Ekenäs-Pojo fiskeriområdes fiskebegränsningar för att skydda laxens och havsöringens lekvandring träder i kraft den 1 augusti. Att begränsningarna efterföljs ger på sikt bättre fiskstammar. Begränsningarna övervakas av fiskeriområdets fiskeövervakare.
På ansökan av Ekenäs-Pojo fiskeriområde har Egentliga Finlands NTM-central bestämt om följande fiskebegränsningar under tiden 1.8– 30.11 åren 2024–2028:
Handredskapsfiske och fiske med stående redskap är förbjudet i Svartån ända till Åkerfors kraftverk. Förbudet inkluderar Kyrksjön och Päsarträsket samt biflödena så som Krabbäcken, Storängsbäcken, Bråtabäcken och Mossabäcken. Samma förbud gäller Fiskarsån till och med Borgbyträsket och Brunkombäcken samt åarnas mynningsområden i Pojoviken.
I Pojoviken och ända till högspänningsledningen i Vitsandströmmen är fiske med ytnät förbjudet och under Pojovikens broar vid stadskärnan och i Vitsandströmmen är fiske med nät och ryssja förbjudet.
Från Vitsandströmmens högspänningsledning fram till mynningsområdet för Fiskarsån och Svartån är det förbjudet att som fångst ta lax som är längre än 75 cm och öring som är längre än 65 cm. Öring med fettfena ska alltid släppas tillbaka. Det minsta tillåtna fångstmåttet för lax är 60 cm och för fettfeneklippt öring 50 cm enligt förordningen om fiske.
Gabi Lindholm, verksamhetsledare för Ekenäs-Pojo fiskeriområde, berättar att med stående redskap avses bland annat nät, katsa, ryssja, långrev och andra krokredskap. Handredskapsfiske är fiske med ett spö och konstgjort bete, trollingfiske med ett spö, konstgjort bete och viktdrag samt fiske med spinnspö. Till handredskapsfiske hör inte mete eller pilkfiske.
Förutom fiskeriområdets fiskebestämmelser gäller också de lagstadgade landsomfattande fiskebegräsningarna. Noggrannare information om dessa samt om fiskeriområdets bestämmelser finns på fiskeriområdets hemsida www.ekenas-pojofiskeriomrade.fi.
Vad är och gör ett fiskeriområde?
Finlands vattenområden är indelade i 118 fiskeriområden, varav Ekenäs-Pojo fiskeriområde är ett. Fiskeriområdet planerar bland annat nyttjandet och vården av fiskresurserna via en nyttjande- och vårdplan.
– Vi har lagt märke till att många inte riktigt vet vad ett fiskeriområde är och vad allt det gör. Och att alla som äger vattenområden i trakten de facto är medlemmar i fiskeriområdet, berättar fiskeriområdets ordförande Tomas Gripenberg.
– Vi har därför sammanställt informationsblad, så kallade nötskal, där vi kort presenterar fiskeriområdet och de viktigaste punkterna från nyttjande- och vårdplanen. Nötskalen, som är riktade till vattenägare, fritidsfiskare samt kommersiella fiskare och fiskeguider hittas på fiskeriområdets hemsida.
Raseborgs stads skogsplan för åren 2024–2034 ställs nu till allmänt påseende och för kommentarer. Planen innehåller riktgivande åtgärdsförslag för vissa av stadens skogsområden.
Skogsplanen presenteras i stadens karttjänst, som ett kartlager. På kartan syns de olika områdena där åtgärder är planerade i olika färger. Skogsområden där inga åtgärder är planerade men som är i stadens ägo syns på kartan som gröna områden. Genom att klicka på ett område på kartan får man mer information om vad som är planerat, vad figurens nummer är och vilken fastighetsbeteckning området har.
– I karttjänsten är det lätt att zooma in på de olika områdena där åtgärder är planerade, det handlar ju om rätt så många områden överallt i Raseborg. Kommentarerna samlar vi sedan in via en enkät på webben, berättar Mats Wikström, skogsbruksingenjör på Raseborgs stad.
Så här skickar du in dina kommentarer
Bekanta dig med kartan. Leta fram området som du vill kommentera.
Klicka på området som du vill kommentera och se vilken åtgärd är planerad.
Öppna enkäten i en ny flik, länken till enkäten hittar du i samma informationsruta där också planen, fastighetsbeteckningen och figurnumret finns.
Skriv in dina kommentarer i enkäten. Kom ihåg att fylla fastighetsbeteckningen och figurnumret.
Om du vill ge kommentarer på olika områden, fyll i enkäten på nytt.
Du kan också kopiera en direktlänk till kartan: https://karta.raseborg.fi/link/V8V3z .
Du kan kommentera skogsplanen till och med 15.9.2024.
Termer som används i planen
Gallring Gallring är en beståndsvårdande avverkning som innebär att en del av träden tas bort så att man lämnar kvar ett stamantal som garanterar skogen de bästa tillväxtförutsättningarna. Vid gallringen fälls klena och sämre träd så att de bästa träden som växer bra får mer utrymme, näringsämnen och ljus.
Första gallring: diameter på träden under 16 cm
Gallring: diameter på träden över 16 cm
Förnyelse Förnyelse kan innebära kalhuggning. Vid kalhuggning avverkas det gamla trädbeståndet på nästan hela figuren. Kvar lämnas endast grupper av naturvårdsträd som främjar mångfald och uppkomsten av död ved. Efter avverkning planteras ny skog.
Förnyelse kan också betyda förnyelse med fröträd. I det här fallet lämnas friska härskande träd med bra kvalitet med fina kronor, 20–100 stammar per hektar för att ge frön till ny skog.
Man kan också förnya skog genom skärmställning. Då lämnas 100–300 stammar per hektar för att ge skydd åt nya plantor för frost och gräsuppkomst.
Avverkning av överståndare Det här innebär att man avlägsnar fröträd eller skärmträd från förnyelseytor som förnyats på naturlig väg.
Plock/luckhuggning Plockhuggning är en kombination mellan gallring och kalyta. Man skapar mindre luckor för att naturlig förnyelse kan komma i gång.
Många fiskarter leker på våren, bland annat gösen. I både Ekenäs-Pojo och Ingå fiskeriområden har man i en del vikar och flador begränsat fisket under tiden 15.5–15.6 för att trygga gösens lek.
Grunda havsvikar som uppvärms snabbt är viktiga lekområden för vårlekande fisk. Längs kusten är det rätt så små områden som producerar en stor del av fiskynglen. Efter att ynglen vuxit till sig, sprider sig sedan fiskarna över ett större område.
Gösen leker i södra Finland under maj-juni, beroende på hur snabbt vattnet värms upp. Leken inleds då vattentemperaturen är cirka 12 grader. Före det har göshanarna redan intagit sina revir. Efter leken stannar hanen kvar och försvarar mycket aggressivt rommen, vilket gör dem väldigt utsatta för fiske.
Åtgärder för att skydda gösen i Ekenäs-Pojo fiskeriområde
Med beslut av Egentliga Finlands NTM-central är fiske med handredskap, ryssja och nät förbjudet i områdena Gammelboda, Jomalvik kanal, Edesviken, Totalfladan och Kopparöfladan under tiden 15.5–15.6 åren 2024–2028.
Många fiskarter leker på våren, bland annat den populära fångstfisken gädda. Västra Nylands fiskeriområde vill nu påminna traktens fiskare om att handredskapsfiske och nätfiske är förbjudet i Nitlaxviken, Heimlax och Bölsviken fram till 31.5 för att trygga gäddans lek.
Grunda havsvikar som uppvärms snabbt, åmynningar och även små bäckar är viktiga lekområden för vårlekande fisk. Längs kusten är det rätt så små områden som producerar en stor del av fiskynglen. Efter att ynglen vuxit till sig, sprider sig sedan fiskarna över ett större område.
Gäddan inleder leken tidigt på våren, vid vattentemperaturen på 1–4 grader. Är våren sen, som den varit i år, blir också leken senare. Gäddan hör till våra snabbast växande fiskarter, efter den första sommaren är den redan 10–14 centimeter lång.
Vårens fiskeförbud inom Västra Nylands fiskeriområde
Med beslut av Egentliga Finlands NTM-central är följande fiskebegränsning i kraft inom Västra Nylands fiskeriområde under åren 2024-2028. Handredskapsfiske och nätfiske är förbjudet under tiden 15.4–31.5 i Nitlaxviken, Heimlax och Bölsviken. Handredskapsfiske betyder fiske med spö och konstgjort bete, trollingfiske och fiske med spinnspö. Mete, med naturligt bete och spö utan rulle som lämpar sig för kastfiske, är tillåtet. Noggrannare information, så som kartor, finns på fiskeriområdets hemsidor.
Tilläggsuppgifter: Gabi Lindholm, verksamhetsledare för Västra Nylands fiskeriområde, tfn 050 404 2738, e-post: gabi.lindholm@outlook.com
Över 900 röster lämnades in i omröstningen av årets satsning i Raseborgs medborgarbudget.
Naturens återställningsprojekt, ett förslag inlämnat av Raseborgs Natur rf. blev i omröstningen en klar publikfavorit med sina 201 röster. Återställningsprojekten handlar om att återställa grönområden närmare dess naturliga tillstånd.
– Det är ett stort mandat och jag är jätteglad över att just detta förslag vann. Eftersom beslutet har kommit från invånarna, känns det extra fint och verkligen som att det är raseborgarnas önskemål, berättar Solja Kvarnström, ordförande för Raseborgs Natur rf.
Rösterna mellan de åtta förslagen fördelades på följande sätt:
1. Belysta motionstrappor på lämpliga platser i Raseborg
139
2. Fortsättning på gångbanan i Österby
132
3. Reparation av trappan mellan Norra strandgatan och Väverigatan
130
4. Ny brygga vid simstranden på Ramsholmen
107
5. Uppgradering av olika parker på olika håll i Raseborg
78
6. Utegym i Tenala
86
7. Förnya planteringarna på Karis järnvägsstation
33
8.Naturens återställningsprojekt på lämpliga platser i Raseborg
201
Antal röster totalt
906
Planering under 2023, förverkligande under 2024
För att i snabb takt komma i gång med planeringen, har Raseborgs stad och Raseborgs Natur rf redan hunnit med ett första gemensamt möte.
– Planeringen utgår ifrån att vi anlägger eller återställer grönområden närmare deras naturliga tillstånd för att gynna den biologiska mångfalden. Lämpliga åtgärder kan exempelvis vara att låta bli att klippa vissa gräsmattor regelbundet och i stället låta dem bli blomsterängar som slås en gång per år. Man sparar pengar och utsläppen blir mindre. Fjärilarna och humlorna tackar, berättar ansvarig parkchef Maria Eriksson.
– Andra åtgärder kan vara att plantera sälg som är ett viktigt trädslag i naturen eller att täppa igen diken på torvmark som tidigare torrlagts för att återställa våtmarker till exempel Älgsjö i närheten av Storträsket i Västerby, fortsätter miljöchef Maria M. Eriksson.
– Åtgärderna görs i stadens regi men vi planerar tillsammans och anlitar sakkunniga. En viktig del av projektet är också informationsspridning och kommunikation – vi ser det som en jättebra möjlighet att samtidigt öka på kunskapen om varför ämnet är så viktigt och vad privatpersoner kan förverkliga på egna tomter och trädgårdar, fortsätter Kvarnström.
På stadens webbplats samt via sociala medier kan man följa med hur medborgarbudgetens vinnarförslag genomförs.
Ekenäs Jaktvårdsförening rf påbörjar vakjakt på hjort i Västerby friluftsområde och i dess grannmarker 1.9.2022. Drevjakt på hjort är tillåten under tiden 24.9.2022 – 15.2.2023.
Älgjakten inleds 8.10.2022 och pågår till 15.1.2023.
Arrangörer: Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingfors regionen rf (VHVSY), Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. samt Finlands skogscentrals södra serviceområde.
Traficom har utfärdat ett förbud mot att framföra farkost i följande farleder, då farlederna är isbelagda.
Finska viken: Espingskär-Träskö
Traficom utfärdar ett förbud mot att framföra farkost mellan Kalvholmen och Träskön i farleden Espingskär-Träskö under vintersäsongen. Förbudet är i kraft från 20.1.2021 tills det meddelas att förbudet hävs. Förbudet mot att framföra farkost gäller inte sådan användning av farkoster som är nödvändig för utförande av tjänsteuppdrag, sjuktransporter och räddningsåtgärder eller av andra motsvarande orsaker och inte heller försvarsmaktens verksamhet.
Avverkningarna förverkligas 2021 – 22 i den takt väderleksförhållandena medger. Förutom dessa kan också andra objekt bli aktuella enligt invånarnas önskemål.
Stadens skogsbruksingenjör Mats Wikström tar gärna emot synpunkter och svarar på frågor per tfn 019-289 3834 eller per e-post: mats.wikstrom(at)raseborg.fi
