När det gäller konsumtionsel har Hinku-målet uppnåtts. Däremot finns det fortfarande arbete att göra inom vägtrafiken.
Enligt förhandsuppgifter från Finlands miljöcentral har Raseborgs klimatutsläpp minskat med 6,5 procent förra året jämfört med år 2022. Utsläpp av växthusgaser har i alla kommuner minskat med cirka 9 procent.
Den positiva utvecklingen i hela landet beror främst på reningen av energisektorn, det vill säga produktionen av el och fjärrvärme. Utsläppen via konsumtionsel minskade i hela Finland med cirka 32 procent och utsläppen från eluppvärmning med cirka 35 procent.
Raseborg har sedan år 2013 varit en Hinku-kommun, vars klimatmål är att minska utsläppen med 80 procent från 2007 års nivå till 2030. För närvarande har de totala utsläppen minskat med 44,5 procent. Riktningen är rätt, men ytterligare åtgärder behövs.
–”Vi är fortfarande långt ifrån 2030 års utsläppsmål och för att nå det behöver alla samarbeta. Som stad strävar vi, förutom att minska våra egna utsläpp, också efter att vara ett exempel för företag och invånare”, säger Raseborgs stadsdirektör Petra Theman.
Raseborgs stad har sedan år 2019 endast köpt el som producerats med förnybar energi samt förbättrat energieffektiviteten i flera byggnader, till exempel genom att förnya ventilationssystem och annan fastighetsteknik. Andelen utsläpp från oljeuppvärmning är fortfarande 8 procent i Raseborg. Enligt Statistikcentralen fanns det år 2023 totalt 3268 olje- eller gasuppvärmda byggnader i Raseborg. Av dessa är över 2500 egnahemshus och parhus. Värmeproduktionsanläggningen i de flesta av stadens oljeuppvärmda fastigheter har redan bytts ut, främst till fjärrvärme. Det finns sju oljeuppvärmda fastigheter kvar.
– ”Att nå klimatmålet inom den utsatta tiden blir allt svårare för kommunerna eftersom de enkla och betydande åtgärderna redan har genomförts”, säger tekniska direktören Jan Gröndahl.
Vägtrafiken är den största enskilda utsläppskällan och dess andel av utsläppen är 34 procent i Raseborg. Utsläppen från genomfartstrafik av paketbilar, bussar och lastbilar ingår inte i kommunernas utsläppsberäkningar. Var och en av oss kan alltså direkt påverka vägtrafikens utsläpp genom våra egna sätt att resa. Därför vill staden förbättra invånarnas möjligheter att använda kollektivtrafik och lätt trafik samt elbilar. I Raseborg finns en egen intern kollektivtrafik, Bosse. Dessutom har antalet gång- och cykelvägar utökats de senaste åren och i år har nya cykelparkeringsplatser byggts på 17 platser i staden. Även 9 laddningsstationer för elbilar har byggts runt om i staden.
Projektet “Kohti hiilineutraalia kuntaa (Hinku)” startade år 2008 i fem kommuner. Nu deltar redan 99 kommuner. Hinku-kommunerna har åtagit sig att minska utsläppen med 80 procent till år 2030 från 2007 års nivå. Finlands miljöcentral beräknar användningsbaserade utsläppsdata för kommunerna enligt Hinku-beräkningsregeln.
Hållbar utveckling är ett centralt tema i Raseborgs skolors undervisning och skolorna genomför olika projekt för hållbar utveckling under läsåret.
Billnäs skola har dessutom redan i 15 år deltagit i programmet Grön Flagg för hållbar utveckling. Även Billnäs daghem är med i Grön Flagg-verksamheten, vilket betyder att många barn blir bekanta med verksamhetsmodellen redan från tidig ålder.
I Finland deltar över 370 skolor, läroanstalter, daghem och aktörer inom barn- och ungdomsverksamhet i programmet.
Enligt Billnäs skolas rektor Susanna Ojala känns det mycket fint då föräldrar berättar att barnen har tagit med sig saker och vanor som de lärt sig i skolan hem och samtidigt lär sina egna föräldrar om dessa.
Några tips från Billnäs skolas sjätteklassister för en miljövänlig vardag:
Stäng vattenkranen efter att du tvättat händerna
Släck lamporna när du lämnar rummet
Ta endast så mycket mat som du äter
Köp endast det du verkligen behöver
Sortera avfallet och släng skräp i soptunnan
Återanvänd alltid när det är möjligt, till exempel klottpapper
I skolvärlden hjälper upptejpade lappar på väggen till exempel bredvid strömbrytare, pappershanddukar och vattenkranar att komma ihåg dessa saker.
För att uppnå Grön Flagg-certifikatet utarbetar en skola eller daghem en plan och genomför 1-2 år långa projekt kring olika teman för hållbar utveckling, till exempel biologisk mångfald, ansvarsfull konsumtion eller vatten. Förutom att uppgörandet av planen rapporterar skolan om genomförda projekt och får sedan feedback på sitt arbete. Rätten att använda grön flagg är i kraft två år i taget.
Vildare Raseborg-kampanjen avslutades i slutet av augusti. Förutom stadens ytor anmälde 95 invånare totalt över 46 000 kvadratmeter vildare ytor till kampanjen. Det fanns också några företag och föreningar bland deltagarna.
Med stadens oklippta gräsmattor blir den totala ytan 274 022 som är lika med 4 x Svedja träsk eller 38 fullstora fotbollsplaner eller hela 843 simhallsbassänger!
Kampanjteamet gläds åt den diskussion som kampanjen väckte. Att klippa eller inte klippa gräsmattan delar överraskande många åsikter.
Särskilt det fritt växande gräsområdet framför stadshuset tilltalade inte alla. Andra njöt av den nya färgklicken, inklusive djuren. På stadshusets gård sågs under sommaren fler insektsätande fåglar än vanligt och också harar som lekte i det långa gräset.
Området har inte övergivits, även om växterna får växa fritt.
– Enligt vissa betyder oklippt gräsmatta att den är ovårdad, men så är det inte, säger parkchefen Maria Eriksson.
Skönhet ligger i betraktarens öga, sägs det. Och skönhetsuppfattningen förändras också med tiden.
Många har idag inte ens tänkt på att man kan sköta gräsmattan på annat sätt än genom att klippa den. Historiskt sett är gräsmattan och dess klippning dock fortfarande en ganska ny företeelse.
Raseborg är en av många kommuner som arbetar för biologisk mångfald och låter gräsområden bli vildare. Genom kampanjen har många börjat se betydelsen av sina egna handlingar för den biologiska mångfalden. Även om man inte vill låta sin egen trädgård bli vild, kan man åtminstone förstå och njuta av andras arbete för pollinerare och andra insekter.
En gräsmatta som klippts i åratal blir inte en blommande oas på en gång. Det kan ta år innan blommorna börjar dyka upp och sprida sig istället för gräset. Om man vill ha snabba resultat kan man anlägga en blomsteräng.
– I min egen trädgård har jag i några år nu bara klippt gräsmattan ett par gånger per sommar och nu börjar jag se att antalet blommor har ökat markant. Och mossan har försvunnit helt, säger Eriksson.
Tack till alla som gjorde Raseborg vildare denna sommar!
Med enkla medel kan du hjälpa insekter och öka mångfalden på din egen tomt.
Insektshotell
Att bygga ett insektshotell är ganska enkelt och det kräver inte dyra material. Du kan till och med göra ett litet hotell av en mjölkförpackning. För en lite mer robust konstruktion räcker det med några brädor. Hotellens fack fyller man med naturliga material som hittas i naturen. Exempel på lämpliga material är kottar, bark, vass och träbitar, i vilka har borrats hål.
På vintern kan man ta in hotellet i ett förråd för att skydda det från fåglar.
På varma dagar behöver även insekter något att dricka. Du kan enkelt göra en dryckesbehållare åt dem. Placera stenar och/eller marmorkulot i botten av en låg och grund behållare, och häll vatten i den. Häll i vatten till sådan mängd att insekterna kan sitta på stenarna utan att drunkna.
Placera behållaren på en skuggig plats nära blommor.
Sommaren för insamlingsbilarna till dina trakter igen
Insamlingsbilarna Otto och Romulus sommarturné i Västnyland startar direkt i juli. Den Rosk’n Roll-organiserade rundan börjar i Vichtis den 1 juli och avslutas i Hangö den 17 juli, nästan 40 hållplatser senare. Sommarturnéns hållplatser är valda speciellt med tanke på sommargästernas behov.
Otto-bilen tar emot olika slags farligt avfall såsom lysrör, spillolja, bilbatterier, målarfärger, lösningsmedel, kylarvätskor, bekämpningsmedel samt städkemikalier. Det är säkrast att lämna in farligt avfall i originalförpackning eller i en annan hel och tätt sluten förpackning. På förpackningen måste det framkomma vad den innehåller.
Till Otto-bilen får man lämna maximalt 50 kg farligt avfall, 5 ackumulatorer eller motsvarande mängd farligt avfall per kund. Farligt avfall neutraliseras genom behandling i höga temperaturer och energin som uppstår i processen tas till vara.
Romulus-bilen samlar in metallskrot och till den kan man föra metallskrot som motsvarar mängden av ett vanligt personbilssläp. Lämpliga för insamlingen är till exempel cyklar, plåtbitar, vedeldade bastuugnar (utan stenar) och metallrör. Metallskrotet som lämnas till insamlingen samt de sällsynta metallerna som tas till vara ur elapparaterna återvinns till returråvara för industrins behov.
Romulus samlar däremot inte in elapparater, men precis som metallskrotet, kan apparaterna föras avgiftsfritt till avfallsstationen året om. Inga avfall får lämnas i förväg på Otto och Romulus-insamlingens hållplatser.
På adressen www.rosknroll.fi samt i Rosk’n Rolls väggkalender och i Roskis-tidningen finns mer information om avfallsslagen som tas emot på turnén samt exakta tidtabeller och hållplatsinformation.
Insamlingsrundorna finansieras med avfallshanteringens grundavgift.
I fjol röstade invånarna i Raseborg för projekt för återställning av naturen som vinnare i den deltagande budgeteringen. Nu har återställningsobjekten valts ut och ett mer detaljerat planeringsarbete kan inledas.
I alla objekt är det viktigaste att stärka den biologiska mångfalden och öka den ursprungliga växtligheten.
En före detta åker, Ekenäs
Vid Pålarvvägen i Bromarv ligger en före detta leråker som invaderats av kvickrot. Målet är att skapa öppna ängar och lövskog som huvudsakligen består av ädla lövträd. Man strävar efter att välja växter som hjälper pollinerare och insekter som använder pollen.
I Pojo kyrkby, nordost om korsningen mellan Gamla Fiskarsvägen och Åbovägen, ligger en före detta leråker som nu är gräsbevuxen. På åkern växer rikligt med blomsterlupin som är en invasiv främmande art. Målet är att utrota lupinen, öka områdets mångfald samt skapa ett utflyktsmål för lokala invånare och skolelever.
Vid Stabsgatan i Karis strömmar en bäck som fungerar som dagvattenfåra. I områdets södra del och längs kanterna finns ett parkliknande gräsområde. Bland växtligheten finns många främmande arter, till exempel parkslide. Marken är fuktig och frodig. Målet är att skapa en mångsidig helhet som även beaktar fåglar och djur som trivs vid bäcken. Förhoppningen är att området också ska vara ett exempel, till exempel för hobbyträdgårdsmästare.
Bin spelar en nyckelroll i vår livsmedelsproduktion. Många grödor behöver pollineras för skörden. Binas pollineringsvärde är i själva verket mycket högre än värdet på den honung som produceras. Även om honungsbin inte är den enda insekten som ”producerar honung” är den kommersiella honungsproduktionen i praktiken beroende av honungsbin.
Vad hotas honungsbin av? Honungsbin hotas kanske framför allt av insekticider.
Hur många bin bor i en bikupa? 20 000–50 000, eller till och med ännu fler.
Vilka blommor tycker bina särskilt om? Bina är inte särskilt kinkiga men videväxter som blommar på våren är viktiga födoämnen som skänker lättnad efter vintern när maten är knapp. Hasselbusken, som också blommar tidigt, producerar också rikligt med pollen med hjälp av vilken man föder upp nya bin efter vintern. Andra viktiga växter under försommaren är olika fruktträd samt maskrosor. På midsommaren gäller till exempel hallon och klöver. I slutet av sommaren producerar ljungen mycket nektar.
Varför smakar honung av nektar från olika blommor annorlunda?
Honungen består i huvudsak av socker och vatten, men dessutom finns det omkring 200 andra ingredienser i honungen. Färgen och smaken varierar beroende på den exakta sammansättningen som i sin tur beror på de blommor från vilka nektar har samlats in. De olika blommorna producerar alltså lite olika nektar, vilket är orsaken till variationen.
Hurdant är biodlarens arbete?
Precis som andra uppfödningsdjur djur måste bina skötas regelbundet. Man måste också binda sig till bin. Arbetet är jobbigt ibland. En bikupa full med honung kan lätt väga mer än 20 kg. Vi behöver tålamod och man får inte vara rädd för stick. 😊
Hur kan jag hjälpa bin?
Precis som många andra insekter behöver honungsbin nektarväxter. Det lönar sig inte att ta bort fula videsnår, maskrosfält eller hallonbuskagen.
Nu är det dags att inleda bete på den lilla holmen Gåsören, norr om Ramsholmen i Ekenäs. Hagmarken och strandbetet har iordningställts under sensommaren-vintern 2023-24. Området har ingärdats med elstängsel och trädbeståndet gallrats för att skapa en öppen hagmark med ett glest trädbestånd.
Åtgärderna följer den skötselplan för Hagen-Ramsholmen som Nylands Närings-, trafik-och miljöcentral godkänt 2021. Projektet leds av Raseborgs stad och finansieras med hjälp av miljöministeriets livsmiljöprogrammet HELMI.
Vad är nyttan med projektet? Gåsören har tidigare varit igenväxt av främst klibbal och ett ungt björkbestånd, stränderna av hög vass och sly. Målet är att skapa en mångsidigare miljö som gynnar vadare och andra fåglar som föredrar lågvuxna stränder.
Hagmarkerna har minskat kraftigt de senaste årtiondena, vilket gjort att många arter som är beroende den naturtypen har blivit hotade, däribland många insekter. Projektets huvudmålsättning är att stärka den biologiska mångfalden och gynna hotade arter. Hagmarken med den parklika miljön förväntas också höja områdets landskapsvärden.
Om allt går enligt planerna kommer betesdjuren (fem ungdjur) av nötkreatursrasen östfinsk boskap, kanske mera kända som kyyttö, att flytta till Gåsören ännu denna vecka. För djuren ansvarar Sami Nylund/Torparrian från Tenala.
Medborgare kan nu tjäna pengar genom att rensa jättebalsaminer som de hittar i Raseborg. Detta genomförs med Crowdsorsa-mobilspelet där man filmar och markerar på kartan de invasiva arterna som skall rensas.
Massbekämpning av invasiva arter i Raseborg började den 3 juni då växterna nu blommar och är lätta att känna igen. Vem som helst kan vara med och det kräver endast Crowdsorsa-mobilspelet nedladdad i din mobiltelefon. Spelarna kan dessutom tjäna till och med 25 cent per kvadratmeter som har rensats.
– För att delta i spelet ska man rensa jättebalsaminer som antingen har markerats på kartan eller som hittats själv. Arean filmas före och efter rensandet och slutligen laddas videon upp för Crowdsorsa att granska. När videon har godkänts kan du be för belöningen från den virtuella plånboken till det egna bankkontot, säger Crowdsorsas VD Toni Paju.
Spelet beräknar automatiskt belöningen baserat på storleken av arean, tätheten och arten. Uppdraget pågår så länge som budgeten på belöningarna räcker till och uppdragets framgång kan övervakas via applikationen. Då uppdraget håller på att ta slut kan bara gamla växtplatser rensas på nytt för att effektivt utrota arterna.
– I år har medborgarbudgeten gett oss möjligheten att utforska nya metoder för att arbeta med biologisk mångfald, vilket ledde till att vi undersökte användningen av mobilspel i bekämpningen av invasiva arter. På detta sätt kan vi engagera ungdomar och andra aktiva att bidra till den biologiska mångfalden på ett lekfullt sätt som en gemensam aktivitet – ett nytt sätt att tänka, konstaterar Raseborgs parkchef Maria Eriksson.
Man kommer att rensa invasiva arter som hotar naturens biologiska mångfald i över 30 kommuner runt i Finland och Sverige med hjälp av Crowdsorsa denna sommar. Belöningar för spelet är totalt över 100 000 euro.
Vad är Crowdsorsa?
Crowdsorsa är ett finländskt startup-företag. Deras koncept har använts i Finland, Sverige, Estland och i Storbritannien. Mobilspelet Crowdsorsa har utvecklats för att crowdsourca mikrouppgifter och datainsamling för medborgare. Spelet har kartlagt till exempel gator, cykelvägar, brunnslock och parkbänkar i rekordfart.
Så enkelt är det att delta:
1. Ladda gratis Crowdsorsa-mobilspelet till din mobiltelefon och skapa ett konto. 2. Öppna Raseborg bekämpnings uppdraget för invasiva arterna och bekanta dig noggrant med instruktionerna. 3. Då uppdraget börjar den 3 juni klockan 9 ska du hitta och eliminera jättebalsaminer. Växtplatsen filmas med hjälp av appen före och efter bekämpningen. 4. Ladda videon till Crowdsorsa för granskning. 5. När videon har godkänts kan du be om en belöning till ditt bankkonto
Om du behöver hjälp eller ytterligare information angående uppgiften kan du kontakta Crowdsorsa via applikationen.
På skolgården vid Hakarinteen koulu i Ekenäs är det liv och rörelse. På gräsmattan framför byggnaden har man anlagt fem ängsplättar där man sår vilda ängsblommor. Bredvid ängsplättarna finns dessutom sprillans nya bänkar där man kan följa med blommornas tillväxt och insekternas förehavanden.
”Detta är ett utmärkt exempel på ett samarbete där alla bitar har fallit på plats”, säger skolans rektor Niina Hillervo. Förutom eleverna och den projektansvarige läraren Riina Torstensson går ett stort tack också till fastighetsskötseln, som hjälpte till med att installera bänkar och med en vattenpunkt, och till stadens parkavdelning som lånade ut verktyg.
”Elevkåren fick idén redan förra hösten”, säger Riina Torstensson, som undervisar elever i årskurs fyra.
Eleverna önskade att det skulle finnas bänkar och blommor på skolgården så att den skulle vara trivsammare. Naturens mångfald behandlas ofta i undervisningen och nu blev det möjligt att genomföra ett projekt i praktiken. Nu återstår att plantera lökblommor på hösten som muntrar upp gården genast på våren.
Under några dagar i maj fick elever i alla åldrar, från förskolan ända upp till nian, göra ängsarbete. En del grupper trivdes längre, andra endast en kort tid. Arbetet planerades så att det fanns något att göra för var och en. Eleverna fick gräva, kratta, så frön eller vattna. Dessutom fick de dekorera ett insektämbar.
”Det är lugnande för både elever och lärare att vattna, gräva, bryta sönder mullklumpar eller bara koncentrera sig på att hitta en sten”, säger Torstensson.
Blommorna är viktiga för insekterna men gör också människorna glada. Precis som en andraklassare konstaterade: ”Ängen gör skolgården vackrare.”
Tack till elever och lärare vid Hakarinteen koulu för deltagande i kampanjen Vildare Raseborg!
Pollinerande insekter är avgörande för vår livsmedelsproduktion. Man har uppskattat att över 75 procent av världens viktigaste växter vid livsmedelsproduktion är beroende av eller drar nytta av pollinerare vad gäller skördens mängd och kvalitet. Källa:Pölyttäjien väheneminen näkyy ruoantuotannossa – Ympäristöministeriö
De viktigaste pollinerarna är bin och humlor, men förutom insekter fungerar även fåglar, fladdermöss, vissa däggdjur samt även vind och vatten som pollinerare.
Pollinering är ett händelseförlopp där växtens pollenkorn fastnar på insekten då den samlar nektar från blommorna. På detta sätt förökar sig blommorna då pollenkornen transporteras via insekterna från blommornas ståndare till dess pistiller. En del växter som till exempel havre, vete och korn, är självpollinerande. Det innebär att pollineringen sker inom en och samma blomma.
När man planerar sin sommarträdgård är det bra att tänka på att införskaffa sådana växter som lockar till sig pollinerande insekter. Samtidigt gynnas även fruktträd och bärbuskar, som även de behöver insekter för att kunna producera skörd.
Från blommorna får insekterna näring i form av nektar och pollen. Det är blommornas färg, form och doft som leder fram insekterna till dem. Många förädlade blommor producerar inte nödvändigtvis nektar, därför lönar det sig att välja enkla blommor som även finns naturligt i Finlands natur. Dessutom tål dessa blommor bättre våra lokala väderförhållanden.
Bra växter för pollinerare är bland annat: krokus, nävor, hallon, lavendel, kungsmynta, timjan, ringblomma, solros, gräslök.
Raseborgs stad deltar i den nationella städdagen lördagen den 25 maj 2024 kl. 9-13, med att öppna stadshusets parkeringsplats (den delen som ligger närmast stadshuset) för ett öppet lopptorg. Alla är välkomna att sälja: stadens anställda, invånare, föreningar…!
I nötskal
Adressen är Raseborgsvägen 37, Ekenäs. Loppiset ordnas på parkeringen närmast stadshuset.
Platsnumrering eller -reservationer finns inte, det är bara att dyka upp!
Hämta med dig det du behöver, exempelvis filt, klädräcken, försäljningsbord.
Städ efter sig: för bort osålda varor och avfall.
Stadshusets toaletter är tillgängliga.
Parkeringen sker på parkeringsplatsen närmast Raseborgsvägen.
Varför?
Raseborg är en stad med långa loppisanor, samt en stad som satsar på cirkulär ekonomi. Staden vill också möjliggöra något roligt och gemensamt, där man kan delta med låg tröskel utan stora krav. Dagen ordnas av några aktiva frivilliga som jobbar på staden, inklusive stadsdirektören. Städdagen har etablerat sig i huvudstadsregionen som ett enkelt sätt att bli av med saker man inte behöver så staden uppmuntrar också invånare och olika aktörer att delta i städdagen på andra håll i Raseborg.
Hur?
Kom till stadshuset, Raseborgsvägen 37 i Ekenäs med det du vill sälja och det du behöver för att ställa fram dina varor. Säljtiden är kl 9-13. Inga platsreserveringar. Du kan sälja till exempel kläder, leksaker, små hushållsartiklar och teknik, blommor och växter, böcker, möbler, föremål som blivit över från renoveringar och annat lämpligt för en loppis.
På bebyggda områden med asfalt och kortklippt gräsmatta har livsmiljöerna för pollinerare och andra insekter minskat.
Med sommarkampanjen Vildare Raseborg vill Raseborgs stad synliggöra det arbete som görs i staden för att främja biologisk mångfald och återställa naturen. Alla raseborgare är välkomna att delta i kampanjen!
Bakgrund i medborgarbudgeten 2023
Naturens återställningsprojekt, ett förslag inlämnat av Raseborgs Natur r.f., blev i omröstningen en klar publikfavorit i medborgarbudgeten för år 2023. Arbetet med vinnarförslaget har börjat under våren 2024, och nu bjuder vi med invånarna i arbetet med att skapa näringsrika och skyddande livsmiljöer för pollinerare.
Med enkla medel kan varje trädgårdsägare öka möjligheterna för vildvuxen natur och stärka den biologiska mångfalden. Låt en del av gräsmattan växa under sommaren eller anlägg en blomsteräng på din tomt!
– Återställning av naturen behöver inte vara krångligt eller svårt. På den egna tomten kan man tryggt låta gräset växa. Om man vill ha en välskött trädgård kan man enbart klippa kanterna längs stenläggningar och gångar, säger stadens parkchef Maria Eriksson.
Så här deltar du:
Låt gräset eller delar av det vara orört.
Sprid blomfrön vilt hit och dit och se vad som händer under sommaren. Om du vill kan du även anlägga en blomsteräng.
Vila i skuggan och njut av förfriskningar medan naturen sköter sig själv.
Anmäl dina vildare kvadratmeter och delta i vår utlottning! Varje vildare kvadratmeter är viktig!
Du kan delta precis när det passar dig! Under sommaren kommer vi dessutom att lotta ut fyra Raseborg-hänggungor bland invånare som deltagit i kampanjen. Medan du slappnar av i hänggungan kan du följa gräsets tillväxt och din egen trädgårds vildvuxenhet.
År 2023 valdes Raseborgs Natur rf:s förslag om återställningsprojekt för naturen som vinnare i den deltagande budgeteringen. I återställningsprojekten återställs grönområden närmare sitt naturliga tillstånd för att främja biologisk mångfald.
Genomförandet av återställningsprojekten har påbörjats under våren 2024. Genom kampanjen Vildare Raseborg informeras invånarna om återställningsprojekten och deras genomförande.
Deltagande budgetering är en metod där kommunens invånare engageras i diskussionen, planeringen och beslutsfattandet om gemensamma skattepengar. För år 2023 hade en summa på 100 000 euro reserverats för deltagande budgetering.
Invånarna samlade in förslag och idéer, varpå stadens arbetsgrupp valde lämpliga förslag. Slutligen fick invånarna rösta om vilket förslag som skulle genomföras som en del av stadens verksamhet.
Naturens återställningsprojekt, ett förslag inlämnat av Raseborgs Natur rf. blev i omröstningen en klar publikfavorit med sina 201 röster. Återställningsprojekten handlar om att återställa grönområden närmare dess naturliga tillstånd.
– Det är ett stort mandat och jag är jätteglad över att just detta förslag vann. Eftersom beslutet har kommit från invånarna, känns det extrabra och verkligen som att det är raseborgarnas önskemål, berättar Solja Kvarnström, ordförande för Raseborgs Natur rf.
Planering under 2023, förverkligande under 2024
För att i snabb takt komma i gång med planeringen, har Raseborgs stad och Raseborgs Natur rf redan hunnit med ett första gemensamt möte.
– Planeringen utgår ifrån att vi anlägger eller återställer grönområden närmare deras naturliga tillstånd för att gynna den biologiska mångfalden. Lämpliga åtgärder kan exempelvis vara att låta bli att klippa vissa gräsmattor regelbundet och i stället låta dem bli blomsterängar som slås en gång per år. Man sparar pengar och utsläppen blir mindre. Fjärilarna och humlorna tackar, berättar ansvarig parkchef Maria Eriksson.
– Andra åtgärder kan vara att plantera sälg som är ett viktigt trädslag i naturen eller att täppa igen diken på torvmark som tidigare torrlagts för att återställa våtmarker till exempel Älgsjö i närheten av Storträsket i Västerby, fortsätter miljöchef Maria M. Eriksson.
– Åtgärderna görs i stadens regi men vi planerar tillsammans och anlitar sakkunniga. En viktig del av projektet är också informationsspridning och kommunikation – vi ser det som en jättebra möjlighet att samtidigt öka på kunskapen om varför ämnet är så viktigt och vad privatpersoner kan förverkliga på egna tomter och trädgårdar, fortsätter Kvarnström.
Otto, insamlingsbilen för farligt avfall och Romulus, som tar emot metallskrot, åker ut på vårturné i början av maj. Gör en avstickare till hållplatsen nära dig och gör dig av med farligt avfall och metallskrot som samlats i knutarna.
Insamlingsbilarna för avfall startar den 6 maj och åker runt i västra och östra Nyland för att samla in farligt avfall och metallskrot från hushåll och fritidsboende. Högfors är startpunkten för den västnyländska rundan och när bilarna bromsar in i Hangö den 29.5 har det samlats in avfall från nästan lika många platser.
Otto-insamlingsbilen för farligt avfall tar bland annat emot lysrör, spillolja, ackumulatorer, målarfärger, lösningsmedel, bekämpningsmedel, kyl- och bromsvätskor samt städkemikalier. Det är säkrast att lämna avfallet till insamlingen i originalförpackning. Något annat helt och tätt slutet kärl går också, men då är det viktigt att tydligt märka ut vad förpackningen innehåller. Otto-insamlingsbilen tar emot max 50 kg farligt avfall per kund.
Romulus-bilen, som samlar in metallskrot, tar emot metallskrot motsvarande en släpvagnslast. Till exempel cyklar, plåtstycken, metallburkar och vedeldade bastuugnar med stenarna bortplockade, passar bra i lasten. Upp till 95 procent av den insamlade metallen återvinns och blir returråvara bland annat för industrins behov. Elapparater är däremot inte lämpliga för Romulus att plocka med sig men kan föras avgiftsfritt till avfallsstationerna för återvinning.
De ambulerande insamlingarna genomförs med avfallshanteringens grundavgift och är avsedda för avfall från hushåll och fritidsboende. Avfall får inte lämnas vid insamlingsplatserna i förväg.
Otto, insamlingsbilen för farligt avfall och Romulus, som tar emot metallskrot, åker runt i Västnyland den 6–29.5. Bild: Rosk’n Roll.
Insamlingsbilen för farligt avfall, Otto och Romulus, som samlar in metallskrot, åker runt enligt följande:
De exakta tidtabellerna och anvisningarna för Ottos och Romulus turné finns på webbplatsen www.rosknroll.fi, i Roskis -tidningen som delats ut till hemmen i april samt i Rosk’n Rolls väggkalender.
Med vårens ankomst är det dags att börja städa, även utomhus. Kom och var med i hela Finlands gemensamma städuppgifter. Raseborgs stad deltar även i år i YLE:s kampanj En miljon soppåsar (extern länk).
Visste du att det finns totalt 230 sopkärl längs gångvägarna och parkerna i Raseborg som stadens parkenhet ansvarar för att tömma? Genom att använda dem kan vi tillsammans hålla vår omgivning städad året runt.
YLE lanserade den 15.4. kampanjen En miljon soppåsar, där alla kan delta. Kampanjen avslutas på världsmiljödagen den 5 juni.
Förra året samlade vi raseborgare in och registrerade totalt 642 soppåsar till kampanjen. Är det dags att sätta nytt rekord?
Samla sopor ensam eller i grupp och lägg till antalet soppåsar du samlar in för din stad på Yles webbplats yle.fi/miljoonaroskapussia eller i Yle-appen. Yle konto krävs för att registrera insamlade sopor. Sätt slutligen soppåsarna du samlat in till det blandade avfallet.
I Ekenäs ordnas den 21.2.2024 kl. 10-11 ett informationstillfälle om projektfinansieringsmöjligheter via Interreg Central Baltic-programmet. Under evenemanget presenteras programmet och dess mål av den nationella kontaktpunkten för Finland, Viola Mickos. Det kommer även finnas möjlighet till diskussion kring potentiella projektidéer och andra frågor.
Central Baltic Programme 2021-2027 är ett EU-program för gränsöverskridande samarbete i mellersta Östersjöområdet, vars mål är att understöda projekt som syftar till att lösa gemensamma utmaningar tillsammans och över gränserna. Regionerna som ingår i programmet är belägna i Finland (inklusive Åland), Estland, Lettland och Sverige.
Under programperioden 2021-2027 finns det möjlighet att söka medel för projekt inom fyra tematiska områden: innovativ affärsutveckling, förbättrad miljö och resursanvändning, förbättrade anställningsmöjligheter, och förbättrade offentliga tjänster.
Mer information om programmet och finansierade projekt finns på programmets hemsida. Om du har frågor angående evenemanget eller Central Baltic-programmet kan du kontakta Viola Mickos (Kontaktpunkt, Finland), tfn. 045 133 5854, viola.mickos@uudenmaanliitto.fi
Det är igen dags att rösta fram årets raseborgare 2023! Vinnaren av titeln samt mottagarna av de andra Raseborgspriserna avslöjas i en prisceremoni i mitten av februari. Prisceremonin sänds också live via stadens Facebook-sida.
Utöver titeln årets raseborgare delas ut:
årets kulturpris vars mottagare valts av kultur- och fritidsnämnden
årets idrottspris vars mottagare valts av kultur- och fritidsnämnden
årets ungdomspris vars mottagare valts av ungdomsfullmäktige
årets hållbarhetspris vars mottagare valts av stadsutvecklingssektionen
Förhandsjuryn, bestående av representanter valda av stadsstyrelsen, i år styrelseordförande Anita Westerholm och styrelsemedlem Kati Sointukangas samt kommunikationschef Petra Louhimies har valt följande tre kandidater till omröstning:
Raseborgs julhjälp hjälper familjer som på grund av olika livssituationer inte har råd med julklappar eller julmat. Till exempel kan fattigdom, arbetslöshet eller sjukdom förekomma i familjer. Sedan 2022 drivs julhjälpen, som startade 2015, av de ”fyra J:na”, Jenna Nyman, Jannica Nyman, Jenna Ahlroth-Ragnell och Jenny Romberg-Valkeapää.
Gruppen har varit i kontakt med företag, och privatpersoner har även fått donera till behövande. De har tagit emot varor och ordnat så att alla sökande, totalt 70 familjer år 2023, har fått hjälp till jul. Utöver det delar de ut gåvor till ensamma och behövande äldre. De gör jobbet helt frivilligt, vid sidan av sina egna vardagsjobb och familjer.
Sepi Sundman
Sepi Sundman är mångårig föreningsaktiv och känd bland annat som ordförande i Karis mentalvårdsförening Kaippari ry som 2022 fick Vuoden Pomppu-priset som Centralförbundet för mental hälsa årligen delar ut till en förening som utmärkt sig i arbetet för mental hälsa.
År 2023 gav Sundman ut en bok där han berättar om sina skeden inom musiken och arrangemanget av Faces-festivalen. Sundman är mångas stöd och trygghet, och en sann föreningsaktiv som man kan också hitta bakom ljudbordet vid olika evenemang.
Anne Ingman
Anne Ingman har gjort Helene Schjerfbeck-temaguidningar i Ekenäs sedan 2009. Hon har förtjänstfullt lyft fram Raseborgs mest kända och konstnär skapat en mångsidig tidsresa för besökare genom att dyka in i Schjerfbecks liv och rollen som Helene på ett heltäckande sätt. Guidningarna och Annes roll som Helene har väckt uppmärksamhet under åren också i nationell media.
Omröstningen har avslutats 2.2.2024 kl. 12.00. Tack till alla som röstat!
Raseborgs stad har upplåtit strandområden för skörd av vass för utveckling av ersättande produkter för engångskärl och sugrör. Detta initiativ är en del av stadens engagemang för att främja hållbarhet och stöda miljövänlig företagsamhet. Skördearbetet kommer att äga rum på strandområdet intill Trollböle samt strandområdena kring Estholmen. Projektet är resultatet av ett spännande samarbete mellan en finsk entreprenör och ett svenskt företag, som ansvarar för produktutvecklingen.
Planen är att genomföra skördearbetet under vecka 50, förutsatt att väderförhållandena är gynnsamma. NTM-centralen har gett sitt samtycke till de planerade åtgärderna.
Inom Raseborg finns stora vassbevuxna vikar, vilket ger en riklig tillgång till råmaterialet i form av vass. Genom att upplåta strandområdena för skörd under vintern 2023–2024 strävar Raseborgs stad efter att främja utvecklingen av hållbara produktlösningar.
– Vass är ett ekologiskt hållbart råmaterial som kan öppna upp för nya innovationer och företagsamhet, säger Juha Laiho, miljöinspektör på Raseborgs stad.
Ett hållbart utnyttjande av vassbestånden stöder inte bara företagsamhet utan även kommunens övergripande miljöarbete för klimatet och vattenvården.
– Vassbestånden spelar en viktig roll i kampen mot klimatförändringar, eftersom de binder betydande mängder koldioxid från atmosfären. Dessutom hjälper skörden av vass till att avlägsna organiskt material, vilket minskar belastningen på våra eutrofierade strandområden och främjar vattenvården, berättar Laiho.
Sommaren 2024 inleds bete på den lilla holmen Gåsören, norr om Ramsholmen i Ekenäs. Innan kor kan påbörja betet där måste den kommande hagmarken och strandbetet iordningställas. Betesmarken har ingärdats hösten 2023 och snart står röjningen av Gåsörens träd- och buskbestånd i tur. Arbetet kommer att utföras vintern 2023–2024 när väderförhållandena är gynnsamma. Målet med gallringen är att skapa en öppen hagmark med ett glest trädbestånd.
Åtgärderna följer den skötselplan för Hagen-Ramsholmen som Nylands Närings-, trafik-och miljöcentral godkänt 2021. Projektet leds av Raseborgs stad och finansieras med hjälp av miljöministeriets livsmiljöprogram HELMI.
Vad är nyttan med projektet?
– Gåsören är igenväxt och domineras av klibbal och ett ungt björkbestånd. Stränderna domineras av hög vass och sly. Målet är att skapa en mångsidigare miljö, som gynnar vadare och andra fåglar som föredrar lågvuxna stränder, berättar miljöinspektör Juha Laiho.
Hagmarkerna har minskat kraftigt under de senaste årtiondena, vilket har medfört att många arter som är beroende av hagmark har blivit hotade, däribland många insekter. Projektets huvudmålsättning är att stärka den biologiska mångfalden och gynna hotade arter.
Hagmarken med den parklika miljön förväntas också höja områdets landskapsvärde.
Ansökningarna om företags- och projektstöd för landsbygden för EU-finansieringsperioden 2023–2027 har inletts i den förnyade e-tjänsten Hyrrä. Nu kan man ansöka om alla former av företagsstöd samt om projektstöd för investeringar i sammanslutningar, utbildnings- och informationsförmedlings-projekt.
Nylands närings-, trafik- och miljöcentral har i år 2,7 miljoner euro att dela ut till företags- och projektstöd. Beslutsfattandet och utbetalningen av stöden inleds stegvis under hösten 2023. De regionala NTM-centralerna och de lokala Leader-grupperna väljer ut de objekt som ska finansieras och ger råd om hur man ansöker om stöd. Finansieringsriktlinjerna för företags- och projektstöd finns på NTM-centralens webbplats.
Över 900 röster lämnades in i omröstningen av årets satsning i Raseborgs medborgarbudget.
Naturens återställningsprojekt, ett förslag inlämnat av Raseborgs Natur rf. blev i omröstningen en klar publikfavorit med sina 201 röster. Återställningsprojekten handlar om att återställa grönområden närmare dess naturliga tillstånd.
– Det är ett stort mandat och jag är jätteglad över att just detta förslag vann. Eftersom beslutet har kommit från invånarna, känns det extra fint och verkligen som att det är raseborgarnas önskemål, berättar Solja Kvarnström, ordförande för Raseborgs Natur rf.
Rösterna mellan de åtta förslagen fördelades på följande sätt:
1. Belysta motionstrappor på lämpliga platser i Raseborg
139
2. Fortsättning på gångbanan i Österby
132
3. Reparation av trappan mellan Norra strandgatan och Väverigatan
130
4. Ny brygga vid simstranden på Ramsholmen
107
5. Uppgradering av olika parker på olika håll i Raseborg
78
6. Utegym i Tenala
86
7. Förnya planteringarna på Karis järnvägsstation
33
8.Naturens återställningsprojekt på lämpliga platser i Raseborg
201
Antal röster totalt
906
Planering under 2023, förverkligande under 2024
För att i snabb takt komma i gång med planeringen, har Raseborgs stad och Raseborgs Natur rf redan hunnit med ett första gemensamt möte.
– Planeringen utgår ifrån att vi anlägger eller återställer grönområden närmare deras naturliga tillstånd för att gynna den biologiska mångfalden. Lämpliga åtgärder kan exempelvis vara att låta bli att klippa vissa gräsmattor regelbundet och i stället låta dem bli blomsterängar som slås en gång per år. Man sparar pengar och utsläppen blir mindre. Fjärilarna och humlorna tackar, berättar ansvarig parkchef Maria Eriksson.
– Andra åtgärder kan vara att plantera sälg som är ett viktigt trädslag i naturen eller att täppa igen diken på torvmark som tidigare torrlagts för att återställa våtmarker till exempel Älgsjö i närheten av Storträsket i Västerby, fortsätter miljöchef Maria M. Eriksson.
– Åtgärderna görs i stadens regi men vi planerar tillsammans och anlitar sakkunniga. En viktig del av projektet är också informationsspridning och kommunikation – vi ser det som en jättebra möjlighet att samtidigt öka på kunskapen om varför ämnet är så viktigt och vad privatpersoner kan förverkliga på egna tomter och trädgårdar, fortsätter Kvarnström.
På stadens webbplats samt via sociala medier kan man följa med hur medborgarbudgetens vinnarförslag genomförs.
Raseborgs nya laddningsstationer vid hamnen i Ekenäs, Predium och Sommaröstrand är nu officiellt invigda!
Vid stationen kan du låsa din cykel, ladda dina mobila apparater och e-cykelbatterier gratis, använda gratis wi-fi, pumpa luft i cykeldäcken och söka information om Raseborgs evenemang och tjänster på informationspekskärmen.
Stationerna har utvecklats och byggts med stöd från EU Interreg Central Baltic i samarbete med Stockholms region, Pargas och Kimitoön.
En av Raseborgs laddningsstationer för elcyklar finns invid Ekenäs gästhamn
Raseborgs stadsdirektör Petra Theman testar laddningsstationen
Arrangörerna har all utrustning som behövs. Till talkot kan man komma när som helst under talkotiden och delta så länge det passar en själv. Det bjuds på smått ätbart och drickbart till deltagarna!
Anmäl dig till evenemanget här! Anmälan görs så att arrangörerna kan anpassa utrustning mm till deltagarantalet, men även drop-in deltagare är välkomna!
Insamlingsbilen Otto för farligt avfall och Romulus, som tar emot metallskrot, inleder sin traditionella vårrunda direkt efter första maj. I västra Nyland kör insamlingen igång i Högfors den 2 maj och slutar i Hangö den 24 maj.
Otto-insamlingsbilen tar emot farligt avfall såsom lysrör, spillolja, ackumulatorer, målarfärg, lösningsmedel och bekämpningsmedel. Av säkerhetsskäl är det bäst att det farliga avfallet förs till insamlingen i originalförpackning, alternativt i ett annat tätt slutet och helt kärl där innehållet är tydligt angivet. Till Otto-bilen kan man föra högst 50 kg farligt avfall per kund.
Till Romulus-bilen, som samlar in metallskrot, får man föra metallskrot motsvarande en släpvagnslast. Ombord på Romulus duger till exempel cyklar, plåtstycken, vedeldade bastu-ugnar (utan stenar) och metallrör. Däremot samlar Romulus inte in elapparater. Elapparater, allehanda metallskrot samt farligt avfall kan året om föras avgiftsfritt till avfallsstationerna för återvinning.
De ambulerande insamlingarna genomförs med avfallshanteringens grundavgift och är avsedda för hushåll och fritidsboende på området.
De exakta tidtabellerna för Otto och Romulus vårrunda samt anvisningar hittas på webbplatsen, i Roskis-tidningen som delades ut till alla hem i mitten av april samt i Rosk’n Rolls väggkalender. Det är inte tillåtet att lämna avfall på insamlingsplatserna i förväg. Tilläggsinformation och anvisningar fås vid behov även från Rosk’n Rolls kundtjänst 020 637 7000 vardagar kl. 8.30–15.30.
Snön smälter och våren framskrider med stormsteg. I och med det kommer också en stor mängd skräp fram i omgivningen – munskydd, godispapper och tappade vantar. Den vackra vårsolen lockar oss att gå ut och samtidigt kan vi göra naturen en tjänst och plocka lite skräp på vägen. Raseborgs stad uppmuntrar raseborgarna att delta i städtalkot!
Yle startade 13.4 kampanjen En miljon soppåsar, vars syfte är att inspirera finländarna till att samla in en miljon påsar skräp från omgivningen. Kampanjen pågår i två månader och avslutas 14.6.2023 kl. 20.
Hur deltar man? Det är väldigt enkelt:
Gå ut för dig själv eller tillsammans med ett entusiastiskt sällskap. Ta med dig en soppåse av valfri storlek och skydda dina händer med handskar.
Samla det skräp du hittar i naturen i påsen. Se till att barn inte försöker samla farligt skräp såsom glasskärvor.
Registrera de fyllda soppåsarna i räknaren som fungerar i realtid på adressen https://svenska.yle.fi/miljonsoppasar. Du kan registrera högst 30 påsar åt gången. Uppdatera sidan om du vill registrera fler påsar. Obs. Logga in med ditt Yle-konto för att registrera insamlade soppåsar.
För soppåsen till ett insamlingskärl för blandavfall. Om ni är många som deltar i talkot tillsammans, kan ni samla ihop soppåsarna och föra dem till avfallsstationens insamlingspunkt för blandavfall antingen i Ekenäs eller Karis. Information om avfallsstationernas öppettider hittas här: Ekenäs / Karis.
Du kan följa vår verksamhet på stadens Instagram– och Facebook -sidor.
Påverka framtidens Byabuss-tjänst genom att besvara enkäten senast den 19 mars 2023.
För området kring Raseborg har man planerat en förnyad Byabuss-tjänst som stöd till den offentliga busstrafiken. Byabussen skulle trafikera de olika byområdena i Raseborg, vilket skulle ge bättre tillgång till de olika bussturerna och tågförbindelserna samt bättre förbindelser till servicen i området kring Raseborg.
Verksamheten för byabussen har testats i Raseborg åren 2019–2021. Man har önskat att få tillbaka tjänsten och hösten 2022 har vi tillsammans med Raseborgs invånare vidareutvecklat tjänsten som en del av projektet Smart Countryside Mobility.
För att färdigställa tjänsten behöver vi ännu din hjälp – ge oss respons genom att besvara enkäten. Det räcker endast cirka fem minuter att besvara enkäten.
Enkäten är en del av projektet Smart Countryside Mobility där vi utvecklar tjänster för mobilitet och logistik för småvaror på glesbygden i Nyland. Europeiska regionala utvecklingsfonden finansierar projektet och det genomförs 1.6.2021–1.8.2023. Yrkeshögskolan Metropolia koordinerar projektet med yrkeshögskolan Laurea som projektpartner.
Nu är det dags att rösta fram årets raseborgare 2022! Omröstningen pågår till 5.2.2023 kl. 23.59 och vinnaren av titeln samt mottagarna av de andra priserna avslöjas i en prisceremoni fredagen den 10.2.2023 kl. 11.00. Prisceremonin sänds också i år live via Facebook.
Utöver titeln årets raseborgare delas ut:
årets kulturpris vars mottagare valts av kultur- och fritidsnämnden
årets idrottspris vars mottagare valts av kultur- och fritidsnämnden
årets ungdomspris vars mottagare valts av ungdomsfullmäktige
årets hållbarhetspris vars mottagare valts av stadsutvecklingssektionen
Förhandsjuryn, bestående av fullmäktiges ordförande Anders Walls, stadsstyrelsens ordförande Anita Westerholm och informatör Petra Louhimies har valt följande tre kandidater till omröstning:
Andreas Rönnberg
Andreas Rönnberg är mångårig tränare för BK-46 handbollsherrar samt ett av föreningens juniorlag (CF08). Rönnberg har under flera års tid engagerat sig i och utvecklat föreningens juniorverksamhet och skapat möjligheter för både flickor och pojkar att utveckla sig som handbollsspelare. Rönnberg har dessutom sett till att Karis återtagit platsen som handbollshuvudstad med herrarnas finska mästerskap, flera cup-guld och med internationella matcher som skapar synlighet för Karis och Raseborg både nationellt och internationellt.
Föreningen Gamla stan i Ekenäs rf.
Föreningen har engagerat invånare och andra föreningar i staden och arrangerat många publikevenemang med program såväl för invånarna som för gäster längre ifrån, till exempel Påskäggsjakten, Gamla stan lever, Mörka helgens pumpajakt och julkalendern. Utöver det värnar föreningen om omgivningen genom projekt som Projekt Fågelsången och insekthotell samt vassröjning.
Marianne Liitelä
Som ordförande för Pojo kyrkoby byförening har Liitelä under flera års tid arbetat för att liva upp både Pojo kyrkby och också hela Raseborgs byar som helhet. Många utvecklingsprojekt i kyrkbyn har uppstått på Liiteläs skrivbord, men också t.ex. inrättandet av Raseborgs byaforum och andra initiativ och uttalanden, vars mål är att öka livskraften i alla byar i Raseborg. Liitelä uppmuntrar och inspirerar, förenar bybor och byns aktörer och utmanar byar att samarbeta för gemensamma mål.
Nu är det dags att rösta fram årets raseborgare 2022! Omröstningen pågår till 5.2.2023 kl. 23.59 och vinnaren av titeln samt mottagarna av de andra priserna avslöjas i en prisceremoni fredagen den 10.2.2023 kl. 11.00. Prisceremonin sänds också i år live via Facebook.
Utöver titeln årets raseborgare delas ut:
årets kulturpris vars mottagare valts av kultur- och fritidsnämnden
årets idrottspris vars mottagare valts av kultur- och fritidsnämnden
årets ungdomspris vars mottagare valts av ungdomsfullmäktige
årets hållbarhetspris vars mottagare valts av stadsutvecklingssektionen
Förhandsjuryn, bestående av fullmäktiges ordförande Anders Walls, stadsstyrelsens ordförande Anita Westerholm och informatör Petra Louhimies har valt följande tre kandidater till omröstning:
Andreas Rönnberg
Andreas Rönnberg är mångårig tränare för BK-46 handbollsherrar samt ett av föreningens juniorlag (CF08). Rönnberg har under flera års tid engagerat sig i och utvecklat föreningens juniorverksamhet och skapat möjligheter för både flickor och pojkar att utveckla sig som handbollsspelare. Rönnberg har dessutom sett till att Karis återtagit platsen som handbollshuvudstad med herrarnas finska mästerskap, flera cup-guld och med internationella matcher som skapar synlighet för Karis och Raseborg både nationellt och internationellt.
Föreningen Gamla stan i Ekenäs rf.
Föreningen har engagerat invånare och andra föreningar i staden och arrangerat många publikevenemang med program såväl för invånarna som för gäster längre ifrån, till exempel Påskäggsjakten, Gamla stan lever, Mörka helgens pumpajakt och julkalendern. Utöver det värnar föreningen om omgivningen genom projekt som Projekt Fågelsången och insekthotell samt vassröjning.
Marianne Liitelä
Som ordförande för Pojo kyrkoby byförening har Liitelä under flera års tid arbetat för att liva upp både Pojo kyrkby och också hela Raseborgs byar som helhet. Många utvecklingsprojekt i kyrkbyn har uppstått på Liiteläs skrivbord, men också t.ex. inrättandet av Raseborgs byaforum och andra initiativ och uttalanden, vars mål är att öka livskraften i alla byar i Raseborg. Liitelä uppmuntrar och inspirerar, förenar bybor och byns aktörer och utmanar byar att samarbeta för gemensamma mål.
Det är igen dags att nominera kandidater för årets Raseborgspriser 2022!
Priserna delas ut vid en prisceremoni i början av år 2023. Genom priserna uppmärksammar staden en person, förening eller organisation, som gjort en prestation eller gärning utöver det vanliga.
Staden delar ut följande pris:
ett kulturpris vars mottagare väljs av kultur- och fritidsnämnden,
ett idrottspris vars mottagare väljs av kultur- och fritidsnämnden,
ett hållbarhetspris vars mottagare väljs av stadsutvecklingssektionen
ett ungdomspris vars mottagare väljs av ungdomsfullmäktige samt
premierar Årets raseborgare som invånarna får rösta om i början av året 2023.
Invånarna har nu möjlighet att nominera kandidater till alla kategorier genom att skicka in förslag via denna blankett, senast den 19.12.2022 kl. 12.00.
Samtidigt med Raseborgspriserna samlas också förslag på årets idrottsprestationer. Idrottsprestationer premieras enligt de principer som kultur- och fritidsnämnden slagit fast. Förslag på årets idrottsprestationer kan skickas in via denna länk. Se principerna nedan!
I december 2022 ordnar Raseborgs Energi och Raseborgs stad två energikvällar för allmänheten. Syftet med energikvällarna är att belysa den aktuella situationen på elmarknaden och hjälpa invånarna att minska sin egen elförbrukning.
Tillställningarna ordnas onsdag 7.12 i Karis och torsdag 15.12 i Ekenäs. Programmet är det samma båda kvällarna, så du får samma information oberoende av vilken kväll du deltar.
I början av kvällen berättar Raseborgs Energi om bakgrunden till krisen på elmarknaden och om framtidsutsikterna. Osäkerhetsfaktorerna i fråga om elproduktionens tillräcklighet ökar risken för elbrist under den kommande vintern. Raseborgs Energi förklarar i vilka situationer eventuell elbrist kan uppstå och hur man agerar om så sker.
Raseborgs stad ger konsumenterna tips för att minska den egna elräkningen på både kortare och längre sikt. Dessutom presenteras framtida understöd med hjälp av vilka staten stöder hushållens stora elfakturor under våren 2023.
Presentationerna hålls båda kvällarna på båda språken. I slutet av kvällen har det reserverats tid för frågor och diskussion.
Nedan hittas närmare uppgifter om evenemanget samt anvisningar för hur man anmäler sig.
Var och när?
Karis 7.12 Västra Nylands folkhögskolas auditorium. Programmet börjar kl. 18.00 Västra Nylands folkhögskola, auditoriet Pumpviken 3 10300 Karis
Ekenäs 15.12 Auditoriet på Raseborgsvägen 5. Programmet börjar kl. 18.00 Raseborgsvägen 5 (fd. sjukvårdsskolan), auditoriet Raseborgsvägen 5 10600 Ekenäs
Program
17.30
Dörrarna öppnas, lätt servering
18.00
Elmarknaden i kris – varför och hur ser framtiden ut? Frank Hoverfelt, VD för Raseborgs Energi
18.45
Eventuell elbrist inkommande vinter – varför och hur skulle det se ut? Frank Hoverfelt, VD för Raseborgs Energi
19.15
Energibesparing på mindre och större sätt Salli Ojala, hållbarhetskoordinator, Raseborgs stad
19.45
Aktuella understöd för höga elräkningar Salli Ojala, hållbarhetskoordinator, Raseborgs stad
20.00
Tid för diskussion
Anmälan
Man bör anmäla sig till tillställningarna senast onsdag 30.11.
Man kan anmäla sig via anmälningsblanketten nedan eller genom att ringa kundtjänsten vid Raseborgs Energi.
Den kommande vinterns uppvärmningssäsong, som infaller ungefär mellan november och mars, kommer att vara utmanande i fråga om tillgången på energi, eftersom Rysslands krigshandlingar har orsakat problem med denna. Tillgången på energi under den kommande vintern påverkas dessutom av köldperioder och vindförhållanden, tillgången på nordisk vattenkraft, service- och driftsavbrott i produktionen samt efterfrågan på el.
Raseborgs stad förbereder sig på eventuella problem i anslutning till tillgången på energi under vintern på många olika sätt. Genom energisparande förebygger staden också det att elproduktionen inte räcker till att täcka förbrukningen.
– Det är mycket viktigt att alla aktörer – staden, företagen och invånarna – tillsammans förstår betydelsen av att spara för att vi ska kunna trygga tillgången på energi inom de allra mest kritiska verksamheterna, säger stadsdirektör Petra Theman.
Stadens egna åtgärder för energisparande
Raseborgs stad har redan länge vidtagit planenliga åtgärder för att minska på energiförbrukningen.
– I fråga om stadens verksamheter uppstår den största effekten på lång sikt, om man går vidare med förbättringar enligt stadens investeringsprogram. Enligt detta ska största delen av stadens lokaler kopplas till fjärrvärmenätet, gatubelysningen omvandlas till led-belysning och bl.a. solpaneler, andra energikällor, tilläggsisolering och automatik som minskar förbrukningen installeras i det äldre byggnadsbeståndet i samband med renoveringar. Förbrukningen har redan minskat med ca 10 % jämfört med förra året, berättar teknisk direktör Jan Gröndahl.
Under den kommande vintern behövs dock också tillfälliga punktåtgärder. Raseborgs stad deltar i den nationella kampanjen Snäppet svalare (extern länk), som koordineras av statsbolaget Motiva. Inom ramen för kampanjen meddelar staden om åtgärder som vidtagits för att minska energiförbrukningen, utöver de redan tidigare nämnda åtgärderna.
Förbrukningen (el, värme och bruksvatten) vid stadens fastigheter följs upp månatligen, som vanligt. Särskild uppmärksamhet fästs nu vid de fastigheter som omfattas av direkt elvärme; i dessa sänks inomhustemperaturen till 21 grader och målet är att också i övrigt minska elförbrukningen.
Staden förbereder sig på att stänga alla elbastur i de lokaler staden besitter från december 2022 till utgången av mars 2023, om situationen med tanke på tillgången på el så kräver. Julbastur skulle ändå kunna förverkligas. Bastur finns i cirka 30 byggnader och användningen av dessa förbrukar mycket el. Staden följer hela tiden med situationen och kan vid behov ompröva beslutet i snabb ordning.
Gatubelysningen dämpas vid lämpliga tider på ställen där det är tekniskt möjligt. Belysningen släcks inte helt på grund av att detta bara ger en liten besparing i elförbrukningen samt med tanke på trafiksäkerheten och den allmänna säkerheten.
Under slutet av året ordnar staden tillsammans med Raseborgs Energi invånarmöten där det informeras om minskande av elförbrukningen, beredskap i fall av elbrist samt om andra frågor som gäller energiförbrukning och energistöd. Närmare information om tillställningarna ges senare.
Det är viktigt att också förbereda sig inför eventuella elavbrott
Utöver att spara el är det också aktuellt att förbereda sig inför eventuella elavbrott som problem med eltillgången i värsta fall kan orsaka under den kommande vintern, så som alltid.
– Vi är alla väl medvetna om vad den kommande vintersäsongen kan innebära med tanke på olika former av beredskap. Vi vill förbereda oss så väl som möjligt tillsammans med bl.a. Västra Nylands räddningsverk och Västra Nylands välfärdsområde, eldistributörerna och Raseborgs vatten, säger stadsdirektör Theman.
– Våra bekanta kanaler, dvs. webbplatsen, Facebooksidan (extern länk), som når den breda allmänheten, samt våra aktiva lokala medier, kommer också i fortsättningen att vara våra viktigaste kommunikationskanaler. Invånarmötena är ett bra tillskott till dessa. Dessutom har vi naturligtvis också andra sätt att nå invånarna, såsom skolornas Wilma-tjänst och vårt biblioteksnätverk, fortsätter informatör Petra Louhimies.
På grund av världsläget blir den kommande vintern mycket utmanande med tanke på tillgången på energi samt priset på denna. Genom att delta i spartalkot garanterar vi att energin räcker till åt oss alla.
Raseborg deltar i den nationella kampanjen Snäppet svalare, som inleddes 10.10.2022. Vi kommer att publicera aktuell information om energifrågor under hela uppvärmningsperioden. Den första viktiga informationen kan du läsa i vår artikel som kommer att uppdateras kontinuerligt: Frågor och svar om energisparande.
Staden är tjänsteleverantör inom flera sektorer och förvaltar en enorm fastighetsmassa. Vi har arbetat långsiktigt för att effektivisera vår energiförbrukning. Vi följer noggrant med energiförbrukningen och har obemärkt redan förberett oss på många problem.
Utöver det normala energisparandet planerar vi nu punktåtgärder för den kommande uppvärmningsperioden. Staden vill föregå med gott exempel och uppmuntrar alla att delta inom ramen för sina egna möjligheter. Också små gärningar kan ge en stor effekt. Utmana din granne, din arbetsplats eller din hobbyförening!
Vilka saker oroar dig i fråga om energisparande? Ge respons här: Kontakt – Raseborg
Workshoppen ”Framtidens trafiktjänster i Raseborg”, del 2 – förhandsmaterialet nu tillgängligt!
I slutet av augusti träffades ett antal fiskarsbor – såväl bybor som representanter för staden – för att tillsammans komma med idéer om framtidens trafiktjänster i Raseborg. Av förslagen som uppstod under workshopparna har prototyper utvecklats och nu är det dags att begära respons. Fungerar dessa preliminära modeller för trafiktjänsterna och hur kunde de förbättras ytterligare?
Tjänsterna har nu modellerats och utvecklats vidare till olika tjänsteprototyper som presenteras här: [klicka här]
Du kan bekanta dig med prototyperna på förhand och samtidigt ge respons oberoende av om du deltar i workshopparna eller inte. All respons är viktig för oss och responsen samlas in anonymt.
Välkommen att delta i workshoppar där du får vara med och utveckla framtidens trafiktjänster i Raseborg!
Samma prototyper kommer också att presenteras vid workshopparna i Fiskars och Pojo:
Fiskars, Café Pesula 5.10. kl 16-19
Pohja, Pohjan kirjasto, 6.10. kl 16-19
Workshopparna är fria tillställningar och du kan titta in under workshoppens gång enligt egen tidtabell. Experterna i projektet är på plats under hela workshoppen och tar emot responsen. Vi bjuder på förfriskningar och mellanmål. Obs Workshopparna hålls på finska.
Vad har hänt före workshoppen?
Responsworkshoppen baserar sig på workshoppen ”Framtidens trafiktjänster i Raseborg” som hölls i slutet av augusti och där fiskarsborna tillsammans kom med idéer för framtidens trafiktjänster.
Idékläcknings- och utvecklingsarbetet baserar sig på det arbete som gjorts under våren 2022: Genom en persontrafikundersökning och intervjuer fick invånarna i Raseborg framföra respons, önskemål och idéer om trafiktjänsterna. Utifrån dessa resultat har man identifierat de viktigaste utmaningarna och genom utvecklingsarbetet söker man lösningar på dessa.
Vad händer med tjänsterna efter workshoppen?
Experterna inom projektet utvecklar tjänsterna vidare utifrån responsen från workshoppen. Om de vidareutvecklade tjänstelösningarna ordnas en andra responstillställning i början av november.
Anordnare: Yrkeshögskolan Laurea och yrkeshögskolan Metropolia i samarbete med Fiskars-Kyläseura – Fiskars-Byförening r.y. och Pojo kyrkoby byförening rf.
Workshopparna är en del av projektet Smart Countryside Mobility, där man utvecklar tjänster för persontrafik och smågodslogistik i glesbygdsområdena i Nyland. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet genomförs 1.6.2021–1.8.2023.
I slutet av augusti samlades man i Pojo och Fiskars för att fundera kring hur trafiktjänsterna i Raseborg kunde se ut i framtiden. Under workshopparna som ordnades inom projektet Smart Countryside Mobility kom invånare och representanter för staden med idéer för hur man kunde utveckla nya lösningar på de utmaningar som identifierats utifrån data från vårens undersökning. Teman för workshopparna var kollektivtrafik, anropstrafik och byabuss, ny service baserad på delning samt tjänster som tar sig till invånarna.
Bild: Raija Kaljunen
Workshoppen i Pojo bibliotek 24.8 leddes av tjänstedesignerna Jaakko Hannula, Raija Kaljunen och Miia Seppänen från yrkeshögskolan Laurea. Såväl i Pojo som i Fiskars användes olika kreativa metoder för tjänstedesign. Projektledare Jaakko Hannula var mycket nöjd med tillställningarna.
”Det var fint att invånarna deltog så aktivt och entusiastiskt i de båda workshopparna. Invånarnas synpunkter kring alla teman kom fram på ett utmärkt sätt”, konstaterar Hannula.
Bild: Raija Kaljunen
Också vid tillfället på Cafe Bar Pesula i Fiskars 25.8 arbetade smågrupperna ivrigt. Avslutningsvis presenterade grupperna koncepten som de utvecklat för varandra.
”Vid båda workshopparna berättade grupperna att de utvecklade tjänsterna är avsedda att stödja och komplettera varandra, vilket jag anser vara en utmärkt utgångspunkt. Redan i diskussionerna lyftes genast fram preliminära förslag för hur idéerna kunde utvecklas vidare. Vi fick mycket vägkost med tanke på vidareutvecklandet av trafiktjänsterna”, konstaterar Hannula och tackar förutom deltagarna även Pojo kyrkoby byförening, Fiskars Byförening och Raseborgs stad.
”Ett varmt tack till byföreningarna för gott samarbete! Tillställningarna hade en hyfsad mängd deltagare och vi fick bra lokaler till vårt förfogande. Likaså ett varmt tack till vår samarbetspartner Raseborgs stad, vars representanter också deltog i workshopparna!”
Nästa steg för projektgruppen inom Smart Countryside Mobility är att utveckla de första prototyperna utifrån de tjänster som utformats under workshopparna, och dessa prototyper ska testas av invånarna i Raseborg i början av hösten.
Bilder och text: Raija Kaljunen
Bilder: Raija Kaljunen
Smart Countryside Mobility är ett gemensamt projekt för yrkeshögskolorna Laurea och Metropolia. Genom projektet fås värdefull information med tanke på bland annat stadens framtida områdesplanering, kollektivtrafik och turism.
Välkomna på invigningen av den nya cykelvägen mellan Karis och Ekenäs, torsdagen den 25 augusti 2022 kl. 16.00
Plats: Nya vägunderfarten i Horsbäck.
Cykelvägen invigs av minister Thomas Blomqvist.
Byggarbetet med Horsbäcks vägunderfart i Raseborg på riksväg 25 är nu färdigt och därmed hela cykelvägsprojektet på 5,5 km mellan Karis och Ekenäs.
Under fjolåret byggdes avsnittet mellan Karis och Horsbäck, ca 5 km. I år färdigställdes den sista sträckan av cykelvägen, ca 0,5 km, i samband med vägunderfartsprojektet.
Kostnaderna för hela byggprojektet uppgår till 1,33 miljoner euro. Byggherre för projektet är Raseborg stads tekniska central och för projektet har staden beviljats statsunderstöd på 0,65 milj. euro av Transport- och kommunikationsverket Traficom inom ramen för programmet för främjande av gång och cykling.
Som entreprenör för projektet har fungerat A. Berglund Ab.
Hur skulle kollektivtrafiken kunna betjäna oss bättre i Raseborg? Hur skulle en framtida byabuss eller tjänst som baserar sig på delad skjuts se ut? Tänk om tjänsterna rörde sig till invånarna ända till Fiskars och Pojo inom Raseborg.
Välkommen till Framtidens trafiktjänster i Raseborg -verkstäderna, där du har möjlighet att bolla idéer för nya trafiktjänster till Raseborg tillsammans med andra bybor.
Vi arbetar utgående från de enkäter och intervjuer som vi gjort under våren, samt med de utmaningar som tagits upp i resultaten. I verkstaden funderar vi på lösningar, som du har möjlighet att vidareutveckla i en annan verkstad senare under hösten.
Obs! Verkstaden hålls endast på finska, eftersom utvecklingsprojektet där verkstäderna ingår koordineras av Metropolia och Laurea.
Du kan välja mellan två till innehållet identiska tillfällen:
Pojo
24.8.2022 kl. 17.00–19.00. Verkstaden börjar kl. 17.00 med kaffe och mellanmål. Själva arbetet sker mellan kl.17.30-19.00.
25.8.2022 kl. 17.00–19.00. Verkstaden börjar kl. 17.00 med kaffe och mellanmål. Själva arbetet sker mellan kl.17.30-19.00. Cafe Bar Pesula Fiskars (Hälleforsintie 1, Fiskars)
Verkstaden är en del av Smart Countryside Mobility -projektet, där man utvecklar persontrafik- och logistiktjänster på glesbygden. Projektet är finansierat av Europas områdesutvecklingsfond. Projektet genomförs 1.6.2021-1.8.2023.
Med sommaren kommer insamlingsbilarna till dina trakter
Rosk’n Rolls ambulerande avfallsinsamlingar Otto och Romulus startar sin sommarturné i västra Nyland. Otto och Romulus samlar in hushållens och sommargästernas metallskrot och farligt avfall. Avfall tas emot avgiftsfritt. Turnén börjar i Hangö måndagen den 4 juli och avslutas i Vichtis den 20 juli. Längs rutten finns närmare fyrtio hållplatser. Hållplatserna för sommarturnén är utvalda i synnerhet med tanke på sommargästernas behov.
Otto-bilen samlar in farligt avfall såsom lysrör, spillolja, bilbatterier, målarfärg, lösningsmedel, broms- och kylarvätskor, bekämpningsmedel samt städkemikalier.
Det tryggaste sättet att lämna in farligt avfall till insamlingen är då produkten är i sin originalförpackning eller i någon annan tät förpackning där innehållet är tydligt utmärkt. En kund kan hämta maximalt 50 liter, 5 ackumulatorer eller motsvarande mängd farligt avfall per gång.
Farligt avfall från hushåll tas även avgiftsfritt emot på avfallsstationerna samt i insamlingsskåpen för farligt avfall. Farligt avfall neutraliseras genom behandling i höga temperaturer och energin som uppstår i processen tas till vara.
Till Romulus-bilen kan man föra metallskrot som motsvarar mängden av ett vanligt personbilssläp. Romulus tar emot exempelvis cyklar, plåtbitar, vedeldade bastuugnar (utan stenar) och metallrör. Romulus samlar däremot inte in elapparater, men precis som metallskrotet, kan de föras avgiftsfritt till avfallsstationen för återvinning. Metallen som lämnas till insamlingen återvinns till returråvara för industrins behov.
Inget avfall får lämnas på hållplatserna i förväg.
Tidtabellerna och hållplatsinformationen för de ambulerande Otto och Romulus-insamlingarna finns på webbplatsen www.rosknroll.fi. På samma adress samt i Rosk’n Rolls väggkalender och i Roskis-tidningen finns mer information om vilka avfallsslag som tas emot på turnén. I juli turnerar också insamlingsbåten Otto i östra Nyland.
Tilläggsinformation och mera anvisningar fås också av Rosk’n Rolls kundtjänst tfn 020 637 7000 vardagar kl. 8.30–15.30. Insamlingsturnéerna finansieras med avfallshanteringens grundavgift.
Raseborg kommer att få ett nytt tillskott i evenemangsutbudet i år, då Home & Found-festivalen för återbruksboende går av stapeln den 10–12 juni. Home & Found-festivalen är ett nytt boendeevenemang, som handlar om att hitta en ny livsstil, flytta ut på landet, att hybridjobba med ena foten i stan och den andra på landet, att upptäcka nya kreativa miljöer, dolda pärlor och bygemenskap, bygga hållbart och med respekt för det gamla, lära sig om renovering och att träffa likasinnade människor. Eftersom festivalen stöder stadens profil och värderingar på många olika sätt, finansierar Raseborgs stad evenemanget tillsammans med Nylands förbund.
För dem som är på jakt efter ett nytt hem i Raseborg har Home & Found-festivalen samlat stugor, hus och hem som kommer till försäljning eller uthyrning, objekten finns på festivalens webblats. Utöver dem har olika lokala aktörer hakat på festivalen och de bjuder på mångsidigt program i olika stadsdelar och byar runtom i Raseborg. Under festivalveckoslutet ordnas en egen Home & Found-mässa i vackra Billnäs bruk, där lokala företag och aktörer presenterar sina produkter och tjänster. På mässan finns även lokala experter inom bygg, renovering och inredning – man kan även bekanta sig med arbetsprover.
Raseborgs stads program under mässan
Raseborgs stad deltar i mässan med en egen monter och olika presentationer om stadens verksamhet i det så kallade Speaker’s Corner, som ligger på mässområdet. Presentationerna kommer att äga rum under både lördag och söndag enligt följande:
Lördag 11.6 – mässan öppen 10–17 kl. 13.30 Bildningen presenterar sig kl. 15.35 Fritid & kultur presenterar sig
Utöver presentationerna deltar Raseborgs stadsarkitekt Johanna Backas i en paneldiskussion om framtida byggande och boende tillsammans med andra sakkunniga kl. 11 i Speaker’s Corner.
Söndag 12.6 – mässan öppen 10–16 12.35 Bildningen presenterar sig 12.45 Fritid & kultur presenterar sig
Efter presentationerna kan du träffa stadens representanter för de olika verksamheterna och ställa frågor om till exempel skolor och daghem, vad det finns för frilufts- och fritidsmöjligheter eller vilket kulturutbud som erbjuds. Om du är intresserad av tomter, eller till exempel att bygga i Raseborg, kommer stadens bygg-, miljö- och planläggningsavdelningar även att ha personal på plats under både lördag och söndag kl. 12–16. De kan svara på preliminära förfrågningar och hjälpa till med hur man ska gå vidare.
– Vi är jätteglada över det här evenemanget och ser fram emot att få träffa både mässbesökare och potentiella nya invånare. Vi svarar gärna på frågor om till exempel hur det är att bo i Raseborg, hurdana stadsdelar och byar vi har, eller vilket mångsidigt utbud av sevärdheter, naturupplevelser och fritidsmöjligheter vår stad kan erbjuda, berättar Raseborgs marknadsföringskoordinator Martina Rosenqvist.
Festivalens och mässans öppettider
Som helhet pågår Home & Found-festivalen under veckoslutet 10–12.6.2022, mer info om festivalprogrammet samt försäljnings-, och uthyrningsobjekt finns på festivalens webbplats.
Billnäsmässan under Home & Found-festivalen är öppen på lördag 11.6 kl. 10–17 och på söndag 12.6 kl. 10–16 på adressen Bruksvägen 8 i Billnäs bruk. Inträdet till mässan är fritt och det finns parkering kring mässområdet. I Billnäs kan du samtidigt njuta av den anrika bruksmiljön och kanske äta en bit mat på Brukskrogen eller den populära Scarlet o’Karis-terrassen invid Svartån.
Mer information om stadens medverkan på mässan: Marknadsföringskoordinator Martina Rosenqvist, martina.rosenqvist@raseborg.fi, tfn +358 19 289 2016
Mer info om Home & Found-festivalen och dess arrangörer: Projektchef Pauliina Seppälä: pauliina.seppala@homeandfound.fi, tfn +358 50 572 7910 Billnäsmässans arrangör Mats Grönblom: mats.gronblom@billnas.homeandfound.fi, tfn +358 40 053 9238 Festivalens webbplats: https://homeandfound.fi/sv
Den nationella cykelveckan firades i Raseborg 6–15.5 under växelvis soliga och mulna dagar. Temat för årets kampanj var rätt att röra sig tryggt och säkert.
I anslutning till lotteriet under cykelveckan frågade vi vart raseborgarna cyklar och i hurdana cykelsituationer man upplever otrygghet.
I vardagen cyklar man klart mest till jobb och skola. I närområdet är det också lätt att med cykel uträtta ärenden, såsom butiksbesök eller lämnande av barn på dagis. Svarandena njuter av cykling också på sin fritid och särskilt mycket gillas terrängrutterna i skogen.
I fråga om säkerheten var man mest orolig för mötena med vägtrafiken. Svarandena upplevde det som ställvis oklart om bilisterna lägger märke till cyklisterna. Man upplevde också att vägtrafiken blivit livligare med åren och att hastigheterna på vissa ställen är oroande höga.
Dessa situationer lyfte svarandena fram:
Att korsa vägen med cykel sker mot biltrafiken. Det upplevdes som otryggt att korsa vägen även vid övergångsställena.
Osäkerhet över om bilisten har sett cyklisten och om bilisten känner till trafikreglerna. Man nämnde som exempel situationer, där bilar i hög fart kör ut från parkeringsplatser eller gårdar.
Bristande kommunikation i trafiken. Man ger ingen klar signal om att bromsa in eller svänga.
Avsaknad av cykelväg eller bristfälligt underhåll. En del av vägnätet är för smalt för alla trafikanters behov.
Skolorna i Raseborg deltog aktivt i temaveckan.
I skolorna kontrollerades cyklarnas skick och utrustning, övades säker cykling, gjordes cykelutfärder och ordnades cykelorientering. I en del skolor fick de äldre eleverna planera och leda program för de yngre eleverna.
Tidningen Etelä-Uusimaa besökte Kila skola onsdag 18.5.
Tålamod är viktigt i trafiken! En av de svarande beskrev väl den situation som är vanlig utanför skolorna: en del barn körs med bil till skolan, medan andra rör sig bland trafiken till fots eller med cykel. I dylika situationer bör alla trafikanter säkerställa att de syns och kommunicera om sina rörelser. Man måste också komma ihåg att de allra yngsta och äldsta cyklisterna kan observera och reagera långsammare än man tänker sig.
Ordnandet av cykelveckan utvecklas som en del av stadens arbete för hållbar utveckling.
För nästa år önskar vi genom evenemang och rådgivning aktivera invånare och sammanslutningar i ännu högre grad. Här kan du lämna respons eller kommentarer i anslutning till temat.
Raseborgs stad önskar alla en fartfylld och trygg cykelsäsong!
Våren har anlänt och likaså den nationella Cykelveckan!
Cykelveckan pågår drygt tio dagar, från fredag 6.5 till söndag 15.5. Temat för kampanjveckan i år är ”Var och en har rätt att cykla tryggt”.
I invånarenkäten 2020 var det största hindret för raseborgarna att cykla mera otrygghetskänslan i trafiken. Farliga ställen är i synnerhet korsningar och övergångsställen, där man cyklar bland livlig biltrafik. Som stad arbetar vi för att utveckla säkerheten och trivseln i fråga om cykeltrafiken bl.a. genom att genomföra de åtgärder som ingår i programmet för främjande av cykling och trafiksäkerhetsplanen.
Var och en av oss har ansvar för att möjliggöra säkerheten i trafiken. Detta gör man genom att följa två grundläggande principer: iaktta trafikreglerna och ge tydliga signaler åt andra trafikanter. Den nya vägtrafiklagen från år 2020 medförde också några ändringar för cyklister:
Mer om växelverkan i trafiken på Trafikskyddets webbplats här.
Kom med
Vi vill uppmuntra raseborgarna att delta i cykelveckan! Du kan hoppa på cykeln en, flera eller alla dagar. Vi delar med oss av våra tips på stadens Facebookkonto.
Cykelveckans lotteri
Delta i lotteriet där du kan vinna ett 100 euros presentkort till en cykelaffär. Mer information och länk till lotteriformuläret nedan. Obs. Tid att delta 6.5-15.5
Planläggningsenheten i Raseborg hälsar Raseborgsborna välkomna till framtidsworkshoppar. Framtidsworkshopparna är en del av projektet Raseborg 2050, där planläggningsenheten i Raseborg utarbetar en utvecklingsbild för markanvändningen i Raseborg för år 2050. Workshoppens huvudsyfte är att samla insikter om hur invånarna vill att Raseborg ser ut i framtiden med fokus på boende, miljö, näringsliv och trafik.
Workshopsmetoden vi använder är en anpassad version av Sitras metod Framtidsfrekvensen. I metoden utmanar man bl.a. sina egna framtidsantaganden och föreställer sig alternativa framtider. Inga förhandskunskaper behövs för att delta.
Workshopparna har plats för ett begränsat antal deltagare och de 20 första som anmäler sig till varje workshop ryms med. Worshopparna är tvåspråkiga. Vid tillfällena bjuds det på kaffe, te och salt tilltugg. Rådande coronarekommendationer och -restriktioner följs vid workshopparna.
Workshopparna ordnas enligt följande:
Pojo 6.4.2022 kl. 18–20.30
Plats: Festsal i Pojo bibliotek, Centrumpromenaden 4, Skuru
Plats: Raseborgs stadsbibliotek i Ekenäs, rummet Svalan
Tidigare under vintern kunde raseborgarna delta i arbetet med utvecklingsbilden genom att besvara enkäten ”Visa på kartan”. Invånarna deltog flitigt i enkäten och man fick över 650 svar, vilket är ett fantastiskt resultat. Svaren analyseras under mars månad och de utnyttjas i arbetet med utvecklingsbilden för markanvändningen.
– Vi var positivt överraskade över invånarnas iver att besvara enkäten, säger stadsarkitekt Johanna Backas, som hoppas att entusiasmen fortsätter också i workshopparna. – Vi hoppas också att workshopparna blir roliga och inspirerande tillfällen, där vi tillsammans kan stärka tron på framtiden.
Mer information om projektet och hur man kan delta hittar du på stadens webbplats: raseborg.fi/raseborg2050.
Hurudana tjänster för persontrafik saknar du i Raseborg? Hur rör du dig? Vad skulle behövas för att du inte skulle använda bil mer? Det här är en del av de frågor som vi nu söker svar på i enkäten för persontrafikstjänster i Raseborg.
Användarundersökningen utförs och analyseras av Laureas masterstuderanden i service design. Undersökningen är en del av projektet Smart Countryside Mobility, där man strävar till att utveckla innovativa lösningar för persontrafiken i Raseborg.
