsnittet mellan Karis och Horsbäck, ca 5 km färdigt. Nu färdigställs den sista sträckan av gång- och cykelvägen, ca 0,5 km, i samband med vägunderfartsprojektet.
Under den tid vägunderfarten byggs kommer trafiken att ledas via en tillfällig omfartsväg med en hastighetsbegränsning på 50 km/h. Omfartsvägen tas i bruk i mitten av maj. Trafikanterna uppmanas att iakttaga stor försiktighet.
Projektet påbörjas i april och blir färdigt i augusti 2022. Kostnaderna för byggprojektet beräknas uppgå till 0,7 miljoner euro. Beställare är Raseborg stad och för projektet har staden beviljats statsunderstöd av Transport- och kommunikationsverket Traficom inom ramen för programmet för främjande av gång och cykling.
Entreprenör för projektet är A. Berglund Ab.
Tilläggsuppgifter
Teknisk direktör Jan Gröndahl, tel. 019 289 2550, jan.grondahl@raseborg.fi Planeringsansvarig Henrik Westerlund, tel. 019 289 3868, henrik.westerlund@raseborg.fi.
Skärgårdspolitiken grundar sig på lagen om främjande av skärgårdens utveckling (1981/494). Skärgårdslagen är ett bevis på att skärgårdens särförhållanden är identifierade och att de kräver särskilda åtgärder av både staten och kommunerna. Lagen är en viktig stöttepelare för skärgårdsbor och skärgårdsområden.
Det förberedande arbetet med att uppdatera lagen har inletts. Syftet är att identifiera uppdateringsbehoven och lägga fram preliminära förslag till innehållet av de paragrafer som ska uppdateras. Skärgårdslagen är utfärdad 1981 och har inte uppdaterats systematiskt därefter. Omvärlden har förändrats väldigt mycket under de senaste fyrtio åren, vilket betyder att lagen måste uppdateras både lagtekniskt och innehållsligt. Det förberedande arbetet med att uppdatera lagen sker i samarbete med företrädare för olika statsförvaltningssektorer. En viktig del av arbetet är diskussionsmötena i de olika skärgårds- och insjöområdena och hörandet av skärgårdsborna med hjälp av denna enkät. En bedömning av uppdateringsbehoven blir klar före slutet av 2022.
Med enkäten vill ministeriet samla in skärgårdsbornas åsikter om lagens centrala innehållsliga teman: näringsverksamhet, tillgänglighet, tjänster, natur och miljö. I enkäten talas bara om skärgård, men begreppet omfattar också insjöområdena. Enkäten är öppen för alla. Svarstiden är till den 15 april 2022.
Ett stort tack redan på förhand för era värdefulla svar!
Mer information om det förberedande arbetet ges vid jord- och skogsbruksministeriet av Elina Auri, ledande sakkunnig, elina.auri@gov.fi, tfn. 0295 162 041 och Sami Tantarimäki, planerare, sami.tantarimaki@gov.fi, tfn. 0295 162 330
I Svartåns två nedersta kraftverksdammar, Åminnefors och Billnäs, byggdes fiskvägar under åren 2018–2019. De öppnades i maj 2020, vilket återställde vandringsförbindelsen från havet till Svartåns huvudfåra samt dess sidobäckar. Under år 2021 undersökte man i fiskens rörelser i Svartån såväl uppåt som neråt i fiskvägarna. Undersökningarna gjordes i samarbete med Raseborgs stad, Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), Naturresursinstitutet samt Kala- ja vesitutkimus Oy.
Man följde med hjälp av en räknare och en videokamera med fiskarnas stigning från havet till ån i den nedersta fiskvägen vid Åminnefors kraftverk. Man följde med fiskens vandring nedströms med hjälp av med radiosändare försedda vandringsyngel allt från Billnäs ända ut till havet. Undersökningen var en fortsättning på undersökningen av fisken vandring nedströms som gjordes år 2017. Avsikten med den fortsatta undersökningen var att klargöra huruvida fiskarna hittar till fiskvägarna då de stiger upp i ån i riktning mot reproduktionsområdena samt å andra sidan då de är på väg nedströms mot havet och de vidsträckta områdena för att äta. Samtidigt undersökte man hur det styrnät, som installerats under gångbron ovanför kraftverket i Billnäs fungerar, då det gäller att styra fiskens rörelser i riktning mot fiskvägen.
Egnahemstomter vid Mattsgatan är möjliga att reservera. Tomternas storlek är ca 1 100 – 1 200 m² och priset är 34 €/m². Årsarrendet är 5 % av köpesumman och binds till levnadskostnadsindex.
Närmare information fås av tomtsekreteraren, tfn 019 289 2526. E-post: matning(at)raseborg.fi.
Egnahemstomter vid Lomgränd är möjliga att reservera. Tomternas storlek är ca 1 000 m² och priset är 23 €/m². Årsarrendet är 5 % av köpesumman och binds till levnadskostnadsindex.
Närmare information fås av tomtsekreteraren, tfn 019 289 2526. E-post: matning(at)raseborg.fi.
Planläggningsenheten i Raseborg hälsar Raseborgsborna välkomna till framtidsworkshoppar. Framtidsworkshopparna är en del av projektet Raseborg 2050, där planläggningsenheten i Raseborg utarbetar en utvecklingsbild för markanvändningen i Raseborg för år 2050. Workshoppens huvudsyfte är att samla insikter om hur invånarna vill att Raseborg ser ut i framtiden med fokus på boende, miljö, näringsliv och trafik.
Workshopsmetoden vi använder är en anpassad version av Sitras metod Framtidsfrekvensen. I metoden utmanar man bl.a. sina egna framtidsantaganden och föreställer sig alternativa framtider. Inga förhandskunskaper behövs för att delta.
Workshopparna har plats för ett begränsat antal deltagare och de 20 första som anmäler sig till varje workshop ryms med. Worshopparna är tvåspråkiga. Vid tillfällena bjuds det på kaffe, te och salt tilltugg. Rådande coronarekommendationer och -restriktioner följs vid workshopparna.
Workshopparna ordnas enligt följande:
Pojo 6.4.2022 kl. 18–20.30
Plats: Festsal i Pojo bibliotek, Centrumpromenaden 4, Skuru
Plats: Raseborgs stadsbibliotek i Ekenäs, rummet Svalan
Tidigare under vintern kunde raseborgarna delta i arbetet med utvecklingsbilden genom att besvara enkäten ”Visa på kartan”. Invånarna deltog flitigt i enkäten och man fick över 650 svar, vilket är ett fantastiskt resultat. Svaren analyseras under mars månad och de utnyttjas i arbetet med utvecklingsbilden för markanvändningen.
– Vi var positivt överraskade över invånarnas iver att besvara enkäten, säger stadsarkitekt Johanna Backas, som hoppas att entusiasmen fortsätter också i workshopparna. – Vi hoppas också att workshopparna blir roliga och inspirerande tillfällen, där vi tillsammans kan stärka tron på framtiden.
Mer information om projektet och hur man kan delta hittar du på stadens webbplats: raseborg.fi/raseborg2050.
Situationen i Ukraina orsakar oro och både staden och räddningsverket har fått mycket förfrågningar gällande skyddsrum.
För närvarande riktas inget sådant hot mot Finland som skulle kräva ibruktagande av skyddsrum. På grund av det stora intresset gällande skyddsrum har räddningsverket lagt ihop ett informationspaket med svar till de vanligaste frågorna.
På Västra Nylands område finns inga allmänna skyddsrum där invånare utan skyddsrum kunde skydda sig. Ifall man inte har en egen skyddsrumsplats är den primära åtgärden att söka skydd inomhus. Myndigheterna ger vid behov anvisningar om hur befolkningen skall agera. För att skydda befolkningen utan skyddsrumsplats kan också myndigheterna evakuera befolkningen från farozonen. Myndigheterna informerar om evakueringen av området är aktuellt.
Var finns mitt skyddsrum?
Skyddsrum finns vanligtvis i samband med större husbolag eller arbetsplatser och används då av personer som bor eller arbetar i dessa fastigheter. Det finns också skyddsrumsplatser i samband med offentliga utrymmen, såsom skolor och förskolor, där de också är avsedda för fastighetsanvändarnas behov.
I allmänhet ligger skyddsrummen i källaren, på marknivå eller som en del av separata byggnader, till exempel i samband med utomhusförråd.
Skyddsrummen är markerade med den internationellt erkända markeringen för befolkningsskydd, som är en blå triangel på ett orange botten. I mindre husbolag och i egnahemshus finns vanligtvis inga skyddsrum.
Jag har ingen information om mitt skyddsrum, var kan jag hitta information?
Det är möjligt att husbolaget/fastigheten inte har skyddsrum eller reserverade skyddsplatser i andra fastigheter. Flera fastigheter kan också ha ett gemensamt skyddsrum. Om situationen är oklar kan information om skyddsrum eller skyddsplatser säkrast hittas i fastighetens räddningsplan eller i fastighetens bygglovsdokument.
Fler svar på frågor angående skyddsrum hittar ni i räddningsverkets material, se länk ovan!
Kl. 6:35 avgång från Karis har avslutats. Kl. 6:50 avgång från Karis har flyttats med fem minuter, ny avgångstid kl. 6:45. En ny Karis-Fiskars tur körs, med avgångstid kl. 19:45. Turerna trafikeras på vardagar mån-fre.
Hurudana tjänster för persontrafik saknar du i Raseborg? Hur rör du dig? Vad skulle behövas för att du inte skulle använda bil mer? Det här är en del av de frågor som vi nu söker svar på i enkäten för persontrafikstjänster i Raseborg.
Användarundersökningen utförs och analyseras av Laureas masterstuderanden i service design. Undersökningen är en del av projektet Smart Countryside Mobility, där man strävar till att utveckla innovativa lösningar för persontrafiken i Raseborg.
Smart Countryside Mobility är yrkeshögskolornas Laureas och Metropolias samarbetsprojekt, som strävar till att förbättra möjligheterna att ta sig runt på glesbygdsområden i Nyland samt skapa nya möjligheter för affärsverksamhet. Raseborg valdes till projektets utvecklingsområde.
– Raseborg är geografiskt ett stort och mångsidigt område och därför intressant som utvecklingsmål i projektet. På området finns en stark kultur av samarbete, som Bromarvs premiering till Årets Nyländska By 2022 är ett bra exempel på, kommenterar projektets sakkunnighetsteam.
På bilden projektets sakkunnighetsteam. Från vänster: Raija Kaljunen, Eetu Rutanen, Jaakko Hannula, Anni Vainio ja Harri Miinin.
Raseborg stöder projektet
Raseborgs stad stöder Smart Countryside Mobility -projektet genom att dela bakgrundsmaterial, lokalkännedom och genom att stöda projektets kommunikation. Projektets resultat utnyttjas bl.a. i framtagningen av utvecklingsbilden för markanvändningen och i utvecklingen av kollektivtrafiken och turismen.
– Vi är väldigt glada att sakkunnighetsteamet valde just Raseborg som utvecklingsområde. Raseborg är på basen av arealen en av de största städerna i södra Finland och det är väldigt viktigt för både våra invånare och turister att utveckla persontrafiken på ett hållbart sätt, berättar turistchef Ville Vuorelma.
Servicekoncepten utvecklas i nätverk
Utvecklingen av tjänster för persontrafik på området påbörjas under våren 2022 tillsammans med invånare, företag, staden och föreningar. Projektet pågår sedan ända till sommaren 2023. I det första skedet undersöks vilka vanor invånare har då de tar sig runt på området och hur tillgängliga olika slags persontrafikstjänster är. På basen av undersökningsresultaten utvecklas sedan tjänster för persontrafiken tillsammans med olika aktörer i Raseborg. Projektet finansieras av EU och är en del av åtgärderna som gjorts pga. coronapandemin.
Tilläggsinformation
Harri Miinin, projektchef Metropolia +358 40 576 8392, harri.miinin@metropolia.fi
Jaakko Hannula, projektchef Laurea +358 504413563, jaakko.hannula@laurea.fi
I oktober 2021 valdes Raseborgs planläggning till en av tio aktörer som får delta i Sitras Framtidsfrekvensen -partnerskapsprogrammet. Partnerskapsprogrammet är en del av Sitras målsättning att öka kunskapen kring och popularisera framtidstänkandet i Finland. I programmet får de utvalda teamen bl.a. utbildning, material och sparrning kring användandet av Sitras workshopmetod Framtidsfrekvensen. Sammanlagt 78 aktörer ansökte om att få vara med.
Sitra satsar på Raseborg
Nu understöder Sitra Raseborgs framtidsarbete också genom ett betydande understöd. I ett nytt beslut underskrivet av Jyrki Katainen den 16.2.2022 har Sitra beviljat Raseborgs planläggningsenhet ett understöd på 30 000€ för delaktighetsarbetet i Raseborg 2050 -projektet.
Bild: Topias Dean /Sitra
Framtidsworkshopparna för invånare kommer att arrangeras under april och maj 2022. Närmare information om workshopparna ges senare under våren. Redan nu kan invånare i Raseborg vara med och delta i arbetet kring utvecklingsbilden. Under tiden 10.2-10.3.2022 samlar vi insikter om raseborgarnas vardagsrutter och viktiga platser via Visa på kartan -enkäten.
Raseborgs planläggning arbetar fram en utvecklingsbild för markanvändningen för år 2050. I det första skedet av projektet samlar vi insikter från invånare genom Visa på kartan -enkäten.
Du kan svara på enkäten fram till den 10.3.2022. Det tar ungefär 30 minuter att svara på enkäten, beroende på hur många rutter du vill lägga till.
Tips! Vi rekommenderar att du använder en dator när du svarar på enkäten. Vi har märkt att det är lättast att märka in rutter på kartan så.
Resultaten från enkäten analyseras och tas i beaktan i den slutliga utformningen av utvecklingsbilden.
Västra Nylands vatten och miljö rf LUVY ordnar Kustvattenkvällar i mars, i samarbete med kustkommunerna Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt, för kommuninvånarna och stugägare. Evenemangen är webbinarier och de ordnas via Teams (man kan delta i evenemanget via datorns webbläsare). Under kvällarna hör du vad som är aktuellt inom vattenskyddet på den egna orten.
LUVY har berett restaureringsplaner för pilotobjekt, som valts tillsammans med kustkommunerna: Tavastfjärden i Kyrkslätt, Pickalaviken i Sjundeå, Kyrkfjärden i Ingå och Dragsviksfjärden i Raseborg.
Under webbinarierna presenterar vi den aktuella restaureringsplanen för den berörda orten samt de utförda undersökningarna och möjliga åtgärder.
Vi berättar också preliminära resultat från den kartbaserade kustenkäten. Enkäten är öppen ännu fram till 27.3 på adressen: https://new.maptionnaire.com/q/6siv8tpa2yip. Du kan alltså ännu delta i enkäten! Målet är att hitta nya restaureringsobjekt, som har blivit mindre uppmärksammade och som väcker oro hos kommuninvånarna, stugägarna eller hos andra områdets användare.
Åtgärderna inom avrinningsområdet bereds och planeras tillsammans med markägarna. Vi kartlägger också, om det finns nya jordbrukare eller markägare, som är intresserade av vattenskyddsåtgärder på sin mark. Om du drömmer om en egen våtmark eller grubblar över huruvida tvåstegsdiken skulle lämpa sig på dina marker, kom med och lyssna!
Evenemangens längd: 1,5h. Programmets innehåll specificeras ännu i februari.
Kyrkslätt ti 8.3. kl 16:30 LUVY presenterar huvudpunkterna i Tavastfjärdens restaureringsplan och resultat från kartenkäten. Dessutom hör vi jordbrukarnas taltur samt restaureringsåtgärder av Virho ry.
Ingå to 10.3. kl 17:30 LUVY presenterar huvudpunkterna i Kyrkfkärdens restaureringsplan och resultat från kartenkäten. Därtill hör vi ännu om vattenskyddsanläggningar som WWF verkställt.
Sjundeå to 17.3. kl 17:00 LUVY presenterar huvudpunkterna i Pickalavikens restaureringsplan och resultat från kartenkäten. Evenemanget avslutas med presentationer av Kustvatten- och Sjundeåån- projekten.
Kommunernas miljövårdschefer medverkar i evenemangen.
Har du någon gång funderat på hur Raseborg kommer att se ut om trettio år? Hur kommer miljön att se ut? Hur vill du eller dina barn bo i Raseborg i framtiden? Hur tror du att trafiken fungerar? Bland annat dessa frågor kommer Raseborgs planläggningsenhet fundera på i projektet Raseborg 2050.
Utvecklingsbilden stöder generalplaneringen
I Raseborg 2050 projektet utarbetas en utvecklingsbild för markanvändningen i Raseborg för år 2050. Utvecklingsbilden byggs upp på basen av olika scenarier om framtidens samhälle med särskild vikt på trafik, näringsliv, boende och miljö. Slutresultatet är en kartpresentation som beskriver stadens framtidsvision för markanvändningen.
Utvecklingsbilden stöder generalplaneringen i staden, men den saknar rättsverkningar. Det här betyder att den inte har någon ”laglig” styrande effekt på t.ex. generalplanläggningen, detaljplanläggningen eller tillståndsprocesserna.
– Att skapa en utvecklingsbild är väldigt viktigt för oss eftersom det hjälper oss att få en bild av hur människor vill att staden ska se ut i framtiden. Det är också lättare för oss att jobba långsiktig och konsekvent med markanvändningsplaneringen när vi har en tydlig och inspirerande framtidsvision, berättar stadsarkitekt Johanna Backas.
Raseborgs planläggningsenhet satsar på delaktighet
Under våren 2022 har invånare möjlighet att delta i arbetet kring utvecklingsbilden både genom att svara på en kartenkät, och genom att delta i framtidsworkshoppar. Från alla insikter formas sedan olika scenarier som man bekanta sig och kommentera senare mot hösten.
– Det här är första gången vi har möjlighet att göra ett så här omfattande delaktighetsarbete. Det känns roligt att kunna inkludera invånarna och andra intresserade ännu mer i stadsplaneringen på en strategisk nivå, berättar stadsarkitekt Johanna Backas.
Även specialmålgrupper som företagare och barn kommer att involveras i arbetet. Efter delaktighetsskedet går planläggningsenheten in med sitt kunnande och gör konsekvensanalyser. Den slutliga utvecklingsbilden förväntas bli klar sommaren 2023.
Visa på kartan -enkäten
Redan nu kan invånare i Raseborg vara med och delta i arbetet kring utvecklingsbilden. Under tiden 10.2-10.3.2022 samlar vi insikter om raseborgarnas vardagsrutter och viktiga platser via Visa på kartan -enkäten. I enkäten kan man också berätta om vilka rutter eller platser som man anser att borde utvecklas i framtiden.
Regionförvaltningsverket har avgett sitt beslut gällande ändringsansökan om regleringen av Lojo sjö. De tillståndsvillkor, som varit i kraft i regleringstillståndet, har inte i alla situationer gjort det möjligt, att utföra en vettig reglering, eftersom regleringen har varit kopplad till kalendern. I och med beslutet blir bl.a. regleringen av Lojo sjö under våren och sensommaren mera flexibel än tidigare. Läs mera på LUVY:s hemsida.
Raseborgs stad har viljat granska villkorena för att skydda lantbruksmarker från översvämningar.
Projektperioden börjar lida mot sitt slut, men Raseborgs å garanteras en fortsättning för åren 2022–2023 tack vare ett bidrag på 244 000 euro av NTM-centralen i Nyland. Det gläder projektchef Sara Vaskio. - Tack vare tilläggsfinansieringen kan vi fortsätta det värdefulla arbete som påbörjats, säger hon. Vattenvård kräver tålamod och ihärdigt arbete.
Bukt på översvämningarna
Nästa planerade stora åtgärd är den naturliga rensningen av Raseborgsåns huvudfåra. Huvudmålet med dikningen är att minska översvämningar i området och samtidigt förbättra grundtorrläggning av åkrarna. Naturenlig rensning innebär att det på sidorna av huvudfåran grävs översvämningsterrasser. Syftet är att bereda plats åt vattnet vid översvämningar. Därtill kan terrasserna öka biodiversiteten och fånga näringsämnen som rinner till åfåran. Till planen hör även två våtmarker och bottentrösklar som bromsar upp vattenflödet. Dikningsprojektet är av stort intresse nationellt sett: – Det handlar om Finlands längsta naturenliga rensning av en å. Det är Raseborgs åns dikningsbolag som ansvarar för projektet.
Våtmarken i Tranbokärr är ett exempel på en vattenvårdskonstruktion med många funktioner
Våtmarken i Tranbokärr är den senaste åtgärden i Projektet Raseborgs å. Våtmarken ligger i Karis vid en sidofåra till Raseborgs å. Våtmarker är viktiga mångfunktionella inslag i vattenvården, berättar Vaskio. Våtmarken uppehåller regnvatten och minskar på översvämningarna i den lätt översvämmande Raseborgs ån. Våtmarken fångar även upp näringsämnen i de djupa sedimenteringsbassänger och också växligheten fångar upp och använder näringsämnen som finns i vattnet. Dessutom ger våtmarken en god livsmiljö för många arter: vattenväxter, insekter och med dem trivs även fåglar och andra djur vid våtmarken. På så sätt berikar våtmarken den biologiska mångfalden.
Den nygrävda våtmarken i Tranbokärr.
Våtmarkens upptagningsområde är cirka 200 ha och den nya våtmarken är cirka 0,5 ha stor och ligger på Kaj Björklöfs marker. -Det har varit ett nöje att få ta del av det här projektet, säger Björklöf, Bygget gick bra och även vädret var på vår sida. Björklöf har också varit aktiv i projektet tidigare och deltagit i projektets vattenvänliga odlingsförsök. Syftet är att pröva nya odlingsmetoder, som ska förbättra markens struktur och minska avrinningen av näringsämnen från åkrarna till vattendragen.
Förhoppningsvis kommer vi att se många fåglar här i Tranbokärrs våtmark i vår, änderna hittade genast hit, berättar Kaj Björklöf.
Syftet med projektet Raseborgs å är att minska näringsbelastning som ån för med sig till Landbofjärden. Projektet ingår i miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd och ELY-centralen i Nyland kommer att stödja projektet med 244 000 euro under de kommande två åren. Dessutom får projektet stöd från Raseborgs stad och privata stiftelser. Markägarnas bidrag till projektet är mycket viktigt. Markägare stödjer projektet både genom talkoarbete och genom att ge sin egen mark till förfogande för vattenvård.
Projektet är en del av miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd. Nylands NTM-central finansierar projektet med 163 800 euro 1.9.2020-31.12.2021. Programmets viktigaste mål är att minska näringsbelastningen till vattendragen och uppnå god vattenstatus i Östersjön.
Hurdant är fritidsboende i Raseborg? Raseborgs planläggningsenhet vill höra din åsikt och du kan hjälpa till genom att besvara enkäten. Du hör till målgruppen om du har en andra bostad, en fritidsbostad eller en sommarstuga i Raseborg. Din hemkommun spelar ingen roll, det vill säga även raseborgare får besvara enkäten, ifall du har en fritidsbostad i Raseborg!
Enkäten är öppen fram till 5.12.2021. Det tar cirka 10 minuter att besvara enkäten. Bland dem som lämnar in sina kontaktuppgifter lottas ut ett gåvokort på 50 € till en dagligvaruhandel i Raseborg.
Utredningen över fritidsboende är en del av markanvändningens utvecklingsbild. Målåret är 2050 och utvecklingsbilden utarbetas under åren 2021-2023. Utvecklingsbilden utarbetas i växelverkan med invånare och aktörer i Raseborg. Mer information om markanvändningens utvecklingsbild kommer att publiceras vid årsskiftet. Det lönar sig alltså att följa med på våra hemsidor!
Tilläggsuppgifter ges av: stadsarkitekt Johanna Backas; 019 289 3843.
Avfallsbolaget Rosk’n Roll börjar samla in avlagda textilier med start den 15 november 2021. Till en början samlas avlagda textilier in på vissa avfallsstationer samt på några verksamhetsställen som drivs av utomstående samarbetspartner. De insamlade textilierna förädlas till returfiber.
Rosk’n Roll startar upp insamlingen av avlagda textilier på fem orter: Lovisa, Borgå, Ekenäs, Lojo och Vichtis. I inledningsfasen kan privatpersoner avgiftsfritt hämta avlagda kläder och hemtextilier till Lovisa avfallsstation och till Goodwills donationsställe i Lovisa, till Domargård avfallscentral i Borgå och till Goodwill-butiken i Borgå, till Ekenäs avfallsstation och till Emmaus Westerviks loppmarknad i Raseborg, till Munka avfallscentral i Lojo samt till Vichtis avfallsstation samt till återvinningcentralen Vihdin Kierrätyskeskus i Nummela. Rosk’n Roll utökar insamlingsställena under de närmaste åren. Antalet insamlingsplatser och deras placering hittas på webbplatsen rosknroll.fi/avlagdatextilier.
Oanvändbart, rent och torrt Slutstlitna kläder och hemtextilier från privathushåll hör till insamlingen för avlagda textilier. “Tumregeln är att rena, torra och slutslitna, det vill säga oanvändbara klädesplagg och hemtextilier, klassas som avlagda textilier”, säger projektplanerare Marika Makkonen på Rosk’n Roll. Till insamlingen får man ändå inte hämta exempelvis underkläder, strumpor, skor, täcken eller mattor och inte heller fuktiga, mögliga eller starkt luktande textilier. Textilier som innehåller skadedjur får inte heller sättas i insamlingskärlen. Dessa är blandavfall. “Ifall insamlingsställena för avlagda textilier ännu inte finns på rimligt avstånd, så kan oanvändbara textilier fortsättningsvis sättas i insamlingskärlet för blandavfall. Därifrån fraktas de till avfallskraftverk och återvinns som energi”, tillägger Makkonen.
Till insamlingen för avlagda textilier hör slutslitna kläder och hemtextilier. Kläder och hemtextilier som fortfarande går att använda kan man skänka till välgörenhetsorganisationer eller sälja på loppmarknad.
Slutslitet blir returfiber De avlagda textilierna sorteras enligt kvalitet hos våra samarbetspartner. Oanvändbara produkter slussas vidare till Sydvästra Finlands avfallsservice nya anläggning i Pemar, där textilierna bearbetas och förvandlas till returråvara. Av de återvunna fibrerna kan man tillverka exempelvis garn, olika fibertygsmaterial, isoleringar, akustikskivor och filterdukar samt kompositmaterial. Nya användningsändamål för fibrerna söks hela tiden. Användbart material, som kan användas som sådant, riktas tillbaka till textilindustrin eller till nyproduktion via småföretagare. “Ifall kläder och textilier i gott skick slinker ner i insamlingen, så återanvänds de som sådana. Rosk’n Roll uppmuntrar trots allt att lägga användbara kläder av god kvalitet till exempel i insamlingar som drivs av välgörenhetsorganisationer alternativt föra dem till butiker som säljer återvunna kläder eller till loppmarknader, i stället för att sätta dem i insamlingen för avlagda textilier”, säger Marika Makkonen.
Naturen tackar Genom att hämta slutslitna kläder och hemtextilier till insamlingen för avlagda textilier gör du samtidigt naturen en tjänst. Textilindustrin hör till de stora miljöbelastarna, och enbart i Finland föds årligen runt 100 miljoner textilavfall. Hittills har det inte varit möjligt att behandla avlagda textilier i Finland, men tack vare den nya förädlingsanläggningen i Pemar kan dina nötta jeans och din trasiga klänning få nytt liv i returfiberform. Riksdagen godkände den nya avfallslagen i juni, och i den stipuleras att insamlingen av avlagda textilier måste startas upp i hela landet innan utgången av år 2023. De kommunala avfallsbolagen ansvarar för insamlingen av avlagda texilier från hemmen, i östra och i västra Nyland ligger ansvaret hos Rosk’n Roll.
FAKTA Rosk’n Rolls insamlingsställen för avlagda textilier: Raseborg: Ekenäs avfallsstation, Emmaus Westervik Lojo: Munka avfallscentral Vichtis: Vichtis avfallsstation, Vihdin Kierrätyskeskus i Nummela Borgå: Domargård avfallscentral, Goodwills butik Lovisa: Lovisa avfallsstation, Goodwills donationsställe Insamlingsställena utökas under de närmaste åren, kontrollera den aktuella situationen och insamlingsställenas exakta adresser på vår webbplats www.rosknroll.fi.
Så här sorterar du avlagda textilier Till insamlingen för avlagda textilier hör rena, torra, slutslitna och oanvändbara kläder och hemtextilier såsom jackor, byxor, skjortor, kjolar, lakan, handdukar och bordsdukar. Smuts eller lukt får inte lossa från textilierna, men ingrodda fläckar är inget hinder. I insamlingskärlen får inte läggas mattor, skor, bälten, underkläder, strumpor, strumpbyxor, dynor, täcken, vadderade produkter eller mjukisdjur, och inte heller fuktiga, mögliga, starkt luktande eller skadedjursdrabbade textilier.
Gör så här: • Packa de avlagda textilierna i en sopsäck, slut påsen tätt. • Hämta säcken eller säckarna till ovannämnda insamlingsställen • Du känner igen insamlingskärlen på dekalerna märkta med texten ”Avlagda textilier” på vinröd botten.
Det tvåspråkiga skol- och verksamhetscentret Askers i Svartå (Askersvägen 51) har nått takhöjd. Det här firades i Askers blivande matsal med traditionell taklagsfest onsdagen den 20 oktober!
Under taklagsfesten tackade stadens tjänsteinnehavare och förtroendevalda alla dem som deltagit i byggprojektet.
Anna Friberg, utrymmesförvaltningschef tackade i sitt tal alla involverade för ett mycket gott och välutfört arbete. Bildningsdirektör, Tina Nordman tog i sitt tal fram skolutrymmenas betydelse för den enskilda individens utveckling och Anders Walls, fullmäktiges ordförande poängterade skolans betydelse för hela byn.
Sixten Lundberg och Uffe Enberg underhöll med musik och roliga historier, och det bjöds självklart på taklagsöl, mat och kaffe!
I det multifunktionella verksamhetscentret hittas i framtiden utöver skola (med gymnastiksal och utdelningskök) för 40 svenskspråkiga och 40 finskspråkiga elever också daghem, bibliotek, rådgivning och utrymmen för ungdomsverksamhet.
Byggandet av Lindervägens underfart i Svartå påbörjas i november.
Nuvarande Lindersvägens plankorsning stängs när underfarten tas i bruk. Under byggnadstiden blir plankorsningen omändrat för att möjliggöra brobyggnadsarbeten på området. Byggnadsarbetena kommer också kräva korta trafikvbrott på Lindersvägen men projektet informerar om dessa störningar skilt. Skoltransporterna osv. beaktas.
Till projektet ingår också sänkning av landsväg 186 (Salo-Ingå vägen) vid Stormora korsningsbro (vid korsning av landsväg 186 och riksväg 25). Landsvägen sänks för att möjliggöra höga specialtransporter som numera måste köra genom Svartå centrum. Under arbetstiden kommer man att införa byggnadstida trafikarrangemang. Efter att arbetena är klara kommer specialtransporterna att flyttas till lv 186.
Tidtabell
Byggandet av Lindersvägens underfart påbörjas 25.11.2021 med förberedelse av järnvägens byggnadstida omändringar, och underfartsprojektet räknas bli klar i oktober 2022.
Arbeten på lv 186 påbörjas samtidigt och blir klara 10.12.2021.
Beställare och byggherre i projektet är Trafikledsverket.
Entreprenör YIT Suomi Oy.
Mera infomation on projektet ges av Erkki Mäkelä, Trafikledsverket, tfn. 0295343822, erkki.makela@vayla.fi
Från och med 18.10 kan mikro- och småföretag på landsbygden ansöka om stöd för investeringar som främjar en övergång till förnybar teknik och företagets energi- och resurseffektivitet.
Investeringarna finansieras ur EU:s återhämtningsmedel som underlättar återhämtningen efter coronakrisen.
Vassen kring fågeltornet i Västerby har nyligen krossats. Syftet är att återskapa ett gammalt betesområde med en öppen strandäng som gynnar vadare och andra fåglar.
Det är fråga om två naturskyddsområden, som ägs av Raseborgs stad och som hör till Natura 2000-programmet. Röjningen av betesområdet görs enligt en skötselplan som Nylands NTM-central godkänt. Staden har fått bidrag för projektet från miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi.
I området ingår ett vidsträckt vassbälte och en ung lundskog som tidigare varit öppna betesområden eller ängar. En del av området (ca 12 ha) återställs nu till betesmark och ingärdas. Lövsly, som växt upp på tidigare öppna områden, gallras. Värdefulla träd och speciellt sälg och asp samt busksnår sparas.
Från och med nästa vår kommer kor av rasen Highland Cattle att beta på området.
– Vandringsleden till fågeltornet och den fantastiska utsikten från tornet förbättras. Korna kommer att hjälpa oss vårda landskapet och hålla strandängen öppen. Det gynnar inte bara stadens invånare och fåglar utan också värdefulla växter, fjärilar, skalbaggar, humlor och bin, berättar Raseborgs stads miljöchef Maria Eriksson.
Mer information:
Projektledning och betesplanering: Miljöchef Maria Eriksson, tfn 019 289 2375, maria.m.eriksson(at)raseborg.fi
Vasskrossning: Hongiston Konetyö Oy, Arttu Hongisto, tfn 050 4351927
I början av september blir det en förändring av kollektivtrafikens biljettprodukter då den nya Västra Nyland-biljetten tas i bruk. Biljetten ersätter Raseborgs stadsbiljett och Västra Nylands regionalbiljett som tas ut ur försäljning. Om man laddat stadsbiljetten i augusti, kan perioden användas till slut.
Raseborgs stadsbiljett tas ur bruk 1.9.2021 i enlighet med tidigare beslut av stadsstyrelsen och fullmäktige. Beslutet beror på stadens ekonomiska besparingsbehov.
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) förverkligade förra veckan en forsrestaurering i Svartån vid Junkarsborg. Målet med den är att hjälpa den utrotningshotade flodpärlmusslans förökning och överlevnad i Svartån. Senare i höst planteras ännu ut Svartåns flodpärlmusselyngel som återvänt från Norge i det restaurerade området. Det restaurerade området lämpar sig nu också bättre som förökningsområde för laxfisk än tidigare. Läs mera på LUVY:s hemsida.
Det strömmande området vid Junkarsborg restaurerades för att bättre passa laxfisk och flodpärlmusslor genom att lägga till grus och sten. Bild: LUVY/Joonas Tammivuori
Byggarbetet på riksväg 25 vid Läpps anslutning har inletts i juli under vecka 29 med anläggning av byggplatsen, röjning av trädbeståndet och nya trafikarrangemang.
I projektet byggs vid anslutningen mellan riksväg 25 och landsväg 111 en lätt planskild anslutning som förutsätter byggande av en ny korsningsbro. Samtidigt rivs den gamla underfartstunneln vid Bäljars. Dessutom bygger man i projektet en ny rondell vid anslutningen mellan lv 111, Läppåkersgatan och Doppinggränden.
Utöver förnyandet av belysningen i anslutningsområdet utökas vägbelysningen med cirka 1 km mot Hangö. Som Raseborgs stads egen upphandling genomförs också en förlängning av Doppinggränden. Under byggandet genomförs tillfälliga trafikarrangemang och omvägar.
”Syftet med projektet är att förbättra säkerheten och smidigheten av trafiken på riksväg 25. Genom de nya arrangemangen möjliggör man också en utveckling av markanvändningen i området”, berättar projektchef Elina Keränen vid Trafikledsverket om projektets bakgrund.
Kostnadskalkylen för projektet uppgår till 3,2 miljoner euro. Kostnaderna delas mellan Trafikledsverket och Raseborgs stad. Raseborgs stad står i sin helhet för kostnaderna för förlängningen av Doppinggränden.
Projektet inleds i juli 2021 och slutförs i augusti 2022. Beställaren är Trafikledsverket och Raseborgs stad, entreprenören är Louhintahiekka Oy
Bostad vid Fjälldalsgatan 7 i Helsingfors uthyrs till studerande från Raseborg. Bostaden delas med två andra studerande. Månadshyran är 290,58 euro. Bostaden lottas ut i första hand bland sådana som nu studerar första året. Om sådana inte finns lottas bostaden ut bland alla andra sökande. Hyresavtalet upprättas för ett år i gången och kan förnyas maximalt i 5 år.
Tilläggsinformation ger bostadssekreterare Carina Nyholm, tfn 019 289 2811.
Fritt formulerad ansökan med studieintyg skall senast 18.8.2021 kl. 12.00 inlämnas till adressen Raseborgs hyresbostäder, bostadssekreterare Carina Nyholm, Raseborgsvägen 37, 10650 Ekenäs.
VR:s betalningssystem har ändrats från och med den 1.7.2021 så att fjärrtrafikens serie- och säsongsbiljetter inte längre säljs via R-kiosken. Det här betyder att staden inte längre kan erbjuda nya Eazybreak-resesedlar då dessa inte längre stöds av VR:s betalningssystem. (Eazybreaks produkter kan inte heller köpas via VR-appen.)
Staden utreder vilka möjligheter som finns att även framöver stöda arbetspendling till huvudstadsregionen och Åbo.
Den här informationen har också skickats per e-post i juli till stadens aktiva Eazybreak-användare.
Snigelroskisarna är nu på plats, en vid Pumpvikens västra sida bredvid VNF, och den andra i Österby intill Näseängsvägen och Böningsvägens korsning.
I dem kan du alltså lägga avlivade mördarsniglar (anvisningar finns på locket och på hemsidan). Roskisarna har dubbla påsar, och kommer att tömmas av Rosk’n Roll en gång i veckan.
Dessa två roskisar är pilotförsök och om försöket lyckas kommer det att placeras ut flera roskisar enligt invånarnas önskemål.
Som en del av projektet #Rannikkovesivisio frågar LUVY Raseborgs, Kyrkslätts och Ingås invånare och stugägare om deras observationer och åsikter gällande kustvattnet.
I projektet letar de också efter potentiella våtmarker och diken som behöver röjas för kommande förbättringar. Förbättringarna av dem kommer att inledas enligt resurser år 2022. Delta i kustvatten-enkäten och var med och påverka! Enkäten är öppen mellan 6.7-30.9.2021: https://new.maptionnaire.com/q/6siv8tpa2yip
Trafiken till Kodin Tavaratalo löper fr.o.m. 12.7. via den nybyggda infartsvägen från Ekenäsvägen. I samband med detta stängs den farliga korsningen. Stängning utförs i samarbete med rv25:ns väghållare Nylands NTM-central.
Friluftsmöjligheterna i Raseborg utvecklas ytterligare då en ny promenad- och cykelleden öppnas i Billnäs. Leden, som går från Strandparken i Karis till Billnäs och runt bruksområdet bjuder på fina naturupplevelser längs Svartån och Kulturvallens infoskyltar öppnar upp områdets rika historia. Rutten kronas av den nya flytande bron, längs med vilken användarna kan gå till utsiktsplatån ovanför fisktrappan och njuta av den fina utsikten över bruksmiljön och Svartån.
Stadsstyrelseordförande Anders Walls håller tal vid pontonbrons öppning.
Pontonbron, byggd av Raseborg Stad, fungerar även som ett stängsel, som styr fiskarna tryggt neråt längs fiskvägen förbi vattenkraftverkets turbiner mot fisktrappan. Konstruktionen har fått understöd av Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU program, vars syfte är att förbättra vandringsfiskarnas levnadsförhållanden och strävar till att återhämta vandringsfiskståndets naturliga förökning i finska strömvatten. Från utsiktsplattformen, som bron leder till, kan besökarna följa med fiskarnas vandring och läsa mer om fiskvägen och bland annat om Flodpärlmusslan som lever i Svartån.
Skyltarna är placerade runt kulturvallen.
Utvecklingen av promenadrutterna fortsätter ännu det kommande året tillsammans med markägaren.
”Raseborgs Stad förtjänar de lokalas och även alla besökares tack för pontonbron och de nya cykelvägarna, förnyande av vägar och gatubelysning.” konstaterar Olli Muurainen från Billnäs bruk.
Kim Björklund och Aapo Roselius berättar om Billnäs unika historia.
Kulturvallen binder samman områdets unika kultur- och brukshistoria med den nya vandringsleden Åvallen och Banvallen. Genom nio stora informativa och vackert designade skyltar ger de ett ansikte åt Billnäs och dess historia. Bakom projektet står historikerna Kim Björklund och Aapo Roselius.
“Vi vill lyfta fram och peka på områdets fantastiska historia. De som vandrar i eller omkring bruket vandrar på en av Finlands industrihistorias viktigaste platser. Detta är en av våra absolut största symboler för industrialiseringen och moderniseringen av Finland” berättar Björklund och Roselius.
Stadsstyrelseordförande Anders Walls och Piia Nordström chef för samhällsteknik inspekterar den nya utkiksplatsen över fisketrappan.
Kulturvallen projektet har beviljats understöd av Svenska Kulturfonden och Karis-Pojo Sparbanksstiftelsen.Raseborgs Stad och Billnäs Bruk har tillsammans betalat för produktionen och uppsättningen av infoskyltarna. NTM centralens understöd har använts för införskaffning av skyltar och pausplatser till den nya leden mellan Strandparken och Billnäs. Det lokala företaget Kaviva Graphics har designat skyltarna och Mr Media ha tryckt och satt upp dom. Längs rutten mellan Strandparken och Billnäs har man placerat nya pausplatser, bänkar och bord, vilka har införskaffats med hjälp av stöd från NTM centralen. Den nya rutten för en även till den nya terassrestaurangen Scarlett o Karis, där man kan njuta av drickor och grillmat med influenser från sydstaterna.
“Vi har tillsammans utvecklat en ännu mer dragkraftig helhet på området i och runt Billnäs bruk och Billnäs har blivit ett av must see platserna att besöka för inhemska och utländska turister” konstaterar Ville Vuorelma, Turistchef i Raseborg.
Dela din observation via Origin by Oceans hemsida så kommer du att vara delaktig i att hjälpa Östersjön.
”Origin by Ocean Oy är ett finskt företag som fokuserar på algebearbetningsteknik, vars specialprodukter skapar nya möjligheter för naturbaserade produkter i många industrier. Vårt mål är att hjälpa till att lösa övergödningsproblemet i Östersjön genom att skapa nytt välbefinnande och kommersiellt hållbara medel. Tillsammans med avdelningen för mikrobiologi vid Helsingfors universitet kartlägger vi blågrönalgsituationen i Östersjön.”
Så här kan det se ut där trädgårdsavfall dumpats i skogen. Nässlor, tistlar och jättebalsamin.
Det är ännu vanligt att man slänger trädgårdsavfall i skogen, på allmänna områden eller t.ex. på en oskött del av grannens tomt. Dessa platser lämpar sig inte för trädgårdsavfall. Det är viktigt att förstå att trädgårdsavfall kan vara skadligt om det hamnar på fel ställe.
Varför ska man inte slänga trädgårdsavfall utanför sin tomt?
Deponering av trädgårdsavfall är en av de främsta orsakerna till att invasiva främmande arter sprids. Många invasiva arter har importerats och sålts som trädgårdsväxter innan man märkte hur snabbt de sprider sig. Bland dessa finns till exempel jättebalsamin, jätteloka, vresros, parkslide, och lupin, men också japansk humle och röd jättegunnera. Med lite otur blir det som vi i dag tänker på som en lättodlad frodig trädgårdsväxt morgondagens invasiva art.
Växter som växer på platsen naturligt t.ex. blåbärsris konkurreras ut av växter som vi inte vill ha i naturen, till exempel kirskål och brännässlor.
Spansk skogssnigel (s.k. mördarsnigel) sprids lätt med trädgårdsavfall och jord som flyttas runt.
Högar med trädgårdsavfall i naturen ser mindre trevligt ut. Mycket fallfrukt drar också till sig gnagare.
Det är också direkt ett brott enligt avfallslagen att slänga avfall i miljön.
Du kan visa gott exempel till andra genom att hantera ditt trädgårdsavfall rätt!
Så här blir du av med trädgårdsavfall på rätt sätt:
Allt trädgårdsavfall tas emot på avfallsstationerna. Små lass av trädgårdsavfall från hushåll tas emot avgiftsfritt, då de är rätt sorterade. Ifall krattavfallet fraktats i sopsäckar ska det packas upp ur säckarna på avfallsstationen.
Det går bra att kompostera krattavfall i ett ramverk eller i en öppen kompost på din gård.
Avklippta grenar kan flisas och användas som täckmaterial till exempel under buskar eller som strömaterial i komposten.
Tack för att ni hjälper till att värna om miljön!
Miljöbyrån och Samhällstekniska enheten i Raseborgs stad
Bild: Havsvikarna är viktiga ur såväl rekreationshänseende som för fisket. (Foto: LUVY / Jussi Vesterinen)
Projektet Kustvattenvisionen, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), inleddes denna vår. Inom projektet gör man upp en vision och planer för västra Nylands kustvatten och utgående från dessa inleder man restaureringen av havsvikarna och kustvattnen.
Målsättningen med ”Kustvattnens vattendragsvision” inom projektet är, att få igång restaureringen av övergödda vikar och kustvattnen, utgående från avrinningsområdena så, att vattnen fås i ett ekologiskt gott skick. Man samlar de västnyländska kustkommunerna samt övriga aktörer att verka tillsammans för att så effektivt som möjligt förbättra kustvattnens skick. Målsättningen är en långsiktig gemensam strävan att restaurera kustvattnen samt ett åtgärdsprogram för förbättrandet av kustvattnens skick.
Havsvikarna är viktiga ur såväl rekreationshänseende som för fisket. Dessutom sammanhänger ekonomiska intressen med dem. I projektet granskar man havsvikarnas tillstånd samt möjligheterna att restaurera dem ur ekologiskt-, naturskyddsmässigt- samt rekreationshänseende. För de utvalda pilotområdena uppgör man restaureringsplaner under detta år.
Pilotområdena har valts ut tillsammans med kommunerna och de är:
Ingå, Kyrkfjärden
Kyrkslätt, Tavastfjärden
Raseborg, Dragsviksfjärden
Sjundeå, Pickalaviken
“Vid uppgörandet av restaureringsplanerna beaktar man respektive objekts särdrag. En heltäckande restaureringsplan skapar en grund för ett effektivt restaureringsarbete”, säger LUVYs vattendragssakkunniga Katja Pellikka.
För varje enskilt område sammanställer man befintlig samt den nyaste informationen om områdets vattenkvalitet, biologiska faktorer samt morfologi, ekologiskt tillstånd och dess utveckling. Dessutom gör man belastningsutredningar för de viktigaste rinnande vattnen. I granskningen beaktar man också områdets eventuella särdrag, värdefulla naturtyper (glon, flador), viktiga objekt för fågel- och fiskbestånden samt värdefulla havsmiljöer.
”Uppgörandet av vattendragsvisionen är en viktig öppning för restaureringsarbetet i kustvattnen. Det är fint, att kommunerna har kommit med på en enhetlig front för att inleda det långsiktiga arbetet”, säger LUVYs verksamhetsledare Jaana Pönni.
Nylands NTM-central har finansierat projektet med 55 000 euro från programmet för effektiverat vattenskydd.
Västra Nylands vatten och miljö r.f., LUVY, är en regional vattenskyddsförening och erbjudare av tjänster. Vår uppgift är att främja vattenskyddet, miljövården och miljöhälsovården i västra Nyland.
I samarbete med NTM-centralen och Hangö stad, har Raseborgs stad anordnat en sommarbuss som går mellan Hangö och Fiskars-området. Vi hoppas att bussförbindelsen hjälper till att liva upp turismen och underlätta förbindelser mellan sevärdheterna i regionen.
Tidtabell för sommarbussen, trafikeras 17.6-14.8.2021 (ändringar är möjliga):
Raseborgs stad har anskaffat närtågsturer från HRT – en tidig morgontur från Karis till Helsingfors och en sen kvällstur från Helsingfors till Karis. Den sista trafikeringsdagen för dessa turer är 20.6.2021. Staden har anskaffat i samarbete med NTM-centralen och Ingå kommun ersättande busstrafik, som startar 7.6.2021. Av konkurrenstekniska skäl, kommer närtåg och ersättande bussar köras samtidigt under två veckors tid. För att förbättra servicenivån, sträcker sig den nya bussförbindelsen hela vägen till Ekenäs.
Raseborgs stad har genom anbudsförfarande valt Raseborgs Taxi & Buss AB (Rolly Group) som trafikant för sommarens busstrafik. De trafikerar enligt följande tidtabell (mån-fre) 1.6-15.8.2021 (ändringar är möjliga):
Ett projekt, som undersöker laxarnas nedvandring, har inletts vid Billnäs kraftverksdamm i Raseborg. Under undersökningen byggs en separat brygg- och styrkonstruktion i samband med fiskvägen, som styr fiskarnas nedvandring. Målsättningen är, att fiskynglen skulle kunna vandra nedströms förbi kraftverket på ett tryggt sätt. Undersökningen utförs av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) tillsammans med naturresursinstitutet, Kala- ja vesitutkimus Oy och Raseborgs stad. Läs mera på LUVY:s hemsida.
rojektchef Juha-Pekka Vähä observerar fiskarna med sändare i Svartån. Bild: LUVY/Joonas Tammivuori
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) har inlett utplanteringar för att återinföra laxfiskstammen i Svartåns vattendrag. Laxfiskarna, som nu utplanteras är öringar, som huvudsakligen fortplantar sig i bäckar. Laxen däremot utnyttjar huvudfårorna för sin reproduktion. Läs mera på LUVY:s hemsida.
Laxfiskarna, som nu utplanteras är öringar, som huvudsakligen fortplantar sig i bäckar. Bild: LUVY/Joonas Tammivuori
Skogscentralen har i samarbete med Projektet Raseborgs å under våren planerat ett flertal vattenvårdskonstruktioner vid Idbäckens avrinningsområde vid Raseborgs å. Projektet söker nu verkställare för naturvårdsplanerna.
Vi har, tillsammans med markägarna i området under våren kartlagt och planerat många nya vattenvårdskonstruktioner. Det finns planer för sedimenteringsbassänger, bottendammar, flödesregleringsdammar och andra konstruktioner, vars främsta uppgift är att minska att näringsämnen från skogen läcker ut i havet. Ett stort tack till markägarna som visat sig vara väldigt positivt inställda till dessa åtgärder, säger projektledare Mika Salmi från Skogscentralen. Salmi är nöjd med samarbetet med Projektet Raseborgs å, detta sätt att arbeta med avrinningsområden i skogsområden är relativt nytt. Nu hoppas vi att det kommer in många ansökningar för verkställandet av planerna.
Ansökningstiden går ut 13.6. Mera information om ansökan och planerna hittar ni i länken:
Skogscentralen planerar vattenvårdkonstruktioner i Idbäckens avrinningsområde
Inom Raseborgs å- projektet har en ny vattenvårdskonstruktion verkställts under vintern. Projektets första våtmark, våtmarken i Vallarsvedja är 0,5 ha stor och där har det har redan varit en hel del liv och rörelse under våren. Våtmarken har en varierande utformning och är planerad så att fåglar av olika slag skall trivas. Nu väntar vi på att växtligheten i det uppgrävda området tar sig och mångfalden i området ökar, säger projektchef Sara Vaskio. Följande våtmark är planerad och färdig att verkställas under höstens lopp i Tranbokärr.
Raseborgs å projektets första våtmark, i Vallarsvedja
Våtmarkerna har många funktioner förutom att de erbjuder ett hem för många olika växt- och djurarter. Våtmarken fångar upp näringsämnen i de djupa sedimenteringsbassänger och också växligheten fångar upp och använder näringsämnen som finns i vattnet. Regnvattnet uppehålls i våtmarken, detta lättar på översvämningarna i åns huvudfåra då allt regnvatten inte rinner ut på en gång.
En annan åtgärd, som redan planerats en längre tid är den naturenliga rensningen av huvudfåran. Planerna är äntligen på slutrakan. Nu efter omfattande utredningar hoppas vi att arbetet i huvudfåran snart kan börja, säger Vaskio. Dikningsprojektet dras av det lokala dikningsbolaget.
Syftet med projektet Raseborgs å är att minska näringsbelastning som ån för med sig till Landbofjärden. Vattenhushållningen och vattenvårdskonstruktionerna är en viktig del av detta. Ett flertal åtgärder har också gjorts inom jordbruket för att minska näringsläckage från åkrarna. Jag är så glad över den positiva inställningen till vattenvård som markägare och jordbrukare i området har, påpekar Vaskio.
Projektperioden som Nylands NTM-central finansierar tar slut vid slutet av 2021, men Raseborgs stad har förbundit sig att förlänga projektet med två år, d.v.s. ända till slutet av år 2023. Miljöbyrån har anhållit om tilläggsfinansiering för att fortsätta projektet och finansieringsbeslutet förväntas inom kort.
Projektet är en del av miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd. Nylands NTM-central finansierar projektet med 163 800 euro. Programmets viktigaste mål är att uppnå god vattenstatus.
Vi vill tacka Karis Centrumförening rf. som bjuder på vårblommorna i Karis centrum. De har även bidragit till de nya krukor som kommer till sommaren på Köpmansgatan😊
Yrkeshögskolan Novia har i samarbete med Raseborgs stad, Raseborgs Natur rf och lokala byaföreningar startat ett projekt som ska bekämpa fyra invasiva arter (jättebalsamin, vresros, lupin och spansk skogssnigel). Det ordnas bl.a. talkon, och studerande ska kartlägga förekomster. Invasiva arter minskar den biologiska mångfalden genom att ta utrymme, eller likt sniglarna föröka sig okontrollerat, vilket både direkt och indirekt kan påverka t.om. produktionsväxter. Projektet finansieras av NTM-centralen och Svenska kulturfonden.
Kontakta Kaisa Kauranen (se pressmeddelandet nedan) för närmare info om talkon; åtminstone vid Pumpviken (första gången må. 24.6 kl. 20) och i Svartå har tider redan bestämts för snigeltalkon.
Pressmeddelande_Bekämpning av invasiva främmande arter – Vieraslajien torjuntahanke
Mördarsniglarna (eller spansk skogssnigel) har vaknat igen, och allt tyder på att vinterns snötäcke gynnat övervintringen. Om man vill ha kvar grönskan i trädgården, lönar det sej att börja plocka nu genast. Om mängderna blir stora, vilket de blir på sina håll nu, så får hushåll nu föra både sniglar och invasiva växtarter gratis till Rosk’n Rolls avfallsstationer, packade i sopsäckar/påsar. Tänk på att de går till avfallsförbränning, så undvik onödiga mängder vätska (för sniglarna). Läs mera här: Invasiva främmande arter från hushåll tas emot utan avgift | Rosk’n Roll Oy Ab (rosknroll.fi)
Nya Fokus bygget framskrider. Arbetena kommer under sommarmånaderna att påverka trafikarrangemangen vid Centralgatan och i omgivningen. Fyllnadsarbetet runt sockeln på Fokus huset kräver att den för tillfället söderut enkelriktade Forsströmsgatan (gatuområde mellan Fokus huset och Latvala / Posten) stängs i två etapper så att trafiken blir dubbelsidig från södra sidan när norra sidan stängs, och vice versa när södra sidan stängs. Störningarna i trafiken vid Forsströmsgatan varar i ca. 3 dagar och utförs mellan vecka 19-20. Elementlyft vid norra änden av Fokus huset kommer även att förorsaka en stängning av ena filen på centralgatan. Detta arbetsskede utförs i början av juni och varar 1-2 dagar.
Vi beklagar olägenheten
// LU Rakennus Oy, Viktor Strandberg tel. 045-8064050
Raseborgs energi utför kabelflyttningsarbete vid underfarten för lättrafik i Björknäs 3.5-21.5.2021. Under den här tiden är leden mellan Pehr Sommars gata och Industrigatan i Björknäs avstängt för trafik.
Nu omvandlar vi vissa gräsmattor och vägrenar till ängar i Österby, Malmkulla och Kanaltorget i Karis. Utöver detta kommer vi även att inventera vissa gamla gräsmattor, det innebar att vi inte klipper gräset förrän i juli och under tiden inventerar vi floran för att ta reda på om dessa områden skulle kunna utvecklas till ängsytor, exempel på områden är Kvarnbacken, Herrknallen och Malmkulla. Även våra gräsklippningsrutiner ses över, områden som används aktivt av invånarna klipps oftare och ytor som ligger mer avsides klipps mer sällan för att tillåta gräsmarkens växter blomma innan de klipps.
Detta gör vi för att gynna den biologiska mångfalden i stadens grönområden. I framtiden får vi njuta av vackra naturblommor som hjälper livsviktiga pollinerande insekter.
Förändringen i våra rutiner möjliggör också att vi kan effektivera skötseln på de områden som används mer intensivt och betjäna raseborgarna bättre.
Raseborgs stad har beslutat om avvikande arrangemang gällande vissa externa hyresgästers hyresbetalning och vill för egen del underlätta situationen för företagarna och föreningarna under coron-pandemin.
Raseborgs stad beviljar hyresfrihet under tidsperioden 8.3.2021 – 30.6.2021 åt företag och föreningar som är hyresgäster i stadens byggnader, områden samt anläggningar.
Det avvikande arrangemanget berör företag och föreningar som hyr av staden och vars situation märkbart har försvårats p.g.a. corona pandemin. Ifall hyresgästen har betalat hyran för denna tidsperiod återbetalas hyran.
Hyresgästen bör skriftligen anhålla om hyresfrihet, en fritt formulerad anhållan skall inlämnas per e-post till adressen soile.makinen@raseborg.fi . I anhållan bör motiveras hur rådande pandemi påverkar företagets/föreningens verksamhet. Anhållan ska inlämnas senast 31.5.2021.
Raseborgs stad och de västnyländska kommunernas gemensamma kustbanegrupp bjuder allmänheten till ett webbinarium om kustbanan tisdagen den 20 april 2021 kl. 18.00. Webbinariet sänds via YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=Ef6MXYeX10c
Hur är läget med kustbanan just nu – vilka är dess framtidsvyer? Hur jobbar de västnyländska kommunerna tillsammans för att försäkra kustbanans framtid?
Webbinariet består av två presentationer samt en paneldiskussion. Vi får även höra hälsningar från de andra medlemskommunerna i kustbanegruppen. Före paneldiskussionen ger Raseborgs tekniska direktör Jan Gröndahl två korta presentationer som betraktar kustbanan från ett nationellt och ett lokalt perspektiv.
I paneldiskussionen medverkar följande personer:
Ragnar Lundqvist, Raseborgs stadsdirektör och ordförande i kustbanegruppen
Klara Paul, stipendiesakkunnig, raseborgare och aktiv användare av kustbanan
Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet
Som moderator fungerar Tove Virta.
Frågor till deltagarna kan skickas in på förhand via följande formulär: https://www.lyyti.fi/questions/adf8c0d7a0. Frågor kan även ställas under webbinariet via YouTubes chattfunktion.
Raseborgs stad har beställt en ny skötsel- och användningsplan för Hagen, Ramsholmen och Högholmen i Ekenäs. Den nu färdigställda skötselplanen har gjorts med hjälp av bidrag från miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi.
Skötselplanen har gjorts av Faunatica Oy, som specialiserat sig på naturinventeringar. Arbetet har utförts i samarbete med stadens miljöbyrå, stadens skogsbruksenhet och NTM-centralen. Den nya planen har denna vecka behandlats både i tekniska nämnden och i miljö- och byggnadsnämnden. Planen kommer nu att skickas till NTM-centralen i Nyland för godkännande.
Hagen-Ramsholmen-Högholmen är en av de mest betydande enhetliga koncentrationerna av lundvegetation i Nyland. Området är ett naturskyddsområde och hör till Natura 2000 -nätverket. Områdets vegetation varierar från torr hassellund till fuktiga klibbals-madkärr.
Inom området växer naturligt och delvis planterade exemplar av alla inhemska ädla lövträd. Många av dem representerar de största exemplaren av arten som påträffats i Finland. Undervegetationen består av krävande lundflora. Inom området förekommer även rikligt med murken ved och t.ex. skalbaggar och tickor som behöver murken ved.
Områdets helhetsareal är ca. 58 ha (Hagen ca. 26 ha, Ramsholmen ca 15 ha, Högholmen ca 13 ha och Gåsören ca 4 ha). Området ägs av Raseborgs stad.
Bron mellan Hagen och Ramsholmen ädellövträdslund med murken ved. (foto: Elina Manninen, Fautanica Oy 2.9.2020)
Det har funnits ett behov av att uppdatera den tidigare skötselplanen för att viktiga naturvärden ska kunna bevaras samtidigt som områdets användning för rekreation beaktas. Raseborgs stads miljöchef Maria Eriksson är glad över den nya skötselplanen: ”Området är fantastiskt och vi vill sköta det så att invånare kan fortsätta trivas här samtidigt som vi gynnar områdets enorma artrikedom och speciella naturvärden.”
Stadens tidigare skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson är också nöjd: ”Den nya planen ger oss möjlighet att gynna ädla lövträd, som till exempel ek, på ett bättre sätt än tidigare. Nu kommer vi också kunna frakta bort kapade bitar och kvistar av träd som fallit över huvudstigarna, något som invånarna har efterlyst.”
Skötsel- och användningsplan Hagen-Ramsholmen-Högholmen 2021
Nu är det vårstädningsdags i trädgården. Men – du kommer väl ihåg att en inte får bränna skräp? Inte ens ris och kvistar, om du bor i tätort. Röken stör grannarna, och elden kan sprida sej! Dessutom är det förbjudet, enligt Nylands avfallsnämnds föreskrifter: https://www.ujlk.fi/sv/bestammelser/
”Det är förbjudet att bränna avfall i syfte att göra sig av med det. I glesbygd får små mängder torrt ris och kvistar, ofarligt brännbart avfall som uppkommer vid jord- och skogsbruk, såsom torr halm och hyggesavfall samt obehandlat träavfall brännas på öppen eld. I fastighetens eldstäder, även eldstäder som befinner sig utomhus, får obehandlat träavfall brännas, samt små mängder papper, papp och icke ytbehandlad kartong användas som tände. Förbränningen får inte förorsaka rök-, sot-, lukt- eller annan miljö- eller hälsoolägenhet.”
Här görs alltså skillnad på mysbrasan i en eldstad på gården (som är tillåten), och risbränning i en tunna (som eldas i syfte att bli av med riset – inte tillåtet).
Vad göra med riset då? Se det som en tillgång, och flisa det, lägg fliset under buskar eller på gångar. Har du inte tillgång till flismaskin, kan du bygga ett stängsel av ris. Det fungerar samtidigt som stängsel, vindskydd och insektshotell. Fyll på med nytt ris ovanifrån varje år!
Raseborgs stad önskar utreda invånarnas syn på servicenivån inom kollektivtrafiken. Synpunkter samlas in via en webbenkät som är öppen fram till 23.4.2021. Det tar cirka 5 minuter att besvara enkäten.
Raseborgs stad har inlett fastställandet av servicenivån inom kollektivtrafiken, som berör stadens område. Syftet med fastställandet av servicenivån är att beskriva hurdan servicenivå kollektivtrafiken ska ha i staden. Vid fastställandet beaktas
invånarnas rörlighetsbehov,
målen för utvecklingen av trafiksystemet samt
stadens möjligheter att finansiera kollektivtrafiken.
Fastställandet av servicenivån styr Raseborgs upphandling av kollektivtrafik framöver.
Raseborg stadsbiljett förnyas 8.4.2021. I fortsättningen laddas biljetten på Matkahuoltos nya resekort, vilket betyder att kortet måste bytas ut till ett ID-baserad resekort. Det gamla resekort kan dock användas till laddade periodens slut.
Med Raseborg stadsbiljett kan du under biljettens giltighetstid resa obegränsat inom Raseborg stads pendlingsområde.
Periodbiljetten gäller i 30 dygn från inköpsdagen.
Biljetten kan laddas i Matkahuolto, R-kiosker och bussar.
Stadsbiljetter säljs endast till personer folkbokförda i Raseborg.
Biljetten gäller inte i Pohjolan Liikennes bussar.
Andra separata avgifter uppbärs inte, såsom tillägg för snabbtur och nattur eller avgift för transport av barnvagn.
Stadsbiljetten är personlig och vid köp av biljetten ska du bestyrka din identitet med ett pass, ett identitetsbevis som beviljats av polisen eller ett körkort.
Servicesedel
När du köper en stadsbiljett ska du underteckna en servicesedel med anvisningar och villkor för stadsbiljetten. Du kan också skriva ut och fylla i servicesedeln på förhand innan du kommer för att köpa stadsbiljetten. Om gammalt resekort bara bytas ut till ett nytt kort, servicesedeln behöver inte fyllas i eller framställas.
Raseborgs stad har inlett ett projekt, där man planerar skötsel och delvis återgång till bete på två naturskyddsområden vid stranden i Västerby. Staden har fått bidrag, som täcker största delen av utgifterna, från miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi.
En stor del av området består av frodig strandvegetation som tidigare har betats. En del av området har redan utvecklats till en värdefull lund med död ved, som inte behöver skötsel. Syftet med projektet är att återställa vårdbiotoper som vuxit igen. Samtidigt har man också beaktat behovet av att bekämpa skadliga invasiva arter och förbättra vandringsleden till Stadsfjärdens fågeltorn.
I området ingår ett vidsträckt vassbälte och en ung lundskog som tidigare varit öppna betesområden eller ängar. En del av området (ca 12 ha) återställs till betesmark och ingärdas. Lövsly, som växt upp på tidigare öppna områden, gallras. Värdefulla träd och speciellt sälg och asp samt busksnår sparas. Den vassbevuxna strandängen slås och unga klibbalar röjs.
Rutten till Stadsfjärdens fågeltorn styrs i fortsättningen från Västerby strandväg där man redan byggt en parkeringsplats, söder om järnvägsövergången. Tidigare har stigen till fågeltornet gått rakt över järnvägsspåret, men denna rutt slopas av säkerhetsskäl. Hangö-Hyvingebanan elektrifieras inom de kommande åren, och den blivande betesmarken kommer att gränsa till järnvägsområdet.
Det är fråga om naturskyddsområden, som ägs av Raseborgs stad och som hör till Natura 2000-programmet. Inrättandet och röjningen av betesområdet har krävt en ny skötselplan som Nylands NTM-central godkände i slutet av februari. Skötselplanen har gjorts av Faunatica Oy, som specialiserat sig på naturinventeringar. Planen har gjorts i samarbete med stadens miljöbyrå, stadens skogsbruksenhet och NTM-centralen.
Såväl tekniska nämnden som miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg har godkänt planen, det praktiska arbetet på naturskyddsområdet kan därmed inledas. Röjningen av betesmarken på de delar som ligger utanför naturskyddsområdet inleddes redan i vintras.
Raseborgs stad söker nu djurägare som är intresserade av att hålla sina djur på bete på området. Enligt planen inleds betet på våren 2022 då man slutfört röjningen och gärdat in området. Man stävar efter ett flerårigt beteskontrakt som man även kan få miljöstöd för. Kor som gärna äter vass, som till exempel finsk boskap eller highland, lämpar sig för strandbete. Får lämpar sig däremot inte för det här området. Intresserade djurägare uppmanas kontakta Raseborgs miljöbyrå.
NTM-centralens naturskyddsexpert Esko Vuorinen: ”Projektet kan ge betydande naturskyddsfördelar, när utbudet av livsmiljöer på området blir mångsidigare. Speciellt vadare och andra fåglar gynnas då igenvuxna ängar och vassområden återställs till betesområden. I skötselplanen har man säkerställt att värdefulla lundområden får fortsätta att utvecklas naturenligt då de inte röjs. En stor del av området har såpass nyligen vuxit igen, att fördelarna med att återställa det till betesmark är större än nackdelarna.”
Raseborgs stads miljöchef Maria Eriksson: ”Det här projekt har redan en längre tid funnits på vår önskelista. Vi är övertygade om att området kunde ha ett större värde som ett närliggande naturområde, för fågelskådning och som ett område där vi kan främja naturens mångfald. Betet underlättar också bekämpningen av invasiva arter som jätteloka och spansk skogssnigel; staden har bekämpat jätteloka på området redan många år. Dessutom förbättras landskapsbilden och framför allt främjar vi bevarandet av värdefulla arter. Det är fint att staden med hjälp av miljöministeriets Helmi-program ges tillfälle att förverkliga dylika projekt, som på många vis gynnar både stadens invånare och natur.”
Mer information
Projektledning och betesplanering: Miljöchef Maria Eriksson, tfn 019 289 2375, maria.m.eriksson(at)raseborg.fi
Naturens mångfald och Helmi-projektet: Naturskyddsexpert Esko Vuorinen, esko.vuorinen(at)ntm-centralen.fi
Västra Nylands vatten och miljö rf erbjuder avloppsvattenrådgivning per telefon eller e-post till fastighetsägarna i kommunerna i Västra Nyland, de fast bosatta och stugägarna. Man kan be om råd gällande glesbygdens avloppsvattenbehandling bl.a. lagstiftningens krav, olika tekniska lösningar för avloppsvattnet samt om situationen gällande det egna avloppsvattensystemets skick.
Under våren 2021 kommer Valonia, Ramboll och Thermopolis att anordna en gratis webbinarieserie om energilösningar för styrelsemedlemmar i husbolag samt fastighetsoperatörer. De tre webbinarierna i serien omfattar produktion och användning av solel, energirenoveringar samt introduktion av forumverksamhet för husbolag.
Webbinarierna är en del av de lokala energirådgivarnas och Motivas kampanj för husbolag som äger rum under våren 2021. Valonia ger lokal energirådgivning i Egentliga Finland, Ramboll i Nyland, Päijät-Häme samt Kymmenedalen och Thermopolis i Österbotten. Kampanjen ger husbolag information och diskussionsmöjligheter om olika energilösningar i form av webbinarier, informationsmaterial och forumverksamhet.
Spana in webbinariumprogrammet och registrera dig nedan.
Anmäl dig till webbinarierna
Webbinarierna för husbolag hålls kl. 17.30-19.00 på Microsoft Teams (länk skickas till deltagare efter anmälan).
17.3 Solel och laddning av elbilar 31.3 Husbolagets energirenoveringar och tillgängliga stödmöjligheter 20.4 Forumverksamhet för husbolag
Tidtabellerna för Raseborgs stads köptrafik förändras fr.o.m. 1.3.2021. Anslutningar till och från tåg i Karis har beaktats i nya tidtabellerna, som gör resekedjan smidigare. Utöver de köpta turerna, kommer trafikanter också att köra marknadsbaserad trafik. De nya tidtabellerna hittar du på Matkahuoltos sida.
Magasinbyggnaden, eller så kallade Gnägget, i Norra hamnen i Ekenäs uthyrs från 12.4.2021, efter att beslut om uthyrning vunnit laga kraft.
Byggnaden är byggd ca 1840, ursprungligen som saltförråd. Under tiden 1970 – 1991 fungerade byggnaden som diskotek och var ett landmärke för många unga. Byggnaden döptes då till Gnägget och namnet har levt kvar. Byggnaden har sedan 1995 fungerat som Forststyrelsens naturinformationscenter Naturum.
Byggnaden är 273 m2 stor och byggd i trä. Byggnaden uppvärms med el. Månadshyran är minst 1 777 €/mån (moms 0 %). I anbudet bör den erbjudna totalhyran €/mån framkomma. Hyrestiden är tidsbunden och omfattar tre år med en option på två tilläggsår. Om hyresgästen är mervärdesskatteskyldig påförs moms, som för tillfället är 24 %. Hyresgästen står för el- och vattenkostnaderna.
Mera information ges av fastighetsbyggmästare Stefan Sarkanen, tfn 019 289 3908 och fastighetschef Catharina Lindström, tfn 019 289 3985.
I anbudet bör bifogas en beskrivning av den tilltänkta verksamhet som ska idkas i byggnaden. Vid val av verksamhetsidkare görs en helhetsbedömning av verksamheten och den erbjuda månadshyran. Denna annons ersätter de tidigare annonserna gällande uthyrning av byggnaden.
Miljöskyddsföreskrifterna är lokala bestämmelser som kompletterar miljöskyddslagen. Målsättningen med föreskrifterna är att med beaktande av de lokala förhållandena: • förebygga förorening av miljön • trygga en hälsosam, trivsam och mångsidig miljö • hindra skadliga verkningar av avfall
Bestämmelserna är bindande för alla som verkar i Raseborg. De gäller såväl invånare som företag/företagare och andra vars verksamhet kan leda till att miljön förorenas. De tillämpas inte på verksamhet som kräver tillstånd, registrering eller anmälan enligt miljöskyddslagen.
Miljö- och byggnadsnämnden godkände föreskrifterna i februari 2021 och de träder i kraft 22.3.2021.
I miljöskyddsföreskrifterna finns bland annat bestämmelser om: • Behandling av avloppsvatten • Tvätt och underhåll av fordon, båtar och maskiner • Tvätt av mattor och textiler • Snöavstjälpningsplatser • Utnyttjande av avfall i markbyggnadsarbeten • Förvaring och hantering av kemikalier • Ur bruk tagna cisterner och besiktning av cisterner • Distributionsställen för flytande bränslen • Jordvärmesystem • Störande buller • Bekämpning av damm och halka • Förebyggande av skadliga effekter av rökgasutsläpp • Djurhållning och spridning av gödsel
Tilläggsinformation: • miljöchef Maria Eriksson, maria.m.eriksson@raseborg.fi, 019-289 2375
Billnäs gamla bruksmiljö, som ligger endast några kilometer från Kustbanan och Karis tågstation är ett av Raseborgs utvecklingsområden.
Vid första anblicken kan Billnäs te sig som en fridfull, sömnig liten by, men i verkligheten vimlar det av liv i den snötäckta idyllen. Cykelleden Banvallen, som öppnade 2019 har lockat folk under senare år – nu kan man lätt hoppa på tåget med sin egen cykel och ta sig från Karis station via Billnäs och Åminnefors bruk ända till Fiskars Bruk. Förutom cyklisterna, anlände också vandringsfiskarna till Billnäs ifjol, efter en paus mer än 60 år. Det blev möjligt tack vare den nybyggda fisktrappan, som underlättar fiskarnas färd förbi det gamla kraftverket, och vidare upp i Svartån.
Under den lugna idyllen vimlar det av liv i Billnäs bruk. BILD: JOHAN LJUNQVIST/MULTIFOTO
Friluftsrutt byggs i bruksområdet – utsiktsplats över fisktrapporna
Ett stort projekt som inleds i år i Billnäs är byggandet av en cirka 2 kilometer lång friluftsrutt runt bruksområdet. Längs rutten kommer det att placeras skyltar som berättar om Billnäs historia, dess byggnader och miljö. Ruttens höjdpunkt är utsiktsplatsen, som ska byggas längst upp på fisktrapporna – där kan man följa den årliga fiskvandringen först upp till Svartån och sedan tillbaka till havet. Observationsdäcket och pontonbron som leder till utsiktsplatsen planeras vara färdiga till sommaren 2021.
Fisktrapporna har redan i sig varit ett stort byggprojekt. Trappan leder förbi kraftverket i Billnäs och möjliggör att fisken igen kan vandra upp till yngelplatserna för lek. Vid en nyss gjord uppföljning av fisktrappans effekter på fiskstammen, kunde man till allas stora glädje se att bland annat laxen hade hittat tillbaka till Svartån. Laxen är viktig, eftersom den lever i symbios med den utrotningshotade flodpärlmusslan, vars larver utvecklas i vandringsfiskens gälar. Nu finns det hopp om av flodpärlmusslan återhämtar sig.
Svartån, som bland annat rinner genom Billnäs, är i sin helhet en värdefull naturdestination som är väl värd även ett långväga besök.
Skiss över den nya utsiktsplatsen. BILD: JS BYGG & DESIGN
Ett centrum för distansarbete
Billnäs bruk har varit en plats för finsk industri och näringsliv i nästan 400 år och är för närvarande ett mycket populärt mötes- och bröllopställe. Snart öppnas det kulturhistoriskt betydelsefulla området för distansarbetare, när Billnäs Bruksbolag tar ett steg i en ny riktning.
– Under pandemin renoverade vi flera nya lokaler för våra gäster. Det är logiskt, att vi under denna föränderliga tid utvecklar nya möjligheter till distansarbete och nya mötesformer. Distansarbete i Billnäs kulturlandskap med ändamålsenliga utrymmen och tjänster kan finnas tillgängliga inom en snar framtid, berättar Olli Muurainen från Billnäs Bruk ab.
Muurainen har också satsat på områdets allmänna trivsel, till exempel genom att plantera ett stort antal japanska körsbärsträd, vars vårblomning alla kan njuta av.
Hem i Billnäs bruk
Fönstrena i den mer än 100 år gamla lägenhetsbyggnaden i rödtegel är stora och bjuder på en fantastisk utsikt över fisktrapporna. För fyra år sedan flyttade Tammerforsborna Jenna och Janne Aronen in i huset på Hammarborg. Paret var på jakt efter ett verkstadsutrymme för sitt företag Wood Mind – helst på en inspirerande, kreativ och naturnära plats. De såg en webbannons och styrde kosan mot Billnäs, och trots att de aldrig tidigare besökt Billnäs, kände de sig genast hemma. De blev stormförtjusta i brukets stämning, och innan de visste ordet av, undertecknade de ett kontrakt och blev Billnäsbor.
– Alla platser som vi hittills sett här i Raseborg har fängslat oss och det finns fortfarande så mycket nytt att utforska, beskriver Janne ivrigt.
Trenden att bosätta sig på landsbygden och bruksmiljöns unika atmosfär, bara en timmes färd med tåg till Helsingfors och Åbo, har gjort Billnäs till en attraktivt alternativ för många som planerar flytt.
– Intresset för Billnäs har ökat och vi kommer att fortsätta investera i tillgänglighet och trivsel i området, säger Raseborgs chef för samhällsteknik Piia Nordström.
Det innebär bland annat att nya tomter planeras, vägnätverket renoveras och friluftsområden vidareutvecklas med tanke på nya och gamla invånare.
Torget, kvällstorget och julmarknaden i Ekenäs har genom avtal med Raseborgs stad tidigare skötts av Ekenäs centrumförening rf. Eftersom centrumföreningen har sagt upp avtalet, har staden sökt en ny samarbetspartner för att trygga en fortsatt torgverksamhet i Ekenäs. Till ny samarbetspartner valdes TomTori som tar över torgverksamheten i Ekenäs från och med 9.2.2021.
– Förändringen föranleder inga åtgärder av de försäljare som har årsplatser, utan allt löper som förut, intygar TomToris Tom Rönnblad.
TomTori har lång erfarenhet av att arrangera torghandel och har bl.a. varit stadens samarbetspartner när det gäller höstmarknaden som årligen arrangeras på marknadsplanen i Ekenäs. Tom Rönnblad har också administrerat torghandeln på Ekenäs torg tidigare via centrumföreningen.
– Vi är glada att vi får en erfaren samarbetspartner som kan ta över torghandeln i Ekenäs på kort varsel. Det är viktigt att torghandeln och verksamheten kring den fungerar smidigt och att torget finns kvar som träffpunkt även i framtiden, säger utvecklingschef Jennifer Gammals.
Tom Rönnblad vill utveckla torgverksamheten och har som tanke att t.ex. hålla ett större torg den första lördagen varje månad.
– Jag önskar likväl gamla som nya torghandlare och kunder hjärtligt välkomna att blåsa mera liv i torgverksamheten på Rådhustorget. Tillsammans gör vi torget till en ännu trivsammare och trevligare handelsplats och ett gemensamt vardagsrum, hälsar Tom Rönnblad från TomTori.
Uppföljning av Åminnefors fiskväg gav goda resultat med ca 2300 vandrande fiskar som använde fiskvägen. Bland dem fanns 10 olika fiskarter vilket betyder att att de olika fiskarna hittar fiskvägen, även de som är inte lika kraftiga simmare klarar sig genom den och en del (vimma) också lekte i den.
Uppföljningsprojektet är Raseborgs stads beställningarbete som utförs av Västra Nylands vatten och miljö LUVY rf:s forskare i enlighet med av fiskerimyndigheten ställda krav. Första året innehöll en hel del testning, omändringar och också vissa tekniska problem. Läs om uppföljningens resultat närmare i rapporten, som publicerats av LUVY rf. Det har också sammanställts en bildbilaga där man kan titta hurdana bilder fiskräknaren har tagit under 2020.
Nylands landskapsstyrelse beslutade vid sitt sammanträde 7.12.2020 (§ 128, § 129, § 130) bestämma med stöd av 201 § i markanvändnings- och bygglagen att den till helheten Nylandsplanen 2050 hörande och av Nylands landskapsfullmäktige 25.8.2020 (§ 20, § 21, § 22) godkända etapplandskapsplanen för Helsingforsregionen, etapplandskapsplanen för östra Nyland och etapplandskapsplanen för västra Nyland träder i kraft innan den har vunnit laga kraft. Nylands förbund och kommunerna har kungjort landskapsstyrelsens beslut i enlighet med 93 § i markanvändnings- och byggförordningen.
Helsingfors förvaltningsdomstol har emellertid i egenskap av besvärsinstans genom handläggningsbeslut fattade 22.1.2021 på basis av de besvär som anförts mot planerna förbjudit verkställigheten av landskapsfullmäktiges ovan nämnda beslut. Verkställighetsförbudet gäller så länge som handläggningen av ärendet pågår. Med andra ord är etapplandskapsplanerna i fråga inte i kraft förrän förvaltningsdomstolen genom egentliga beslut avgör ärendet.
Raseborgs stads projekt Karis-Ekenäs cykelväg har fått statens investeringsstöd 650 000 euro. Projektet är bland med projekten som får stöd via investeringsprogrammet för gång och cykling 2021 som Traficom administrerar.
Projektet
uppskattas till 1,3milj € och det omfattar 5,5 km belyst cykelväg norr om RV25,
från Ekenäsvägen i Karis till Langansböle i Ekenäs.
Projektet omfattar också en underfart som kommer att byggas till Horsbäck. Kodin Tavaratalos farlig korsning stängs och får en ny infart från Ekenäsvägens håll.
Arbetena inleds i
år och blir klara 2022.
Området är nästan helt i privat ägo. Områdets markägare har utan ersättning överlåtit rätten att använda markbottnen till byggande av cykelväg. Det är verkligen unikt och staden tackar varmt alla markägare som bidragit till att cykelförbindelse från Karis till Ekenäs äntligen blir av.
Traficom har utfärdat ett förbud mot att framföra farkost i följande farleder, då farlederna är isbelagda.
Finska viken: Espingskär-Träskö
Traficom utfärdar ett förbud mot att framföra farkost mellan Kalvholmen och Träskön i farleden Espingskär-Träskö under vintersäsongen. Förbudet är i kraft från 20.1.2021 tills det meddelas att förbudet hävs. Förbudet mot att framföra farkost gäller inte sådan användning av farkoster som är nödvändig för utförande av tjänsteuppdrag, sjuktransporter och räddningsåtgärder eller av andra motsvarande orsaker och inte heller försvarsmaktens verksamhet.
Gator på många
ställen är för tillfälle trånga på grund av bilar samt snöhögar som samlats på
körbanan och trottoaren.
Vi påminner alla husägare om att det förbjudet att tömma husgårdarnas snö till gatan. Fastigheterna måste se till att snön transporteras till snötipparna.
Fastighetägaren
uppmanas vänligen se till att fastigheternas snöhögar avlägsnas från gatan samt
från gångbanan.
Avverkningarna förverkligas 2021 – 22 i den takt väderleksförhållandena medger. Förutom dessa kan också andra objekt bli aktuella enligt invånarnas önskemål.
Stadens skogsbruksingenjör Mats Wikström tar gärna emot synpunkter och svarar på frågor per tfn 019-289 3834 eller per e-post: mats.wikstrom(at)raseborg.fi
Stadens skogsinnehav uppgår till sammanlagt ca 4 350 ha. Av denna areal utgör de tätortsnära skogarna 1 065 ha. Med tätortsnära skogar avses både s.k. parkskogar inom detaljplaneområdena som skogar utanför men i omedelbar närhet av tätorterna och som frekvent utnyttjas för rekreation.
All skogsmark utanför detaljplaneområdena är certifierade enligt standarderna för både PEFC och FSC.
Lagstadgade naturskyddsområden finns sammanlagt 90 ha. Med beaktande av lagstadgat skydd, certifieringskriterier och generella hänsynsregler, kan konstateras att över 30 % av all skogbevuxen mark inte påverkas av skogsskötselåtgärder.
Över närskogarna har uppgjorts en skötselplan som du kan bekanta dig med genom länk nedan. Länken tar dig till en digital karta som du kan zooma till önskad storlek. Genom att placera muspekaren på en beståndsfigur och klicka, får du fram uppgifter om skogen just där. Om det inom figurgränsen finns en färgad symbol, kan du öppna en bild från just det skogsområdet.
Hur, var och när rör vi oss? Den nationella resvaneundersökningen kartlägger vår mobilitet hela det kommande året.
Den nationella resvaneundersökningen pågår igen. Undersökningen, som i årtionden regelbundet kartlagt våra mobilitetsvanor, har förnyats och ger oss ännu bättre information om hur aktuella fenomen syns i vår vardag såväl lokalt som nationellt. I år har fler än 90 000 personer bosatta i Finland bjudits in till undersökningen.
Tidtabellerna för Raseborgs interna busstrafik ändras från och med 1.2.2021.
I den nya trafikmodellen har avgångarna inom köptrafiken (busstrafiken som Raseborgs stad köper av trafikföretag) samordnats med tågtidtabellerna i Karis för att resenärerna smidigt ska kunna byta från buss till tåg och tvärtom. Syftet med ändringarna är att göra bytesförbindelserna smidigare, vilket har också önskats särskilt från Pojo- och Fiskarshållet.
Den totala resetiden mellan till exempel Fiskars och Helsingfors kommer i bästa fall att förkortas med nästan en timme, eftersom man inte längre behöver stå och vänta på tåg eller buss. Dessutom kommer det i fortsättningen också att finnas en bytesförbindelse i Karis mellan köptrafiken från Bromarv/Ekenäs och tågen samt mellan Bromarv/Ekenäs och bussarna till Pojo och Fiskars.
Det nya resecentret gör trafiken smidigare och förbättrar fotgängarnas tillgänglighet
Det nya resecentret i Karis öppnades för ett år sedan i december 2019 vilket har gjort kollektivtrafiken smidigare i Raseborg i och med att busstationen flyttade bredvid järnvägsstationen. Dessutom har gångtunneln under bangården förbättrat möjligheterna att byta mellan buss, tåg och taxi samt gjort det lättare för fotgängare att röra sig mellan de olika stadsdelarna i Karis.
Det är nu mycket smidigt att byta mellan buss och tåg när man kan ta sig till bussplattformen och tågperrongen via tunneln. Personer som rör sig med barnvagnar eller stora väskor uppskattar också hissarna, säger Petra Louhimies, informatör vid Raseborgs stad.
Karis resecenter fungerar också som en ypperlig startpunkt för Raseborgs cykelrutter. Från resecentret kan man smidigt cykla till Fiskars längs Banvallen eller välja t.ex. Slottsrutten som går via Raseborgs slott till Ekenäs, säger Raseborgs turistchef Ville Vuorelma.
Målet är att minska koldioxidavtrycket också för trafikens del
Fungerande resekedjor är ett av de viktigaste strategiska målen för kollektivtrafiken både på riksnivå och på EU-nivå.
Muralmålningen vid Karis resecenter heter Resenärerna.
Synkroniseringen av buss- och tågtidtabellerna förbättrar pendlingsmöjligheterna på kustbanan till huvudstadsregionen och till Åbo. Som Hinku-kommun vill Raseborg främja kollektivtrafiken, och kommunen har som mål att ta i bruk gemensamma biljettprodukter för tåg- och busstrafiken.
Smidiga tågförbindelser som främjar pendlingstrafiken stöder Raseborgs stads mål att minska sitt koldioxidavtryck också när det gäller trafiken. Raseborgs stad har anslutit sig till energieffektivitetsavtalet 12.5.2020 genom godkännande av Energimyndigheten och har i och med avtalet förbundit sig att föregå med gott exempel inom främjandet av energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor samt genom att aktivt sprida information om sådan verksamhet och dess resultat. Genom sitt exempel kan staden också bidra till att minska växthusgasutsläppen i Finland, i detta fall genom att möjliggöra och motivera tågtrafiken som ett alternativ till personbil, berättar Raseborgs tekniska direktör Jan Gröndahl.
Det avgår dagligen 12–14 tågturer från Karis till Helsingfors. Det första tåget avgår under vardagar redan kl. 5.44 och det sista avgår från Helsingfors till Karis kl. 23.03 och är framme i Karis 00.20. Tågtrafikens servicenivå är alltså relativt god från Raseborg till både Helsingfors och Åbo.
Städerna längs kustbanan vill att kustbanan repareras
Raseborgs stad arbetar tillsammans med Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå och Hangö för att kustbananan skall repareras och upprätthållas även i framtiden. Kustbanans arbetsgrupp kommunicerar aktivt till beslutsfattare och medier för att lyfta upp frågan. På Rantarata.info kan du läsa mer om vad kustbanan betyder för vår region.
Raseborgs Vatten har
låtit göra upp en generalplan för en förbindelsevattenledning och ett överföringsavlopp
(tryckavlopp) på avsnittet Hangövägen–Snappertuna. Planen har utarbetats av
Sweco Infra & Rail Oy.
Ifall linjen byggs kommer Raseborgs Vattens verksamhetsområde att utvidgas till området för den nya vattenförsörjningslinjen.
Ytterligare upplysningar ges av Raseborgs Vattens driftchef, Guy Westerholm (tfn 019-289 2340), och av projektchef Heikki Pärnä vid Sweco Infra & Rail Oy (tfn 050-316 0156).
Köpmansgatan i Karis, avsnittet mellan Bangatan och Elin Kurcksgatan, blir enkelriktad gata (med Tekniska nämndens beslut 10.11.2020). Ändringsarbetena görs under vecka 47, dvs. fr.o.m. 16.11.2020.
Orsaken till denna ändring är brist på parkeringsplatser. Genom denna ändring, kan till gatans vänstra sida anvisas 8-10 st nya parkeringsplatser.
Mera information ges av Piia Nordström, Raseborg stad tfn 019 289 3852
För Raseborgs stad har ett program för främjande av cykling utarbetats för åren 2020–2025. Projektet ingår i handlingsplanen för år 2020 och det har utarbetats i samarbete med stadens turismtjänster. För projektet har man fått statsunderstöd för mobilitetsstyrning av Traficom. Planen har utarbetats av Ramboll Finland Oy.
Program för främjandet av cykling i Raseborg 2020-2025
Iståndsättningen av avrinningsområdet vid Raseborgs å har kommit i gång på allvar.
På sensommaren användes 1000 m3 sten och grus i två av sidofårorna
för att förhindra erosion från åkrarna, 80 hektar åker behandlades med
jordförbättringsmedel, som minskar på avrinningen från åkrarna. Dessutom
byggdes en damm med sedimenteringsbassäng för att hålla kvar avrinningsvattnet
från skogsområdet, innan det rinner till åkerdikena.
Dessa är de första åtgärder som gjorts enligt åtgärdsplanen för
avrinningsområdet vid Raseborgs å, planen blev färdig hösten 2019 och fokuserar
på en bättre vattenhushållning, samt god markstruktur och växtskick på
åkrarna.
– De första åtgärderna i projektet har lyckats över förväntningarna! För
detta får vi tacka de skickliga entreprenörer, markägare och alla experter som
har hjälpt oss, säger en nöjd Minttu Peuraniemi, som har dragit projektet 2018-2020.
Peuraniemi flyttar under hösten 2020 till nya uppgifter på stadens planläggningsenhet. Projektets färska projektchef Sara Vaskio får
för sin del hoppa på i farten. Saker går i rätt riktning och fart gillar jag,
vi fortsätter att trycka på gasen, skrattar Vaskio.
Det känns som att komma tillbaka till sina hemtrakter, säger Vaskio, som är
uppvuxen i Ingå, gått i skola i Karis och har spenderat somrarna på sin
sommarstuga i Snappertuna. Vaskio är agronom med inriktning på mikrobiologi.
Vaskio har intresserat sig för vattenvård och Österjöns situation och studerar
samtidigt vid Yrkeshögskolan Novia, på den internationella linjen Sustainable
coastal management. Erfarenhet av projektledning har Vaskio från Valio, där hon
jobbade som produktutvecklare.
Vaskio har ett hektiskt år framför sig. Näst i tur står byggandet av en
våtmark i Vallarsvedja och därtill planeras vattenvårdskonstruktioner i
Tranbokärr. Flera dammar och våtmarker för skogsområden planeras att
förverkligas i området runt Idbäcken. Detta sker i samarbete med
Skogscentralen. Spridning av jordförbättringsmedel kommer att fortsätta på
projektområdet, detta för att minska avrinning av näringsämnen från åkermark.
Till Vaskios uppgifter hör också att främja vattenvänligt jordbruk.
Förutom iståndsättandet av avrinningsområdet kommer projektet också i fortsättningen att stöda Raseborgsåns dikningsbolag med att genomföra rensning av huvudfåran. Planbilderna är helt på slutrakan och en naturenlig rensning, med tvåstegsdiken och våtmarker planeras att förverkligas under nästa år, konstaterar dikningsbolagets huvudombudsman Petra Troberg.
Arbetet med att minska näringsbelastningen slutar inte nästa år. Planer har
redan gjorts med tanke på 2022. Projektets första del som finansierades av
miljöministeriet avslutas detta år. För 2021 har projektet har fått
tilläggsfinansiering av NTM centralen. Raseborgs stad har lovat
tilläggsfinansiering för år 2022. Projektet, som leds av miljöbyrån söker
tilläggsfinansieringen.
I projektet Raseborgs å minskas
näringsbelastning som kommer med ån till Finska viken. Projektet leds av
Raseborgs miljöbyrå. Miljöministeriet finansierar projektet till 2020 och
därefter finansieras projektet av NTM centralen. Projektet förverkligar
åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra
status av vattenmiljöer.
Idag har vi öppnat den nyrenoverade lekparken i Formanshagen. Lekparken kan bli ett trevligt utflyktsmål för familjer mer mindre barn, ännu i höst. Du hittar parken här
Ett förslag till skötselplan för stadens skogar i närheten av tätorterna har gjorts upp. Invånarna har nu möjlighet att framföra sina åsikter om planen via en webbenkät.
Så här deltar du: Planen presenteras som en GIS– karttillämpning du hittar här: http://arcg.is/0r1n44. Genom att klicka på en kartfigur får du fram uppgifter om skogsbeståndet på figuren. Förslaget till skötselplan har också en skriftlig del med allmänna målsättningar och skötselprinciper (som hittas här)
Bekanta dig med kartan och skötselprinciperna och framför dina åsikter via webbenkäten. Enkäten är öppen fram till 18.10.2020.
Förslaget till skötselplanen och invånarnas kommentarer kommer till slutlig behandling i tekniska nämnden före årsskiftet.
Ett utkast till Raseborgs miljöskyddsföreskrifter finns nu här. Du kan bekanta dej med utkastet och lämna in kommentarer till miljo@raseborg.fi senast den 2.10.2020.
Kontaktperson: Maria Eriksson Miljöchef Planläggnings- och miljöavdelning maria.m.eriksson(at)raseborg.fi tel. 19 289 2375
Bild: De första laxarna har vandrat upp i Svartån via fiskvägen i Åminnefors.
Det har
varit livligt i fiskvägen i Åminnefors i Svartån och nu har man vid
uppföljningen observerat att även havslaxen har hittat till fiskvägen. En
videokamera, som installerats i fiskvägen, har dokumenterat de första laxarna i
fiskvägen.
Man har
följt med fiskarnas rörelser i Åminnefors fiskväg sedan i maj med hjälp av en
så kallad VAKI-räknare och i slutet av augusti fick man vid sidan om räknaren
även en videokamera för uppföljningen. I maj juni observerade man stor
aktivitet i Åminnefors fiskväg, då VAKI-räknaren registrerade t.o.m. över
hundra uppåt vandrande fiskar per dygn.
Efter en lugnare juli månad ökade trafiken i fiskvägen igen en aning och
i slutet av augusti, då den nya videokameran togs i bruk, har man kunnat
konstatera, att även att även laxar har hittat fiskvägen – det kunde man även
anta redan på basen av de uppgifter som räknaren gav.
”Det var ett gripande ögonblick, att se laxen
på nästan 10 kilogram i all sin prakt lugnt simma förbi videokameran” gläder sig Piia Nordström från Raseborgs stad, som ansvarat för byggandet av
fiskvägarna.
”Det faktum, att laxfiskarna stiger, är den
främsta mätaren på, att projektet lyckats och det är väldigt glädjande att se,
att fiskvägen genast visat att den fungerar” gläder sig stadsstyrelsens ordförande Anders Walls från Raseborgs stad.
Svartåns
fiskväg fungerar och gör det möjligt för vandringsfiskar, åtminstone vimba och
lax, att vandra upp i ån. Uppföljningen fortsätter till slutet av november
detta år. Efter det, att uppföljningen avslutats, klarnar det vilka alla arter,
som har hittat fiskvägen redan under det första året. Den långsiktiga
målsättningen med uppföljningen är, att uppskatta det vandrande beståndet och
dess utveckling. Nu då de stigande fiskarnas mängd helt beror på utplanteringar
och små, är det speciellt viktigt, att kunna uppskatta hur de byggda
fiskvägarna fungerar.
”Att följa med hur de nybyggda fiskvägarna
fungerar, är lika viktigt som det egentliga byggandet”, påminner projektchef Juha-Pekka Vähä från Västra Nylands
vatten och miljö rf, som ansvarat för undersökningarna gällande fiskvägarnas
funktion.
Det är
viktigt, att utvärdera hur fiskvägsinvesteringen lyckats samtidigt, som man
planerar de fortsatta åtgärderna dvs. byggandet av de två översta fiskvägarna. ”Det är också viktigt att veta hur de
förverkligade åtgärderna lyckats även då de gäller att få finansiering för de
följande åtgärderna” konstaterar Jaana
Pönni från LUVY.
Tilläggsuppgifter: Piia Nordström Chef för samhällsteknik piia.nordstrom(at)raseborg.fi 019 2893852
Juha-Pekka Vähä Projektchef Västra Nylands vatten och miljö r.f juha-pekka.vaha(at)luvy.fi 045 7750 7727
Bild: Ett bäckrestaureringstalko i friskt höstväder är en utmärkt motvikt till kontorsarbetet!
Bäckrestaureringstalko
onsdagen 23.9. kl. 17–20 i Brännmalmsbäcken i Sjundeå å. Praktiskt vattenvårdsarbete
utlovas, där musklerna stärks och sinnet piggas upp i trevligt sällskap!
Vad? Vid bäckrestaureringen tillförs
stenar till fåran för att liva upp den och bilda gömställen för öring och
kräftor. Ta med gummistövlar eller vadarstövlar samt kläder som lämpar sig för
utomhusarbete. Talkodeltagarna bjuds på törstsläckande drycker och litet
tilltugg. Egna arbetshandskar rekommenderas.
Var? Mötesplats är Sjundeåvägen 560 (en
skylt berättar när du är framme)
När? Onsdagen 23.9. kl 17–20
För vem? Här är just för dig ett
enastående tillfälle att hjälpa öringarna och kräftorna i Sjundeå å på ett
mycket konkret sätt. Tidigare erfarenhet av bäckrestaureringar behövs inte.
Arbetet leds av sakkunniga på platsen. Det går att komma för en timme eller
fast hela kvällen, allt efter din egen tidtabell.
Anmälan önskas för att underlätta
organiseringen och för att kunna förbereda servering!
På
grund av COVID-19 går det enbart att
försäkra sig om att få lite talkomat genom att anmäla sig i förväg. Provianten
packas i personliga påsar och det finns handdesinficeringsmedel på platsen.
Talkot genomförs med beaktande av skyddsavstånd.
I
Brännmalmsbäcken i Sjundeå centrum genomfördes år 2019 en maskinell
bäckresturering och en talkodag, då en bäckfåra restaurerades och förhållandena
för vattenlevande organismer förbättrades i bäckens allra nedersta lopp nära
Sjundeå ås huvudfåra. Under kommande talkon fortsätter restaureringarna genom
att skapa skyddande platser för öringsyngel genom att utnyttja sten- och
trämaterial. ”Den här lättillgängliga
talkoplatsen lockade rikligt med deltagare i fjol. Vi hoppas att det kommer
ivriga talkodeltagare också i år och att vi kan fortsätta det väl påbörjade
restaureringsarbetet i bäcken och också se öringen föröka sig i bäcken”, säger Joonas
Tammivuori, som förverkligar restaureringar i Sjundeå å vid Västra Nylands
vatten och miljö rf.
Kom
med!
Projektet
Sjundeå å 2030 finansieras år 2020 av kommunerna i området: Vichtis, Lojo, Sjundeå, Ingå och
Kyrkslätt samt Rosk’n Roll Oy Ab, Föreningen Nylands friluftsområden och Västra Nylands
vatten och miljö rf. Miljöministeriet finansierar projektet Sjundeå å 2030 till
50 % av de uppkomna kostnaderna ur programmet för effektiverat vattenskydd
under åren 2020–2022. Läs
mer om Sjundeå å 2030-projektet. http://www.siuntionjoki.fi/
Häststallens miljöbelastning härstammar från många olika källor. Det publicerade informationsmaterialet hjälper hästägarna och stallföretagarna att beakta miljösynvinkeln i stallens vardag.
Inom ramen
för Sjundeå å 2030- och Hiidenvesi restaureringsprojekt, har man under detta år
inlett ett pilotprojekt gällande miljörådgivning för häststall. Syftet med
projektet är, att erbjuda information och lösningar, för att minska
vattendragsbelastningen från stallen samt att främja miljöskyddet.
Som den första åtgärden i projektet har man
publicerat skriftligt informationsmaterial gällande häststallens miljö- och
vattenskydd. Materialet utgörs av den kortare Miljöskydd i häststallen samt
den längre guiden Råd till häststall gällande skötseln
av miljöärenden och tillstånd. Den kortare broschyrens syfte är, att fungera som en intresseväckande
påminnelse, varför det är viktigt att bry sig om hästallens miljöärenden. I den
längre guiden har man gått igenom utöver miljöskyddsinstruktionerna även
häststallens miljölagstiftning och -bestämmelser.
”Häststallen har ett många möjligheter att
påverka sin miljöbelastning, berättar projektets rådgivare Hanna
Keinänen från Västra Nylands vatten och miljö rf.”Speciellt
gödseln och gödselhanteringen är i en central roll med tanke på miljöskyddet,
eftersom de näringsämnen, som finns i hästgödseln, kan åstadkomma såväl goda
som dåliga effekter. Gödseln är å en sidan ett utmärkt jordförbättringsmedel på
åkrarna, men en belastning av miljön utgör en risk ifall gödseln används i för
stora mängder och alltför nära vattendrag. Även t.ex. valet av strö- och
bottenmaterial, avfallshanteringen samt en sakenlig dränering har stor
betydelse för såväl miljön som säkerheten och trivseln”, fortsätter
Keinänen.
Inom projekten förbereder man sig på rådgivning
till de enskilda stallen inom Hiidenvesi sjös och Sjundeå ås
tillrinningsområden och rådgivningen inleds under hösten. I projektet kontaktar
man i första hand per brev de häststall, som ligger nära vattendrag eller på
grundvattenområden och i brevet erbjuder man möjlighet till gratis karterings-
och rådgivningsbesök till stallet. I samband med besöken, är det möjligt att
uppdatera sina uppgifter gällande häststallens lagsstiftning och
miljöskyddsbestämmelser. Dessutom utgör besöket ett bra tillfälle att fråga
efter tips hur man på olika sätt kan beakta alla möjliga miljöärenden och
vattenskyddet på ett stall.
Vattenskyddets
effektiveringsprogram 2019–2023, som startades av miljöministeriet är en
betydande satsning på vattenskyddet: målsättningen är ett gott tillstånd i
Östersjön och inlandsvattnen. Nylands NTM-central finansierar Sjundeå å 2030-
och Hiidenvesi restaureringsprojekt under åren 2020–2022 till 50 % med medel
från vattenskyddets effektiveringsprogram.
Övergångsperioden för förnyandet av otillräckliga
avloppssystem som ligger på känsliga områden upphörde 31.10.2019.
Avloppsvattenprojektets rådgivare hjälper till om systemet ännu inte är sanerat
eller ifall det är oklart om övergångsperioden gäller ifrågavarande situation.
Enligt miljöskyddslagen borde avloppsvattenbehandlingen på
känsliga områden motsvara lagstiftningens grundnivå från och med 31.10.2019.
Grundvatten- och strandområden beräknas vara känsliga områden. Ifall byggnaden
producerar avloppsvatten max 100 m från vattendrag eller hav eller är beläget
på grundvattenområde hör fastigheten i fråga till övergångsperioden. Det är bra
att notera att städernas och kommunernas miljöskyddsföreskrifter tar i
beaktande lokala förhållanden och kan ha strängare begränsningar gällande
miljöskyddslagstiftningen på känsliga områden. Dessutom kan vattentoaletter
vara förbjudna på strandområden. Utanför känsliga områden bör avloppssystemet
förnyas senast då det görs vattensystem, andra större renoveringar eller vissa
korrigerings- eller förändringsarbeten som kräver lov, ex. en ny vattentoalett
byggs, på fastigheten.
Avloppsvatten som uppkommer vid boende innehåller mycket
näringsämnen, organiskt ämne som använder syre samt tarmbakterier. Ett
fungerande avloppssystem minskar hygienskador på boendemiljön och stränderna
samt minskar strändernas övergödning. Ett system som är bra gjort höjer
fastighetens värde och skyddar brunnsvattnet mot förorening. Man behöver inte
bli ensam med tankarna om lämplig behandling av avloppsvatten. ”Denna höst
är ett ypperligt tillfälle att få avgiftsfri och opartisk rådgivning för att
uppdatera avloppssystemet. Det går att beställa karterings- och rådgivningsbesök
till fastigheten av rådgivarna i avloppsvattenprojektet, eller fråga råd på
telefon eller via e-post”, berättar projektkoordinator Virve Ståhl.
Rådgivarnas kontaktuppgifter finns på projektets hemsida www.luvy.fi/sv/projekt/glesbygdens-avloppsvatten/.
På grund av coronasituationen utförs fastighetsbesöken endast utomhus och
rekommendationen om skyddsavstånd samt -utrustning efterföljs. Oberoende av hur
besöket förverkligas gås den nuvarande situationen i avloppsvattenbehandling
igenom, en bedömning av avloppssystemets förnyelsebehov och råd för att
förbättra och underhålla systemet ges under rådgivningstillfället.
Vid vissa situationer i livet kan det vara omöjligt att
förnya avloppssystemet. På områden som är känsliga för förorening har
fastighetsägaren möjlighet att ansöka om undantag av behandlingskraven för
hushållsvatten. Kommunens miljöskyddsmyndighet kan bevilja undantag för högst
fem år åt gången på basen av ansökan. Undantaget kan beviljas enligt
livssituationen och man kan fortfarande ansöka om undantaget trots att det är
en tid sedan övergångsperioden upphörde gälla. Blanketten för ansökan om
undantag med dess bilagor finns på www.luvy.fi/sv/projekt/glesbygdens-avloppsvatten/blanketter.
Fastigheter som är befriade från förnyelsen på basen av åldersundantaget är de
fastigheter vars ägare är födda före 9.3.1943 och är fastbosatta på fastigheten.
Åldersundantaget gäller alltså inte fritidsbosättning.
Glesbygdens avloppsvattenprojekt i västra-Nyland är en
fortsättning på LINKKI-projektet som fungerade under åren 2009–2019 och vars
målsättning var att främja avloppsvattenhanteringen på glesbygden i samarbete
med kommunerna. I finansieringen av glesbygdens avloppsvattenprojekt deltar
områdets åtta kommuner: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg,
Sjundeå och Vichtis. Projektet anslöts till strategin för de västnyländska
kommunernas samarbete kring glesbygdens avloppsvatten åren 2014–2021 och den
koordinerades av Västra Nylands vatten och miljö r.f. Tilläggsinformation om
avloppsrådgivningen på glesbygden finns på projektets hemsidor www.luvy.fi/sv/projekt/glesbygdens-avloppsvatten.
På tisdagen den 4.8 samlades en grupp barn i ledning av Västnyländska kultursamfundets barnkulturkoordinator Pamela Andersson till en idéworkshop där barn fick tycka till om vad de skulle vilja ha i ”världens bästa park i min hemstad”. Workshoppen arrangerades i samarbete med staden i barnens egna trädgård; Cityträdgården, som är ett av de konkretiserade idéerna från barnens workshop i Fokus-huset förra året. Cityträdgården ligger i hjärtat av Karis på en tomt brevid den gamla brandstationen. Från stadens sida deltog representanter från stadens planläggning och kulturtjänster för att höra på barnens tankar och idéer.
Mest bra och fantastiska idéer
Barnen som var mellan 7 och 10 år fick lägga sina idéer på en tavla med kategorierna fantastisk, bra, ingen skillnad, tråkig och skrämmande. Mest idéer hamnade i kategorierna fantastisk och bra.
En av favoritidéerna var en ballongmaskin där man trycker på en knapp och så kommer en ballong ut. Man önskade också en lyktstolpe som samtidigt skulle vara en jukebox. Musiken kom också fram i idén om en kombinerad gokartbana som skulle köra till en scen där man kunde sitta och lyssna på musik, och sedan åka vidare. Vattenpark, hoppslott och naturområden med stora träd, solstolar och mycket djur önskades också. Man var lite oroade för att hundar bajsar mycket och då måste man ha tillräckligt med sopkorgar. Man tyckte att det är tråkigt om simhallen skulle vara stängd som under coronavåren. Det är också tråkigt om det finns rostiga gungor eller sandlådor där de bara växer gräs. Man upplevde att jobbiga grannar kan kännas skrämmande.
Barnens idéer sammanställdes och insikterna från workshoppen används i stadens utvecklingsarbete.
Raseborgs stad har i samarbete med Folkhälsan byggt en ny motionspark i Skepparträdgården i Ekenäs som nu är öppen för allmänheten. Parken är en av Finlands största och där finns många redskap för träning som lämpar sig för olika målgrupper, också personer med funktionsnedsättning.
Vi hoppas att parken kommer ge invånare många trevliga motionsstunder! Välkomna!
Över 8 100 karterings- och rådgivningsbesök för glesbygdens avloppsrådgivning har gjorts i de västnyländska kommunerna. Resultaten är samlade i kommunvisa sammanfattningar där de vanligaste avloppssystemen och deras förnyelsebehov, fastigheternas vattenförsörjning, användningen av objekten och hur de ligger i förhållande till känsliga områden är genomgångna.
Avloppsvattenprojektet LINKKI i Västra-Nyland strävade under åren 2009–2019 till att främja behandlingen av avloppsvatten i samarbete med kommunerna. I avloppsvattenprojektet deltog områdets 8 kommuner: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Projektet finansierades även av Nylands NTM-central. Projektet anslöts till strategin för de västnyländska kommunernas samarbete kring glesbygdens avloppsvatten åren 2014–2021 och den nationella avloppsrådgivningen. Huvudsyftet för arbetet i glesbygdens avloppsrådgivning har från första början varit fastighetsvisa karterings- och rådgivningsbesök där det på plats gås igenom avloppsvattenhanteringen på fastigheten och där rådgivning om lagstiftning samt möjliga kommunala miljöskyddsföreskrifter ges. Under LINKKI-projektet gjordes fastighetsvisa besök till över 8 100 fastigheter och i dessa karterades avloppshanteringens situation för cirka 8 800 objekt.
Karterings- och rådgivningsbesök förverkligades i huvudsakligen på känsliga strand- och grundvattenområden samt på tätt bebyggda glesbygdsområden. Rådgivningsområden valdes årligen ut med kommunerna. Antalet förverkligade besök i kommunerna varierade mellan 1 851 och 456 stycken. Förnyelsebehovet av avloppssystemen varierade märkbart mellan områden och användningen av byggnaden, dess vattenförsörjning och ålder inverkade på detta. I sin helhet uppfyllde cirka 34 % av avloppssystemen i Västra-Nyland inte lagstiftningens krav under karteringstidpunkten enligt de gjorda karteringarna. Däremot utgjorde objekt där det uppstår små mängder vatten, som traditionella sommarstugor och objekt med enkel vattenutrustning, över en fjärdedel, dvs. 28 %. ”Resultaten av sammanfattningarna är intressanta och det finns stora skillnader mellan kommunerna. Skillnaden i förnyelsebehovet korrelerar starkt med användningsändamålet för objekten. På områden med stugmajoritet är andelen objekt med små mängder avloppsvatten ofta stor. Eftersom stränderna i västra-Nyland ofta har en majoritet med fritidsbostäder och rådgivning har koncentrerats även på dessa för miljön känsliga områden framhävs andelen objekt med små mängder vatten i karteringsmaterialet.” berättar rådgivaren Hanna Keinänen i avloppsvattenprojektet.
Under året 2020 fortsätter glesbygdens avloppsrådgivning i Västra-Nyland och det finansieras av kommunerna. Fastighetsägarna på glesbygden kan kontakta rådgivarna i projektet via telefon eller på e-post och vid behov görs även karterings- och rådgivningsbesök på plats. Rådgivarnas kontaktuppgifter samt rådgivningsområden för sommaren 2020 finns på hemsidan för glesbygdens avloppsvattenprojektet (https://www.luvy.fi/sv/projekt/glesbygdens-avloppsvatten/).
Under juni och juli månad utfördes i Jomalvik kanal i Raseborg undersökningar genom ramning och ekolod. Mätningarna utfördes med hjälp av mätningsfartyg och drönare. Trafikledsverkets djupmätningar i kanalen har avslutats och orsakar inte längre störningar för båttrafiken. På basis av resultaten har kanalen inte blivit grundare och den kan användas som förut.
Mördarsniglar, eller spansk skogssnigel, finns det ovanligt gott om i år. Det mest miljövänliga sättet att bekämpa dem är att samla in och avliva dem för hand. Det kan bli väldigt jobbigt för enskilda personer, så därför skulle det vara viktigt att så många som möjligt av oss plockar sniglar!
Ett infoblad på svenska finns nu att ladda ner längst nere på sidan Naturskydd.
Soldäcket förenar Simmis och Knipans badstrand i Ekenäs. Vi hoppas att invånare och turister kan njuta av många soliga dagar där. Simövervakarna är på plats alla dagar mellan kl 11-18. Välkomna!
Koronaepidemin har ändrat på finländarnas resebeteende och vi tror att stug- och naturliv kommer att höra till mångas semesterplaner för i år. Hyresstugor finns det inte i överflöd av, och därför vill vi kartlägga intresset för privatpersoner att hyra ut sina sommarstugor under den tiden de inte används.
Skulle du vara intresserad av att tjäna pengar på din stuga då inte är där, eller är du rädd för allt det extra jobbet du tror detta skulle medföra? Enkäten kan besvaras anonymt, eller så väljer du att lämna dina kontaktuppgifter så tar vi kontakt och diskuterar mera. Det tar under 5 minuter att svara på enkäten.
Först i tur står byggande av erosionsskydd i Grabbacka, samt spridning av jordförbättringsfiber i Sona. Erosionsskydd består av en rad bottendammar eller så kallade kaskadutskov i en naturskön och meanderande vattenfåra. Bottendammarna ska minska vattnets flödeshastighet i vattenfåran och därmed minska erosion vid vattenfårans kanter. Likadana konstruktioner byggs senare på sommaren även vid en vattenfåra som rinner från Malmkullahållet till Raseborgs å.
Näringsfiber spids vid Raseborgs å.
Jordförbättringsfiber
sprids på åkerskiften för att förbättra jordens förmåga att hålla vatten och
för att öka den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Jordförbättringsfiber har
konstaterats förbättra åkerns förmåga att effektivt hålla fast fosfor under
flera år. Detta tack vare att man tillsätter organiskt material till åkermarken.
Fibern är en biprodukt från skogsindustrin och den är behandlad så att den är
trygg att använda som jordförbättringsmedel.
– Behandling av
åkrar med träfiber är en fortsättning på experiment som gjordes ifjol, påminner
projektchef Minttu Peuraniemi. Då behandlade vi åkrarna med gips och
strukturkalk, som också är jordförbättringsmedel med vattenvårdseffekt.
Erfarenheterna har varit positiva hittills.
På arbetsschema
för sommaren finns även byggande av en reglerdamm, en så kallad rördamm, vid
Sona. Dammen skall fördröja regnvatten i skogsområdena före vattnet hamnar i
åkerdiken. Med dessa åtgärder verkställs åtgärdsplanen för minskande av
näringsbelastningen på Raseborgs ås avrinningsområde. Planen färdigställdes
förra hösten. Centrala frågor i planen är en bättre vattenhushållning samt bra
struktur och växtskick på åkrarna.
– Åtgärder som
görs på avrinnigsområdet stöder utmärkt grundtorrläggningsprojektet vid
huvudfåran, eftersom de håller kvar vatten i bäckarna och längre upp på
avrinningsområdet. Flödesläget vid Raseborgsåns huvudfåra underlättas då allt
regnvatten inte störtar dit på en gång och orsakar översvämning på åkrarna, förklarar
specialplanerare Harri Aulaskari på Nylands NTM-central, som har varit aktivt
med i planeringsarbetet.
Rensningsplanering
av Raseborgs ås huvudfåra, som utarbetas i samarbete med projektet och
Raseborgs ås dikningsbolag, är på slutrakan. Coronapandemin har fördröjt bearbetning
av planen och förhindrat dikningsbolagets sammaträde. – Planbilderna visar
tydligt hur områdets översvämningsläge kommer att förbättras efter den
naturenliga rensningen, glädjer sig dikningsbolagets huvudombudsman Petra
Troberg. Jag tror att vi framskrider till konkurrensutsättning av arbetena
under sommaren.
Syftet med
projektet Raseborgs å är att minska näringsbelastning som ån för med sig till
Landbofjärden. – Projektets start har präglats av omfattande utrednings- och
planeringsarbeten, äntligen kan vi börja bygga, påpekar den nöjda projektchefen
Peuraniemi. Projektperioden som miljöministeriet finansierar tar slut vid
slutet av 2020, men Raseborgs stad har förbundit sig att förlänga projektet med
två år, d.v.s. ända till slutet av år 2022. Miljöbyrån har anhållit om
tilläggsfinansiering för ett fortsatt projekt från Nylands NTM-central.
Finansieringsbeslut förväntas inom kort.
I Karis framskrider Bangatans gatubyggnad och nu byggs de två upphöjda korsningar och övergångsställen, den ena blir vid Villa Haga (kommande Forsströmsgatan) och den andra vid Köpmansgatan.
Övergångsställen byggs etappvis så att bara en körfil är i bruk. Trafiken dirigeras först till södra körfilen medan man bygger den norra sidan. Köpmansgatans korsning och vägen mellan Villa Haga och Kotipizza är stängda. När norra sidan är byggt, byggs den södra sidan av vägen.
Stadsstyrelsen har beslutat att ta i bruk den ett år långa optionen för
byabusstrafiken. Optionen gäller tiden 1.7.2020–30.6.2021. Byabussförsöket
inleddes i augusti ifjol. Ifjol fick staden statligt stöd som täckte cirka 50
procent av kostnaderna för byabussen. Man utgår från att stöd beviljas även i
fortsättningen, eftersom försöket har ansetts vara innovativt och nyttigt.
Byabussen har fått mycket positiv respons från resenärerna. Raseborgs stad
ämnar i fortsättningen effektivera marknadsföringen av servicen för att få
flera kunder till byabussen – också bland sommarinvånarna.
Stadsstyrelsen har också fattat beslut om reducerad sommartrafik på
grund av coronaviruset för tiden 14.5–14.8.2020. Bussarna trafikerar vardagar
på följande rutter: Bromarv-Tenala-Ekenäs-Karis-Svartå och
Antskog-Pojo-Karis-Ekenäs. Efter anbudsförfarande valdes Hangö Trafik, Friman
& Co som trafikant.
I bussarna duger förutom enkelbiljett även Raseborgs stadsbiljett som resebiljett.
Svartåns två första fiskevägar har öppnats och tagits i bruk den 4.5.2020 (pga rådande situation, utan publik) och fiskarna kan nu äntligen vandra och söka nya boplatser i Svartån upp till Åkerfors. Se videorna nedan!
Till början görs nu först mätningar i båda fiskvägen och studeras hur
fiskvägarna beter sig hydrauliskt i olika strömningssituationer.
Åminnefors fiskeväg får nu en fiskräknare och senare därtill videokamera
och de testas så att båda fungerar bra när vandringsäsongen påbörjar i september.
Målet är att kunna räkna fiskarnas antal och art. Västra Nylands Vatten och
Miljö LUVY rf ansvarar för uppföljningsverksamheten och samarbetar i detta med
Kymijoen vesi- ja ympäristötutkimus Oy. Kymmeneälvens sakkunniga hämtar till Svartån
erfarenheter och metoder som har testats i Kymmeneälvens fiskuppföljningsprojekt.
Fiskvägarnas hydraulik studeras av Kala- ja vesistötutkimus Oy och Luode
Consulting Oy.
”Svartåns vatten är tidvis grumligt vilket förorsakar viss osäkerhet till
räkningsmetoder och tolkning av fiskarnas art från videofilmen kan vara en utmaning”,
påminner Jaana Pönni från LUVY rf. Erfarenheterna från Åminnefors styr
planering av Billnäs uppföljningsmetod, som görs i samarbete med fiskhushållningsmyndigheten
och sakkunniga. Uppföljningen är tänkt påbörjas i full skal 2022.
”Vi mycket att lära oss under de kommande åren. Uppföljning av fiskar som rör
sig i fiskevägarna görs i den omfattningen som myndigheterna rekommenderar och
steg för steg studerar vi metoderna och hur de lämpar sig här. Det kommer att
vara spännande att få de första rapporterna nästa höst, men samtidigt är vi
försiktiga med förväntningarna, vandringsfiskarna har ju varit borta snart 70
år” berättar Piia Nordström från Raseborgs stad.
Bakom projektet står kommunerna i området med ett starkt bidrag. Västra
Nylands Vatten och Miljö rf. sammankallade år 2015 en sammarbetsgrupp för
Laxfisk i Karisåns vattendragsvision, genom vilken bygget av fiskvägarna
finansierats av Raseborgs stad, Lojo stad, Vichtis kommun, Högfors stad och
Loppis kommun, Koskienergia Oy, Sappi Europe /
Kirkniemi, Lojo miljökluster och SSO samt Pojo-Ekenäs och Lojo sjös
fiskeområden. Bygget av fiskvägen har också fått betydande finansiering från
EU:s projekt Freshabit Life IP. Raseborgs stad har fungerat som byggherr i
projektet.
Svartåns fiskvägar fick i egenskap av fiskvägsstrategins spetsprojekt och ett starkt stöd av Jord- och skogsbruksministeriet samt Miljöministeriet samt från Egentliga Finlands NTM-centrals fiskhushållningstjänster och Nylands NTM-central.
Mera information ges av / lisätietoja antavat
Jaana Pönni, Västra Nylands Vatten och Miljö LUVY rf
Juha-Pekka Vähä, Västra Nylands Vatten och Miljö LUVY rf (fiskuppföljningsmetoden)
Piia Nordström, Raseborgs stad
Billnäs fiskväg öppnads 4.5.2020 Åminnefors fiskväg är också nu färdig och öppnades 4.5.2020
Raseborgs stad ämnar bygga en ny motionspark i Skepparträdgården där lekparken är placerad idag. Lekparken på området stängs fr.o.m. 28.4.2020 för att ge utrymme för den nya motionsparken. I motionsparken kommer det att finnas redskap som lämpar sig för dom flesta besökarna.
Under tiden området är stängt rekommenderar Raseborgs stad besökare att använda lekredskapen som finns på Seminarieskolans gård eller Lejonparken som finns på Strandallén vid Stallörsparken.
Raseborgs stad utarbetar som bäst ett utvecklingsprogram för cykling. Programmet utarbetas som ett samprojekt mellan Raseborgs stads tekniska central samt stadens turismtjänster. I projektet utreds förutsättningar för vardagscykling, utvecklingen av cykelvägar och rutter samt cykelturismen i vår stad. Vilka är de viktigaste rutterna för skolbarnen, för de som vill cykla till jobbet eller de som cyklar på fritiden? Behövs det nya cykelvägar eller med vilka andra åtgärder kan vi göra cyklingen mer attraktiv?
Förutom cykling i vardagen inkluderar projektet utvecklingen av cykelturismen i Raseborg. Möjligheterna och förutsättningarna för utvecklingsarbetet är väldigt goda – den 200 km långa Kustrutten lanserades år 2018, Fiskars Trail Bike Center har 60 km av södra Finlands bästa terrängcykelstigar, brukslandskapsrutten Banvallen öppnades ifjol och Raseborgsetappen på den europeiska cykelrutten Eurovelo 10 utvecklas i år.
Delta i enkäten!
För att programmet ska bli så bra som möjligt önskar staden höra invånarnas och turisternas åsikter i frågan. Enkäten är öppen för alla. Svarande behöver inte cykla regelbundet eller ha prövat på cykelturism förut. Vi önskar svar av barn, vuxna, unga och äldre, turister, arbetsfärdscyklister – alltså, av dig!
Enklast svarar man på enkäten via datorn, men man kan även använda en smarttelefon. Enkäten är öppen fram till 10.5.2020. Enkäten finns på: https://app.maptionnaire.com/sv/8496/
Enkäten genomförs av Ramboll Finland Oy på uppdrag av Raseborgs stad.
Raseborgs stad har beviljats statsunderstöd från Traficom för utarbetandet av ett utvecklingsprogram för att främja cykling i Raseborg. Planen skall stå färdig i höst 2020.
Ekenäs skolområdets gatubyggnadsprojekt fortsätter, i år bygger vi om Fleminsgatan på avsnittet Ladugårdsgatan och simhallen. Lättrafikled byggs samt förnyas etappvis Flemingsgatans kommunalteknik tillsammans med Raseborgs Vatten: – Skede 1: Höijersvägens och Flemingsgatans korsning grävs av – Skede 2: Grävning på avsnittet Höijersvägen – Hedvig Sohlbergs gata – Skede 3: Grävning på avsnittet Hedvig Sohlbergs gata – simhallen
Projektet förverkligas i enlighet med gatuplanen för Ekenäs skolområde. Projektet räknas bli färdig i höst.
Byggnadsarbeten kommer att störa trafiken. Flemingsgatan kommer att vara avstängt och omvägar och ersättande trafikarrangemang ordnas.
Entreprenör för projektet är A. Berglund Oy.
Tekniska centralen beklagar störning som projektet eventuellt förorsakar.
Raseborgs stad vill utveckla sommarsäsongens kollektivtrafik även under rådande undantagsförhållanden. För att skapa en så fungerande och bra kollektivtrafik för sommaren som möjligt, utreder vi nu invånarnas användning av kollektivtrafiken speciellt till arbetsresor. Vi hoppas att få era synpunkter gällande rutter och tidtabeller för sommaren 2020. Du kan delta genom att klicka dig vidare till enkäten nedan. Tack för att du hjälper oss att utveckla kollektivtrafiken!
Sköt om vattnet även på fritidsbostaden – Rådgivningen i västra Nyland fortsätter 2020
Avloppsvattenfrågorna
är kanske inte de första i tanken vid första stugbesöket för året. Då
sommarlovet närmar sig lockar inte ett luktande utedass, en trädgård som
svämmar över av tvättvatten eller en obrukbar brunn till ett lättsamt
tidsfördriv. Däremot möjliggör ett fungerande toalett- och avloppssystem både
en trevlig tid på stugan och att närliggande vattendrag hålls i skick eller att
dess tillstånd förbättras. Vattenutrustningen i och förbrukningsgraden av
fritidsbostaden påverkar både behovet av hushållsvatten och behandlingen av
avloppsvattnet.
Kolla in i brunnarna och granska tillståndet av brunnarna för avloppsvattnet och hushållsvattnet före stugan tas i bruk.
Man kan tänka sig att mängden avloppsvatten som bildas är små om det finns en vattenfri toalett (till exempelvis ett utedass) och mängden tvättvatten som uppstår är ungefär lika mycket som man orkar bära med ämbar. Dessa mängder avloppsvatten är så små att de i sig själv inte orsakar någon risk för förorening av miljön. Avloppsvattnet kan då kontrollerbart ledas till jordmånen till exempel via stenöga eller infiltreringsbrunn utan någon behandling. Om stugan får mer vattenutrustning i form av dusch, disk- eller tvättmaskin bör det finnas en tillräcklig behandling av detta gråvatten innan det leds i marken. I flera fall har behandlingen av detta smutsiga vatten blivit otillräckligt då vattenutrustningen har ökat och då bör systemet effektiveras.
På många sommarstugor finns det i dagsläge även en vattentoalett och då är behandlingen av avloppsvattnet mycket viktig. Behovet för behandlingen av avloppsvatten kan då redan jämföras med den i åretruntboende. Det är dock ofta mer utmanande att behandla avloppsvattnet på fritidsbostäder eftersom de används i varierande grad. Det finns en stor uppsättning olika alternativ i behandlingen av avloppsvatten och stugägaren behöver inte bli ensam i ärendet. Stugans avloppssituation kan kollas upp med en avloppsrådgivare. Rådgivarnas kontaktuppgifter finns här.
Kontrollera vattenkvaliteten
Om fastigheten har en egen hushållsvattenbrunn lönar det sig att kontrollera vattenkvaliteten med tre års mellanrum. I flera fall har stugans hushållsvatten aldrig kontrollerats eller det är en lång tid sen senaste kontrollen. På flera ställen undviks även onödig användning av brunnsvatten som hushållsvatten eftersom man inte känner till dess kvalité. Tilläggsinformation om undersökning av vattenbrunnen fås på exempelvis LUVYLab:s sidor och allmän information om brunnars vattenförsörjning på miljöförvaltningens sidor. Många av hushållsvattnets egenskaper är sådana att de inte kan upptäckas med sinnen. Av denna orsak lönar det sig att undersöka vattenkvaliteten med jämna mellanrum.
Det regionala avloppsvattenprojektet fortsätter
Västra Nylands avloppsvattenprojekt är en fortsättning av LINKKI-projektet, som under åren 2009–2019 strävade till att främja behandlingen av avloppsvatten i samarbete med kommunerna. I avloppsvattenprojektets finansiering deltog områdets 8 kommuner: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Projektet anslöts till strategin för de västnyländska kommunernas samarbete kring glesbygdens avloppsvatten åren 2014-2021 och den koordinerades av Västra Nylands vatten och miljö r.f. Tilläggsinformation om avloppsrådgivningen på glesbygden finns på projektets hemsidor.
Har er by problem som ni skulle vilja lösa på ett Smart sätt? Nu har ni möjlighet att bli en Smart By.
Vad är en Smart By?
Smart by är t.ex. en by, en ort, ett samhälle, en kommun eller ett område som gemensamt tar fram lösningar för att möta sina utmaningar och problem. Det kan gälla livskvalitet, levnadsstandard, service eller t.ex. miljön. Nu finns det en chans att med experthjälp lösa utmaningar som ni har i er by.
Fem till sju byar i Svenskfinland och på Åland kommer att väljas ut bland ansökningarna och erbjudas ett servicepaket som finansieras av Landsbygdsnätverksamheten i Seinäjoki.
Så här deltar du
För att delta kan du fylla i detta intresseformulärföre 30.4.2020 och anmäl er med i tävlingen om Finlands smartaste by – en by som tänker klara sig nu och i framtiden.
Vi har redan många finskspråkiga byar med, så nu söker vi speciellt svenskspråkiga byar genom den här tilläggsansökan.
Vårstädning av stadens gator pågår. I Karis startade tvättbilarna idag den 16.3.2020. I Ekenäs inleds arbetet imorgon.
Vänligen önskas att fastighetsägarna skulle sköta om trottoarens vårstädning senast nu under inkommande dagar. Vi skulle också vara tacksamma om bilarna skulle parkeras på egen gård – i stället för gatan – för att göra sopningsbilarnas arbete så smidigt som möjligt.
Finlands miljöcentral, miljöministeriet, Forststyrelsens Naturtjänster,Geologiska forskningscentralen och Naturresursinstitutet informerar;
Information om 87 ekologiskt betydelsefulla marina undervattensområden vid den finska kusten har nu för första gången sammanställts. Områdena, som sträcker sig från Finska viken till Bottenviken, är viktiga särskilt för mångfalden av arter och naturtyper och för den hotade och unika natur som finns där. Även områden med rik geologisk mångfald och områden i naturtillstånd finns med.
Finlands ekologiskt betydelsefulla marina undervattensmiljöer (EMMA) har beskrivits i samarbete med ett stort antal havsmiljöexperter, baserat på omfattande mängder data och litteratur. Omkring 50 experter från över tio olika organisationer var involverade i arbetet. Målet var att ta fram en beskrivning av de viktigaste undervattensmiljöerna till stöd för havsplaneringen.
Nylands EMMA-områden. Bilden lånad från Finlands miljöcentrals hemsidor.
Raseborgs stad
utarbetar som bäst ett bostadspolitiskt program samt en välfärdsberättelse och
-plan som stadsfullmäktige ska behandla senare i år. Som ett led i processen
vill nu arbetsgrupperna för de två programmen veta vilka faktorer som invånarna
upplever att bidrar till boende, trivsel och välfärd i hemstaden.
Arbetsgrupperna
har därför skapat en enkät där nuläget samt invånarnas önskemål och
framtidsplaner kring boende och trivsel utreds.
Enkäten öppen
till och med 9.3.2020
Enkäten finns tillgänglig på webben via adressen https://link.webropolsurveys.com/S/A8117DC5F14FA26B och är öppen till och med måndagen den 9 mars 2020. Svaren är anonyma och det tar ungefär 5 minuter att fylla i enkäten.
Behöver man hjälp med att fylla i enkäten eller inte har tillgång till internet, kan man alltid vända sig till Raseborgs bibliotek och få hjälp av bibliotekspersonalen.
Under fältsäsongen 2019 nådde LINKKI-projektet genom sina karterings- och rådgivningsbesök totalt 641 fastigheter och 1279 personer i samband med glesbygdens avloppsvattenbehandling. Rådgivningen fortsätter året 2020 finansierat av kommunerna.
År 2019 ordnade LINKKI-projektet en postkortskampanj vars syfte var att påminna och väcka människorna att göra de nödvändiga förnyelserna av sina avloppssystem.
Över 8100 fastigheter i västra Nyland har fått avloppsvattenrådgivning under åren 2009–2019, men 27 000 fastigheter har ännu inte erbjudits rådgivning. Statsbidraget för LINKKI-projektet upphörde 31.10.2019 då övergångsperioden tog slut, men rådgivningsarbetet i västra Nyland fortsätter 2020 finansierat av kommunerna. Det är fortfarande möjligt att fråga råd av projektets rådgivare för glesbygdens avloppsvatten per telefon eller e-post, genom att komma på plats på allmänna tillställningar eller be om ett avgiftsfritt karterings- och rådgivningsbesök. I vissa kommuner fortsätter regionala fastighetsvisa rådgivningsbesök.
Projektet koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf och mera information om glesbygdens avloppsvattenrådgivning finns på projekts sidorna.
Raseborgs stad hyr ut åkerområden i Karis och Pojo för odlingsändamål (jordbrukslega). Intresserade kan lämna in ett anbud för att få odla på dessa åkrar i fem år genom att lämna in ett skriftligt anbud till Mätningsenheten, Raseborgsvägen 37, 10650 Ekenäs, senast den 13 februari 2020 kl. 14.00. Anbuden ska vara slutna och märkta ”Jordbrukslega”.
Prov som togs på fredagen från Ekerö vattentag visar god kvalitet och vattnet fyller nu också kvalitets-rekommendationerna. Kokningsuppmaningen upphör därmed genast.
Extra prov sätts in i februari för att följa upp läget och för att komplettera rutinprovtagningen.
Revideringen av naturvårdslagstiftningen har nu inletts. I det inledande skedet ordnas ett samråd där allmänheten har möjlighet att framföra synpunkter.
Naturvårdslagen är ett av de viktigaste redskapen när det gäller att trygga den biologiska mångfalden i Finland. Lagen stiftades för över 20 år sedan och behöver ses över för att den bättre ska kunna trygga arter, naturtyper och de tjänster som naturen tillhandahåller.
Reformens centrala mål är att främja bevarandet av biologisk mångfald med hjälp av mer välfungerande lagstiftning, att öka acceptansen för naturvård och att effektivisera de administrativa förfarandena. Ett ytterligare mål är att förtydliga naturvårdslagens roll som en del av miljölagstiftningen i stort och att granska naturvårdslagens betydelse när det gäller att begränsa klimatförändringen och främja en anpassning till den.
Fredagen den 24 januari öppnade miljöministeriet en enkät för att kartlägga allmänhetens synpunkter på revideringen av naturvårdslagstiftningen.
Resultaten av enkäten och samråden kommer att utgöra underlag för revideringen av naturvårdslagstiftningen.
Anmälningar om byggande kan från och med 8.11.2019 skötas via MinSkatt allt efter att byggarbetet framskrider. Anmälan skall göras senast före varje byggnadsinspektion. Via MinSkatt kan du även sköta eventuella tilläggsutredningar på ett smidigt sätt. Märk att i och med ändringen är det inte längre möjligt att göra anmälningar om byggande i Lomake.fi.
Observera att du från och med 1.11.2019 inte längre behöver visa upp intyget för byggnadsinspektören i samband med byggnadsinspektionen.
I Karis bibliotek ordnas den 7.1.2020 kl. 18 ett informations- och diskussionstillfälle om det nya Fokusbygget. Vi presenterar nuläget i planeringsprocessen, stadens verksamhet i den kommande byggnaden och resultaten från enkäten gällande biblioteksverksamheten i Raseborg.
Bästa skärgårdsinvånare, -vänner och -turister samt tillfälliga skärgårdsbesökare!
Jag har glädjen att önska dig välkommen att medverka i utvecklingen av skärgården!
Skärgårdsdelegationen har inlett arbetet med att ta fram ett landsomfattande skärgårdsprogram. Programmet skapar riktlinjer för skärgårdsutvecklingen under de kommande åren. De som bor i skärgården, tillbringar tid där och arbetar med skärgårdsfrågor har den bästa uppfattningen om nuläget och utvecklingsbehoven när det gäller att leva i skärgården. Vi i skärgårdsdelegationen vill höra vilka åtgärder det behövs för att göra vardagen smidig i skärgården med tanke på såväl permanentboendet som fritidsboendet.
Skärgården är en unik plats för boende, arbete och fritid. Skärgårdens potential är stor, oavsett om den hänför sig till företagande, natur eller kultur. Utöver potentialen finns det också utmaningar i skärgårdsområdena och därför försöker vi hitta metoder för att bevara skärgårdens livskraft och öka dess attraktivitet. Skärgården i inlandet är annorlunda än vid havet – båda dessa är värdefulla områden och gör den finländska skärgården enastående även internationellt sett. Det nya skärgårdsprogrammet utarbetas så att det beaktar de olika skärgårdsområdenas särdrag, styrkor och utvecklingsbehov.
Det är fint om du hinner svara på en enkät som öppnas via länken nedan. Svarstiden pågår fram till den 19 januari 2020. I slutet av enkäten har du möjlighet att delta i en utlottning.
Jag och hela skärgårdsdelegationen väntar ivrigt på dina idéer och åsikter om utvecklingen av skärgården! Ett stort tack redan på förhand för de värdefulla svaren.
Mer information om den elektroniska enkäten och programmets genomförande
Målet med enkäten Skärgårdens röst är att ta reda på vad de som bor och de som tillbringar sin fritid i skärgården och de som känner till skärgårdsfrågor tänker om nuläget och utvecklingsbehoven när det gäller att leva i skärgården.
Enkäten har att göra med Skärgårdsdelegationens process att ta fram ett landsomfattande skärgårdsprogram. Arbetet fortsätter till våren 2020. Region- och kommunforskningscentret Spatia vid Östra Finlands universitet svarar för programarbetet tillsammans med TK-Eval.
Vi lottar ut ett presentkort på 100 euro bland dem som svarar på enkäten. Vinnaren får själv välja presentkortet (antingen K-gruppen eller S-gruppen). Utlottningen sker i februari 2020 och vinnaren får presentkortet per post.
Enkäten besvaras anonymt och svaren behandlas konfidentiellt. Om du vill delta i utlottningen lämnar du vänligen dina kontaktuppgifter. Kontaktuppgifterna behandlas inte tillsammans med svaren.
Byabussen fortsätter att trafikera, efter nyårsledigheten, från och med den 7.1.2020 fram till den 30.6.2020. Från och med årskiftet 1.1.2020 kommer enkelbiljettens pris att höjas något från 2,50€ till 3,00€.
Ny serviceleverantör
Byabussen är ett pilotprojekt som pågår fram till den 30.6.2020. Byabussen trafikeras av Raseborgs Taxi & buss fram till 17.1.2020 och sedan av Mr. Taxi fr. o. m. 20.1.2020.
Byabussens första försöksperiod tar slut den 31.12.2019. Byabussen har varit omtyckt och fått mycket bra respons under hösten. Vi har också fått många konstruktiva utvecklingsförslag som vi använder som underlag i vidareutvecklingen av servicen.
Byabussen
har fått förlängning
Byabussens
försöksperiod har fått förlängning och kommer att fortsätta trafikera under
2020 från och med den 7.1.2020. Vi vidareutvecklar byabussen på basen av
era önskemål nästa år och återkommer med mer info om det inom kort.
Vi tackar alla resenärer för den gångna hösten och önskar er en god jul och gott nytt år!
Ett nytt resecenter har öppnats i Karis 9.12.2019. Bussarna stannar inte längre på den gamla busstationen i Karis centrum utan har flyttat till busshållplatserna vid resecentret nära järnvägen. Det finns en direkt gångförbindelse mellan resecentret och järnvägsstationen via tunneln och den nya bron.
Resecentret får mer utrustning
Bygget av Karis resecenter fortsätter och utrustningen på platsen kommer att kompletteras med bl.a. vindskydd, bänkar, sopkärl och digitala infoskärmar. Vi beklagar förseningen.
Rördammar,
sedimenteringsbassänger, översvämningsslätter och våtmarker, bland annat sådana
här vattenskyddskonstruktioner behövs för att minska näringsbelastningen som
rinner ut till Landbofjärden med Raseborgsån. Den splitternya åtgärdsplanen räknar
upp ett mångsidigt och täckande urval av åtgärder vars syfte är att minska
näringsbelastningen med 14 % på kort sikt och halvera belastningen i det långa
loppet. För åtgärdsplanen står Projektet Raseborgs å som drivs av Raseborgs
miljöbyrå.
Bild: Mikael Kopra.
Tyngdpunkten för
åtgärdsplanen ligger på att få en bättre vattenhushållning och att förbättra
åkrarnas struktur och växtskick. Konstruktioner som minskar vattnets
flödeshastighet, kvarhållande av toppflöden samt erosionsskydd föreslås
anläggas både vid Raseborgs ås huvudfåra, vid sidobäcken och vid källflöden. Vattenhushållningen
vid källflöden underlättar vattenhushållningen även vid huvudfåran vars åkrar
lider av översvämningarna.
– Åtgärderna som
föreslås i planen hjälper till att hålla vattnet i vattenfåran och översvämningsvattnen
borta från åkrarna, säger Stefan Holmberg glatt. Holmberg hoppas att sådda
odlingsväxter och näringsämnen i fortsättningen skulle hållas kvar på åkrarna,
och inte flyta iväg med översvämningsvattnen till havet där de orsakar
övergödning.
Åtgärdsplanen
lyfter fram även många för odlare bekanta åtgärder för att minska på
belastningen av näringsämnen från jordbruket. Med tanke på vattenskyddet har
optimeringen av fosforgödsling enligt växtens verkliga behov en betydande roll.
Näringsbelastningen kan även effektivt minskas med vintertida växttäcke och
genom odling av fånggrödor.
– Det finns inte
en enskild åtgärd som löser allt utan ett gott slutresultat nås genom ett bra
urval av åtgärder, konstaterar överinspektör Johan Sundberg på Nylands NTM-central,
som också är ordförande för projektet Raseborgs ås styrgrupp. För varje
jordbrukare finns en eller flera åtgärder som redan är i bruk eller som kan
användas effektivare, påpekar Sundberg, och tillägger att planen dessutom
hjälper jordbrukarna att rikta åtgärderna till områden där de är till störst
nytta.
-Tanken bakom
åtgärdsplanen är att ta fram effektiva metoder för att minska
näringsbelastningen på längre sikt, även efter projekttiden, påpekar
projektchef Minttu Peuraniemi. Planen visar att det är fullt möjligt att minska
näringsbelastningen betydligt, men det kräver ett långsiktigt arbete. Raseborgs
stad har nyligen förbundit sig att förlänga projektet med två år, d.v.s. ända
till slutet av år 2022. Miljöbyrån anhåller om tilläggsfinansiering för ett
fortsatt projekt från Nylands NTM-central. Det nuvarande projektet har dock
ännu ett arbetsdrygt år kvar. På arbetslistan för år 2020 står bl.a.
rensningsprojektet i samarbete med dikningsbolaget, förverkligande av vattenskyddskonstruktioner
på avrinningsområdet, en fortsatt behandling av åkrar med jordförbättringsmedel
samt uppföljning av vatten och mark.
Åtgärdsplanen gjordes inom projektet Raseborgs å och den förverkligades i samarbete mellan projektets arbetsgrupp och en konsult. I projektets arbetsgrupp ingick Minttu Peuraniemi, Raseborgs stads miljöinspektör Aapo Ahola, Nylands NTM-centrals specialplanerare Harri Aulaskari samt markägarnas och dikningsbolagets representanter Stefan Holmberg och Torbjörn Nyberg. Konsultfirma var Ramboll Finland Oy; deras arbetsgrupp bestod av vattendragsplaneraren Virve Kupiainen, ledande sakkunnig Pertti Keskitalo samt planeraren Elina Heikkala. Planen är tillgänglig här.
I västra Nyland fortsätter den nuvarande regionbiljetten också efter 1.1.2020. Regionbiljetten gäller i 30 dagar inom Lojo, Vichtis, Ingå, Raseborg och Hangö samt för Högfors som slutdestination, även om biljetten inte säljs till Högforsbor.
Efter 1.1.2020
gäller ovan nämnda biljett i
följande trafikidkares samtliga turer inom Lojo, Vichtis,
Ingå, Raseborg och Hangö:
Vainion Liikenne Oy
Ampers Busstrafik Ab
M.Tervo Oy
Wikströms Busstrafik Ab
Friman & Co, Hangö Trafik
Linjaliikenne Kivistö Oy
TL Raasepori Oy
Taxiline Koskinen Oy
Dessutom gäller biljetten i de av Pohjolan Liikennes turer, som är en del av kommunernas eller NTM-centralen i Nylands köptrafik. På Raseborgsområdet gäller detta turen som avgår på skoldagar kl.16.30, Karis-Ingå-Degerby-Sjundeå kby.
Bygget av Karis nya järnvägsbro framskrider med hissarnas reparation. Hissarna vid järnvägsbron tas ur bruk från och med måndagen den 28.10.2019 kl. 8. Reparationen sker under veckorna 44 till 48 och beräknas vara färdig senast den 2.12.2019. Under reparationen går den framkomliga rutten från och till perrongerna via serviceövergången som finns i Helsingfors ändan av bangården (se bild). Säkerhetspersonal kommer att finnas vid övergångsstället för att övervaka och instruera.
Obs! Reparationen påverkar inte huvudrutten som går via järnvägstunneln.
Mera information ges av:
Jussi Tukeva, arbetschef, NRC Group Finland Oy
tfn 040 863 2232
Jan Gröndahl, Teknisk direktör, Raseborgs stad
tfn 019 289 2550
Välkommen på Raseborgs byaträff till Stämbacken i Pojo måndagen den 28.10.2019 kl.18. Temat för kvällen är byaplanering och utvecklingen av föreningshusen. Piia Hasselberg från Skogby kommer och berättar om sina erfarenheter från deras byaplaneringsprojekt.
Byaträffen arrangeras av Raseborgs stad och Nylands Byar r.f.
Anmäl dig till byaträffen med den elektroniska blanketten senast den 25.10 kl.12, så att vi kan dimensionera serveringen enligt deltagarantalet.
Adress: Hanna Gardbergsvägen 1
Tilläggsinfo:
Anu Nilsson Nylands Byar r.f. tfn 050 5249 189 kylaasiamies@uudenmaankylat.fi
Jennifer Gammals Utvecklingschef Raseborgs stad tfn 019 289 2700 jennifer.gammals@raseborg.fi
Raseborgs byabuss stannar (vid beställning) fr.o.m. 7.10.2019 också vid Ekenäs resecenters hållplats måndagar, tisdagar och torsdagar. Detta efter feedback från resenärerna.
I Ekenäs i Raseborg verkar Finlands enda sanitetskeramikfabrik, Geberit Production Oy. Fabrikens rötter sträcker sig mer än 100 år bakåt i tiden till Arabias porslinsfabrik, som inledde sin verksamhet i Helsingfors år 1873. År 1969 flyttades verksamheten för sanitetskeramik till nya rymligare utrymmen i Ekenäs, och fabriken i Ekenäs firar i år 50 år. Med anledning av detta jubileumsår bidrar vi med blomsterprakt runtom i staden Raseborg.
Geberit Production Oy hoppas detta gläder stadens invånare!
Tackvare detta bidrag har staden kunnat satsa betydligt mer på höstplanteringarna i år. I krukorna i Ekenäs, Karis och Pojo kan man nu beundra vackra dekorationer med bl.a. Calluna, Bärljung, Silvergirland och Hebe.
Fisktrappan i
Svartån i Billnäs är klar. De, som byggt, planerat, finansierat eller på annat
sätt stött fisktrappan, samlades 25.9. för att följa med hur vatten för första
gången släpptes igenom fisktrappan.
”Från
Raseborgs stads sida, är vi glada att det här viktiga projektet nu är i det här
skedet och att vi kan fira ”taklagsfest”. Vi tackar alla som deltagit
i projektet samt särskilt entreprenören och planerarna, det utmanande projektet
är klart” glädjer sig Jan Gröndahl, Raseborgs tekniska chef.
Billnäs
fisktrappa är till typen en sk. bassängtrappa, där fiskarna simmar från ett
trappsteg till ett annat och kan emellanåt vila i bassängerna mellan stegen.
Vid botten av fisktrappan finns ett lager olika stora naturstenar, med vars
hjälp man har försökt göra fisktrappan så lätt som möjligt också för de sämst
simmande fiskarterna och t.ex. kräftdjuren. Den vindlande fisktrappan i Billnäs
ligger på berget nedanför dammen mellan kraftverket och dess dammluckor.
Fisktrappans luckor styrs utgående från vattenstånds- och strömningsdata så,
att flödet i fisktrappan är 0,55 m3/s. Fisktrappan är öppen från maj
till november, så att vandringsfiskens årsrytm följs.
”Då
fiskvägar byggs, blir behovet av att förbättra vattenkvaliteten i ån, och
likaså möjligheterna att återställa områden med lekgrus för laxfisk i
huvudfåran och livsmiljöerna ännu viktigare. Enligt en kartläggning,som gjorts
av Naturresursinstitutet, finns det i huvudfåran 3,5 hektar livsmiljöer, som
lämpar sig för laxyngel och i sidofårorna 3 km bäckmiljö som genast lämpar sig
samt 7 km miljöer, som kan restaureras” påminner Jaana Pönni från Västra
Nylands vatten och miljö rf.
Fiskvägarna
längs Svartån i Åminnefors och Billnäs baserar sig på de vattenlovsplaner som
Maveplan Oy uppgjort år 2015. Då regeringens spetsprojektfinansiering
säkerställts, påbörjades bygget sommaren 2018. Huvudentreprenör var GRK Infra Oy. Dessutom har
ett stort antal underentreprenör deltagit i projektet. Huvudplanerare var Ingenjörsbyrån Ponvia Oy och för fisktrappornas funktionella
planering har Kala- ja Vesitutkimus Oy ansvarat. Svartåns nedersta fiskväg, som
leder förbi Åminnefors kraftverksdamm, blir färdig vid årsskiftet.
Bakom projektet
står kommunerna i området med en stark insats. Västra Nylands vatten och miljö
rf. sammankallade år 2015 en samarbetsgrupp för Laxfisk i Svartåns
vattendragsvision, genom vilken bygget av fiskvägarna finansierats av Raseborgs
stad, Lojo stad, Vichtis kommun, Högfors stad och Loppis kommun, Koskienergia Oy, Sappi Europe / Kirkniemi, Lojo
miljökluster och SSO samt Pojo-Ekenäs och Lojo sjös fiskeområden. Bygget av
fiskvägen har också fått betydande finansiering från EU:s projekt Freshabit
Life IP. Som byggherre för fiskvägarna har Raseborgs stad
fungerat.
Svartåns
fiskvägar fick i egenskap av regeringens spetsprojekt även ett starkt stöd från
jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet. Stödet
från Egentliga Finlands NTM-centrals fiskekonomiska tjänster och Nylands
NTM-central har varit oersättligt och samarbetet med Regionförvaltningsverket
friktionsfritt.
Våren 2020 kan
Svartån igen efter en paus på 65 år öppnas för vandringsfisk. Raseborgs stad
och samarbetsgruppen för Laxfisk i Svartåns vattendragsvision framför redan i
det här skedet ett varmt tack till såväl alla finansiärer som till dem, som på
olika sätt stött projektet i egenskap av sakkunniga.
”I och med att
fiskvägarna i Åminnefors och Billnäs blir färdiga vänder sig tankarna mot åns
övre lopp, där Åkerfors blivande naturenliga fiskväg och den byggnadstekniskt
utmanande Svartå forsen väntar. Förberedelserna för det nya projektet är redan
i gång, men finansieringen för fortsättningen är ännu öppen” konstaterar Piia
Nordström, ansvarig gatuchef vid Raseborgs stad, om de fortsatta planerna.
Tilläggsuppgifter:
Jaana Pönni Västra Nylands vatten och miljö rf tel. 050 575 1738
Bygget av Karis nya järnvägsbro har framskridit och kommande torsdag den 26.9.2019 öppnas bron för lättrafik. På grund av bl.a. hissarbeten, är en del av bron fortfarande byggplatsområde. Hissarna kommer att tas ur bruk (om detta informeras ännu skilt när hissleveratörens tidtabeller klara). eEreprenören ansvarar för tillfälliga arrangemang på stationsområdet.
Den tillfälliga brons rivning påbörjas vecka 40.
Entreprenaden räknas bli färdig i slutet av november 2019.
Mera information ges av:
Jussi Tukeva, arbetschef, NRC Group Finland Oy tfn. 040 8632232
Piia Nordström, ansvarig gatuchef, Raseborgs stad tfn 019 289 3852
En
invånarenkät i anslutning till trafiksäkerhetsplanen för Raseborg genomfördes
under våren 2019 och samlade nationellt sett i förhållande till invånarantalet
rekordmånga röster, 1250 st. Parallellt med enkätsvaren har
trafikolycksstatistiken analyserats och likheter med de teman som framkom i
invånarenkäten upptäckts.
Sett ur
ett helhetsperspektiv har trafikolyckor med personskador eller dödsfall som
följd minskat avsevärt i Raseborg under de senaste tio åren. Från
trafiksäkerhetsplanens utgångsläge år 2010 har antalet offer sjunkit från i
medeltal sammanlagt 48 döda eller skadade per år till 33 per år, alltså en
förändring på -31 %.
De höga
hastigheterna är som väntat det största temat både som olycksorsak och som
orosmoment. Ett annat orosmoment som framträder ur statistiken är olyckor där
ungdomar är inblandade. Olycksstatistiken för 15–24-åriga raseborgare och
särskilt moped- och motorcykelolyckorna bland de yngsta i åldersgruppen är
oroväckande, eftersom 33 % av alla olycksoffer tillhör denna åldersgrupp
samtidigt som åldersgruppen endast representerar 10 % av befolkningen. Detta
avviker från situationen nationellt.
Det
tredje stora temat är riksväg 25. RV25 är såväl en del av det nationella
stomnätet som en farled för intern trafik i Raseborg och är naturligt
framträdande både på grund av otrygga korsningar och det kraftigt ökade antalet
älgdjursolyckor. I anslutning till samma trafikkorridor framträder
Hangö–Hyvinge-banans plankorsningar tyvärr också i olycksstatistiken.
Också
olyckornas ekonomiska verkningar har bedömts. Allt som allt orsakar
trafikolyckorna i Raseborg kostnader på 3,3 miljoner euro per år för samhället,
främst kostnader som uppkommer via social- och hälsovården.
I
invånarenkäten och olycksstatistiken framträder alltså vissa tydliga teman som
kommer att styra arbetet i fortsättningen. Exempelvis körhastigheterna i olika
omgivningar och ouppmärksamhet i tätorts- och korsningsområden lyfts fram.
Arbetsgruppen som förbereder trafiksäkerhetsplanen har i augusti 2019 utfört en
inspektion, under vilken man har granskat tiotals objekt som invånarna lyft
fram. Arbetet med planen fortsätter hösten 2019.
Totalt 300 ton
gips och strukturkalk sprids och bearbetas i odlingsmarker vid Raseborgs ås
avrinningsområde under den inkommande hösten. Syftet är att minska näringsbelastningen
som kommer från åkrarna till ån. 70 hektar åkermark som odlas av fem olika odlare
är med i behandlingen. Behandlingen är en del av Projektet Raseborgs å, som
leds av Raseborgs stads miljöbyrå.
Strukturkalk sprids. Foto: Johnny Wickström.
Gips och
strukturkalk förbättrar lermarkers struktur och förhindrar urlakning av fosfor
från åkern till vattendraget. Jordens kornstruktur blir uthålligare, åkern
håller bättre emot igenslamning och ytavrinning av fosfor minskar. Gipsen har
visat sig ha en förmåga att minska urlakning av fosfor
och fasta partiklar t.o.m. med 50 % direkt efter behandlingen. Erfarenheterna av
strukturkalk är motsvarande. Gips har använts flitigt som vattenvårdsmetod
bl.a. vid Savijoki och vid Vanda å. Planer på att använda gips i en större
skala vid Skärgårdshavets tillrinningsområde framskrider som bäst.
Strukturkalken är däremot mera känt i Sverige, var man kan få miljöstöd då man
behandlar åkrarna med strukturkalk.
– Vi vill på en
lokal nivå demonstrera användning och effekt av dessa relativt nya jordförbättringsmedel
som har en vattenvårdsinverkan, berättar Minttu Peuraniemi, projektchef för
projektet Raseborgs å. Det är otroligt glädjande att alla odlare på vårt
pilotområde år med i testning av medel!
– Gips och
strukturkalk förbättrar markens växtskick, vilket gör medlen attraktiva för
bonden, påpekar odlaren Mårten Holmberg. Vattenvårdseffekten är en fördel,
eftersom även markägarna önskar att Raseborgs å skulle må bättre, tillägger han.
Av de
åkerskiften som Holmberg odlar, kommer en dela att behandlas med gips och en
del med strukturkalk, enligt skiftets behov. Jordmånsexperten Janne Heikkinen
från Vilkku-projektet har bedömt behovet. Enligt Heikkinen är det viktigt att
välja medel utgående från markens egenskaper. Strukturkalk höjer jordens pH och
passar särskilt bra för sura jordar. För åkrar som redan har tillräckligt högt
pH lämpar sig gips bättre. Båda fungerar som kalsiumgödsel, gips fungerar även
som svavelgödsel.
– Det finns
också begränsningar i användningen av jordförbättringsmedel, tillägger
Heikkinen. Gips lämpar sig inte för åkrar som finns på tillrinningsområdet för
en sjö, inte heller på grundvattenområden. I eko-odling får man inte använda
strukturkalk eller gips, om inte det är frågan om naturgips. Åkern skall även
ha en väl fungerande vattenhushållning för att det skall löna sig att behandla den
med jordförbättringsmedel.
Strukturkalk bearbetas i marken. Foto: Johnny Wickström.
De åkrar som
behandlas nu ligger invid en av Raseborgsåns sidofåror, vid Kvarnbäcken i
Konungsböle. De lämpar sig bra för jordförbättringsmedel eftersom fåran inte
svämmar över. Huvudfåran är däremot känslig för översvämning, vilket gör att fasta
partiklar och näringsämnen i samband med regn och snösmältning spolas från
åkrarna till ån. Den gemensamma önskan mellan Projektet Raseborgs å och
markägarna är att hålla vattnet i fåran och näringsämnena på åkrarna. Arbetet
för en förbättrad vattenhushållning har framskridit till planeringsskedet.
När översvämningsproblemet
löses, kan man ta i bruk flera andra av vattenvårdsåtgärder. Redan nu håller
många odlare sina åkrar gröna under vintern och åkrarna gödslas bara enligt
behovet. Med hjälp av gips och strukturkalk kan man effektivera åkrarnas vattenhushållning
och minska näringsurlakningen. Det finns mycket potential för fortsatt
användning av jordförbättringsmedel vid Raseborgs å, eftersom det finns cirka
17 km2 lerig åkermark på åns avrinningsområde.
Tekniska centralen har tagit ibruk två mobila hastighetstavlor. Syfte med tavlorna är att få bilisterna bättre uppmärksamma hastighetsbegränsningen – tavlan ger respons vid överhastighet.
Tavlorna kommer
att placeras på platser, där det kommit respons om överhastigheter samt
trafiksäkerhetsmässigt viktiga platser så som nära skolor och daghem.
Vi tar också
emot förslag gällande platser, där hastighetstavlorna skulle kunna vara till
nytta. Tavlornas tagits ibruk nu på Bangatans bygge i Karis och på
Raseborgsvägen i Ekenäs.
Broreparationen
inleds 12.8.2019 och beräknas vara färdig i början av oktober 2019. Under denna
tid är den fria höjden under bron endast 1.5 meter. När arbetet är färdigt
återgår den fria höjden igen till 3.1 m. Arbetena utförs av Destia Oy.
Raseborgs stad erbjuder sina invånare en möjlighet till att anlita byabussen för att ta sig till och från hemmet till Karis eller Ekenäs centrum beroende på var i Raseborg man bor. Det är frågan om ett försök från augusti till årets slut och beroende på hur byabussen som serviceform tas emot görs beslut om att eventuellt fortsätta med verksamheten.
Byabussens service skiljer sig från linjetrafiken så att passagerarna avhämtas från sin hemdörr. Tiden för att uträtta ärenden i centrum är ca två timmar mellan kl. 11 och 13, varefter byabussen kör sina kunder hem igen. De exakta rutterna planeras efter att bokningstiden gått ut och de hjälpbehov passagerarna önskat beaktas. Passagerarna informeras om ungefärlig upphämtningstid i samband med bokningen och cirka tio minuter innan avhämtningen antingen per sms eller per telefon.
Byabussen kör dagligen på förutbestämda områden. Bokning sker senast klockan 15 vardagen innan per telefon 019 289 2533 eller elektroniskt på adressen byabuss.raseborg.fi. Telefontid är kl. 12-15 mån-fre. Måndagar kör byabussen på Bromarv-Tenala-området, tisdagar i byarna väster om Ekenäs och torsdagar på Skåldö-Snappertuna – området. Från dessa områden körs passagerarna till Ekenäs centrum. Till Karis centrum kommer man på onsdagar från PojoFiskars-området och på fredagar från Karis-Svartå-området.
Vi hoppas att kommuninvånarna aktivt använder sig av byabussen. Den modell vi nu har skapat kommer att utvärderas kontinuerligt och vid behov görs behövliga justeringar. Byabussen trafikeras av Raseborgs Taxi & Buss och biljettpriset är 2,50 €/enkelresa.
Närmare information om byabussen och exakt karta över de olika områdena finns på stadens hemsida byabuss.raseborg.fi eller ges via numret 019-289 2533.
Raseborgs
stad tar i bruk en ny periodbiljett från 15.8.2019. Biljetten berättigar till
obegränsad användning inom Raseborgs gränser under 30 dagar. Biljetten är
servicesedelbaserad och har ett värde på 125 euro. Resenären betalar 60 euro
och servicesedelns andel är 65 euro. Biljetten ersätter den nuvarande
stadsbiljetten. Följande trafikanter accepterar den nya
stadsbiljetten: Ampers Busstrafik AB, Hangö Trafik Friman & Co, Wikströms
Busstrafik Ab och Vainion Liikenne Oy.
Den som redan har den tidigare stadsbiljetten kan använda den till periodens slut. Ibruktagandet av den nya biljetten kräver ett första besök på Matkahuoltos betjäningspunkt i Malmkulla, Karis. Nya användare behöver ett hemortsintyg från Raseborgs stad för att få biljetten, men inget betyg behövs vid kortbytet. Efter att biljetten har aktiverats kan nya laddningar göras på R-kioskerna.
Även invånare i kranskommunerna kan köpa
periodbiljetter via HSL-appen
HRT har ingått ett
avtal med flera kranskommuner i Helsingforsregionen. Enligt avtalet får
invånare i kranskommunerna köpa HRT-områdets biljetter till samma pris som
personer som är fast bosatta i HRT-området. Biljetter kan köpas för alla HRT:s
zoner ABCD.
Tills vidare har
det varit möjligt att köpa periodbiljetter endast med HRT-kortet men nu kan man
köpa biljetten även via HSL-appen. Invånare i kranskommunerna kan köpa
30-dagarsbiljetter för vuxna i appen. Betalkortet debiteras i samband med
biljettköp.
Avtalet gäller med
Hangö, Hausjärvi, Ingå, Högfors, Lojo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Borgå,
Pukkila, Raseborg och Vichtis. Avtalet gäller även med Träskända men invånare i
Träskända kan inte köpa alla biljetter och de kan inte ännu köpa biljetter via
appen.
HSL-appen kan
laddas ner gratis till Android- och iPhone-telefoner från App Store eller
Google Play. Appen fungerar i Android- och iPhone-telefoner som har Android 5.0
eller iOS 9.0 eller senare.
Nu kan ni ta er ut på en parkpromenad i Ekenäs centrum! Vi har skapat en promenadrutt som slingrar sig fram längs grönskande parker och stränder i gamla stan i Ekenäs. På vägen kan du beundra stadens planteringar samt sommarblommor i kruka och rabatt. Från promenadrutten kan man även göra avstickare till kyrkan, museet och biblioteket.
Sköna stunder i sommarvärmen önskar vi på Raseborgs stad????
Kartan över rutten hittas på kartställningar längs med rutten.Parkpromenaden går längs stranden och genom parker i Ekenäs.
Raseborgs stad utför kommunaltekniska arbeten på Bangatan i Karis under de kommande månaderna.
Trafikarrangemangen kommer att justeras enligt behov under arbetets gång. Vi strävar till att man inte skulle behöva stänga Bangatan helt och hållet, utan att trafiken skulle få löpa så normalt som möjligt trots byggarbetet.
Vi ber trafikanter att vara uppmärksamma och tackar för ett gott samarbete!
Trots det ostadiga vädret kom flera odlare till Jordmånsdagen i Gårdskulla i Sjundeå den 27.6. Tillsammans med Finlands bästa experter bekantade man sig med jordmånens hemligheter.
Förmiddagen bestod av föreläsningar. Janne Heikkinen som är projektansvarig i VILKKU projektet redogjorde åhörare för markförbättringsämnen som gips och strukturkalk samt deras egenskaper och skillnader. Forskaren Pasi Valkama i Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingfors regionen rf presenterade i sin tur resultat efter en långtidsstudie i jordbrukets effekter i vattendragen. Betydelsen av växttäcket under vintertid i reducering av belastningen kom fram i resultaten. Juuso Joona utbildar odlare i Carbon Action projektet och han ledde åhörare intill kolodlingens värld samt berättade om jordbrukets enorma potential i kontroll av klimatförändring. ”Under årtionden och århundrade har kol frigjorts från jordmånen till följd av människans påverkan. Genom att förbättra växtförmågan i jordmånen kan odlaren binda kol tillbaka till jordmånen och därmed sakta ner klimatförändringen och anpassa sig till det. Samtidigt kan man höja skördenivån” berättade Joona.
På eftermiddagen gav deltagare sig ut på åker för att söka konkreta svar på utmaningar i skötsel av jordmån. På åkerkanten bekantade man sig med traktorns däcktryck, som ofta är för höga och förorsakar därmed förtätning av marken. ”Med värsta otur räcker det med en åkning på våt åker med för höga däcktryck som kan förstöra markens kornstruktur” konstaterade ProAgrias expert Kalle Laine. Att återställa kornstrukturen kräver däremot långsiktigt arbete på flera år.
Det uppenbarliga skydd mot erosion som växttäcket ger presenterades av agronom Jussi Knaapi med sin regnvattensimulator. I simulatorn sprutades vatten på en yta med och utan växttäcke och den uppstående tillrinningen noterades. Mark med växttäcke höll vatten försvåningsvärt bra, medan regnet på mark utan växttäcke orsakade erosion och tillrinning som var rik på organiskt material.
Fungerande täckdikning är en viktig del av vattenhushållning. Rollen av växttäcket under vintertid kom fram även på täckdikeplatsen där odlare fick kika in i Gårdskullas täckdikebrunn och bekanta sig med forskning som Salaojakeskus har genomfört om kvalité och mängd av vatten i täckdiken under olika årstider. Det var viktigt att uppmärksamma att under sommaren upptas regnvatten så effektivt av växter och evaporation att väldigt lite vatten rör sig i täckdiken. Situationen ändras totalt utanför tillväxtperioden, när höstregnen börjar.
Antalet daggmaskar i åkerjorden kartlagdes genom att hälla vatten spetsat med senapspulver i en grop som man hade grävt i marken. Daggmaskarna tyckte illa om senapsvatten och grävde sig upp till ytan. Den här gången hittades bara några enstaka daggmaskar i jordens ytskikt, och även dem var i knut på grund av den torra försommaren. Medan klimatet ändras och extrema väderförhållanden som torka blir allt vanligare, möter även odlarna nya utmaningar. ”Syftet med evenemang som Jordmånsdagen är att öka kunskap bland så väl odlare som andra som arbetar inom jordbruket om åtgärder med vilka man kan förbereda sig i klimatförändringen eller i bästa fall ändra dess riktning” konstaterar Eija Hagelberg från BSAG. Arrangörerna bakom evenemanget, ProAgria Etelä-Suomi, Baltic Sea Action Group, Västra Nylands vatten och miljö r.f., WWF och Raseborgs stad, tackar alla deltagare för en givande dag.
Svara på enkäten och påverka planeringen av Stallörsparken och Norra hamnen.
Enkäten är öppen 10.7-23.8.2019. Enkäten hittar du här
Stallörsparken
och området kring Norra hamnen hör till de mest centrala delarna i Ekenäs. Staden
har som mål att höja trivseln på området och öka områdets dragningskraft. Med
hjälp av den här enkäten utreds kommuninvånarnas och turisternas syn på
området. Enkäten fungerar som bakgrundsmaterial till ändringen av detaljplanen
för Stallörsparken och Norra hamnen. Enkäten utnyttjas också i utvecklingen av
turismen och (gäst)hamnens funktioner.
Karis järnvägsbrons
och resecentrets ibruktagning sker stegvis med början i september
På järnvägsbrons
och resecentrets byggplats håller man som bäst på med tunnelns byggande. Efter
att den färdigställts, är vi redan nära själva ibruktagande.
Området tas i
bruk stegvis.
Den första
viktiga etappen är lätt trafik på bron. Den lätta trafiken flyttas till den nya
bron i början av september, att kunna ta bort den tillfälliga bron.
Resecentrets
område kan sen byggas färdigt.
Också Bangatan
genomgår sanering i början av hösten, vilket påverkar resecentrets ibruktagande
något.
Allt som allt,
färdigställande och överlåtande till trafiken sker i flere etapper under
hösten. Festlig öppnande ordnas självklart!
Projektgruppen
informerar trafikidkare och taxin skilt gällande tidtabeller med tanke på
flyttning av verksamheten till det nya området.
Slutligen önskas
alla trevlig sommar!
Projektgruppen
för Karis järnvägsbro och resecenter
Jordmånens struktur är nyckeln till en god skörd. På Sjundeå Jordmånsdag 27.6 fördjupar man sig i åkerns växtskick tillsammans med Finlands bästa experter. Det lönar sig att förbättra markens struktur, för att få goda skördar även i ett föränderligt klimat.
Jordmånsdag i Sjundeå 27.6.2019
ProAgria Södra
Finland, Baltic Sea Action Group, Västra Nylands vatten och miljö rf, WWF och Raseborgs
stad inbjuder odlarna till en Jordmånsdag på Gårdskulla gård i Sjundeå
27.6.2019 kl. 10-15.30. Vid tillfället får vi höra expertanföranden om bland
annat markförbättringsmedel och om lagring av kol. Efter föreläsningarna
presenterar de sakkunniga i åkermiljö t.ex. yt- och dräneringsflödesmätningar,
däcktryckets betydelse för marken struktur och markens kvalitetsutvärderingsmätningar.
I evenemanget deltar också lantbruksföretag jämte deras produktpresentationer.
Målet med
dagen är, att presentera verktyg för att förbättra markens växtskick på ett
praktiskt sätt. Ofta medför också åtgärder, som förbättrar växtskicket ett
förbättrat tillstånd i naturen. Man kan till exempel med kolbindande
odlingsmetoder höja skörden och förbättra markens struktur samt förstås också
bromsa klimatförändringen. ”Man forskar för närvarande på många håll i
Finland i markens förmåga att binda kol från atmosfären. Det är viktigt att få
för odlarna viktig forskningsinformation förmedlad vidare.”, konstaterar
Jordmånsdagens expert, forskaren Juuso
Joona. En förbättring av markens
struktur är också viktigt för vattendragen, En mullrik odlingsjord i gott skick
uppehåller vatten och näringsämnen, vilket innebär att belastningen av fasta
partiklar och näringsämnen till vattendragen minskar.
Att förbättra markstrukturen belönar
Att råda
bot på utmaningarna börjar genom, med att man identifierar åkrarnas problem
samt att man granskar markens kvalitet och vattenhushållning. När man har fakta
om markens struktur och växtskick, hittar man också lättare på lösningar. Det
är belönande att se, hur en jordmån som packats till under många år blir
porösare, strukturen förbättras och vattengenomsläpplighetsförmågan förbättras.
Man
har arrangerat många skolningstillfällen i Västra Nyland och de har lockat med
redan 160 deltagare. På nätet har evenemangen haft nästan 900 följare. ”Skolningstillfällena har fått positiv feedback för att de har öppnat
nya synvinklar och för att de har behandlat för odlaren viktiga ämnen. Nu är
det ett utmärkt tillfälle att uppdatera kunskaperna om markens växtskick”,
konstaterar WWF:s Jenny
Jyrkänkallio-Mikkola. Vi önskar
odlarna varmt välkomna till Sjundeå jordmånsdag!
Arrangörer:
ProAgria Etelä-Suomi / Elina-projektet, Baltic Sea Action Group / Järki-hanke, Västra
NYlands vatten och miljö rf / Sjundeå å 2030-projektet och projektet Hiidenveden
kunnostus, WWF / Vesiensuojelu 4K -projektet samt Raseborgs stad / Raaseborgs å
-projektet
k
På lördagen den 8.6 arrangeras motionsevenemanget Damernas egen 10 i Ekenäs. I och med evenemanget invigs också den nya friluftsleden mellan Ormnäs och Jägarbacken som nu står klar.
Friluftsleden är sammanlänkad med den befintliga lättrafikleden som går från Jägarbacken till Knipnäs. Framtidsvisionen är att fortsätta strandstråket så att den kunde sträcka sig enda till Estholmen.
Förverkligandet av Ekenäs skolområds gatuplan påbörjas nästa vecka fr.o.m. 3.6.2019. Planhelheten kommer att förverkligas etappvis inom 3-4 år. Under sommaren 2019 byggs Raseborgsvägens-Flemingsgatans rondell samt Flemingsgatans lättrafikleds första etapp mellan Björknäsgatan och Ladugårdsgatan. Ladugårdsgatan breddas samtidigt något.
Aktuella ändingar till
trafikarrangemang bifogade.
Vi beklagar olägenhet
som projektet förorsakar. VI syftar på att ha projektet klart senast till
skolstarten.
Huvudentreprenör A.
Berglund Oy.
Mera information ges av
Piia Nordström, Raaseporin kaupunki tfn. 019 289 3852 Henrik Westerlund, Raaseporin kaupunki tfn. 019 289 3868 Robin Stenström, A. Berglund Oy, tfn. 0400 837376
LUVY samlar med hjälp av en kartbaserad enkät in invånarnas uppgifter gällande vatten- och strandområden i Raseborg. Med hjälp av enkäten kan du skicka in dina observationer, önskemål och bekymmer till stöd för planeringen av vattenvården.
Du vet bäst, hur badplatsen och bäcken i ditt grannskap mår!
Det insamlade materialet används vid uppgörandet av åtgärdsprogram för skötseln av vattendragen i din kommun och vid beredningen av olika metoder inom restaureringsprojekten.
Enkäten är öppen till och med den 30.8.2019. Du kan svara på alla eller bara på de frågor du vill. Du kan också alltid återvända till enkäten för att lägga till nya objekt.
Västra Nylands vatten och miljö behandlar svaren konfidentiellt och i enlighet med dataskyddslagstiftningen. Du kan själv besluta om du vill uppge ditt namn eller om du vill svara anonymt. Bland dem som svarat lottar vi ut tre 20 euros presentkort i varje kommun. I samband med lottdragningen behandlas kontaktuppgifterna separat.
Enkäten fungerar bäst med Firefox och Chrome -webbläsarna. Vi rekommenderar inte Explorer eller Edge. Eftersom kartan är stor, fungerar förfrågan bäst på en stor skärm, men du kan också göra det med mobil.
Raseborgs stad, entreprenören NRC Group Finland Oy (f.d. VR Track Oy) och Trafikledsverket, dvs projektgruppen för ombyggnaden av Karis resecenter och järnvägsbro, vill fira att det nya resecentret och järnvägsbron snart står färdiga och arrangerar tillsammans en väggmålningstävling dvs. en muraltävling.
I tävlingen söker
vi två verk. Den andra, rektangulär, förverkligas till tunnelns södra ända och
den andra, tiotals meter långa triangulär verk, till resecentrets mur.
Tävlingen är
alltså härmed öppnad! Förslagen ska lämnas in elektroniskt senast den 12.6.2019.
Om Du är över 18
år gammal och har färdigheter att förverkliga ett konstverk har Du nu din
chans!
Det beräknas att upp till 10 000 ton spillolja som klassificeras som farligt avfall, t.ex. smörjoljor som använts för bilar, traktorer och maskiner, hamnar utanför den lagstadgade avfallshanteringen varje år. Det är sannolikt att åtminstone en del av denna spillolja bränns olagligt eller hamnar i miljön. Målet är att en så stor del av spilloljan som möjligt ska återvinnas och kunna återanvändas.
I Finland säljs årligen omkring 60 000–80 000 ton smörjmedel. Använd smörjolja borde återvinnas så att man kan tillverka ny smörjolja av den. Åren 2010–2016 samlades det i medeltal in 36 000 ton spillolja per år i Finland som behandlades vid anläggningar för avfallshantering.
Om spillolja kommer ut i miljön kan den förstöra marken eller yt- eller grundvatten. En liter spillolja är tillräcklig för att förstöra en miljon liter vatten. Vid olaglig förbränning av spillolja frigörs skadliga ämnen och föreningar samt mikropartiklar i luften. De försvagar luftkvaliteten i närmiljön och sprids i marken och vattendragen.
Pga Ekenäs energis fjärrvärmearbete på Kilavägen och Alingsåsgatan flyttas bussrutterna från Kilavägen till Ekenäsvägen och hållplatserna enligt bifogat karta. Trafiken förbi arbetsplatsen dirigeras tillfälligt med trafikljus. Blåbärsgatans stängt från Kilavägens håll.
Ett
tekniskt fel i HRT:s biljettförsäljningsapp och i prisräknaren på sidan hsl.fi
har gjort att periodbiljetterna för raseborgare har sålts till ett alltför högt
pris efter förändringen i zonsystemet. HRT beklagar att det har funnits
oklarheter och att saken har orsakat förvirring. Raseborg tillhör
kranskommunerna och därför är de raseborgare som tillhör kundgruppen ”vuxen”
berättigade att köpa periodbiljett till pris för kranskommuninvånare. Felet har
korrigerats 7.5.2019 i HRT:s försäljningssystem.
Kommuninvånarna
kan ansöka om kompensation per e-post. I e-postmeddelandet ska resekortets
ägare ange bankkontonummer samt bifoga ett skannat kvitto på biljettköpet, så
betalar HRT in skillnaden i biljettpriset på kontot. E-posten skickas till
adressen apj@hsl.fi
och som rubrik skriver man ”KOMPENSATION RASEBORG”
LINKKI-projektets fältsäsong startar i maj. Projektets
rådgivare är också anträffbara vid olika evenemang under sommaren.
Avloppsvattenrådgivningen riktas såsom under tidigare år
till föroreningskänsliga områden såsom grundvatten- och strandområden samt tätt
befolkade områden. Rådgivningsområdena har valts ut i samarbete med områdets
kommuner. Man tar kontakt brevledes med invånarna i de aktuella områdena, där
man erbjuder gratis kartläggnings- och rådgivningsbesök. I samband med besöken
tittar rådgivaren tillsammans med invånaren på det nuvarande systemet samt ger
råd om hur man kan förbättra och sköta avloppssystemet. Vid besöket får
fastighetsägaren också en skriftlig utvärdering av huruvida behov finns att
förnya systemet.
Rådgivarna inleder nu på våren i Veikkola i Kyrkslätt samt i Raseborg och i Högfors på grundvattenområdena. Senare förflyttar sig rådgivarna till bl.a. Ingås grundvatten- och strandområden, Lojos strandområden, stränderna i Sjundeå samt området kring Vihtijärvi sjö. Besök görs fram till oktober och tidtabellerna preciseras på projektets hemsidor www.hajavesi.fi/se/handelser. I kalendern kan man också kolla, vid vilka sommarevenemang LINKKI-projektets rådgivare finns på plats. I maj-juni erbjuds rådgivning vid följande evenemang:
Vid den landsomfattande avloppsvattenveckan 6–12.5. sporras fastighetsägarna till att kolla, huruvida reparerandet av avloppssystemet berör dem och med vilken tidtabell. LINKKI-projektet deltar i veckan med en facebook-kampanj. Under veckan informerar man om aktuella saker gällande glesbygdens avloppsvattenhantering samt arrangerar olika evenemang runtom i Finland. Man kan följa med LINKKI-projektets glesbygdsavloppsvattenvecka på Västra Nylands vatten och miljös Facebook (https://www.facebook.com/vesijaymparisto/). Tilläggsuppgifter om evenemang material under glesbygdens avloppsvattenvecka finns på miljöministeriets sida (https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Byggande/Byggnadsprojekt/Installationstekniska_system_VVS/Glesbebyggelsens_avloppsvatten/Avlopsvatteveckan).
Västra Nylands vatten och miljös glesbygdsavloppsvattenprojekt LINKKI, strävar till att främja avloppsvattenbehandlingen i glesbygden i samarbete med kommunerna. I projektet deltar åtta kommuner: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Projektet finansieras utöver av kommunerna även av Nylands NTM-central. Projektet sammanhänger med de Västnyländska kommunernas avloppsvattenstrategi 2014–2021 och miljöministeriets landsomfattande avloppsvattenrådgivning. Projektet koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf och tilläggsuppgifter om projektet hittas på nätsidorna på adressen www.hajavesi.fi
Tilläggsuppgifter:
Virve Ståhl
hankekoordinaattori / projektkoordinator
Länsi-Uudenmaan Vesi ja Ympäristö ry
0504474993 virve.stahl@luvy.fi
Fira påsken utan risk för gräsbrand, det har varit närmare 40 markbränder i
Nyland under april månad
Det fina vädret
kan locka till olika trädgårdssysslor. All hyggesbränning och bränning av
trädgårdsavfall skall man glömma den här påsken, eftersom prognosen om varning
för gräsbrand är i kraft i södra Finland under slutet av veckan. Du kan kolla
upp Meteorologiska institutets varningar från deras hemsida https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/varningar.
”Fjolårets torra
gräs- och lövmassor har kommit fram under den smultna snön och fattar väldigt
lätt eld, och en liten brand kan enkelt sprida sig okontrollerbart.” säger
brandchefen Antti Lallukka från Räddningsverket i Västra Nyland.
”Vindförhållanden kan också överraska. En vindstilla morgon kan förändras
snabbt till en blåsig dag, och elden rymmer till omgivningen”, fortsätter
Lallukka.
Det har varit 39
markbränder i Nyland under april månad. Det är årligen just under april-maj som
det är säsong för markbränder som orsakats av bränning av trädgårdsavfall och
hyggesbränning. Människan är syndabocken till ungefär 70 % av markbränderna. ”Den
här månaden har det varit 28 stycken flera markbränder än ifjol samma tid.
Vädret är alltså idealt för markbränder. Senaste dagarnas torra och blåsigt
väder har ökat risken för markbränder. Jag önskar alla en glad och trygg
påsk, utan öppen eld!” önskar brandchefen.
Man får inte göra upp öppen eld om det finns fara för att elden kan sprida
sig till omgivningen
Man får inte göra
upp öppen eld om det är hård vind eller varning för gräs- eller skogsbrand är i
kraft. Med öppen eld menar man en brasa eller annan liknande användning av eld,
som orsakar risk för att elden eventuellt kan sprida sig genom marken eller
gnistor. Som öppen eld anses inte grillar som är isolerade från marken eller
grillar gjorda av tegel eller stenar, som inte orsakar risk för att elden
slipper att sprida sig. Räddningsverket ber alla medborgare att ta hand om att
förebygga markbränder. Man bör också övervaka barnen så att dom inte hanterar
eld, och att man håller olika tändare utom räckhåll från barnen. Den som gör
upp eld är alltid ansvarig för skadorna, och ansvaret är stort då närliggande
byggnader kan börja brinna.
Kommunerna
rekommenderar oftast att göra av med trädgårdsavfallet på andra sätt än genom
att bränna. Man kan kompostera ris och löv på ens egen gård eller genom att föra
avfallet till en soptipp avgiftsfritt. På glesbygden kan det vara tillåtet att
bränna trädgårdsavfall i små mängder, men i tätorter är det vanligtvis
förbjudet pga. störande rök. Kolla din kommuns miljöbestämmelser om bränning av
trädgårdsavfall. Det är nuförtiden förbjudet på alla ställen att bränna skräp
och byggavfall.
Om du ser en
markbrand, meddela genast om saken till nödnumret 112. Det är viktigt att man
kan påbörja släckningsarbetet så snabbt som möjligt. Räddningsverken
rekommenderar att man laddar ner 112 Suomi-applikationen till mobiltelefonen.
Genom att ringa via applikationen till nödnumret får nödcentralen automatiskt
din position, och hjälpen kommer fram snabbare.
Den mängd farligt avfall som hushållen för till insamling har inte ökat tillräckligt. Fortfarande finns det också farligt avfall i soppåsar som förs till avfallskraftverket. Det här är märkvärdigt, eftersom farligt avfall tas emot avgiftsfritt på kommunernas, samkommunernas eller de kommunala avfallsbolagens, såsom Rosk’n Rolls avfallsstationer.
Under våren finns på många områden dessutom ambulerande insamlingar av farligt avfall och olika insamlingskampanjer. På Rosk’n Rolls område startar de ambulerande Otto och Romulus -insamlingarna igen 6.5. Insamlingarnas tidtabeller och hållplatser hittar man i vår kundtidning Roskis som delas ut torsdagen 18.4 och på vår hemsida från https://www.rosknroll.fi/mottagningsplatser/ambulerande-insamlingar/
Redan en liten mängd av ett ämne som klassificeras som farligt kan leda till att miljön förorenas eller till att djurs och människors hälsa skadas. Via avlopp hamnar farliga ämnen slutligen i vattendrag, eftersom avloppsreningsverken inte kan avlägsna alla skadliga ämnen. Innehållet i hemmets sopkärl hamnar i ett avfallskraftverk, där farligt avfall kan förorsaka till och med explosionsfara då det bränns. Farosituationer kan uppstå också då sopkärlet töms i sopbilen eller på avfallsstationen, om de farliga ämnena har sorterats fel.
Tvättmedel, lysrör, aerosoler, läkemedel, batterier, motoroljor och målarfärger är farligt avfall då de tagits ur bruk. Ifall sorteringen av avfall inte ännu hör till din vardag, borde du börja med att lära dig sortera farligt avfall.
”Farligt avfall får inte läggas i hemmets sopkärl, hällas i avloppet, föras till en ekopunkt eller lämnas i naturen” säger Kaisa Halme, kommunikationsexpert vid Cirkulärkraft Finland KIVO rf.
Till insamlingen förs 5,1 kilo per invånare
På avfallsstationer som är medlemmar av Cirkulärkraft Finland rf tog man 2017 emot 5,1 kilo farligt avfall per invånare. Mängden har minskat, för 10 år tidigare tog man emot ett kilo mer per varje invånare.
Mest tog man emot ackumulatorer, målarfärg och spillolja. År 2017 levererades 3 180 ton bärbara batterier och ackumulatorer till den finländska marknaden och av dessa insamlades 1 370 ton. Insamlingsgraden var 45 %. Bärbara batterier och ackumulatorer såsom fingerbatterier och knappceller samt batterier till mobiltelefoner kan avgiftsfritt återlämnas till de butiker som säljer dem. År 2017 importerades till Finland 16 660 ton fordonsbatterier och cirka 14 900 ton samlades in.
Avgiftsfri insamling bl.a. på avfallsstationer och på apotek
Farligt avfall förs från uppsamlingsplatserna, såsom avfallsstationer och apotek, till behörig behandling. Material som kan återvinnas tas till vara för ny produktion och skadligt material behandlas så att det blir ofarligt. Genom att föra exempelvis batterier och små ackumulatorer till insamlingen, kan de farliga ämnen de innehåller behandlas på ett säkert sätt och det material som kan återvinnas kan utnyttjas till exempel inom gödsel- och metallindustrin.
Gamla läkemedel ska återlämnas till apoteket. Den kommunala avfallshanteringen har ordnat med avgiftsfri mottagning av läkemedelsavfall i nästan alla apotek i Finland.
I år driver Cirkulärkraft Finland en kampanj som särskilt lyfter fram medvetenheten om farligt avfall. Under påsken informeras invånare om ämnet på American Car Show i Helsingin Messukeskus. I april visas en kampanjvideo om riskerna med farligt avfall. Videon visas både i TV och på biografer.
På webbplatsen farligtavfall.fi har sammanställts anvisningar bl.a. om hur du kan undvika och sortera farligt avfall. På webbplatsen finns också information om behandling av avfall och en söktjänst som visar var närmaste mottagningsplats finns.
Kampanjens samarbetsparter är Akkukierrätys Pb, Apotekareförbundet, Fortum Waste Solutions, MePak, Recser, Stena Recycling, Finlands Bilåtervinning, Finlands Motorförbund, Finlands Returplast samt Vattenverksföreningen. Dessutom stödjer miljöministeriet, Finsk Handel och Kommunförbundet genomförandet av kampanjen.
Raseborgs stad har förnyat 20 TiksPac-stationer på olika håll i staden. Hundägare kan använda kostnadsfria påsar för hundbajs i stadens olika parker och vid promenadstråk. Påsarna bör efter användningen slängas i allmänna eller egna sopkärl.
Stationerna förverkligas i samarbete med TiksPac som verkar i hela Norden inom miljö- och naturvårdsbranschen och tack vare lokala sponsorer som stöder konceptet om det rena publika rummet. Stationerna finns på 20 platser i Raseborg, se kartan här.
Parkenheten ansvarar för påfyllningen av påsarna och ifall att de är slut kan man ringa till numret angivet på stationen, tfn 019 289 2000 (växel), och be om att bli kopplad till parkenheten eller mejla till parken@raseborg.fi.
Raseborgs miljöbyrås projekt Raseborgs å har fått en viktig samarbetspartner till hjälp när det ingick ett samarbetsavtal med Raseborgs åns dikningsbolag. Raseborgs åns dikningsbolag är en sammanslutning som bildats av markägare längs med ån för att ta hand om grundtorrläggningen.
Projektchefen Minttu Peuraniemi (t.v.) och huvudombudsmannen Petra Troberg (t.h.) glädjer sig över samarbetet kring Raseborgsån. Foto: Robert Harling.
Åkrarna vid Raseborgsåns avrinningsområde lider av översvämningar som är kraftiga även vid mindre mängder nederbörd. Översvämningarna spolar marksubstans från åkrarna, vilket försvårar odlingen och göder vattendraget. Samarbetet mellan projektet Raseborgs å och dikningsbolaget har att göra med förbättring av vattenhushållningen på området.
Syftet med samarbetet är att göra upp en iståndsättnings- och grundtorrläggningsplan, som för sin del siktar till minskande näringsbelastning från åkrarna till ån. I planen inkluderas bl.a. en våtmark och en översvämningsterrass som ingår i projektet Raseborgs å. Det är frågan om ett omfattande projekt, som berör minst ett 6,5 kvadratkilometers stort område längs med ån.
– Projekt i
sådan här skala kräver en hel del bakgrundsinformation om åns naturvärden och
hydrologiska förhållanden. Tyvärr är befintlig information bristfällig när det
gäller Raseborgsån, menar projektchef Minttu Peuraniemi. Största delen av
utredningarna kan ändå genomföras under kommande sommarperiod.
Ifall utredningarna och planen blir klara före hösten, kan själva grävningsarbeten genomföras under vinter 2020. Då blir projektet genomfört före projektet Raseborgs å tar slut. Tidtabellen är stram, eftersom det är möjligt att projektet kräver ett tillstånd enligt vattenlagen. Då måste förverkligande skjutas upp med ett år.
– Det är
Nylands NTM-central som ger utlåtande om tillståndsbehovet. Vi har redan
kontaktat NTM-centralen och fått en lista på utredningar som skall göras,
konstaterar dikningsbolagets huvudombudsman Petra Troberg. Projektet Raseborgs
ås hjälp att köra igång projektet har behövts, eftersom det för utlåtandet
behövs sådana utredningar som vi som lekmän inte kan göra.
Miljöinspektören Maria Eriksson är glad över samarbetet med dikningsbolaget. – Samarbetet visar att markägare vid Raseborgsån är färdiga att satsa på vattenvård. Snart kan även övriga intresserade delta i vattenvård som görs i projektet via gräsrotsfinansieringskanal som öppnas senare på våren.
I projektet Raseborgs å minskas betydligt
näringsbelastningen som kommer med ån till Finska viken. Projektet stöder
områdets jordbrukare i vattenvårdsåtgärder, bl. a. i att anlägga vattenskyddsvåtmarker.
Projektet främjar även ibruktagandet av nya metoder som siktar till att minska
näringsbelastningen samtidigt som det bildar en grund för ett långsiktigt
”vattenvänligt” jordbruk. Projektet leds av Raseborgs miljöbyrå. Miljöministeriet
finansierar projektet med 300 000 euro. Projektet förverkligar
åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra
status av vattenmiljöer. Projektet är en del av regeringens spetsprojekt
Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts.
Ungefär 60 personer deltog i Vattenhushållningskvällens mässa,
expertpresentationer och därpå följande paneldiskussion. Frågor och svar
flödade under hela paneldiskussionens gång.
Jordmån och vatten diskuterades livligt vid Vattenhushållningskvällen. Foto: Jenny Jyrkänkallio-Mikkola
Baltic Sea Action Group, Västra Nylands Vatten och Miljö rf, WWF och
Raseborgs stad ordnade tisdagen 19.3.2019 Vattenhushållningskvällen på Sjundeå
Bad. På evenemangets mässa fanns branschens företag och aktuella projekt
representerade. Det var möjligt att gå runt på mässan i samband med
kaffeserveringen, varefter publiken förflyttade sig till närliggande auditorium
för att följa med experternas beredningar innan den egentliga paneldiskussionens
början.
Som experter fungerade agronom Jussi Knaapi, professor Kristina Lindström
från Helsingfors Universitet, odlare Mathias Weckström från Pargas Gård,
projektchef Katrine Möller Sörensen från Tullstorpså-projektet, Sverige, Helena
Äijö från Täckdikningsföreningen och specialplanerare Harri Aulaskari från
Nylands NTM-centralen. Gustav Rehnberg från Gårdskulla gård fungerade som
ordförande för kvällen.
Vattenhushållningskvällens paneldiskussion hölls på samma sätt som Naturkvällen (fi. Luontoilta). Frågor från publiken räckte till för hela paneldiskussionen. Frågorna som ställdes var praktiska för jordbrukarna, och de besvarades av experterna. Under kvällen berördes frågor som bl.a. utnyttjandet av åkerns produktionspotential, betydelsen av mikrober i marken, markstrukturens betydelse, , våtmarkers och tvåstegsdikens betydelse för översvämningsskydd och vattenkvalitet, samt genomförande av dikningsprojekt.
Enligt experterna är vattenhushållning, markstrukturen, näringsbalansen,
växttäcke vintertid och våtmarker bland de viktigaste åtgärderna när det gäller
jordbrukets vattenvård.
Vattenhushållningskvällens presentationer och paneldiskussion kunde följas med live via nätet under kvällen. Sändningens inspelning finns fortfarande på Västra Nylands vatten och miljö r.f.:s Youtube:
Vattenhushållningskvällen var ett resultat av lyckat samarbete, som redan konkretiserades i samband med Jordmånskvällen i Lojo den 4.12.2018. De entusiastiska projektdragarna planerar nästa evenemang, ett besök till Gårdskulla gård på sommaren.
Medverkande projekt/organisationer:
Järki-projektet / Baltic Sea Action Group
Sjundeå å-projekt och projektet Hiidenveden kunnostus
/ Västra Nylands Vatten och Miljö rf
Raseborgsån hämtar med sig till Barösunds havsområde ca. 4000 kg fosfor per år. Fosforn härstammar för det mesta från landområden i anknytning till ån; från åkrarna, skogarna och bosättningen, d.v.s. från avrinningsområdet. Fosforn har en övergödande effekt på vattendraget. Att iståndsätta avrinningsområdet så att fosforn hålls bättre kvar på avrinningsområdet och inte läcker till vattendragen är nyckeln till en förbättrad status på Barösunds havsområde och Raseborgs å.
Filmen är producerad av Raseborgs stads miljöbyrå. Filmen är förvekligad med stöd av Bergsrådinnan Sophie von Julins Stiftelse. Filmen handlar om status på vårt kusthav samt om hur var och en kan förbättra den.
Metoder för iståndsättning av avrinningsområdet är bl.a. skyddsremsor och skyddszoner, samt våtmarker och bassänger. En skyddszon håller fast vid fasta partiklar och näringsämnen som kommer med ytavrinningen. En våtmark saktar ned vattenflödet i en fåra vilket möjliggör sedimentation av fasta partiklar på bassängens botten. I samband med utredningen ”Översiktsplan för skyddszoner, våtmarker och naturens mångfald i Raseborg och Ingå” år 2013 identifierades flera potentiella områden för våtmarker och skyddszoner vid Raseborgsåns avrinningsområde.
Skyddszoner och våtmarker har även övriga positiva effekter på miljön och på landskapet. Våtmarkerna fungerar som rast- och boplatser för fåglar samt som vattenlager.
TEHO-projektets bild om en våtmark. Ville Heimala 2012.
Ifall man inte ha kunnat göra ett avtal om skyddszoner, lönar det sig att fundera på alternativa vattenvårdsåtgärder. Fånggrödor, bearbetningsmetoder, formgivning av åkerytan samt jordförbättringsmedel är åtgärder som befrämjar vattenvård. I projektet byggs det en våtmark i samarbete med markägare.
Projektet Raseborgs å var med och arrangerade jordmånskvällen ”Maaperäilta” den 4 december 2018 i Kisakallio i Lojo. Under kvällen deltog ca 90 odlare och övriga sakkunniga och ca 50 deltagare via webbcasting för att diskutera aktuella jordmånsärenden.
Under kvällen berördes frågor som bl.a. utnyttjandet av åkerns produktionspotential, betydelsen av höstgrödor i kontroll av matjorden, jordförbättrande ämnens, så som gipsens, strukturkalkens och fiberns behov och betydelse, undvikande av markpackning samt mikrobnätverket i en fungerande åkerjord.
Nämnvärt är därtill att skötsel av jordmånen är också god vattenvård och den har en stor betydelse för minskning av jordbrukets näringsbelastning till vattendrag! Ett av de centrala budskapen från sakkunniga var att åtgärder som ökar åkerns resurser och befrämjar vattenvården skall väljas utgående från skiftenas särskilda behov.
Som experter fungerade agronom Jussi Knaapi, jordbrukare-experimenterare-forskare Tuomas Mattila (Kilpiä gård), agrolog Olli-Pekka Ruponen (Toivo gård), projektansvarig Janne Heikkinen från Vilkku Plus- projektet samt forskare Ansa Palojärvi från Naturresursinstitutet.
Kvällens program är inspelat och presentationerna är tillgängliga på Pro Agrias hemsidor!
Den nedanstående tabellen* presenterades under kvällen och den klargör egenskaper och användbarheten av jordförbättringsmedel.
Strukturkalk
Fiber
Gips
pH
höjer
kalkstabiliserad: höjer, övriga: höjer inte/lite
ingen effekt
Ledningstalet
höjer måttligt
höjer tydligt
Gödslingseffekt
Ca/Mg (beroende på produkt)
nollfiber: ingen; näringsfiber: N, P, K, S, Ca, Mn
Ca, S, P
Jordmån
lerjordar
lerjordar och grova jordar
lerjordar
Eko-odling
ej lämplig
lämplig
ej lämplig
Vattenskyddseffekt
minskar erosion och urlakning av fosfor
minskar erosion och urlakning av fosfor
minskar erosion och urlakning av fosfor
Rekommenderad spridningsmängd
6-8 tn/ha (t.o.m. 15 tn/ha)
näringsfiber 30 tn/ha ≈ 78 m3
4 tn/ha
Annat
Brukas ner i marken omedelbart (max. 48 h) efter att kalken spridits (ingen plöjning).
Ökar halten organiskt material i jorden.
Lämpar sig inte på sjöarnas tillrinningsområden, inte heller på grundvattenområden.
Med hjälp av räknare för katjonbyteskapacitet kan du utgående från bördighetsanalysen beräkna jordens kapacitet att lagra näringsämnen och jämföra kapaciteten med målsättningen. Verktyget beräknar även mängden kalcit, dolomit, biotit och gips som behövs för jordförbättringsändamål.
Med hjälp av dessa räknare kan du definiera risken för markpackning utgående från maskinens egenskaper och jordmån.
Raseborgs miljöbyrå har startat Projektet Raseborgs å, vars syfte är att förbättra Raseborgsåns och havsområdets ekologiska status. Projektet fick en kick-start i september, när projektchefen och Minttu Peuraniemi påbörjade sitt arbete.
– Det är inspirerande att få jobba med ett projekt, där man med hjälp av konkreta åtgärder strävar till att förbättra tillståndet i vår inre skärgård, berättar projektchefen.
Peuraniemi har arbetat med vattenvård i västra Nyland i över tio år och varit via Västra Nylands vatten och miljö rf med om att utveckla och förverkliga avloppsvattenrådgivningen i glesbygden, att befrämja skötsel och utnyttjandet av fisk i samband med restaurering av vattendrag samt att påbörja restaureringsprojektet för Sjundeå å avrinningsområde.
Peuraniemi, hemma från Rovaniemi, som ligger vid Finlands största älvar Kemi och Ounas, uppskattar även mindre vattendrag.
– Också de mindre vattendragen är viktiga livsmiljöer och förökningsområden för bottendjur, insekter och fiskar. I Raseborg har vi otroligt fina vattentillgångar, säger Peuraniemi som håller på med friluftsliv och idrott på sin fritid, och fortsätter
– Utöver skärgården och havsområden erbjuder också de vida skogsmarker med sina sjöar och gölar fina naturupplevelser för raseborgarna.
I Projekt Raseborgs å har man reserverat finansiering speciellt för jordbrukens vattenvårdsåtgärder i Raseborgsåns avrinningsområde.
– Själv bor jag också i avrinningsområdet och ser att var och en av oss kan bidra till en bättre miljö. Min roll som projektchef är att hjälpa markägare och odlare att hitta och verkställa sådana vattenvårdsåtgärder som passar dem. Att projektet för en gång skull ha finansiering just för att verkställa åtgärderna, gör arbetet lättare.
Att ta hand om jordmånen är en viktig del av vattenvård. Kom med för att höra, diskutera och ställa frågor om marken!
Vård av jordmånen är en viktig del av vattenvård.
Kvällens föreläsare Jussi Knaapi, Olli-Pekka Ruponen, Janne Heikkinen, Tuomas Mattila och Ansa Palojärvi ställer upp för diskussion och paneldebatt. Branchens företagare finns med på mässan. Evenemanget är finskspråkigt, men man får ställa frågor på svenska.
Tid och plats: tisdag 4.12.2018 kl 16-20:30, Kisakallio, Kisakalliontie 284, Lojo. Kaffeservering kl 16. Evenemanget är avgiftsfri, ingen förhandsanmälan behövs.
Evenemanget ordnas i samarbete av:
ProAgria Etelä-Suomi, Elina-projektet
Baltic Sea Action Group, Järki-projektet
Västra Nylands vatten och miljö r.f., projektet Sjundeå å 2030 och Restaureringsprojektet för Hiidenvesi
Raseborgs miljöbyrå har startat Projektet Raseborgs å, vars syfte är att förbättra Raseborgsåns och havsområdets ekologiska status. Projektet fick en kick-start i september, när projektchefen och styrgruppen påbörjade sitt arbete. Områdets markägare och jordbrukare önskas delta i åtgärderna redan i planeringsskedet.
De viktigaste åtgärderna i projektet är anläggande av våtmarker, gipsbehandling av åkrar, tvåstegsdiken och översvämningsterrasser samt övriga motsvarande åtgärder som minskar på näringsbelastning från jordbruket både på åkrar och i vattenfåror. Dessa åtgärder förverkligas i samarbete med områdets markägare och odlare. Finansiering av åtgärder inkluderas i projektet. För att arbetet skall bära frukt, bör åtgärderna riktas och planeras omsorgsfullt. Ramarna för ett långsiktigt vattenvårdsarbete utgörs av en översiktsplan som utarbetas i projektet. Översiktsplanen skall bli färdig under våren 2019. Åtgärdernas inverkan uppföljs i både vattendrag och i marken, uppföljningen kan vid behov börja redan under hösten.
– Det är inspirerande att få jobba med ett projekt, där man med hjälp av konkreta åtgärder strävar till att förbättra tillståndet i vår inre skärgård. Barösunds ekologiska status är idag på riksnivån exceptionellt dåligt”, konstaterar projektchefen Minttu Peuraniemi och gläder sig över den motiverade styrgruppen som konstituerades i september och som sammanför de lokala aktörerna.
Projektets styrgrupp har representanter från Snappertuna hembygdsförening, Raseborgsåns dikningsbolag, SLC Raseborgs lokalavdelning, Forststyrelsen, Västra Nylands landsbygdsförvaltning, NTM-centralen i Nyland, miljöministeriet, Raseborgs miljöbyrå och Raseborgs miljö- och byggnadsnämnd.
– Det är fint att kommunen har tagit en så stark roll i att vårda övergödda vattendrag på ett sätt som kombinerar vattenvård och havsvård. Samarbete mellan odlare och andra markägare skapar en stark grund för ett lyckat projekt och för att projektets resultat kan utnyttjas i vård av övergödda kustområden, konstaterar bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.
Projektet Raseborgs å sammankallar områdets markägare och odlare till en odlarträff den 6 november kl. 18 i Tunaborg (Snappertuna Kyrkväg 129, Snappertuna) för att höra om projektet och för att ge sina bästa tips för utarbetande av översiktsplanen.
I projektet Raseborgs å minskas betydligt näringsbelastningen som kommer med ån till Finska viken. Projektet stöder områdets jordbrukare i vattenvårdsåtgärder. Projektet leds av Raseborgs miljöbyrå. Projekttiden är 1.7.2018-31.12.2020 och dess totala budget går upp till 450 000 €. Miljöministeriet finansierar projektet med 300 000 euro. Projektet förverkligar åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra status av vattenmiljöer. Projektet är en del av regeringens spetsprojekt Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts.
I projektet Raseborgs å minskas näringsbelastningen som kommer med ån till Finska viken betydligt. Projektet stöder områdets jordbrukare i vattenvårdsåtgärder, bl. a. i att anlägga våtmarker. Projektet främjar även ibruktagandet av nya metoder som siktar till att minska näringsbelastningen samtidigt som det bildar en grund för ett långsiktigt ”vattenvänligt” jordbruk.
När näringsbelastningen minskar förbättras åns och havsområdets ekologiska status och dessa vattenområden ger en ännu större glädje till områdets invånare och fritidsboende. I och med en effektiv vattenhushållning förbättras jordbrukets förutsättningar.
Projektet utarbetar ramar för en långsiktig vattenvård på hela avrinningsområdet. Ramarna framkommer i form av en översiktsplan. Tillsammans och i samarbete med markägare och odlare förverkligas vattenvårdsåtgärder så som våtmarker, tvåstegsdikning och gipsbehandling. Även evenemang och utflykter arrangeras.
Projektet leds av Raseborgs miljöbyrå. Projekttiden är 1.7.2018-31.12.2020. Den totala budgeten går upp till 450 000 €. Miljöministerium finansierar projektet med 300 000 €. Projektet förverkligar åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra status av vattenmiljöer. Projektet är en del av regeringens spetsprojekt ”Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts”.
Raseborgs å är en liten å som rinner direkt ut till havet. Ån löper igenom Snappertunas forntida kulturlandskap från Läppträsket i Karis, via Raseborgs slottsruiner till Landbofjärden.
Ån hämtar vatten från ett cirka 68 km2 stort område, ända från västra delarna av Ingå. Sidofårorna har några småsjöar: Läppträsk, Gålisjön, Kvarnträsk och Källträsk. Ån, vars övre lopp kallas Kungsån, är cirka 13,5 km lång. Ån erbjuder vandringsfisk en hindersfri färd ända till Läppträsket.
Avrinningsområdet till Raseborgsån är låglänt, fallhöjden från Läppträsket är bara 5,3 m. Cirka en fjärdedel av avrinningsområdet består av jordbruksmarker. Åkrarna är för det mesta lerjordar, på många ställer sluttar åkrarna brant mot vattenfåror. Längs med huvudfåran och i mitten av dalarna finns det gott om flacka områden som är känsliga för översvämningar. Dessa har tidigare varit sjöar och våtmarker. En del av sidofårornas toppar buktar sig fortfarande naturligt men i huvudsak har fårorna rätats ut.
Ådalen är kulturmässigt framstående. Åkerbruk har långa anor: ett av de äldsta kornfröet i hela Finland har hittats på området. Snappertuna-Fagervik är ett av de 27 nationallandskapen i Finland och området hör delvis till de byggda kulturmiljöerna av riksintresse (RKY). Jordbruket idag är främst spannmålsodling, antalet djurgårdar är låg.
Vattennivån vid det nedre loppet av ån, cirka 2,5 km från Raseborgs slottsruiner till havet, ligger ungefär vid havets vattennivå. Vid högvatten rinner havsvattnet långt in i inlandet. Denna del av ån har sedan urgamla tider använts som farled från havet till slottet. På grund av landhöjning och igenväxning lämpar sig farleden närmast för paddling.
Raseborgsån rinner till den skyddade inre skärgården, som kallas Barösunds havsområde. Havsområdet är övergött och dess ekologiska status är exeptionellt dålig. Tidigare har havsområdet varit ett viktigt reproduktionsområde för bl.a. gädda och gös, men fiskbestånden har kollapsat under de senaste decennierna. Fiskdöd har upptäckts på området sedan 1970-talet, senast 2015. Raseborgsån är en betydande belastare, eftersom det årligen rinner upp till 4000 kg fosfor ner till havsområdet längs Raseborgs å.
Miljöministeriet informerade 22.5.2018 om sitt beslut att dela ut bidrag till spetsprojekt inom vattenskyddet. Det är frågan om statsminister Juha Sipiläs regerings spetsprojekt för åren 2016–2020. Bland de projekt som fått finansiering finns Raseborgs stads miljövårdsmyndighets (miljöbyrån) Projekt Raseborgs å. Projektet beviljades den ansökta summan på 300 000 €.
Syftet med Projekt Raseborgs å är att förbättra tillståndet i den inre skärgården i regionen som för tillfället är exceptionellt dåligt i ett nationellt perspektiv. Projektets huvudsakliga mål är att avsevärt minska de näringsutsläpp som hamnar i havet via ån. Strävan är dessutom att förbättra rekreationsvärdena, att fisk- och sjöfågelbestånden ska återhämta sig och att öka miljömedvetenheten inom jordbruket.
Avsikten är att en betydande del av projektfinansieringen ska riktas till konkreta åtgärder. Den grundfinansiering som beviljats av miljöministeriet täcker tillsammans med Raseborgs stads egen finansiering planeringsarbetet och även en mängd konkreta åtgärder samt uppföljning genom vilken de uppnådda resultaten kan bekräftas.
– Den finansiering som vi nu beviljats är en fin prestation. Tilläggsfinansiering från till exempel stiftelser eller företag är naturligtvis välkommen eftersom alla tilläggsmedel riktas till konkreta åtgärder, säger Simon Store som är chef för planläggnings- och miljöavdelningen på Raseborgs stad.
Miljöministeriet fick sammanlagt 108 ansökningar. Finansiering beviljades till 27 projekt, för en summa på sammanlagt 5,5 miljoner euro. Projekt Raseborgs å ingår i de projekt som beviljats mest finansiering. Andra större projekt som beviljades finansiering var bl.a. ett projekt för gipsbehandling av åkrarna i Vanda ås avrinningsområde (sökande: John Nurminens stiftelse, summa: 375 000 €), ett projekt med avsikten att förbättra cirkulationen av näringsämnen i avloppsvattenslam (HRM, 320 000 €) och ett projekt med syftet att utveckla en naturlig metod för hantering av avrinnings- och markvatten i områden för återplantering av skog på sura sulfatmarker (Tapio, 240 000 €).
Raseborgs stads projekt placerade sig tillsammans med Tavastlands yrkeshögskolas projekt Opi ravinteista (sv. lär dig om näringsämnen) på första plats i poängsättningen av projekten.
– Att miljöministeriet har gett vårt projekt hög prioritet ger naturligtvis en stadig grund då projektet drar igång i praktiken, konstaterar miljöinspektör Aapo Ahola från Raseborgs stad som svarat för projektansökan.
Redan i början av sommaren ordnas ett informationsmöte för invånarna i Snappertuna där man berättar om hur projektet ska inledas. Om informationsmötet meddelas i de lokala medierna. Projektet kommer senare att få en egen webbplats. Om projektet informeras även på Raseborgs stads officiella kanaler (bl.a. på stadens webbplats och på Facebook).
Tilläggsinformation ges av:
Miljöinspektör Aapo Ahola, tfn 019 289 2369 Chef för planläggnings- och miljöavdelningen Simon Store, tfn 019 289 3843
Gator på många ställen, särskilt i Ekenäs, är för tillfälle trånga på grund av fastigheternas snöhögar som samlats på körbanan och trottoaren. Detta försvårar trafik och gatans vinterunderhåll t.ex. på Prästängsgatan och Björknäsgatan.
Fastighetägaren uppmanas vänligen avlägsna snöhögarna från gatan samt från gångbanan.
