Mats Wikström, skogsbruksingenjör vid Raseborgs stad presenterade ett område inom Västerby friluftsområde där rekreationsvärdet är betydande. Skogen består till större del av granskog planterad på gammal åkermark i början av 1960-talet, i dagens läge rätt hårt drabbat av rotröta och står inför förnyelse. Därifrån rinner vattnet ner genom närliggande sjöar fram till Pojoviken. Projektkoordinator Romi Rancken från Yrkeshögskolan Novia gav en översikt över dagens läge, och kunde även ge en tillbakablick genom bildmaterial på områdets historia ända från 1940-talet. Frågeställningen som kommer att behandlas är hur avverkningarna skall planeras, bland annat med tanke på att minska på urlakningen av näringsämnen. Förutsättningar för skogsbruk på gammal åkermark är annorlunda på grund av annorlunda markförhållanden.
Senior advisor Henry Schneider från TAPIO gav exempel på vad som kan behöva tas i beaktande på området. På delar av området kan man konstatera att marken satt sig. Det händer lätt vid åkerplanteringar med finkornig jordmån och med mycket organiskt material i marken. Detta leder i sin tur till ett ytligt rotsystem som vid torka inte är fördelaktigt för granen, vilket ökar risken för barkborreskador. Klimatförändringen kommer i framtiden att leda till högre temperaturer sommartid och längre perioder av torka. Detta påskyndar nedbrytningen och mer näringsämnen lakas ur. Vinteröversvämningar leder till att mer näringsämnen och fasta partiklar förs till vattendragen. Skogsbruk på mineraljordar påverkar vattendragen, men dikning av skog på torvmarker har den största inverkan.
Sura sulfatjordar, alltså leror som innehåller svavel, är vanliga i kusttrakterna. Bearbetning kan leda till att syre når svavel som sedan omvandlas till svavelsyra som kan läcka till vattendragen. Områden med högre risk för att stöta på sura sulfatjordar går att kontrollera från Geologiska forskningscentralen (GTK).
Tf. prefekt för institutionen för bioekonomi vid Yrkeshögskolan Novia Johnny Sved berättade att skolan har egna undervisningsskogar, men även samarbetar med Raseborgs stad och andra aktörer. Yrkeshögskolan Novia kommer tillsammans med Raseborgs stad att göra en åtgärdsplan för case-området i Västerby friluftsområde. För framtiden är det även viktigt att kunna lyfta fram vad som har gått fel i skogsskötselåtgärder så att andra kan lära sig av misstagen. Case-området i Västerby kommer att åtgärdas enligt rekommendationer från Yrkeshögskolan Novia och TAPIO. Uppföljningen kommer att skötas av Yrkeshögskolan tillsammans med Raseborgs stad.
Ragnar Höckerstedt, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral berättade att det går att ansöka om stöd för vattenvårdsåtgärder och naturvårdsprojekt som METKA-finansiering från och med början av detta år och fram till slutet av 2029. TAPIO tar fram mycket användbart material om skogsvård och rekommenderar nätkursen i vård av torvmarksskog. Intressanta kursmaterial går även att hitta på Skogscentralens sida.
Några av de aktuella frågorna inom skogsbruket som lyftes fram av skogsombudsman Anders Portin från SLC är den nationella planen för verkställandet för EU:s restaureringsförordning som Finland har två år på sig att göra. Förordningen är en del av EU:s strategi för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Avskogningsförordningen som i sin tur träder i kraft 30.12.2024 har som mål att bidra till att minska den globala avskogningen.
Fredrik von Limburg Stirum beskriver de vattenvårdsåtgärder som genomförts på Koskis gård. Längs föryngringsytans kanter har man lämnat en skyddszon, som inte bara fångar upp näringsämnen och filtrerar fasta partiklar, utanäven bidrar till att balansera både ekonomiska och vattenvårdsmässiga intressen.
Under seminariedagen besökte man Koskis gård där Fredrik von Limburg Stirum presenterade gårdens verksamhet och vattenvårdsåtgärderna som gjorts inom skogsbruket. Gårdens verksamhet omfattar bland annat produktion av ekologiskt nötkött samt landsbygdsupplevelser. De senaste 30 åren har beskogade åkrar och betesmarker restaurerats. Under skogsvandringen tillsammans med Limburg Stirum, Fredrik Bäcklund och Robin Järvelä, tidigare och nuvarande skogsvårdare, bekantade vi oss med vattenskyddskonstruktionerna och skogsvårdsmetoder på gården. Vattenskyddskonstruktionerna fungerar även delvis som vattenförsörjning för nötboskapen. År 2014 valdes Koskis gård till Finlands mest miljövänliga gård i WWF:s och MTK:s Östersjötävling. Mycket arbete görs för miljön och djurens välbefinnande.
På gården har även gjorts försök med olika metoder för naturlig förnyelse, andra delar har planterats traditionellt. Början av plantskogsskedet har gett varierande slutresultat beroende på metoder, om det planterats skog eller använts naturliga förnyelsemetoder, men slutresultatet har varit detsamma.
– För tillfället är det mycket som ska tas i beaktande, vattenvård, biodiversitet och klimatfrågan, påpekar Limburg Stirum.
LUMME-projektet verkställer åtgärder för att kontrollera belastningen från jord- och skogsbruket, följer upp restaureringsåtgärdernas effekt samt bjuder på aktuell information om vattenskyddsåtgärder och dess stödformer till regionens jord- och skogsbruksaktörer. Projektet finansieras via de regionala vattendragsvisionerna Laxfiskarna till Svartån 2030, En livskraftig och hinderfri Sjundeå å 2030 och Kustvattenvision 2050 och via projektet Hiidenvesi restaurering av kommunerna Lojo, Raseborg, Vichtis, Kyrkslätt, Högfors, Sjundeå och Ingå. Därtill finansieras Hiidenvesi-projektet av Helsingforsregionens miljötjänster HRM, fiskeriområdet Karjaanjoen vesistön kalatalousalue. Miljöministeriet finansierar projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram med en andel på 50 % under åren 2022–2024.
VALUME II-projektet förverkligas som en del av Kustvattenvisionen 2050 -arbetet som strävar efter att förbättra kustvattnens tillstånd. Ett sexårigt finansieringsavtal har gjorts tillsammans med kommunerna, med målsättningen att restaurera kustvattnen. Visionen finansieras för närvarande av Raseborgs, Sjundeås och Kyrkslätts kommuner. Projektet har fått finansiering från Miljöministeriets Program för effektiverat vattenskydd (NTM-centralen i Norra Österbotten, vattenhantering inom jord- och skogsbruket) 210 000 € för åren 2023–2025. Projektet slutar 15.6.2025.
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) inbjuder invånarna i området kring Gennarbyviken, markägare och andra intresserade att delta i ett informations- och diskussionstillfälle om inledningen av restaureringsplaneringen för Gennarbyviken. Tillfället hålls onsdagen den 16.10. kl. 17 i matsalen i Höjdens skola (Kommunalhusvägen 3, 10520 TENALA). Evenemanget ordnas i samarbete med NTM-centralen i Nyland, Hangö och Raseborgs stad samt Västra Nylands fiskeriområde.
Restaureringsplanen för Gennarbyviken omfattar en allmän planering av sjöns avrinningsområde, med särskilt fokus på översvämningskontroll i Bonäsån (möjligheter till naturlig grundtorrläggning). Dessutom granskas andra viktiga bäckar som belastar sjön, deras vattenkvalitet och lösningar för vattenskydd. Gennarbyvikens ekologiska status är tillfredsställande, men det finns en risk att sjöns tillstånd försämras. I norra änden av sjön har man upplevt en ökning av vattenvegetation samt att vattnet blivit mörkare.
Med hjälp av kemiska och biologiska undersökningar utreds Gennarbyvikens vattenkvalitet och tillståndet för vattenlevande organismer, och vid behov ges skötselrekommendationer. När det gäller fiskar granskas också möjligheterna att förbättra deras passage vid Stagsundsdammen. Arbetet inleddes våren 2024 med fältkarteringar med hjälp av geokarteringsdata samt provtagningar.
På det första mötet för allmänheten presenteras restaureringsplaneringsarbetets framsteg och invånare och markägare i området får komma till tals angående restaureringsplanen. Planen förväntas bli klar våren 2025.
Gennarbyviken. Bild: Paavo Ojanen/Luvy
Evenemanget är kostnadsfritt och genomförs så tvåspråkigt som möjligt. Talare under evenemanget talar finska och/eller svenska, men skriftliga presentationer är tvåspråkiga. De viktigaste delarna av presentationerna tolkas vid behov.
Evenemanget inkluderar en lätt servering, så vänligen anmäl dig i förväg senast 13.10 via följande länk: Anmälningslänk
Vad: Startmöte om restaureringsplanen för Gennarbyviken Var: Höjdens skola, Kommunalhusvägen 3, 10520 TENALA När: Onsdagen den 16.10. kl. 17 För vem: Invånarna i området kring Gennarbyviken, markägare och andra intresserade
Program:
17.00 Evenemanget börjar, kaffeservering 17.10 Välkomstord 17.20–17.40 Hälsningar från Nylands NTM-central / Harri Aulaskari 17.40–18.00 Hälsningar från Västra Nylands fiskeriområde / Gabi Lindholm 18.00–18.20 Presentation av restaureringsplanen / Jussi Vesterinen (LUVY) 18.20 Diskussion och kommentarer 19.00 Evenemanget slutar senast
South West Motorsport rf ordnar rallysprint i Prästkulla 28.9.2024. Vägavsnitt stängs kl. 8–18, det är möjligt att passera med följebil. Aktuella vägavsnitt är Smedsedevägen, Finbyvägen och en del av Prästkullavägen.
Beslut_bulleranmälan_South West Motorsport_2024.9.28
Naturvårdsprojektet Västra Nylands naturpärlor, finansierat av Helmi-livsmiljöprogrammet, arrangerar i september två invånarkvällar om biologisk mångfald. Kvällarna arrangeras i samarbete med Raseborgs och Hangö stad.
På torsdag 19.9 i kulturhuset Fokus i Karis är kvällens tema Stärkande av biologisk mångfald – globalt mål, lokala lösningar. I Hangö, i stadens festsal, hålls mötet på tisdag 24.9 med temat Hur mår Hangös strandnatur och hur kan vi förbättra dess tillstånd? Båda evenemangen börjar kl. 17.30.
Syftet med invånarkvällarna är att erbjuda den senaste informationen om utvecklingstrender som påverkar naturen i Västra Nyland, både hot och möjligheter. Även omfattande miljöproblem visar sig i slutändan lokalt och det finns lokala åtgärder för att påverka dem. Ett viktigt tema i talturerna är vad vi kan göra för att förbättra tillståndet i vår närmiljö.
Kvällen i kulturhuset Fokus i Karis inleds av specialplanerare Aapo Ahola från Finlands miljöcentral, som belyser tillståndet för biologisk mångfald i Västra Nyland. Överinspektör Tommi Hautala från Nylands NTM-central och projektkoordinator Kaisa Kauranen berättar hur Helmi-livsmiljöprogrammet motverkar förlusten av biologisk mångfald nationellt och lokalt. Projektledare Anita Storm (Yrkeshögskolan Novia) berättar i sitt anförande hur var och en av oss kan ta hänsyn till naturens välbefinnande i våra handlingar. Slutligen berättar representanter för Raseborgs stad hur staden arbetar för biologisk mångfald. Tid har också avsatts för frågor och diskussion.
I Hangö kommer docent Camilla Gustafsson (Helsingfors universitet) att tala om tillståndet för Hangös undervattensnatur. Naturvårdsexpert Esko Vuorinen (Nylands NTM-central) berättar om de unika solexponerade strandområden. Representanter för Helmi-livsmiljöprogrammet belyser programmets arbete för kustnaturen. Slutligen berättar miljöskyddschef Maria Degerlund om stadens åtgärder och mål för vården av strandnaturen. Även i Hangö hoppas man att talturerna väcker frågor och diskussion.
Mer information ger
Västra Nylands naturpärlor-projektet projektkoordinator Kaisa Kauranen kaisa.kauranen@sll.fi, 050 556 8819
Konsortiet för projektet Västra Nylands naturpärlor består av städerna Hangö, Raseborg och Lojo, Nylands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund samt Föreningen Nylands friluftsområden. Projektets huvudsakliga finansiering kommer från miljöministeriet. Även konsortiets medlemmar finansierar projektet. Projektet har nu pågått i tre år och arbetar på olika platser i Västra Nyland med att vårda hotade naturtyper samt bekämpa invasiva främmande arter i naturskyddsområden och andra värdefulla platser.
I Västra och Östra Nyland övergår man till kommunalt organiserad insamling av slam från bostadsfastigheter ett område i taget under åren 2024–2026. Ansvaret för att organisera tömningen av slamavskiljare med tillhörande behållare och tömningen av slutna tankar samt slamtransporterna övergår från fastighetsinnehavaren till det kommunala avfallsbolaget. De av Rosk’n Roll upphandlade transporterna inleds i verksamhetsområdets västra delar och framskrider österut ett område i taget under en tvåårig övergångsperiod. Först ut är Hangö som övergår till kommunala transporter i oktober 2024.
Rosk’n Roll, som ägs av kommunerna, ansvarar för tömningen av slambehållarna och slamtransporterna i Raseborg från och med den 1 januari 2025. Under höstsäsongen kan invånarna fortfarande beställa tömning av sina slambehållare direkt från valfritt företag.
Ägarna till slambehållarna bör vara uppmärksamma i slutet av året. Det är bra att kontakta Rosk’n Roll i god tid före önskad tömningstid och säkerställa att slambehållarna töms för att övergången ska bli så smidig som möjligt.
I Raseborg har det lokala familjeföretaget Sjöbloms Tankservice valts för att sköta de slamtransporter som kommunen i fortsättningen ansvarar för att organisera. Entreprenadavtalets längd är tre år. Organiseringen av insamlingen underlättas av att det valda transportföretaget har skött tömningarna i området även tidigare och känner till kunderna och målfastigheterna.
Läs mer om Raseborgs tömnings- och transportavgifter samt servicemodeller på Rosk’n Rolls webbplats.
Med enkla medel kan du hjälpa insekter och öka mångfalden på din egen tomt.
Insektshotell
Att bygga ett insektshotell är ganska enkelt och det kräver inte dyra material. Du kan till och med göra ett litet hotell av en mjölkförpackning. För en lite mer robust konstruktion räcker det med några brädor. Hotellens fack fyller man med naturliga material som hittas i naturen. Exempel på lämpliga material är kottar, bark, vass och träbitar, i vilka har borrats hål.
På vintern kan man ta in hotellet i ett förråd för att skydda det från fåglar.
På varma dagar behöver även insekter något att dricka. Du kan enkelt göra en dryckesbehållare åt dem. Placera stenar och/eller marmorkulot i botten av en låg och grund behållare, och häll vatten i den. Häll i vatten till sådan mängd att insekterna kan sitta på stenarna utan att drunkna.
Placera behållaren på en skuggig plats nära blommor.
Välkommen till Flyets klibbalkärr i Ekenäs, en sagoskog precis intill stadsområdet!
Raseborgs stad deltar som samarbetspartner i projektet Västra Nylands naturpärlor. Projektet finansieras främst av miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi.
På platsen (Flyets klibbalkärr) ordnas nästa veckas torsdag den 18 juli kl. 17-19 talko för bekämpning av balsamin. Detta i och med målet att skydda skogens mångfald. Två skadliga invasiva arter, jättebalsamin och blekbalsamin, har spridit sig till naturskyddsområdet och dess omgivning. De tar över den ursprungliga växtligheten på området.
Projektets naturvårdare rensar bort balsaminväxter på området, men varje hand är viktig i kampen mot invasiva arter. Som volontär får du delta i detta viktiga arbete. Vi ger instruktioner och råd om hur man bekämpar balsamin. Det bjuds på bullar och saft.
Samling: Söllerödsvägen 4, på parkeringsplatsen vid Flyets fotbollsplan. Ta på gummistövlar eller vattentäta skor. Arbetshandskar fås på plats.
Sommaren för insamlingsbilarna till dina trakter igen
Insamlingsbilarna Otto och Romulus sommarturné i Västnyland startar direkt i juli. Den Rosk’n Roll-organiserade rundan börjar i Vichtis den 1 juli och avslutas i Hangö den 17 juli, nästan 40 hållplatser senare. Sommarturnéns hållplatser är valda speciellt med tanke på sommargästernas behov.
Otto-bilen tar emot olika slags farligt avfall såsom lysrör, spillolja, bilbatterier, målarfärger, lösningsmedel, kylarvätskor, bekämpningsmedel samt städkemikalier. Det är säkrast att lämna in farligt avfall i originalförpackning eller i en annan hel och tätt sluten förpackning. På förpackningen måste det framkomma vad den innehåller.
Till Otto-bilen får man lämna maximalt 50 kg farligt avfall, 5 ackumulatorer eller motsvarande mängd farligt avfall per kund. Farligt avfall neutraliseras genom behandling i höga temperaturer och energin som uppstår i processen tas till vara.
Romulus-bilen samlar in metallskrot och till den kan man föra metallskrot som motsvarar mängden av ett vanligt personbilssläp. Lämpliga för insamlingen är till exempel cyklar, plåtbitar, vedeldade bastuugnar (utan stenar) och metallrör. Metallskrotet som lämnas till insamlingen samt de sällsynta metallerna som tas till vara ur elapparaterna återvinns till returråvara för industrins behov.
Romulus samlar däremot inte in elapparater, men precis som metallskrotet, kan apparaterna föras avgiftsfritt till avfallsstationen året om. Inga avfall får lämnas i förväg på Otto och Romulus-insamlingens hållplatser.
På adressen www.rosknroll.fi samt i Rosk’n Rolls väggkalender och i Roskis-tidningen finns mer information om avfallsslagen som tas emot på turnén samt exakta tidtabeller och hållplatsinformation.
Insamlingsrundorna finansieras med avfallshanteringens grundavgift.
Raseborgsfestivalen hålls 16-17.8.2024 i Stallörsparken, Ekenäs, och får på fredag spela till kl. 24 och på lördag till 00:30. Se mera detaljer i beslutet nedan.
§ 80 MiByN 12.6.2024 Bullerbeslut_Raseborgs Festival
I städer och bebyggda områden kallas regn- och smältvatten för dagvatten. I tätt bebyggda områden kan dagvatten bli ett problem om tillräcklig vattenabsorption eller avledningsvägar inte har beaktats i planeringen.
På grund av det ökade antalet vattentäta ytor, såsom asfalt, kan det uppstå översvämningar i städerna vid kraftiga regn. Vatten som översvämmar gator och avlopp orsakar skador på fastigheter och gatukonstruktioner. Dessutom kan dagvatten som rinner ut på gatorna föra med sig skadliga ämnen och orenheter till åar, sjöar och hav.
”Klimatförändringen förutspås öka regnoväder, så vi måste ta hand om dagvattnet nu innan större problem uppstår”, säger Fredrik Wasström, ledande byggnadsinspektör i Raseborgs stad.
Raseborgs stad inledde år 2023 projektet RaaseHule för hantering av dagvatten i Raseborg. Inom ramen för projektet har man utvecklat en övergripande plan för dagvattenhanteringen. Det dagvattenprogram som utarbetats för staden och den vision som ingår i programmet samt modellen för hantering av dagvatteninformation inom staden är nu färdig. De baserar sig på workshoppar och diskussioner som ordnats under projektets gång och de skapar riktlinjer för utvecklandet av dagvattenhanteringen i framtiden.
I och med projektet har kompetensen hos dem som arbetar med dagvatten ökat och staden kan bättre än tidigare också ge fastighetsägare råd i frågor som gäller dagvatten.
”Under projektets gång identifierade vi ett tydligt behov av att öka och sprida informationen om dagvatten, både inom staden och till fastighetsägarna. Vi strävar i fortsättningen efter att svara på detta behov”, säger projektchef Oskar Sjöberg, som samordnat projektet.
Utvecklingsarbetet fortsätter inom staden i form av en tväradministrativ arbetsgrupp som arbetar med frågor som gäller dagvatten.
Miljöministeriet har finansierat projektet med 48 000 euro ur programmet för effektiverat vattenskydd 2023–2025.
OHO-orkestern (70´s & 80´s music: Otto Forthy, Clasu Strengell, Jukka Kirveskari, Mika Talstila och Kari Itäluoma) spelar i vid Strandbistron i Bromarv 20.7.2024, kl. 21-24.
Karis FBK ordnar traditionellt KarisNatten igen fredagen 26.7.2024, och får i enlighet med stadens bullerriktlinje från 2023 spela till klockan 01 i år.
Nu är det dags att inleda bete på den lilla holmen Gåsören, norr om Ramsholmen i Ekenäs. Hagmarken och strandbetet har iordningställts under sensommaren-vintern 2023-24. Området har ingärdats med elstängsel och trädbeståndet gallrats för att skapa en öppen hagmark med ett glest trädbestånd.
Åtgärderna följer den skötselplan för Hagen-Ramsholmen som Nylands Närings-, trafik-och miljöcentral godkänt 2021. Projektet leds av Raseborgs stad och finansieras med hjälp av miljöministeriets livsmiljöprogrammet HELMI.
Vad är nyttan med projektet? Gåsören har tidigare varit igenväxt av främst klibbal och ett ungt björkbestånd, stränderna av hög vass och sly. Målet är att skapa en mångsidigare miljö som gynnar vadare och andra fåglar som föredrar lågvuxna stränder.
Hagmarkerna har minskat kraftigt de senaste årtiondena, vilket gjort att många arter som är beroende den naturtypen har blivit hotade, däribland många insekter. Projektets huvudmålsättning är att stärka den biologiska mångfalden och gynna hotade arter. Hagmarken med den parklika miljön förväntas också höja områdets landskapsvärden.
Om allt går enligt planerna kommer betesdjuren (fem ungdjur) av nötkreatursrasen östfinsk boskap, kanske mera kända som kyyttö, att flytta till Gåsören ännu denna vecka. För djuren ansvarar Sami Nylund/Torparrian från Tenala.
Medborgare kan nu tjäna pengar genom att rensa jättebalsaminer som de hittar i Raseborg. Detta genomförs med Crowdsorsa-mobilspelet där man filmar och markerar på kartan de invasiva arterna som skall rensas.
Massbekämpning av invasiva arter i Raseborg började den 3 juni då växterna nu blommar och är lätta att känna igen. Vem som helst kan vara med och det kräver endast Crowdsorsa-mobilspelet nedladdad i din mobiltelefon. Spelarna kan dessutom tjäna till och med 25 cent per kvadratmeter som har rensats.
– För att delta i spelet ska man rensa jättebalsaminer som antingen har markerats på kartan eller som hittats själv. Arean filmas före och efter rensandet och slutligen laddas videon upp för Crowdsorsa att granska. När videon har godkänts kan du be för belöningen från den virtuella plånboken till det egna bankkontot, säger Crowdsorsas VD Toni Paju.
Spelet beräknar automatiskt belöningen baserat på storleken av arean, tätheten och arten. Uppdraget pågår så länge som budgeten på belöningarna räcker till och uppdragets framgång kan övervakas via applikationen. Då uppdraget håller på att ta slut kan bara gamla växtplatser rensas på nytt för att effektivt utrota arterna.
– I år har medborgarbudgeten gett oss möjligheten att utforska nya metoder för att arbeta med biologisk mångfald, vilket ledde till att vi undersökte användningen av mobilspel i bekämpningen av invasiva arter. På detta sätt kan vi engagera ungdomar och andra aktiva att bidra till den biologiska mångfalden på ett lekfullt sätt som en gemensam aktivitet – ett nytt sätt att tänka, konstaterar Raseborgs parkchef Maria Eriksson.
Man kommer att rensa invasiva arter som hotar naturens biologiska mångfald i över 30 kommuner runt i Finland och Sverige med hjälp av Crowdsorsa denna sommar. Belöningar för spelet är totalt över 100 000 euro.
Vad är Crowdsorsa?
Crowdsorsa är ett finländskt startup-företag. Deras koncept har använts i Finland, Sverige, Estland och i Storbritannien. Mobilspelet Crowdsorsa har utvecklats för att crowdsourca mikrouppgifter och datainsamling för medborgare. Spelet har kartlagt till exempel gator, cykelvägar, brunnslock och parkbänkar i rekordfart.
Så enkelt är det att delta:
1. Ladda gratis Crowdsorsa-mobilspelet till din mobiltelefon och skapa ett konto. 2. Öppna Raseborg bekämpnings uppdraget för invasiva arterna och bekanta dig noggrant med instruktionerna. 3. Då uppdraget börjar den 3 juni klockan 9 ska du hitta och eliminera jättebalsaminer. Växtplatsen filmas med hjälp av appen före och efter bekämpningen. 4. Ladda videon till Crowdsorsa för granskning. 5. När videon har godkänts kan du be om en belöning till ditt bankkonto
Om du behöver hjälp eller ytterligare information angående uppgiften kan du kontakta Crowdsorsa via applikationen.
En bulleranmälan har gjorts för festlokalen Tröskhuset, för tiden 1.6, och alla lördagar 29.6–14.9.2024. Musiken spelas inomhus, men kan upplevas störande i grannskapet.
Högljudd musik, såsom definierad i Raseborgs musikbullerriktlinje, får inte höras till de närmaste bostäderna efter kl. 24. Före det får ljudnivån vid de närmaste bostadshusens gårdar inte överskrida 70 dB(A) i medelnivå, mätt under 5 minuter. Byns invånare kommer informeras bland annat via byns e-postlista.
Otto, insamlingsbilen för farligt avfall och Romulus, som tar emot metallskrot, åker ut på vårturné i början av maj. Gör en avstickare till hållplatsen nära dig och gör dig av med farligt avfall och metallskrot som samlats i knutarna.
Insamlingsbilarna för avfall startar den 6 maj och åker runt i västra och östra Nyland för att samla in farligt avfall och metallskrot från hushåll och fritidsboende. Högfors är startpunkten för den västnyländska rundan och när bilarna bromsar in i Hangö den 29.5 har det samlats in avfall från nästan lika många platser.
Otto-insamlingsbilen för farligt avfall tar bland annat emot lysrör, spillolja, ackumulatorer, målarfärger, lösningsmedel, bekämpningsmedel, kyl- och bromsvätskor samt städkemikalier. Det är säkrast att lämna avfallet till insamlingen i originalförpackning. Något annat helt och tätt slutet kärl går också, men då är det viktigt att tydligt märka ut vad förpackningen innehåller. Otto-insamlingsbilen tar emot max 50 kg farligt avfall per kund.
Romulus-bilen, som samlar in metallskrot, tar emot metallskrot motsvarande en släpvagnslast. Till exempel cyklar, plåtstycken, metallburkar och vedeldade bastuugnar med stenarna bortplockade, passar bra i lasten. Upp till 95 procent av den insamlade metallen återvinns och blir returråvara bland annat för industrins behov. Elapparater är däremot inte lämpliga för Romulus att plocka med sig men kan föras avgiftsfritt till avfallsstationerna för återvinning.
De ambulerande insamlingarna genomförs med avfallshanteringens grundavgift och är avsedda för avfall från hushåll och fritidsboende. Avfall får inte lämnas vid insamlingsplatserna i förväg.
Otto, insamlingsbilen för farligt avfall och Romulus, som tar emot metallskrot, åker runt i Västnyland den 6–29.5. Bild: Rosk’n Roll.
Insamlingsbilen för farligt avfall, Otto och Romulus, som samlar in metallskrot, åker runt enligt följande:
De exakta tidtabellerna och anvisningarna för Ottos och Romulus turné finns på webbplatsen www.rosknroll.fi, i Roskis -tidningen som delats ut till hemmen i april samt i Rosk’n Rolls väggkalender.
Underhållspersonalen vid Raseborgs stad och Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) sakkunniga öppnar luckorna i Svartåns Billnäs och Åminnefors fiskvägar den 2 maj, vilket gör det möjligt för fisken att stiga från havet upp i Svartån. Fiskvägarna öppnas nu för femte gången.
Man förväntar sig, att den mängd fisk, som stiger i Svartån, kommer att öka i framtiden, eftersom man under de senaste åren gjort många utplanteringar av laxöring. Även denna vår utplanterar vi tiotusentals nykläckta laxöringsyngel i vattendragets bäckar och åar, men undantagsvis även äldre, ettåriga fiskar. Utöver öringarna planerar man inom ramen för resurserna, att utplantera även yngel av vandringslax och vandringssik.
Under den senaste säsongen steg ett tiotal öringar och laxar upp i Svartån med hjälp av fiskvägarna och av dessa vandrade ca hälften vidare ända till området ovanför kraftverket i Billnäs. På basen av uppföljningsundersökningarna fungerar fiskvägarna bra för fisk som vandrar från havet upp i ån.
Tidpunkten för öppnandet av fiskvägarna är fortsättningsvis i enlighet med miljötillståndet: fiskvägarna är i bruk från början av maj till slutet av november. Senaste år kom vintern och stark kyla tidigt, redan i medlet av november. Den stränga kylan medförde utmaningar för fiskvägarnas luckor då vattenånga som frös fast på konstruktionerna förhindrade luckornas funktion. Detta år har man planerat, att stänga luckorna beroende på väderförhållandena. På basen av uppföljningsundersökningarna påverkar en tidigare stängning i november inte mängden fisk i ån, eftersom antalet stigande fisk i november är litet. I någon mån kan en tidigare stängning påverka de laxar, som efter leken är på väg nedströms tillbaka till havet. Tillsvidare är inverkan närmast teoretisk, eftersom antalet stigande laxar varit litet.
Denna vår har det hörts goda nyheter för vandringsfiskarna, eftersom Raseborgs stad fick miljötillstånd av Regionförvaltningsverket för byggandet av en fiskväg för att leda fisken förbi det översta vandringshindret i Svartån, kraftverksdammen i Svartå. För kraftverksdammen nedanför vid Åkerfors fick Raseborgs stad miljötillstånd för att bygga en fiskväg i december senaste år, men tillståndet har inte ännu vunnit laga kraft, eftersom det har överklagats till Vasa förvaltningsdomstol. Då man i framtiden får fiskvägar vid såväl Åkerforsens som Svartåforsens kraftverksdammar, kan fisken vandra från havet upp i Karisåns vattendrag ända upp till Lojo sjö.
Du kan följa med fiskvägarnas funktion och resultat på LUVYs webbsidor och de sociala mediernas kanaler.
Med vårens ankomst är det dags att börja städa, även utomhus. Kom och var med i hela Finlands gemensamma städuppgifter. Raseborgs stad deltar även i år i YLE:s kampanj En miljon soppåsar (extern länk).
Visste du att det finns totalt 230 sopkärl längs gångvägarna och parkerna i Raseborg som stadens parkenhet ansvarar för att tömma? Genom att använda dem kan vi tillsammans hålla vår omgivning städad året runt.
YLE lanserade den 15.4. kampanjen En miljon soppåsar, där alla kan delta. Kampanjen avslutas på världsmiljödagen den 5 juni.
Förra året samlade vi raseborgare in och registrerade totalt 642 soppåsar till kampanjen. Är det dags att sätta nytt rekord?
Samla sopor ensam eller i grupp och lägg till antalet soppåsar du samlar in för din stad på Yles webbplats yle.fi/miljoonaroskapussia eller i Yle-appen. Yle konto krävs för att registrera insamlade sopor. Sätt slutligen soppåsarna du samlat in till det blandade avfallet.
Ekenäs motorklubb/sportbilister rf ordnar sitt traditionella asfaltrallysprintevenemang i Horsbäck, lördag-söndag 27-28.4.2024. Många vägar på industriområdet kommer att vara avstängda under tävlingen.
Regionförvaltningsverket har beviljat Raseborgs stad vattentillstånd för att bygga en fiskväg till kraftverksdammen i Svartå fors. Svartå fors ligger intill Svartå slott och är det fjärde och sista kraftverket i Svartån innan Lojo träsk. De två lägsta kraftverksdammarna, Åminnefors och Billnäs, har redan fungerande fiskvägar, och regionförvaltningsverket beviljade vattentillstånd för Åkerforsens fiskväg i december 2023. “I och med fiskvägstillståndet för Svartå fors är drömmen om Svartån utan vandringshinder och vandringsfiskens återkomst till Karisåns vattendragssystem igen ett betydande steg närmare”, gläder sig Raseborgs stads projektchef Oskar Sjöberg.
Planeringen av fiskvägen och erhållandet av tillståndet har varit en process i flera faser och tillståndsbehandlingen har tagit drygt ett år. Nästa steg är att koordinera och komma överens om fiskvägsplanerna med kraftverksbolaget, inleda konstruktionsplaneringsfasen och säkerställa den nödvändiga totala finansieringen. Byggandet av fiskvägen är planerad att börja tidigast år 2025.
Tillståndsbeslutet för fiskvägen och byggandet av den är ett betydande steg i vandringsfiskens återkomst och ett av de viktigaste projekten i området. “Att få projektet att framskrida är en prestation som vi bara kunde lyckas med tillsammans med kommunerna i området”, säger Jaana Pönni, verksamhetsledare för LUVY.
Nyttan av fiskvägen för flodpärlmusslan är betydande, eftersom laxfiskar fungerar som musslans mellanvärdar. Att de laxfiskar, såsom öring och lax, som vandrar i Svartån, kan fullfölja sin naturliga livscykel främjar också flodpärlmusslans fortplantningsmöjligheter. Byggandet av fiskvägar skapar också möjligheter till att utveckla turismen och företagsverksamheten samt att förbättra användningen av ån för rekreation.
Tilläggsuppgifter: Projektchef Oskar Sjöberg 019 289 2529
Samarbetet mellan kommunerna i Västra Nyland och Västra Nylands vatten och miljö (LUVY) gällande glesbygdens avloppsvattenhantering har pågått länge. LUVY har erbjudit avloppsvattenrådgivning åt invånarna i Västra Nyland redan i 14 års tid. Avloppsvattenrådgivningen har under årens lopp förändrats i enlighet med de rådande behoven. Efter det att övergångstiden tog slut år 2019, har man inom rådgivningen så småningom övergått till en upprätthållande rådgivning per telefon och e-post. Fastighetsvis rådgivning har i mån av möjlighet ännu förverkligats på invånarnas begäran.
“Samarbetet kring glesbygdens avloppsvatten har hämtat värdefull information gällande situationen rörande glesbygdens avloppsvattenhantering i kommunerna. Nu är det dags för kommunerna att sätta igång med övervakningen av glesbygdens avloppsvatten samt att hitta verksamhetsformerna och riktlinjerna för det. Ett koordinerat glesbygdsavloppsvattensammarbete är viktigt även i framtiden, så att man genom utbyte av erfarenheter mellan övervakarna kan skapa en enhetlig övervakning i hela Västra Nyland”, kommenterar Lojo stads miljöinspektör Eija Kanninen.
Under år 2023 tog man kontakt via rådgivningstelefonen eller via e-posten totalt 38 gånger, framgår det i den nyligen publicerade slutrapporten för år 2023. Rådgivarna deltog med en rådgivningspunkt på olika håll i Västra Nyland vid sju olika torgevenemang. I Kyrkslätt erbjöd man fastighetsvis rådgivning i utvalda områden samt förverkligade upprepad rådgivning åt fastigheter som tidigare erhållit rådgivning. Genom den upprepade rådgivningen nådde man 21 fastighetsägare och man förhöll sig positiv till kontakterna.
Glesbygdsavloppsvattensamarbetet mellan LUVY och kommunerna i Västra Nyland fortsätter även år 2024.Rådgivning finns att få såsom under tidigare år per telefon eller via e-post. Systematisk fastighetsvis rådgivning förverkligas inte under år 2024. Rådgivningsmaterial finns att få vid många sommarevenemang i de västnyländska kommunerna. Rådgivarna nås också via rådgivningstelefonen 045 7750 7725 samt per e-post hajavesineuvonta@luvy.fi. Omfattande rådgivningsmaterial finns också på Vattnenskvalitet-sidorna.
Västra Nylands glesbygdsavloppsvattenprojekt strävar till, att främja behandlingen av glesbygdens avloppsvatten i samarbete med kommunerna. Områdets 8 kommuner deltar i projektet som finansiärer: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Projektet koordineras av LUVY. Projektet är en del av de västnyländska kommunernas glesbygdsavloppsvattenstrategi 2022–2026. Projektets finansiering kommer från områdets kommuner.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk! Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) i samarbete med Raseborgs stad bjuder in alla mark- och vattenområdesägare längs Svartån, jordbrukare i området och andra intresserade till en fiskkväll vid Svartån. Evenemanget är en uppföljning till fiskkvällen som hölls den 31 oktober 2023, där man diskuterade och sökte svar på hur fiskar påverkar bland annat jordbruket.
Under fiskkvällen i mars kommer det att ges en lägesrapport angående planerna för fisktrapporna vid Åkerforsen och Svartåforsen längs Svartån. Vi får även höra de senaste resultaten från de redan byggda fisktrapporna vid Åminnefors och Billnäs, samt om resultat från fiskvägsräknaren och nedvandringsundersökningen. För att stärka laxbeståndet i Svartån och förbättra livsmiljön för flodpärlmusslan har åtgärden med utplantering av laxfisk också föreslagits i vattendragsvisionen för Laxfiskarna till Karisån 2030. Under evenemanget kommer man att gå igenom planerna för utplantering av fisk och vilka lov som behövs för det i Svartån och dess sidobäckar. Vi går även igenom hur markägaren kan påverka utplanteringen av fisk och fisket.
Var: Västra Nylands folkhögskola, Pumpviken 3, 10300 Karis När: onsdagen den 20 mars 2023 kl. 18:00–20:00 (kaffeservering från kl. 17:30) För vem: Mark- och vattenägare längs Svartån, jordbrukare i området och andra intresserade.
Under kvällen kommer följande ämnen att behandlas:
Lägesrapport om fisktrappsbygget vid Åkerforsen och Svartåforsen
Resultaten från utvecklingsarbetet och övervakningen av nedvandringen vid Billnäs och Åminnefors
Behovet av tillstånd för fiskutplanteringar samt uppföljning av deras resultat
Vid evenemanget närvarar representanter och experter för Laxfiskarna till Karisån 2030-vattendragsvisionen från Raseborgs stad och LUVY.
Evenemanget kommer att genomföras så tvåspråkigt som möjligt: Talarna talar sitt modersmål, och skriftliga presentationsmaterial finns tillgängliga både på finska och svenska. Diskussionen mot slutet av evenemanget kommer att hållas på finska, men frågor och centrala innehåll i svaren kommer att tolkas till svenska för publiken på plats.
Evenemangsplatsen rymmer cirka 80 personer – anmäl dig på förhand, senast söndagen den 17.3. Det kommer också att finnas kaffeservering under evenemanget.
Välkommen att lyssna och diskutera om Svartån och dessa sidobäckar, fiskvägar och utplanteringar!
Den vintriga Svartån i väntan på vårens ankomst. (LUVY / henna Björqkvist)
Laxfiskarna till Svartån-vattendragsvision: Svatråns vattendrag och dess tillrinningsområden är i gott ekologiskt tillstånd, flodpärlmusslans och laxfiskarnas naturliga livscykel är tryggad och rekreationsmöjligheterna i vattendraget har blivit mångsidigare.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk! Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
Vattnet från Ekerö fyller åter kvalitetsmålen och kokningsuppmaningen från fredag upphävs!
Meddelande från fredagen 23.2.2024
Vid rutinprovtagning har framkommit, att det i utgående vatten från Ekerö vattentag i Ekenäs fanns ca 2 800 cfu/ml heterotrofa bakterier. Mängden avviker från den normala nivån och utgör därmed en avvikelse från kvalitetsrekommendationerna. Koliforma bakterier, som skulle tyda på avföringskontaminering har inte konstaterats. Vattnet från Ekerö vattentag blandas med annat vatten i vattennätet, så det är svårt att säga exakt hur stora avvikelser från rekommendationerna det är fråga om för enskilda användare. Raseborgs vatten skickar ännu idag ut SMS om situationen till användare närmast Ekerö vattentag.
Användare i Dragsvik-Langansböle-Horsbäck-området uppmanas för säkerhets skull koka hushållsvattnet. Nya prov tas ännu idag och resultaten väntas bli färdiga under kommande måndag, 26.2.2024. Raseborgs vatten spolar också i ledningsnätet för säkerhets skull.
Ytterligare information ges måndagen den 26.2.2024.
I Ekenäs ordnas den 21.2.2024 kl. 10-11 ett informationstillfälle om projektfinansieringsmöjligheter via Interreg Central Baltic-programmet. Under evenemanget presenteras programmet och dess mål av den nationella kontaktpunkten för Finland, Viola Mickos. Det kommer även finnas möjlighet till diskussion kring potentiella projektidéer och andra frågor.
Central Baltic Programme 2021-2027 är ett EU-program för gränsöverskridande samarbete i mellersta Östersjöområdet, vars mål är att understöda projekt som syftar till att lösa gemensamma utmaningar tillsammans och över gränserna. Regionerna som ingår i programmet är belägna i Finland (inklusive Åland), Estland, Lettland och Sverige.
Under programperioden 2021-2027 finns det möjlighet att söka medel för projekt inom fyra tematiska områden: innovativ affärsutveckling, förbättrad miljö och resursanvändning, förbättrade anställningsmöjligheter, och förbättrade offentliga tjänster.
Mer information om programmet och finansierade projekt finns på programmets hemsida. Om du har frågor angående evenemanget eller Central Baltic-programmet kan du kontakta Viola Mickos (Kontaktpunkt, Finland), tfn. 045 133 5854, viola.mickos@uudenmaanliitto.fi
Några dagar i tidsgaffeln 22.1–8.3.2024 kommer det att flisas hyggesrester vid Snäcksunds parkering, som en del av skötselplanen för Hagen-Ramsholmen. På Gåsören sprängs högstubbar, som en del av iordningställande av betesmarken.
Raseborgs stad har upplåtit strandområden för skörd av vass för utveckling av ersättande produkter för engångskärl och sugrör. Detta initiativ är en del av stadens engagemang för att främja hållbarhet och stöda miljövänlig företagsamhet. Skördearbetet kommer att äga rum på strandområdet intill Trollböle samt strandområdena kring Estholmen. Projektet är resultatet av ett spännande samarbete mellan en finsk entreprenör och ett svenskt företag, som ansvarar för produktutvecklingen.
Planen är att genomföra skördearbetet under vecka 50, förutsatt att väderförhållandena är gynnsamma. NTM-centralen har gett sitt samtycke till de planerade åtgärderna.
Inom Raseborg finns stora vassbevuxna vikar, vilket ger en riklig tillgång till råmaterialet i form av vass. Genom att upplåta strandområdena för skörd under vintern 2023–2024 strävar Raseborgs stad efter att främja utvecklingen av hållbara produktlösningar.
– Vass är ett ekologiskt hållbart råmaterial som kan öppna upp för nya innovationer och företagsamhet, säger Juha Laiho, miljöinspektör på Raseborgs stad.
Ett hållbart utnyttjande av vassbestånden stöder inte bara företagsamhet utan även kommunens övergripande miljöarbete för klimatet och vattenvården.
– Vassbestånden spelar en viktig roll i kampen mot klimatförändringar, eftersom de binder betydande mängder koldioxid från atmosfären. Dessutom hjälper skörden av vass till att avlägsna organiskt material, vilket minskar belastningen på våra eutrofierade strandområden och främjar vattenvården, berättar Laiho.
Sommaren 2024 inleds bete på den lilla holmen Gåsören, norr om Ramsholmen i Ekenäs. Innan kor kan påbörja betet där måste den kommande hagmarken och strandbetet iordningställas. Betesmarken har ingärdats hösten 2023 och snart står röjningen av Gåsörens träd- och buskbestånd i tur. Arbetet kommer att utföras vintern 2023–2024 när väderförhållandena är gynnsamma. Målet med gallringen är att skapa en öppen hagmark med ett glest trädbestånd.
Åtgärderna följer den skötselplan för Hagen-Ramsholmen som Nylands Närings-, trafik-och miljöcentral godkänt 2021. Projektet leds av Raseborgs stad och finansieras med hjälp av miljöministeriets livsmiljöprogram HELMI.
Vad är nyttan med projektet?
– Gåsören är igenväxt och domineras av klibbal och ett ungt björkbestånd. Stränderna domineras av hög vass och sly. Målet är att skapa en mångsidigare miljö, som gynnar vadare och andra fåglar som föredrar lågvuxna stränder, berättar miljöinspektör Juha Laiho.
Hagmarkerna har minskat kraftigt under de senaste årtiondena, vilket har medfört att många arter som är beroende av hagmark har blivit hotade, däribland många insekter. Projektets huvudmålsättning är att stärka den biologiska mångfalden och gynna hotade arter.
Hagmarken med den parklika miljön förväntas också höja områdets landskapsvärde.
Underhåll av avloppsvattensystemet lönar sig att göra regelbundet under hela året, och är en viktig del av fastighetsskötseln. Det lönar sig att kontrollera avloppsvattensystemens skick och funktionsduglighet efter sommaren, före snön lägger sig.
Korrekt skötsel av avloppsvattensystemet säkerställer skydd av närmiljön från luktolägenheter och från att driftsproblem ska uppstå. Nedan finns tips för att hålla avloppsvattensystemet i gott skick:
Regelbunden granskning: Granska regelbundet avloppsvattensystemets olika delar, så som containrar, lock, rör och att det finns tillräckligt med flockningsmedel. Kolla även ute på fälten att ventilationsrören inte innehåller vatten och att de når upp ovanför snöytan. Saker att följa upp i minireningsverk är bland annat elektronik och pumpar, att det finns tillräckligt med flockningsmedel och att platsen för tömning fungerar och att det inte finns hinder i vägen.
Följande av bruksanvisning: Läs och följ tillverkarens bruks- och underhållsinstruktioner. Undvik att sätta något i systemet som kunde orsaka stopp eller skador i rören, som till exempel oupplöst fett. Genom att följa instruktionerna säkerställer du goda förutsättningar för systemets funktion och förlänger dess livslängd så mycket som möjligt.
Tömningar: Det är bra att följa med ansamlingen av sediment i brunnarna under alla årstider, även under vintern. Avskiljningsbrunnar bör underhållas genom tömning, antingen som förbehandling eller som de är, för att förhindra fast material från att transporteras ut i jordmånen. Många reningssystem kräver även tömning vid behov. Dessutom rekommenderas det att regelbundet kontrollera mindre avloppssystem på stugor, som infiltrationssystem eller avskiljningsbrunnar för små mängder tvättvatten, samt att rengöra slam vid behov.
På avloppsvattenguide-sidan hittar du användnings- och underhållsinstruktioner för de vanligaste systemen för rening av avloppsvatten. Om du är osäker på funktionsdugligheten i din fastighets avloppsvattensystem, rekommenderas att du kontrollerar systemets skick och funktion tillsammans med en avloppsvattenrådgivare. Rådgivare från Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) avloppsvattenprojekt svarar på gratis rådgivningssamtal: rådgivningstelefon 045 7750 7725 (tisdag och onsdag kl. 9 – 15) och e-post hajavesineuvonta@luvy.fi.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk! Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
Längs banavsnittet mellan Hyvinge och Karis avlägsnas riskträd för att förbättra säkerheten. Arbetet inleds i slutet av hösten 2023 och målet är att avlägsna riskträden före slutet av 2024. Avlägsnandet av riskträd är en del av Trafikledsverkets projekt Elektrifiering av järnvägen Hyvinge–Hangö och avlägsnande av plankorsningar.
Träd och höga buskar avlägsnas från järnvägens skyddsområde för att förbättra säkerheten. Med järnvägens skyddsområde avses ett område som är beläget på båda sidor om järnvägen och sträcker sig 30 meter från mitten av det yttersta spåret.
”Genom att avlägsna riskträd förebygger man till exempel att träd faller på banan. Fall skulle orsaka betydande olägenheter för järnvägstrafiken”, berättar projektchef Harri Sakki om avlägsnandet av trädbeståndet.
Markägarna informeras separat per brev om avlägsnandet av riskträd. Avlägsnandet av träd och buskar medför inga separata kostnader för markägarna. Eventuella ersättningar för avlägsnande av trädbestånd avtalas separat med markägarna.
Mer information:
I första hand tilläggsuppgifter om avlägsnande av riskträd: Kaj Grönqvist, markanvändningsdisponent, områdesdisponering för Södra Finlands banområden, tfn 040573 5226, kaj.gronqvist@rrm.fi
Ytterligare information om projektets framskridande: Harri Sakki, projektchef, Trafikledsverket, tfn 029 534 3211, harri.sakki@vayla.fi
I Trafikledsverkets projekt Elektrifiering av järnvägen Hyvinge–Hangö och förbättring av plankorsningar elektrifieras den 149 km långa enkelspåriga banan mellan Hyvinge och Hangö och säkerheten vid plankorsningarna på förbindelsesträckan förbättras.
I går, torsdagen den 31.8.2023 på eftermiddagen upptäcktes ett oljeutsläpp i Skuru hamn. Räddningsverket och sjöbevakningen bommade hamnbassängen och har under natten kunnat spärra av området samt skydda både egendom och strandområde. Staden följer med läget och arbetar just nu tillsammans med de ansvariga myndigheterna både med tanke på den akuta situationen och följdaktioner.
Ett fem minuters fyrverkeri kommer att hållas i samband med en bröllopsfest, utanför restaurang Fyren i Ekenäs. Pjäserna skjuts upp från en flotte. Fyrverkeriet är planerat till kl. 22:15, i samband med att Raseborgsfestivalen tar en liten paus för byte av artist.
Vattenkvaliteten är nu normal vid Lappvik badstrand, avrådan från bad upphävs.
Resultaten från provet taget 14.8.2023 vid Lappvik badstrand i Hangö visar att badvattnet åter fyller kraven och avrådan från bad upphävs med omedelbar verkan.
Det verkar sannolikt att de dåliga resultaten som konstaterades förra veckan från flera stränder orsakades av väderförhållandena och det höga vattenståndet. Variationer i vattenståndet och kraftig sjögång kan påverka vattenkvaliteten överlag, vilket kan vara bra att komma ihåg också på övriga badplatser och stränder.
I Finland sprids just nu högpatogen (mycket sjukdomsframkallande) fågelinfluensa på flera orter. Livsmedelsverket och lokalt Sydspetsens Miljöhälsa följer aktivt med situationen. Raseborgs stad förmedlar information från Sydspetsens miljöhälsa på denna sida samt vid behov via våra sociala kanaler.
Massdöd av vilda fåglar och enskilda döda rovfåglar i Hangö, Ingå och Raseborg ska anmälas till tillsynsveterinären.
Det rekommenderas också att skydda eget fjäderfä noggrant. Om symtom på fågelinfluensa såsom minskad vatten- och foderkonsumtion eller äggproduktion observeras hos fjäderfä, ska tillsynsveterinären meddelas, se kontaktuppgifterna ovan.
Fågelinfluensan och människan
Fågelinfluensavirusen smittar inte lätt människan. Smittan kräver vanligtvis nära kontakt med en infekterad fågel eller deras sekret.
Fågelinfluensa har inte konstaterats smitta via livsmedel och det är inte nödvändigt att ändra på invanda vanor att använda livsmedlen på grund av fågelinfluensan.
Det finns ingen anledning att begränsa användningen av bär, frukt eller andra grönsaker på grund av fågelinfluensan. Det lönar sig att tvätta grönsaker och frukt före användning som vanligt. Undvik att äta synligt smutsiga bär.
Nyttiga länkar och mer information om fågelinfluensa
Rosk’n Rolls insamlingsbilar Otto och Romulus åker ut på sommarrunda i Västra Nyland. Bilarna tar avgiftsfritt emot metallskrot och farligt avfall från hushåll och fritidsboende. Turnén startar i Vichtis den 3.7 och slutar nästan 40 hållplatser senare i Hangö den 19.7.
Sommarturnéns hållplatser är valda speciellt med sommargästernas behov i åtanke. Insamlingsbilen Otto far emot farligt avfall såsom energisparlampor, lysrör, spillolja, oljefilter, ackumulatorer, målarfärg, lösningsmedel, kylar- och bromsvätska, bekämpningsmedel, råttgift och städkemikalier.
Man får inte blanda olika slags farligt avfall med varandra. Det är bäst att överlämna farligt avfall i originalförpackningen eller i en annan hel och tätt sluten behållare, där innehållet är tydligt angivet. Kom ihåg att stänga korkar och lock ordentligt.
En kund får hämta maximalt 50 kilogram farligt avfall åt gången.
Återvinn metallskrotet
Avfallet överlämnas alltid direkt till insamlingsbilens personal. Det är inte tillåtet att lämna avfall på hållplatserna i förväg.
Romulus-insamlingsbilen tar emot metallskrot motsvarande ungefär ett personbilssläp per kund. Till exempel cyklar, plåtstycken, metallrör och andra metallföremål tas emot i bilen. Elapparater passar däremot inte bland metallen. Elapparater kan föras avgiftsfritt till avfallsstationen för återvinning.
Avfallsstationerna betjänar året om
Farligt avfall, metallskrot och elapparater tas även avgiftsfritt emot året om på Rosk’n Rolls avfallsstationer inom ramen för öppettiderna. Avfallsstationerna i Borgå, Sibbo och Lovisa betjänar under sommarlördagar och Lovisa avfallsstation kan man dessutom besöka som självbetjäning måndag-söndag kl. 8–20.
Det går också bra att föra hushållets farliga avfall till självbetjäningscontainrarna för farligt avfall samt till skåpen för farligt avfall, som finns på vissa servicestationer.
Otto och Romulus-turnéns exakta tidtabeller och hållplatser finns i Rosk’n Rolls väggkalender och i Roskis-tidningen samt på adressen www.rosknroll.fi/sv/ambulerande-insamlingar. På samma adress finns mera information om avfallet som tas emot i samband med insamlingen, inklusive mängdbegränsningarna. Det lönar sig att bekanta sig med instruktionerna i förväg. Tilläggsinformation och anvisningar fås också via Rosk’n Rolls kundtjänst tfn 020 637 7000, vardagar kl. 8.30–15.30.
Insamlingsbåten Otto turnerar i juli i skärgården i Östra Nyland. De ambulerande insamlingarna genomförs med avfallshanteringens grundavgift.
Tidtabellerna för sommarturnén finns bifogade i PDF-filen nedan.
Restaurang KW har som vanligt livemusik på Karisnatten, fredag 28.7.2023. Dessutom firar man 10 år, också med bänd, följande dag. På fredag får de spela till kl. 00:45, och på lördag till kl. 22. Motiveringarna finns i bullerlovet här nedan.
Fiskars Oyj fick bullerlov för sommarens tillställningar i festlokalen i Tröskhuset, och ska reda ut tillståndsbehovet i fortsättningen, genom att följa upp verksamheten med regelbundna mätningar. Invånarna i Fiskars informeras om tillställningarna via byns e-postlista.
Över 900 röster lämnades in i omröstningen av årets satsning i Raseborgs medborgarbudget.
Naturens återställningsprojekt, ett förslag inlämnat av Raseborgs Natur rf. blev i omröstningen en klar publikfavorit med sina 201 röster. Återställningsprojekten handlar om att återställa grönområden närmare dess naturliga tillstånd.
– Det är ett stort mandat och jag är jätteglad över att just detta förslag vann. Eftersom beslutet har kommit från invånarna, känns det extra fint och verkligen som att det är raseborgarnas önskemål, berättar Solja Kvarnström, ordförande för Raseborgs Natur rf.
Rösterna mellan de åtta förslagen fördelades på följande sätt:
1. Belysta motionstrappor på lämpliga platser i Raseborg
139
2. Fortsättning på gångbanan i Österby
132
3. Reparation av trappan mellan Norra strandgatan och Väverigatan
130
4. Ny brygga vid simstranden på Ramsholmen
107
5. Uppgradering av olika parker på olika håll i Raseborg
78
6. Utegym i Tenala
86
7. Förnya planteringarna på Karis järnvägsstation
33
8.Naturens återställningsprojekt på lämpliga platser i Raseborg
201
Antal röster totalt
906
Planering under 2023, förverkligande under 2024
För att i snabb takt komma i gång med planeringen, har Raseborgs stad och Raseborgs Natur rf redan hunnit med ett första gemensamt möte.
– Planeringen utgår ifrån att vi anlägger eller återställer grönområden närmare deras naturliga tillstånd för att gynna den biologiska mångfalden. Lämpliga åtgärder kan exempelvis vara att låta bli att klippa vissa gräsmattor regelbundet och i stället låta dem bli blomsterängar som slås en gång per år. Man sparar pengar och utsläppen blir mindre. Fjärilarna och humlorna tackar, berättar ansvarig parkchef Maria Eriksson.
– Andra åtgärder kan vara att plantera sälg som är ett viktigt trädslag i naturen eller att täppa igen diken på torvmark som tidigare torrlagts för att återställa våtmarker till exempel Älgsjö i närheten av Storträsket i Västerby, fortsätter miljöchef Maria M. Eriksson.
– Åtgärderna görs i stadens regi men vi planerar tillsammans och anlitar sakkunniga. En viktig del av projektet är också informationsspridning och kommunikation – vi ser det som en jättebra möjlighet att samtidigt öka på kunskapen om varför ämnet är så viktigt och vad privatpersoner kan förverkliga på egna tomter och trädgårdar, fortsätter Kvarnström.
På stadens webbplats samt via sociala medier kan man följa med hur medborgarbudgetens vinnarförslag genomförs.
Projektet Raseborgs å som startade 2018 har beviljats fortsatt finansiering för två år framåt, tack vare ett bidrag på 198 600 euro av NTM-centralen i Nyland. Det betyder att vi kommer att fortsätta arbetet på området runt Raseborgs å och därtill kommer projektområdet att utvidgas, berättar en nöjd projektchef Sara Vaskio.
Projektet Raseborgs å kommer i fortsättningen att heta Projektet Raseborgs Å och Snappertuna inre skärgård. Den nya projektperioden började genast 1.6 och fortsätter till 30 juni 2025. Arbetet sätter i gång med en uppdatering av åtgärdsplanen för hela området. I åtgärdsplanen karteras de kostnadseffektivt bästa åtgärderna för att nå målet. -Målet och principen är densamma som tidigare, vi jobbar på land för att minska näringsläckaget till havet, berättar Vaskio. Nytt för den här projektperioden är att vi kommer att utvidga området och arbeta också med åtgärder som särskilt berör skärgården.
Projektområdet 2023-2025 sträcker sig ända till skärgården i Snappertuna.
Stora grävarbeten har gjorts under vintern och våren vid Raseborgs å.
En av de riktigt stora åtgärderna vid Raseborgs å har varit dikningen av å-fåran. Målet med dikningen är att minska översvämningar på området. Dikningen, som utförts av det lokala dikningsbolaget görs på ett naturenligt sätt och det nästan 5 km långa tvåstegsdiket är nu klart.
-Tanken med ett tvåstegsdike är att man inte gräver ett djupt rakt dike, utan breddar å-fåran så att vattnet har mera utrymme. Den breda å-fårans översvämningsterrasser ska med tiden gynna den biologiska mångfalden och minska näringsläckage från åkrarna. Men miljöarbete i denna skala tar tid, vi får nog ännu vänta på resultaten och nu väntar vi på att naturen återhämtar sig, förklarar Vaskio.
En viktig del i den nya projektperioden är att följa upp de förverkligade åtgärderna. Många åtgärder har redan gjorts under den tid projektet verkat vid Raseborgs å, ett flertal vattenvårdskonstruktioner, som våtmarker och sedimenteringsbassänger har förverkligats, därtill har åtgärder gjorts inom jordbruket för att minska näringsläckage från åkrarna. I framtiden hoppas vi på att också skärgårdsborna fås aktivt med i projektet, säger Vaskio.
Forskare från Aalto universitet och Finlands miljöcentral följer upp tvåstegsdikningen. Här planteras lågväxt vide på översvämningsterrassen. Bild: Kaisa Väistilä
Projektet är en del av miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd. Nylands NTM-central finansierar projektet med 198 600 euro. Programmets viktigaste mål är att minska näringsbelastningen till vattendragen och uppnå god vattenstatus i Östersjön.
Ralf Ajalin Oy ska reparera bron över Borgbyån (Hamnvägen, Skuru; på privat väg, söder om Åbovägen). Arbetet utförs vardagar 19.6–31.10.2023, och innefattar rivning av gamla brokonstruktioner, pålning, och bygge av nytt brolock.
Arbetet har påbörjats 25.4.2023, och beräknades vara färdigt senast 31.7.2023. Men eftersom man sedan beslöt göra uppehåll i arbetet under juli, kommer det att fortsätta under augusti.
Torsdagen 15.6. kl 18-20 blir det projektets balsamintalko i alkärret som är öppet för alla! Mötesplatsen är vid Söllerödsvägen, parkeringsplatsen vid Flyets fotbollsplan. Se närmare info om talkot i Facebook-evenemanget.
Målet med landskapsvårdsprojektet är att stärka naturens mångfald på lokal nivå i västra Nyland. Projektkonsortiet består av städerna Raseborg, Lojo och Hangö, föreningen Nylands friluftsområden och Nylands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund rf. Finansiärer är miljöministeriets Helmi livsmiljöprogram och medlemmarna i konsortiet.
Invasiva arten jättebalsamin i kanten av naturkyddsområdets norra del (Foto: Kaisa Kauranen).
I projektet ingår 25 naturvårdsobjekt. Det största enskilda objektet är Flyets alkärr i Ekenäs, som är ett värdefullt naturskyddsområde. Från området avlägsnas två invasiva arter, jättebalsamin och blekbalsamin, som konkurrerar ut områdets naturliga flora. En grupp på fyra naturvårdare börjar arbeta i Flyet de närmaste veckorna. Arbetet kommer att pågå under hela sommaren.
Mer info om projektet här och specifikt Flyets alkärr här (enbart på finska).
Syllarna på broarna kommer att bytas, och bron under syllarna slipas maskinellt och målas. Västerbybäckens trumma är planerad att bytas 10-12.6. Broarna repareras under juni-augusti. Arbetet görs huvudsakligen kvälls- och nattetid, på tågtrafikens villkor. Ralf Ajalin Oy har hand om projektet och kan ge noggrannare tidtabeller. Kontaktuppgifter finns i beslutet.
Beslut_bulleranmälan_Ralf Ajalin ratasillankorjaus ja rumpu 2023
Raseborgs stad ger ut publikationen ”Guldet på vår gård” som berättar om gårdsträdens betydelse.
“Våra gårdsträd är en undervärderad skatt, ett intelligent system, som skyddar oss mot sol och vind, motverkar översvämningar och ger oss syre. Träden skapar inte bara en trivsam miljö för oss själva, utan också ett hem för fåglarna och insekterna, som är livsviktiga för naturens kretslopp… I den här publikationen vill vi berätta om allt det som du kanske inte visste om våra gårdsträd. Vi vill ge dig en inblick i trädens magiska värld och locka dig att tänka efter, ifall du en dag står inför valet mellan att hugga ner ett träd eller låta det stå kvar. “
Välkommen på infotillfälle till Raseborgs museum
Onsdagen den 17.5 kl. 15-17 arrangerar vi ett info- och publiceringstillfälle på Raseborgs museum, Gustav Wasas gata 11. Under tillfället berättar stadsarkitekt Johanna Backas, miljöchef Maria Eriksson och ansvarig parkchef Maria Eriksson om gårdsträden ur sitt perspektiv. Under tillfället har du möjlighet att få med dig den pinfärska publikationen samt delta i vårt trädquiz. Tillfället är öppet för alla.
Visste du att en 25m hög skogslind producerar ungefär 1,7kg syre i timmen? Om du fäller trädet behöver du plantera 2700 nya träd för att producera samma mängd syre.
Kampanjen syns också i Raseborgs bibliotek
Från och med den 17.5 kan du hitta publikationen i biblioteken i Raseborg. På många bibliotek kommer vi också ställa fram en mini-utställning om temat. Publikationen kommer också att distribueras till bl.a. fastighetsbolag. Senare under året kommer kampanjen få en fortsättning ute i stadsbilden på olika ställen.
Du kan delta
Du kan delta i kampanjen genom att ta en bild på ditt käraste gårdsträd och dela bilden på sociala medier med hashtaggen #guldetpåvårgård. På så sätt hjälper du oss att föra vidare det viktiga budskapet. Tack för din insats.
Publikationen och kampanjen är ett samarbete mellan flera olika enheter i staden bl.a. planläggningen, miljön, parken och muséet som alla tillfört sin sakkunskap och sitt perspektiv.
NTM-centralen har givit bullerlov för rallytävling, på vägsträckor i Raseborg, Ingå och Lojo. Lovet (på finska) och kungörelsen finns på NTM-centralens sidor.
Arrangörerna har all utrustning som behövs. Till talkot kan man komma när som helst under talkotiden och delta så länge det passar en själv. Det bjuds på smått ätbart och drickbart till deltagarna!
Anmäl dig till evenemanget här! Anmälan görs så att arrangörerna kan anpassa utrustning mm till deltagarantalet, men även drop-in deltagare är välkomna!
Inom Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) nya VALUME II-projekt förbättras inom pilotområdena den naturenliga vattenbehandlingen och belastningen minskas på havsvikarna. Under projektets gång byggs tvåstegsdiken och våtmarker. Med konstruktionerna strävas efter att skapa bättre förutsättningar för lantbrukets verksamhet inför klimatförändringen samt att öka naturens mångfald.
Jordbrukets vattenhantering ökar även naturens mångfald. I bildens syns en våtmark.
Vid planeringen kombineras befintlig digital geodata med terrängkartering, så att de bästa platserna som är lämpliga för vattenbehandlingskonstruktioner kan hittas. Markkarteringar kommer att göras i Raseborg inom Totalfladans avrinningsområde invid Storängs- och Lillängsbäcken med sidofåror, i Sjundeå invid Bölebäcken samt i Kyrkslätt invid Jolkbyån.
Markägarna kommer att kontaktas då intresse finns för att göra utförligare planering av eventuella vattenskyddskonstruktioner tillsammans med markägaren. ”Markägare från andra områden får också gärna vara i kontakt med oss, om ni har bra platser för vattenskyddskontruktioner att erbjuda”, uppmuntrar vattendragssakunniga Katja Pellikka.
VALUME II-projektet förverkligas som en del av Kustvattenvisionen 2050 -arbetet som strävar efter att förbättra kustvattnens tillstånd. Ett sexårigt finansieringsavtal har gjorts tillsammans med kommunerna, med målsättningen att restaurera kustvattnen. Visionen finansieras för närvarande av Raseborgs, Sjundeås och Kyrkslätts kommuner. Projektet har fått finansiering från Miljöministeriets Program för effektiverat vattenskydd (NTM-centralen i Norra Österbotten, vattenhantering inom jord- och skogsbruket) 210 000 € för åren 20232025. Projektet tar slut 15.6.2025.
Ekenäs-Tammisaaren MK/UA ordnar en rallisprint-tävling på Horsbäck industriområde. Mindre än 150 bilar beräknas delta. Enligt tävlingsreglerna får bilarnas ljudnivå inte överskrida 110 dB(A).
Tiden för grannhöranden i samband med undantagslov, avgörande av planeringsbehov och byggnadslov förlängs från två till tre veckor (21 dagar). Ändringen är i kraft genast. Ändringen görs på grund av att leveranstiderna på posten har blivit längre och vi vill säkerställa att alla grannar hinner svara innan tiden gått ut. Tiden är tre veckor även för grannhöranden som skickas utomlands.
Avgiften för grannhöranden i samband med undantagslov slopas
Ett grannhörande kan skötas av dig som söker lov eller av staden. I samband med ett undantagslov är grannhörandet i fortsättningen gratis och staden sköter gärna saken för dig. Vi hoppas att ändringen skall minska antalet ofullständiga och felaktiga grannhöranden och försnabba processen när vi bereder avgörande av planeringsbehov och undantagslov.
Märk att avgiften för grannhöranden i samband med bygglov och tillstånd för miljöåtgärder förblir den samma som tidigare. Avgiften är 62€ per fastighet om staden sköter saken. Du kan också i fortsättningen delge grannen själv, då tar vi förstås inte betalt.
Vad är ett grannhörande?
Då man söker om undantagslov, bygglov samt vissa tillstånd för miljöåtgärder som t.ex. trädfällningslov, skall man i de flesta fall göra ett så kallat grannhörande. Grannhörandet säkerställer att de närmaste grannarna vet vad som är på gång på tomten bredvid och kan kommentera det vid behov.
Kommunerna i Västra Nyland – Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis – vill tillsammans främja ett gott tillstånd i Östersjöns samt naturens diversitet. Skyddet av Östersjön har redan länge legat i centrum för det finländska naturskyddsarbetet. Då det gäller att förbättra tillståndet i kustvattnen i Östersjön bör man rikta och vidga blickarna mot restaureringsarbetet i tillrinningsområdena. Från tillrinningsområdena och källvattendragen rinner belastningen via åarna för att slutligen hamna i Östersjöns kustvatten.
Tillståndet i kustvattnet i Västra Nyland är det sämsta i hela Finska vikens kustvatten och massförekomster av alger förekommer årligen. Tillståndet i havet och kustvattnen kan inte förbättras med de nuvarande insatserna. Kustvattnens belastning härstammar huvudsakligen från den diffusa belastningen i tillrinningsområdena, speciellt då från jord- och skogsbruket. Klimatförändringen utgör ytterligare ett hot för att belastningen skall öka.
Genom att minska näringsbelastningen i de åar, som utmynnar i havet, uppnår man betydande nytta med tanke på hela Östersjön. Ett skyddande av Östersjön, som startar från restaurering av källvattendragen, innebär ett effektivt restaurerande av tillrinningsområdena och som ett resultat av detta blir kustvattnen renare – enligt principen en å och en havsvik i taget.
Ett starkt samarbete mellan kommunerna och övriga aktörer är en förutsättning för att restaureringsarbetet skall lyckas. Det regionala samarbetet och det stora kunnandet gällande skyddsarbetet i Västra Nyland utgör ett modellexempel. I Västra Nyland har man redan länge utfört framgångsrikt skyddsarbete inom tillrinningsområdena och man har inom området ett starkt lokalt stöd för det här arbetet. Kommunerna i Västra Nyland har tillsammans med Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) förverkligat samt förverkligar flera restaureringsprojekt, vilkas målsättning är, att säkerställa rena och livskraftiga närvattendrag för den lokala befolkningens, turisternas och företagens behov. Man satsar som egenfinansiering över en miljon euro på de gemensamma vattenskydds- och restaureringsåtgärderna. Mot den egna finansieringen ansöker man motfinansiering från olika finansieringskällor. Finansieringen av de gemensamma restaureringsåtgärderna har huvudsakligen samlats med hjälp av långsiktiga vattendragsvisionsfinansieringsavtal. Även områdets företag, fiskeriområden och lokala föreningar deltar i finansieringen. Dessutom satsar kommunerna själva på vattenskyddet såväl via projekten som på annat sätt.
Säkerställandet av naturens diversitet och skyddet av vår värdefulla natur är självklara orsaker för att stöda vattenskyddet såväl då det gäller kustvattnen som källvattendragen. Vattenskyddet och rena vatten har betydelse även i ett bredare perspektiv såväl regionalekonomiskt, som för turismen, fisket samt människornas välmående. En ren natur och rent vatten är en konkurrensfördel för Finland i många avseenden.
Vattenskyddet har även kopplingar till anpassningen till klimatförändringen och kolbindningen genom exempelvis dagvattenkonstruktioner, fördröjning och lagring av vatten samt återställande av myrområden.
Genom att skydda vattendrag uppnår vi följande mål:
1. Naturens diversitet säkerställs Såväl Östersjön som inlandsvattnen är viktiga livsmiljöer för många arter och deras ekosystem är mycket mångformiga. Ingen annan än vi finländare själva kan skydda Finlands natur.
2. De regionalekonomiska effekterna Vattenskyddet har viktiga ekonomiska effekter för regionen. Ett rent vatten är en viktig resurs för många branscher allt från industrin till jordbruket och fisket. Rent vatten är ett livsvillkor för ett hållbart jordbruk och det inverkar således därför direkt även på den finska livsmedelssäkerheten och försörjningssäkerheten. Rena vattendrag har också en stark dragningskraft då det gäller turismen. Såväl inhemska som utländska resenärer söker sig allt mera till naturobjekt, där man kan njuta av vattendragens och strändernas skönhet och aktiviteter. Turismen har en viktig sysselsättande effekt inom området. Samarbetet mellan industrin och lantbruket, då det gäller minskandet av näringsbelastningen och skadorna på miljön samt säkerställandet av vattenskyddet, är ytterst viktigt ur såväl näringsidkarnas, kommunernas och medborgarnas synvinkel. Näringslivet har också under de senaste åren allt starkare lyft fram säkerställandet av naturens diversitet som en kritisk faktor då det gäller den stabila grunden för den ekonomiska lönsamheten och investeringsmiljön.
3. Människans välmående och rekreationsanvändningen av naturen Såväl lokala invånare som turister söker avkoppling från naturen. Forskningsresultat visar, att vistelse i naturen har positiva effekter på människornas välmående. I de vattenskyddsprojekt, som förverkligats i Västra Nyland, har man i samtliga kommuner haft ett starkt stöd från lokala invånarna. Invånarna vill njuta av rena vattendrag och till exempel avlägsnandet av dammarna i de rinnande vattnen spelar en central roll för vandringsfiskarnas välmående men även sett ur rekreationsfiskets synvinkel.
Regeringsprogrammets målsättningar:
Under den kommande regeringsperioden bör man säkra en långsiktig och förutseende finansiering till vattenskyddet och säkerställandet av naturens mångfald i hela landet. Speciellt bör man stöda och identifiera hela avrinningsområdets roll då det gäller att minska näringsbelastningen i Östersjön samt rikta finansiering för detta ändamål.
Man bör klargöra koordineringsansvaret mellan de olika förvaltningsområdena, då det gäller skyddet av Östersjön och det övriga vattenskyddet. Projektarbetet, som spritts ut mellan de olika förvaltningsområdena och den splittrade finansieringen försvårar märkbart ett övertygande och långsiktigt arbete för skyddet av Östersjön och dess tillrinningsområden.
Västra Nyland är genom sitt starka engagemang och målmedvetna arbetet med vattendragsvisionen ett utmärkt såväl nationellt som internationellt pilotobjekt, då det gäller att förbättra kustvatten från källflödena till havet!
I åtgärdsprogrammet för Nylands vattenvård 2022-2027 konstaterar man, att behovet för vattenskyddet i Nyland är ca 44 miljoner euro. Vi behöver ca 15 miljoner euro årligen för att uppnå betydande resultat då det gäller att förbättra tillståndet i kustvattnen och återskapa mångfalden i Västra Nyland.
Starkt engagemang inom området via vattendragsvisionerna
Exempel på projekt som lyckats i Västra Nyland:
I Västra Nyland utför man bl.a. arbete för den viktiga flodpärlmusslans levnadsförhållanden genom att riva vandringshinder i Svartån och i större utsträckning i Karisån samt genom att återskapa den naturliga livscykeln. Svartåns två fiskvägar har redan förverkligats med stöd av en omfattande grupp egenfinansiärer samt stöd från staten. Byggandet av två fiskvägar kostade ca 2,5 miljoner euro, av vilket områdets egenfinansiering utgjorde ca 50 %. Tillståndsbehandlingen för de två övre fiskvägarna är på gång och målet är, att komma igång med byggandet efter det att tillstånd beviljats. Kommunerna har förbundit sig med totalt ca 6 miljoner euro under perioden 2022-2029 för förverkligandet av fiskvägarna och återställandet av mångformigheten. Restaureringsarbete inom tillrinningsområdet har utförts i Karisåns övre del i Hiidenvesi sjö allt sedan 1990-talet och det arbetet fortsätter.
Det målmedvetna samarbetet mellan kommunerna inom Sjundeå å:s tillrinningsområde inleddes år 2019 och kommunerna har förbundit sig att finansiera arbetet med ca 900 000 euro under åren 2019-2024. Områdets företag och föreningar har dessutom finansierat projektet med ca 200 000 euro. Mot egenfinansieringen har man ansökt och fått betydande finansiering från statsförvaltningen.
En trumma under järnvägen i Skogböle byts ut. Vid behov görs arbeten även kvälls- och nattetid. Bullerlovet har förlängts i två omgångar, senast till 30.11.2023.
I Raseborg godkändes i november en bilaga till stadens miljöskyddsföreskrifter, med regler och anvisningar om vatten från byggarbetsplatser.
– De senaste åren har medvetenheten ökat om den negativa inverkan på miljön från skräp, partiklar och skadliga ämnen som spolas ut i vattendrag med dagvatten. Allt fler våtmarker byggs för att bromsa läckaget av näring från land. Också vatten från olika byggarbetsplatser kan förorsaka stor skada, även om vattenflödet är tillfälligt, berättar miljöinspektör Monica Österblad.
Så här kan det se ut då erosionsskydd saknas, en stor mängd partiklar spolas i väg.
De nya reglerna som miljö- och byggnadsnämnden fastställt ska nu följas vid så gott som alla byggprojekt i Raseborg.
– Det här betyder i praktiken att alla byggprojekt som påverkar ytvatten ska beakta de nya reglerna. De gäller hus- och markbyggen, rivningar och saneringar, sprängning, bergsborrning med mera, förklarar miljöchef Maria M Eriksson.
I korthet handlar de nya reglerna om att tänka efter innan man påbörjar ett projekt samt att göra upp en plan om projektet inverkar på ytvattnet.
Att tänka på innan projektet påbörjas:
Kan projektet förorsaka att partiklar (slam) eller andra skadliga ämnen (gifter, olja, skräp) spolas ut från området?
Vart, hur mycket?
Finns här känsliga vattendrag eller annan känslig natur som kan ta skada
Finns det dagvattensystem eller diken som kan stockas?
Om projektet kan inverka på ytvattnet: gör upp en plan. Det här kan behöva beaktas:
Hur minimera påverkan?
Rinner det vatten genom området, eller uppstår vattnet på området?
Kan man lämna en skyddszon av växtlighet nära vattendrag?
Behöver det byggas sedimenteringsbassänger eller annan filtrering?
Behövs erosionsskydd?
Behöver dagvattenbrunnar skyddas för att inte slamma igen?
Hur följer man upp att åtgärderna är tillräckliga?
Förverkliga skyddsåtgärderna innan projektet påbörjas. Till exempel:
Gör anvisningar/planera för placering av ytjordar, jordmassor (inte i närheten av vattendrag/diken).
Planera körrutter som undviker diken (eller bygg en torr överfart).
Undvik att komprimera hela området med tunga maskiner – marken absorberar då vatten sämre. Spara skyddszoner i närheten av vattendrag.
Bygg sedimenteringsbassänger, dammar och erosionsskydd i god tid.
Anvisningen gällande dagvatten för byggarbetsplatser finns på stadens webbplats. Längst ner på sidan finns också en länk till en finskspråkig guide med mera praktisk information.
– Det kan också vara värt att ta en titt på miljöskyddsföreskrifterna, som trädde i kraft i mars 2021, och gäller alla som bor och verkar i Raseborg, med undantag för verksamhet som regleras av miljötillstånd. Här finns regler om bland annat oljecisterner, avlopp på glesbygden, småskalig återvinning av betongkross i markbyggnad, tvätt av fordon och båtar, med mera. Dessutom finns här regler om buller, något som tidigare fanns i städernas ordningsstadgor. De avskaffades för 20 år sedan och ersattes med ordningslagen, men de frågas fortfarande flitigt efter, tipsar Monica Österblad.
Att de nya reglerna och anvisningarna tas i beaktande i byggprojekt är ett samarbete mellan stadens olika enheter inom den tekniska sektorn. I praktiken kan byggnadstillsynen vid behov lägga med villkor i bygglov, samma gäller samhällstekniska enheten vid offertförfrågningar för markbyggnadsprojekt.
– Både våra kollegor och projektansvariga som har funderingar kan vända sig till miljöenheten för att få råd och tips om hur man tar de nya reglerna i beaktande i sina byggprojekt, tillägger Österblad.
Dagvattenvåtmarken i Horsbäck renar vattnet innan det rinner ut i Dragsviksfjärden.
Den första delen av Horsbäck industriområdets dagvattenbehandlingslösning har färdigställts. Våtmarkslösningen består av tre bassänger, mellan vilka vattenströmningen fördröjs av trösklar, och i bassängerna finns näringsbindande växtlighet. Områdets jordmån bidrar därtill att vattnet filtreras till grundvatten.
Dagvatten från bebyggt och ytbelagt stadsområde innehåller skadliga ämnen, såsom näringsämnen och metaller. De ökande belagda ytorna bidrar till minskade vattenströmningar under torra perioder samt snabbare och rikligare vattenströmningar efter regn, i förhållande till obelagda ytor. De stora strömningsvariationerna förorsakar erosion i fåror, vattenskador samt minskar infiltrationen till grundvatten. Våtmarkshelheten ämnar lösa dessa utmaningar i Horsbäck. ”Våtmarkens byggnadsarbeten löpte bra och på basen av de första regnen verkar våtmarken fungera bra”, konstaterar Raseborgs stads gatuchef Fredrik Bäcklund, som ansvarar projektet.
Den byggda våtmarken behandlar vatten från ca 91 ha avrinningsområde och våtmarkens yta är litet över 1 ha. Horsbäcks dagvattenlösnings andra del byggs senare på industriområdets östra sida. ”Båda våtmarkskonstruktionernas förmåga att avlägsna näring, fasta partiklar och metaller från vattnet, kommer att följas upp med vattenprover”, berättar vattendragssakkunniga Katja Pellikka från LUVY.
Horsbäcks dagvattenlösning förverkligar Kustvattenvisionen 2050 -arbetet, som eftersträvar att förbättra kustvattnens tillstånd i Västra Nyland. Raseborgs kustvattenvisions pilotobjekt är Dragsviksfjärden, som är i försvagat ekologiskt tillstånd. Den byggda dagvattenvåtmarken är belägen på Dragsviksfjärdens avrinningsområde. Byggprojektet av Horsbäcks dagvattenkonstruktion koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Raseborgs stad har stått för självfinansieringen av projektet och NTM-centralen har finansierat projektet från programmet för effektiverat vattenskydd.
Odlarträffen bjöd på information om precisionsgödsling, markskanning och tvåstegsdiken samt om regionens aktuella vattenskyddsprojekt. Träffens teman lockade över 30 deltagare till Fagernäs Gård i Snappertuna.
Tage Björklunds gårdsplan hade fyllts med bilar, medan arrangörerna och deltagarna hade samlats inne i maskinhallen, som för kvällen hade förvandlats till ett föreläsningsutrymme, med vit duk, videokanon, kaffebord, broschyrer och sittplatser. Utanför hallen på fältet stod kvällens höjdpunkt och väntade: fyrhjulingen utrustad med markskanner.
Projektchef Sara Vaskio öppnade träffen inomhus och berättade om projektet Raseborgs å. Temat i år för projektets arbetspaket “vattenvänligt jordbruk” är precisionsgödsling – därav också temat för odlarträffen. Aktuellt inom projektet är pågående markskanningar på fem olika gårdar på Idbäckens område.
Emil Hästbacka, rådgivare på Nylands Svenska Lantbrukssällskap, berättade om hur precisionsgödsling gynnar både jordbruket och vattenskyddet: ”Tanken med precisionsgödsling är att få gödselinsatserna på rätt plats på åkern, alltså där det behövs” Hästbacka tipsade om att det även finns avgiftsfria satellitbilder tillgängliga, som kan hjälpa till med planeringen av precisionsgödslingen.
Härefter ledde Hankkijas Mikael Lindroos deltagarna ut på fältet och presenterade den orange fyrhjulingen, som utrustats med markskanner av modellen SoilOptix Gammaspektrometer. Lindroos berättade att markskanningen utförs med 12 meter bredd mellan körspåren, då skannern kan avläsa marken med 6 meters stråle. I medeltal kan man med fyrhjulingen skanna ca 30-35 ha/dag.
Med markskanning kan man lätt identifiera variationerna i bördigheten på skiftena. ”Då behöver man inte längre gödsla och kalka lika mycket överallt på skiftet. Tanken med precisionsgödsling är att inte kalka eller gödsla jämnt överallt, utan man sprider tillsatserna enligt behov, vilket minskar övergödsling och därmed tjänar både miljö och natur, liksom skörden”, fortsatte Lindroos.
Mikael Lindroos, Hankkija, presenterar fyrhjulingen utrustad med markskanner för fältträffens deltagare. (LUVY / Henna Björkqvist)
Projektkoordinator Henna Björkqvist, berättade om Projektet LUMME, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Inom projektet planeras och verkställs våtmarker och tvåstegsdiken på jordbruksmarker, samt samlas och delas information om jord- och skogsbrukets vattenskydd, bla. genom att ordna öppna fältträffar till jordbrukare samt kvällsträffar till skogsägare.
Pasi Valkama, specialforskare på Finlands miljöcentral (SYKE), berättade mera ingående om nyttorna med tvåstegsdiken inom jordbrukets vattenhushållning. Ett tvåstegsdike är bra att anlägga på ställen där det finns risk för översvämningar, eftersom tvåstegsdiken kan råda bot på det, berättade Valkama. Publiken kunde med hjälp en nyutgiven tvåstegsdikesbroschyr [Tvåstegsdike – Vesientila] granska hur tvåstegdiken skiljer sig från ett konventionellt dike. Valkama berättade att undersökningar visat att tvåstegsdikenas översvämningsterrasser kan binda fasta partiklar och näringsämnen från vattnet, medan tvåstegsdiket därtill även gynnar den biologiska mångfalden.
Hankkijas Mikael Lindroos avrundade evenemanget, med att presentera programmet Cropline och hur man med hjälp av den kan tolka resultaten från markskanningen. ”Efter varje skanning erbjuder vi kunden ett 1-1,5h Teamsmöte, för genomgång av resultaten tillsammans”, berättade Lindroos.
Arrangörerna för fältträffen Projektet Raseborgs ås och Projektet LUMMEs representanter var nöjda med att publiken ställde många frågor om markskanningen och tvåstegsdikena, vilket tydde på engagerande ämnen. Niklas Hyvärinen från Snappertuna, som deltog i träffen, kommenterade kvällen på följande vis: ”Det var intressant med nya metoder om hur man får fram åkerns behov av näringsämnen.”
Text Henna Björkqvist, LUVY
LUMME-projektet verkställer åtgärder för att kontrollera belastningen från jord- och skogsbruket, följer upp restaureringsåtgärdernas effekt samt bjuder på aktuell information om vattenskyddsåtgärder och dess stödformer till regionens jord- och skogsbruksaktörer.
Med hjälp av precisionsgödsling preciserar man gödseln dit det behövs, med tvåstegsdiken kan man förebygga lokala översvämningar och med hjälp av gipsspridning på åkern, bidrar man till bättre markstruktur – dessa åtgärder bidrar även till positiv inverkan på vattendragen!
Projektet LUMME, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), ordnar tillsammans med Projektet Raseborgs å en svenskspråkig fältträff om precisionsgödsling (fosfor) och om vattenhushållningsfördelarna med tvåstegsdiken, tisdagen 27.9 i Snappertuna, Raseborg. Lördagen 24.9 innan ordnas även i Karis (Raseborg) en gipsspridningsshow, som förverkligas av KIPSI-projektet som koordineras av Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen).
”Vi bjuder alla, som har möjlighet, att delta i båda evenemangen” uppmuntrar LUMME-projektets koordinator Henna Björkqvist. Ägaren av platsen för spridningen av gipsen, Skriks Gård, Thomas Björklöf bjuder även in alla jordbrukare till evenemangen. ”Teman för evenemangen är högaktuella. Alla åtgärder som binder näringen i själva åkermarken och som minskar gödselbehovet är välkomna för jordbrukare med tanke på världens nuläge”, konstaterar Björklöf.
Under evenemanget kan man bekanta sig med KIPSI-projektet och följa med spridningen av gips på åkern. Med gipsbehandlingen kan man märkbart förebygga erosion på åkrarna samt avrinningen av fosfor och kol från dem. Valtra- traktorer finns även till påseende under evenemanget. Anmäl dig med senast 20.9. Anmälning via NTM-centralens sidor eller per e-post till niklas.gronroos@ely-keskus.fi.
Som evenemangets huvudtema hör vi om precisionsgödsling av fosfor, markskanning och användningen av resultaten från den i praktiken. Ämnena presenteras av Emil Hästbacka från Nylands Svenska Lantbrukssällskapet (NSL) samt Mikael Lindroos från Hankkija. Projektchef Sara Vaskio berättar om Projektet Raseborgs å.
Som andra ämne hör vi om tvåstegsdiken och deras fördelar i vattenhushållningen på åkrarna. Ämnet presenteras av specialforskare Pasi Valkama, från Finlands miljöcentral (SYKE). Projektkoordinator Henna Björkqvist, berättar om Projektet LUMME och dess åtgärder som innefattar bland annat verkställandet av våtmarker och tvåstegsdiken på Västra Nylands område.
Evenemanget är avgiftsfritt. Ingen förhandsanmälan behövs.
LUMME-projektet verkställer åtgärder för att kontrollera belastningen från jord- och skogsbruket, följer upp restaureringsåtgärdernas effekt samt bjuder på aktuell information om vattenskyddsåtgärder och dess stödformer till regionens jord- och skogsbruksaktörer.
Rensningen av Raseborgs ås huvudfåra för att förbättra torrläggningen har varit aktuellt redan länge. Efter lång utredning och planering är arbetet redo att börja i juli 2022. Det omfattande grävarbetet börjar med förverkligandet av en stor våtmark på 20 ha vid Huskvarnträsket i Snappertuna.
Raseborgs å är cirka 13 kilometer lång och hör enligt typindelning till små vattendrag i lerjordar. Den har sitt ursprung i Karis, passerar Snappertuna och mynnar i Barösunds havsområde. Raseborgs ås huvudfåra översvämmar och eroderar lätt. Detta gör att jordpartiklar och näringsämnen frigörs och transporteras med vattnet till ån och vidare till havet. Situationen förvärras av att åfåran är nedslammad och övervuxen.
Översvämmning vid Raseborgs å, foto Esa Ervasti
Bukt på översvämningsproblemet
Huvudmålet med arbetet är att minska översvämningarna på åkrarna i området genom att eftersträva naturliga metoder. Naturenlig grundtorrläggning, innebär att det kommer att grävas ett långt tvåstegsdike i åfåran, med översvämningsterrasser på sidorna av fåran som kan ta emot det överflödande vattnet. Därtill har två våtmarker och bottentrösklar planerats för att bromsa upp vattenflödet. Rensningen gäller nästan hela åfåran, från Läppträsket ända till Tunalund. Det nästan 5 kilometer långa tvåstegsdiket blir det längsta i Finland.
Syftet med den naturenliga grundtorrläggningen är att kontrollerat återställa åns naturliga möjlighet att översvämma. Den biologiska mångfalden gynnas av naturenliga metoder och åfåran behöver inte dikningsunderhåll så ofta. Vid naturenlig dikning lämnas åns egentliga fåra orörd, men åns vattenledningsförmåga förbättras genom de översvämningsterasser som grävs, antingen på båda sidor eller bara på ena sidan av fåran.
Översvämmningsterasserna grävs på sidorna av åfåran.
Rensningsplaneringen av Raseborgs ås huvudfåra, har utarbetats i samarbete med Projektet Raseborgs å och Raseborgs ås dikningsbolag. Under projektets gång har noggranna kartläggningar gjorts angående åns djur, växtlighet och vattenkvalitet och uppföljning kommer att fortsätta efter grävarbetet. På åns avrinningsområde har även ett flertal andra åtgärder gjorts inom jord- och skogsbruk för att hindra läckage av näringsämnen, som exempel har våtmarker, erosionsskydd och sedimenteringsbassänger anlagts.
Det är Raseborgs ås dikningsbolag som kommer att genomföra rensningen. Dikningsbolaget är en vattenrättslig sammanslutning som har bildats för att genomföra en samfälld dikning. Sammanslutningens medlemmar är ägarna av de fastigheter med jordbruk, som drar nytta av dikningen.
NTM-centralen i Nyland har beviljat en del av finansiering till dikningsbolaget för naturenlig grundtorrläggningen.
En flock bestående av fem tjurar av rasen Highland cattle hjälper Raseborgs stad att vårda ett 12 ha stort område intill Stadsfjärden i Ekenäs. Området har stor potential att inom några år igen kunna fungera som livsmiljö för många sällsynta växter och djur.
Det är fråga om två naturskyddsområden, som ägs av Raseborgs stad och som ännu på 1950-talet fungerade som odlings- och betesmark. Betade strandområden och ängar som finns på området är vårdbiotoper som har en mycket stor artrikedom, men som i dagens läge är sällsynta då de snabbt växer igen utan betande djur eller annan skötsel.
Området har röjts och gärdats in enligt en skötselplan som Nylands NTM-central godkänt och Raseborgs stad har fått bidrag för projektet från miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi.
Från en liten parkeringsplats vid Västerby strandväg kan man gå in i beteshagen via en trappa över elstängslet och vidare till fågeltornet med fin utsikt över Stadsfjärden. Tjurarna är fredliga, men man bör lämna dem ifred. Man ska inte mata eller klappa dem.
Raseborgs stads miljöchef Maria Eriksson: ” Vi är väldigt glada att vi kan återskapa viktiga livsmiljöer på detta sätt. Det blir intressant att följa med hur området utvecklas tack vare betet.”
Med sommaren kommer insamlingsbilarna till dina trakter
Rosk’n Rolls ambulerande avfallsinsamlingar Otto och Romulus startar sin sommarturné i västra Nyland. Otto och Romulus samlar in hushållens och sommargästernas metallskrot och farligt avfall. Avfall tas emot avgiftsfritt. Turnén börjar i Hangö måndagen den 4 juli och avslutas i Vichtis den 20 juli. Längs rutten finns närmare fyrtio hållplatser. Hållplatserna för sommarturnén är utvalda i synnerhet med tanke på sommargästernas behov.
Otto-bilen samlar in farligt avfall såsom lysrör, spillolja, bilbatterier, målarfärg, lösningsmedel, broms- och kylarvätskor, bekämpningsmedel samt städkemikalier.
Det tryggaste sättet att lämna in farligt avfall till insamlingen är då produkten är i sin originalförpackning eller i någon annan tät förpackning där innehållet är tydligt utmärkt. En kund kan hämta maximalt 50 liter, 5 ackumulatorer eller motsvarande mängd farligt avfall per gång.
Farligt avfall från hushåll tas även avgiftsfritt emot på avfallsstationerna samt i insamlingsskåpen för farligt avfall. Farligt avfall neutraliseras genom behandling i höga temperaturer och energin som uppstår i processen tas till vara.
Till Romulus-bilen kan man föra metallskrot som motsvarar mängden av ett vanligt personbilssläp. Romulus tar emot exempelvis cyklar, plåtbitar, vedeldade bastuugnar (utan stenar) och metallrör. Romulus samlar däremot inte in elapparater, men precis som metallskrotet, kan de föras avgiftsfritt till avfallsstationen för återvinning. Metallen som lämnas till insamlingen återvinns till returråvara för industrins behov.
Inget avfall får lämnas på hållplatserna i förväg.
Tidtabellerna och hållplatsinformationen för de ambulerande Otto och Romulus-insamlingarna finns på webbplatsen www.rosknroll.fi. På samma adress samt i Rosk’n Rolls väggkalender och i Roskis-tidningen finns mer information om vilka avfallsslag som tas emot på turnén. I juli turnerar också insamlingsbåten Otto i östra Nyland.
Tilläggsinformation och mera anvisningar fås också av Rosk’n Rolls kundtjänst tfn 020 637 7000 vardagar kl. 8.30–15.30. Insamlingsturnéerna finansieras med avfallshanteringens grundavgift.
Laxfiskarna till Karisån-vattendragsvisionen fick 86 000 euro från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program
Svartån erbjuder utmärkta förhållanden för att undersöka, utveckla samt utöka erfarenheterna och kunskapen när det gäller konstruktioner som förbättrar fiskens vandringsmöjligheter. (LUVY / Johan Lindholm)
MUSKALAT-projektet, som följer med hur Svartåns fiskvägar fungerar och hur vandringen nedströms fungerar, erhöll en finansiering på 86 357 euro från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program. Projektets totalbudget är 172 714 euro. Inom projektet gör man undersökningar vid Billnäs kraftverksdamm samt utplanterar fisk i Karisåns vattendrag under åren 2022–2024. Projektet koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) och det är en del av den större vattendragsvisionen Laxfiskarna till Karisån 2030. Visionens målsättning är, att återuppliva vattendragets laxfiskbestånd samt beståndet av flodpärlmussla samt att återställa den naturliga livscykeln. Den finansieras av områdets kommuner.
Under Laxfiskarna till Karisåns vattendragsvisionens första period (2016–2021) byggde man fiskvägar vid Svartåns två nedersta kraftverksdammar Åminnefors och Billnäs. Under den andra perioden av Karisåns vattendragsvision (2022–2029) är den största ansträngningen att återskapa vandringdkontakten från havet via Svartån till Lojo sjö, Hiidenvesi sjö samt de ovanför liggande åarna.
Svartån erbjuder ypperliga förhållanden för att undersöka, utveckla samt utöka erfarenheter och kunskap gällande konstruktioner som förbättrar fiskens vandringsmöjligheter. Genom den finansiering, som man nu erhållit, kan man följa med hur fiskvägarna fungerar och utvärdera samt utföra ett långsiktigt utvecklingsarbete för att förbättra vandringsmöjligheterna. Detta är viktigt, eftersom det än så länge finns ganska knappt med information om hur de inhemska fiskvägarna fungerar. Planeringen av fiskvägar baserar sig långt på erfarenheter och undersökningar av fiskvägar utomlands.
Speciellt när det gäller fiskens vandring nedströms vet man väldigt lite trots att några undersökningar har gjorts under de allra senaste åren. Inte heller i Finland har man undersökt hur olika styrnings och lockningslösningar har fungerat då det gäller styrningen av fisken till fiskvägarna. Ovanför Billnäs kraftverk byggde man år 2021 en styrkonstruktion för vandringen nedåt så att fisken, som var på väg neråt tryggt kunde ta sig till fiskvägen istället för att hamna i kraftverkets turbiner. Billnäs nedvandringskonstruktion är den första i sitt slag i världen och den har byggts som en del av Billnäs bruks nya friluftsled, Kulturvallen.
“Längs den kan lokalbefolkningen och resenärer bekanta sig med utöver områdets historia, kultur och vackra miljöer även med det vattenskyddsarbete som utförs i Svartån”, säger Raseborgs stads markanvändningsplanerare Minttu Peuraniemi, som verkar som vattendragvisionens projektchef i Raseborgs stad. “Vi är glada att MUSKALAT-projektets finansiering gör det möjligt att vidareutveckla konstruktionen samt att fortsätta med forskningsarbetet i anslutning till den.”
Inom MUSKALAT-projektet utför man även fiskutplanteringar inom Karisåns vattendragsområde. Inom vattendraget finns det mycket fina levnadsmiljöer för öringen som är tomma eller endast litet utnyttjade. För att stöd återupplivandet och återinförandet av öringsbeståndet krävs en aktiv utplanteringsverksamhet med en öringsstam som är ursprunglig i vattendraget. Även Ekenäs-Pojo fiskeriområde är med och finansierar och stöder MUSKALAT-projektet och då speciellt återupplivandet och vården av vandringsfiskbestånden.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk! Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
Sommaren står för dörren och den digraste blomningstiden börjar. Just nu är det samtidigt den rätta tiden att avlägsna skadliga främmande arter, såsom jättebalsamin, vresros, lupin och jättelokor från gårdar och trädgårdar. Laster på mindre än två kubik invasiva arter från hushåll tas emot avgiftsfritt på Rosk’n Rolls samtliga avfallsstationer. Vissa främmande arter är klassade som invasiva eftersom de bevisligen hotar naturens mångfald och rubbar ekosystemet. Enligt lagen bör skadliga främmande arter bekämpas och man måste förhindra att de sprids.
Jättebalsaminens frukter
Tumregeln är att växterna rensas bort innan blomningen, då förhindras samtidigt fröbildningen. När skotten ännu är små blir också mängden avfall mindre. Det lönar sig att aktivera hela grannskapet och samtidigt gå in för att tillsammans bekämpa invasiva arter. Den vägen kan man effektivt förhindra att arterna sprids.
Vresros
”På sistone har det varit mycket tal om vresrosen i synnerhet, och vi har också tagit emot vresros på avfallsstationerna”, säger Rosk’n Rolls regionchef Johanna Hynynen. ”Under de två senaste åren har också spanska skogssniglar förts till avfallsstationerna i allt högre grad.”
Försäljningsförbudet på vresros har varit i kraft i Finland redan i tre års tid men från och med den 1 juni är det också förbjudet att odla vresros. I praktiken betyder förbudet att alla mark- och fastighetsägare – även invånare i enfamiljshus – måste avlägsna rosarten från sin tomt.
På påse till avfallsstationen Det är förbjudet i lag att dumpa trädgårdsavfall i naturen, till exempel i ett skogsbryn. I synnerhet växtarter som sprids med fröer, såsom jättebalsamin och blomsterlupin, sprids lätt tillsammans med växtbaserat avfall. Små laster med invasiva arter (under 2 m3) tas avgiftsfritt emot på Rosk’n Rolls avfallsstationer och läggs i insamlingen för brännbart blandavfall. För större mängder växtbaserat avfall, som till exempel uppstår i samband med talkon, bör man i förväg kontakta avfallsstationens mottagning och komma överens om hur man går till väga.
Gör så här: • Om möjligt, handskas med växtavfall och jord på växtplatsen, den vägen minskar risken för att arten sprids någon annanstans. • För det bortrensade växtavfallet till avfallsstationen, så lite jord som möjligt får finnas med. Även spanska skogssniglar tas emot på avfallsstationen i egenskap av skadlig främmande art. • Packa de invasiva arterna i en tätt sluten sopsäck. På det sättet undviker du att växtdelar kommer åt att sprida sig under transporten.
Det lönar sig alltid att rapportera observationer av invasiva arter till Vieraslajit.fi-sajten. På webbplatsen finns rikligt med information om olika främmande arter och om hur man bekämpar dem.
Källa: Vieraslajit.fi-webbplatsen
Tilläggsinformation: regionchef Johanna Hynynen, johanna.hynynen(at)rosknroll.fi, tfn 020 637 7037
Arrangörer: Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingfors regionen rf (VHVSY), Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. samt Finlands skogscentrals södra serviceområde.
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) påbörjade år 2021 projektet västra Nylands kustvattensvision i samarbete med Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt. Målet med projektet är att göra restaureringsplaner för de fyra pilotområdena. Dessutom utvecklas en kustvision för västra Nylands kustvatten, som är en gemensam, målmedvetet utarbetad vägkarta för restaureringsarbetet. Projektets mål är att få igång en avrinningsområdesbaserad restaurering av övergödda havsvikar och kustvatten till ett gott ekologiskt tillstånd.
I det här arbetet har vattenkvaliteten, floran och faunan granskats i Dragsviksfjärden i Raseborg. En modellering har gjorts av den yttre belastning som kommer ut i viken med hjälp av VEMALA-modellen och olika framtidsscenarier studerats. Förutom detta, har Dragsviksfjärdens avrinningsområde beskrivits och analyserats med hjälp av GIS. I planen har också olika restaureringsalternativ, deras effekter och kostnader övervägts på ett mångsidigt sätt.
Dragsviksfjärden i Raseborg är en vidsträckt grund havsvik med begränsat vattenutbyte. Längst in hittas Totalfladan, vilken klassificerats som ett fågelskyddsområde av nationell betydelse och som också är en del av Persöfladan-Totalfladans naturskyddsområde. Båttrafiken i Dragsviksfjärden är livlig och en hel del muddringar och slåtter har gjorts vid stränderna och de huvudsakliga båtlederna. En stor del av belastningen till viken rinner ut i Storängsbäcken från nordost. Största delen av det undersökta områdets odlingsmark ligger på gammal sjöbotten inom bäckens avrinningsområde.
De olika vattenkvalitetsparametrarna i Dragsviksfjärden uppvisar antingen otillfredsställande eller dåligt ekologiskt tillstånd. Syrebrist har ändå inte noterats i viken, vilket betyder att den inre belastningen troligen inte är betydande. Vattenvegetationen i viken har ökat markant under åren och påverkar kraftigt rekreationsanvändningen av viken.
Utdrag ur restaureringsplanen som visar figur 26. med en karta över avrinningsområdet och delavrinningsområdena.
Det lönar sig att fokusera restaureringsarbetet i Dragsviksfjärden till avrinningsområdet, så att den yttre belastningen kan minskas. Möjliga restaureringsmetoder i området är markförbättringsmedel, tvåstegsfåror och våtmarker samt konstruktioner för att stanna upp och rena dagvattenflöden. Spridning av information och rådgivning till bosatta och verksamma i området är också viktigt.
Grundläggande förbättringsarbten inleds på Karis avfallsstation och pågår över sommaren. Arbetena kommer även att påverka trafikarrangemangen på avfallsstationen och placeringen av de olika funktionerna.
På avfallsstationen förbättras bland annat vattenkontrollen, markens konstruktionslager repareras och asfalten förnyas. Under tiden som ackordet pågår flyttar flaken och containrarna där största delen av avfallet lossas till avfallsstationens bakre del, där det hittills tagits emot bland annat kvistar och krattavfall. Till avfallsstationen kör man ändå fortsättningsvis genom den gamla porten och mottagningen av avfallslaster stannar kvar på samma ställe. Besöket på avfallsstationen kan räcka lite längre på grund av de tillfälliga arrangemangen.
Ackordet beräknas bli klart innan utgången av augusti.
I Svartåns två nedersta kraftverksdammar, Åminnefors och Billnäs, byggdes fiskvägar under åren 2018–2019. De öppnades i maj 2020, vilket återställde vandringsförbindelsen från havet till Svartåns huvudfåra samt dess sidobäckar. Under år 2021 undersökte man i fiskens rörelser i Svartån såväl uppåt som neråt i fiskvägarna. Undersökningarna gjordes i samarbete med Raseborgs stad, Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), Naturresursinstitutet samt Kala- ja vesitutkimus Oy.
Man följde med hjälp av en räknare och en videokamera med fiskarnas stigning från havet till ån i den nedersta fiskvägen vid Åminnefors kraftverk. Man följde med fiskens vandring nedströms med hjälp av med radiosändare försedda vandringsyngel allt från Billnäs ända ut till havet. Undersökningen var en fortsättning på undersökningen av fisken vandring nedströms som gjordes år 2017. Avsikten med den fortsatta undersökningen var att klargöra huruvida fiskarna hittar till fiskvägarna då de stiger upp i ån i riktning mot reproduktionsområdena samt å andra sidan då de är på väg nedströms mot havet och de vidsträckta områdena för att äta. Samtidigt undersökte man hur det styrnät, som installerats under gångbron ovanför kraftverket i Billnäs fungerar, då det gäller att styra fiskens rörelser i riktning mot fiskvägen.
Västra Nylands vatten och miljö rf LUVY ordnar Kustvattenkvällar i mars, i samarbete med kustkommunerna Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt, för kommuninvånarna och stugägare. Evenemangen är webbinarier och de ordnas via Teams (man kan delta i evenemanget via datorns webbläsare). Under kvällarna hör du vad som är aktuellt inom vattenskyddet på den egna orten.
LUVY har berett restaureringsplaner för pilotobjekt, som valts tillsammans med kustkommunerna: Tavastfjärden i Kyrkslätt, Pickalaviken i Sjundeå, Kyrkfjärden i Ingå och Dragsviksfjärden i Raseborg.
Under webbinarierna presenterar vi den aktuella restaureringsplanen för den berörda orten samt de utförda undersökningarna och möjliga åtgärder.
Vi berättar också preliminära resultat från den kartbaserade kustenkäten. Enkäten är öppen ännu fram till 27.3 på adressen: https://new.maptionnaire.com/q/6siv8tpa2yip. Du kan alltså ännu delta i enkäten! Målet är att hitta nya restaureringsobjekt, som har blivit mindre uppmärksammade och som väcker oro hos kommuninvånarna, stugägarna eller hos andra områdets användare.
Åtgärderna inom avrinningsområdet bereds och planeras tillsammans med markägarna. Vi kartlägger också, om det finns nya jordbrukare eller markägare, som är intresserade av vattenskyddsåtgärder på sin mark. Om du drömmer om en egen våtmark eller grubblar över huruvida tvåstegsdiken skulle lämpa sig på dina marker, kom med och lyssna!
Evenemangens längd: 1,5h. Programmets innehåll specificeras ännu i februari.
Kyrkslätt ti 8.3. kl 16:30 LUVY presenterar huvudpunkterna i Tavastfjärdens restaureringsplan och resultat från kartenkäten. Dessutom hör vi jordbrukarnas taltur samt restaureringsåtgärder av Virho ry.
Ingå to 10.3. kl 17:30 LUVY presenterar huvudpunkterna i Kyrkfkärdens restaureringsplan och resultat från kartenkäten. Därtill hör vi ännu om vattenskyddsanläggningar som WWF verkställt.
Sjundeå to 17.3. kl 17:00 LUVY presenterar huvudpunkterna i Pickalavikens restaureringsplan och resultat från kartenkäten. Evenemanget avslutas med presentationer av Kustvatten- och Sjundeåån- projekten.
Kommunernas miljövårdschefer medverkar i evenemangen.
Projektperioden börjar lida mot sitt slut, men Raseborgs å garanteras en fortsättning för åren 2022–2023 tack vare ett bidrag på 244 000 euro av NTM-centralen i Nyland. Det gläder projektchef Sara Vaskio. - Tack vare tilläggsfinansieringen kan vi fortsätta det värdefulla arbete som påbörjats, säger hon. Vattenvård kräver tålamod och ihärdigt arbete.
Bukt på översvämningarna
Nästa planerade stora åtgärd är den naturliga rensningen av Raseborgsåns huvudfåra. Huvudmålet med dikningen är att minska översvämningar i området och samtidigt förbättra grundtorrläggning av åkrarna. Naturenlig rensning innebär att det på sidorna av huvudfåran grävs översvämningsterrasser. Syftet är att bereda plats åt vattnet vid översvämningar. Därtill kan terrasserna öka biodiversiteten och fånga näringsämnen som rinner till åfåran. Till planen hör även två våtmarker och bottentrösklar som bromsar upp vattenflödet. Dikningsprojektet är av stort intresse nationellt sett: – Det handlar om Finlands längsta naturenliga rensning av en å. Det är Raseborgs åns dikningsbolag som ansvarar för projektet.
Våtmarken i Tranbokärr är ett exempel på en vattenvårdskonstruktion med många funktioner
Våtmarken i Tranbokärr är den senaste åtgärden i Projektet Raseborgs å. Våtmarken ligger i Karis vid en sidofåra till Raseborgs å. Våtmarker är viktiga mångfunktionella inslag i vattenvården, berättar Vaskio. Våtmarken uppehåller regnvatten och minskar på översvämningarna i den lätt översvämmande Raseborgs ån. Våtmarken fångar även upp näringsämnen i de djupa sedimenteringsbassänger och också växligheten fångar upp och använder näringsämnen som finns i vattnet. Dessutom ger våtmarken en god livsmiljö för många arter: vattenväxter, insekter och med dem trivs även fåglar och andra djur vid våtmarken. På så sätt berikar våtmarken den biologiska mångfalden.
Den nygrävda våtmarken i Tranbokärr.
Våtmarkens upptagningsområde är cirka 200 ha och den nya våtmarken är cirka 0,5 ha stor och ligger på Kaj Björklöfs marker. -Det har varit ett nöje att få ta del av det här projektet, säger Björklöf, Bygget gick bra och även vädret var på vår sida. Björklöf har också varit aktiv i projektet tidigare och deltagit i projektets vattenvänliga odlingsförsök. Syftet är att pröva nya odlingsmetoder, som ska förbättra markens struktur och minska avrinningen av näringsämnen från åkrarna till vattendragen.
Förhoppningsvis kommer vi att se många fåglar här i Tranbokärrs våtmark i vår, änderna hittade genast hit, berättar Kaj Björklöf.
Syftet med projektet Raseborgs å är att minska näringsbelastning som ån för med sig till Landbofjärden. Projektet ingår i miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd och ELY-centralen i Nyland kommer att stödja projektet med 244 000 euro under de kommande två åren. Dessutom får projektet stöd från Raseborgs stad och privata stiftelser. Markägarnas bidrag till projektet är mycket viktigt. Markägare stödjer projektet både genom talkoarbete och genom att ge sin egen mark till förfogande för vattenvård.
Projektet är en del av miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd. Nylands NTM-central finansierar projektet med 163 800 euro 1.9.2020-31.12.2021. Programmets viktigaste mål är att minska näringsbelastningen till vattendragen och uppnå god vattenstatus i Östersjön.
Avfallsbolaget Rosk’n Roll börjar samla in avlagda textilier med start den 15 november 2021. Till en början samlas avlagda textilier in på vissa avfallsstationer samt på några verksamhetsställen som drivs av utomstående samarbetspartner. De insamlade textilierna förädlas till returfiber.
Rosk’n Roll startar upp insamlingen av avlagda textilier på fem orter: Lovisa, Borgå, Ekenäs, Lojo och Vichtis. I inledningsfasen kan privatpersoner avgiftsfritt hämta avlagda kläder och hemtextilier till Lovisa avfallsstation och till Goodwills donationsställe i Lovisa, till Domargård avfallscentral i Borgå och till Goodwill-butiken i Borgå, till Ekenäs avfallsstation och till Emmaus Westerviks loppmarknad i Raseborg, till Munka avfallscentral i Lojo samt till Vichtis avfallsstation samt till återvinningcentralen Vihdin Kierrätyskeskus i Nummela. Rosk’n Roll utökar insamlingsställena under de närmaste åren. Antalet insamlingsplatser och deras placering hittas på webbplatsen rosknroll.fi/avlagdatextilier.
Oanvändbart, rent och torrt Slutstlitna kläder och hemtextilier från privathushåll hör till insamlingen för avlagda textilier. “Tumregeln är att rena, torra och slutslitna, det vill säga oanvändbara klädesplagg och hemtextilier, klassas som avlagda textilier”, säger projektplanerare Marika Makkonen på Rosk’n Roll. Till insamlingen får man ändå inte hämta exempelvis underkläder, strumpor, skor, täcken eller mattor och inte heller fuktiga, mögliga eller starkt luktande textilier. Textilier som innehåller skadedjur får inte heller sättas i insamlingskärlen. Dessa är blandavfall. “Ifall insamlingsställena för avlagda textilier ännu inte finns på rimligt avstånd, så kan oanvändbara textilier fortsättningsvis sättas i insamlingskärlet för blandavfall. Därifrån fraktas de till avfallskraftverk och återvinns som energi”, tillägger Makkonen.
Till insamlingen för avlagda textilier hör slutslitna kläder och hemtextilier. Kläder och hemtextilier som fortfarande går att använda kan man skänka till välgörenhetsorganisationer eller sälja på loppmarknad.
Slutslitet blir returfiber De avlagda textilierna sorteras enligt kvalitet hos våra samarbetspartner. Oanvändbara produkter slussas vidare till Sydvästra Finlands avfallsservice nya anläggning i Pemar, där textilierna bearbetas och förvandlas till returråvara. Av de återvunna fibrerna kan man tillverka exempelvis garn, olika fibertygsmaterial, isoleringar, akustikskivor och filterdukar samt kompositmaterial. Nya användningsändamål för fibrerna söks hela tiden. Användbart material, som kan användas som sådant, riktas tillbaka till textilindustrin eller till nyproduktion via småföretagare. “Ifall kläder och textilier i gott skick slinker ner i insamlingen, så återanvänds de som sådana. Rosk’n Roll uppmuntrar trots allt att lägga användbara kläder av god kvalitet till exempel i insamlingar som drivs av välgörenhetsorganisationer alternativt föra dem till butiker som säljer återvunna kläder eller till loppmarknader, i stället för att sätta dem i insamlingen för avlagda textilier”, säger Marika Makkonen.
Naturen tackar Genom att hämta slutslitna kläder och hemtextilier till insamlingen för avlagda textilier gör du samtidigt naturen en tjänst. Textilindustrin hör till de stora miljöbelastarna, och enbart i Finland föds årligen runt 100 miljoner textilavfall. Hittills har det inte varit möjligt att behandla avlagda textilier i Finland, men tack vare den nya förädlingsanläggningen i Pemar kan dina nötta jeans och din trasiga klänning få nytt liv i returfiberform. Riksdagen godkände den nya avfallslagen i juni, och i den stipuleras att insamlingen av avlagda textilier måste startas upp i hela landet innan utgången av år 2023. De kommunala avfallsbolagen ansvarar för insamlingen av avlagda texilier från hemmen, i östra och i västra Nyland ligger ansvaret hos Rosk’n Roll.
FAKTA Rosk’n Rolls insamlingsställen för avlagda textilier: Raseborg: Ekenäs avfallsstation, Emmaus Westervik Lojo: Munka avfallscentral Vichtis: Vichtis avfallsstation, Vihdin Kierrätyskeskus i Nummela Borgå: Domargård avfallscentral, Goodwills butik Lovisa: Lovisa avfallsstation, Goodwills donationsställe Insamlingsställena utökas under de närmaste åren, kontrollera den aktuella situationen och insamlingsställenas exakta adresser på vår webbplats www.rosknroll.fi.
Så här sorterar du avlagda textilier Till insamlingen för avlagda textilier hör rena, torra, slutslitna och oanvändbara kläder och hemtextilier såsom jackor, byxor, skjortor, kjolar, lakan, handdukar och bordsdukar. Smuts eller lukt får inte lossa från textilierna, men ingrodda fläckar är inget hinder. I insamlingskärlen får inte läggas mattor, skor, bälten, underkläder, strumpor, strumpbyxor, dynor, täcken, vadderade produkter eller mjukisdjur, och inte heller fuktiga, mögliga, starkt luktande eller skadedjursdrabbade textilier.
Gör så här: • Packa de avlagda textilierna i en sopsäck, slut påsen tätt. • Hämta säcken eller säckarna till ovannämnda insamlingsställen • Du känner igen insamlingskärlen på dekalerna märkta med texten ”Avlagda textilier” på vinröd botten.
Vassen kring fågeltornet i Västerby har nyligen krossats. Syftet är att återskapa ett gammalt betesområde med en öppen strandäng som gynnar vadare och andra fåglar.
Det är fråga om två naturskyddsområden, som ägs av Raseborgs stad och som hör till Natura 2000-programmet. Röjningen av betesområdet görs enligt en skötselplan som Nylands NTM-central godkänt. Staden har fått bidrag för projektet från miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi.
I området ingår ett vidsträckt vassbälte och en ung lundskog som tidigare varit öppna betesområden eller ängar. En del av området (ca 12 ha) återställs nu till betesmark och ingärdas. Lövsly, som växt upp på tidigare öppna områden, gallras. Värdefulla träd och speciellt sälg och asp samt busksnår sparas.
Från och med nästa vår kommer kor av rasen Highland Cattle att beta på området.
– Vandringsleden till fågeltornet och den fantastiska utsikten från tornet förbättras. Korna kommer att hjälpa oss vårda landskapet och hålla strandängen öppen. Det gynnar inte bara stadens invånare och fåglar utan också värdefulla växter, fjärilar, skalbaggar, humlor och bin, berättar Raseborgs stads miljöchef Maria Eriksson.
Mer information:
Projektledning och betesplanering: Miljöchef Maria Eriksson, tfn 019 289 2375, maria.m.eriksson(at)raseborg.fi
Vasskrossning: Hongiston Konetyö Oy, Arttu Hongisto, tfn 050 4351927
Som en del av projektet #Rannikkovesivisio frågar LUVY Raseborgs, Kyrkslätts och Ingås invånare och stugägare om deras observationer och åsikter gällande kustvattnet.
I projektet letar de också efter potentiella våtmarker och diken som behöver röjas för kommande förbättringar. Förbättringarna av dem kommer att inledas enligt resurser år 2022. Delta i kustvatten-enkäten och var med och påverka! Enkäten är öppen mellan 6.7-30.9.2021: https://new.maptionnaire.com/q/6siv8tpa2yip
Dela din observation via Origin by Oceans hemsida så kommer du att vara delaktig i att hjälpa Östersjön.
”Origin by Ocean Oy är ett finskt företag som fokuserar på algebearbetningsteknik, vars specialprodukter skapar nya möjligheter för naturbaserade produkter i många industrier. Vårt mål är att hjälpa till att lösa övergödningsproblemet i Östersjön genom att skapa nytt välbefinnande och kommersiellt hållbara medel. Tillsammans med avdelningen för mikrobiologi vid Helsingfors universitet kartlägger vi blågrönalgsituationen i Östersjön.”
Så här kan det se ut där trädgårdsavfall dumpats i skogen. Nässlor, tistlar och jättebalsamin.
Det är ännu vanligt att man slänger trädgårdsavfall i skogen, på allmänna områden eller t.ex. på en oskött del av grannens tomt. Dessa platser lämpar sig inte för trädgårdsavfall. Det är viktigt att förstå att trädgårdsavfall kan vara skadligt om det hamnar på fel ställe.
Varför ska man inte slänga trädgårdsavfall utanför sin tomt?
Deponering av trädgårdsavfall är en av de främsta orsakerna till att invasiva främmande arter sprids. Många invasiva arter har importerats och sålts som trädgårdsväxter innan man märkte hur snabbt de sprider sig. Bland dessa finns till exempel jättebalsamin, jätteloka, vresros, parkslide, och lupin, men också japansk humle och röd jättegunnera. Med lite otur blir det som vi i dag tänker på som en lättodlad frodig trädgårdsväxt morgondagens invasiva art.
Växter som växer på platsen naturligt t.ex. blåbärsris konkurreras ut av växter som vi inte vill ha i naturen, till exempel kirskål och brännässlor.
Spansk skogssnigel (s.k. mördarsnigel) sprids lätt med trädgårdsavfall och jord som flyttas runt.
Högar med trädgårdsavfall i naturen ser mindre trevligt ut. Mycket fallfrukt drar också till sig gnagare.
Det är också direkt ett brott enligt avfallslagen att slänga avfall i miljön.
Du kan visa gott exempel till andra genom att hantera ditt trädgårdsavfall rätt!
Så här blir du av med trädgårdsavfall på rätt sätt:
Allt trädgårdsavfall tas emot på avfallsstationerna. Små lass av trädgårdsavfall från hushåll tas emot avgiftsfritt, då de är rätt sorterade. Ifall krattavfallet fraktats i sopsäckar ska det packas upp ur säckarna på avfallsstationen.
Det går bra att kompostera krattavfall i ett ramverk eller i en öppen kompost på din gård.
Avklippta grenar kan flisas och användas som täckmaterial till exempel under buskar eller som strömaterial i komposten.
Tack för att ni hjälper till att värna om miljön!
Miljöbyrån och Samhällstekniska enheten i Raseborgs stad
Bild: Havsvikarna är viktiga ur såväl rekreationshänseende som för fisket. (Foto: LUVY / Jussi Vesterinen)
Projektet Kustvattenvisionen, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), inleddes denna vår. Inom projektet gör man upp en vision och planer för västra Nylands kustvatten och utgående från dessa inleder man restaureringen av havsvikarna och kustvattnen.
Målsättningen med ”Kustvattnens vattendragsvision” inom projektet är, att få igång restaureringen av övergödda vikar och kustvattnen, utgående från avrinningsområdena så, att vattnen fås i ett ekologiskt gott skick. Man samlar de västnyländska kustkommunerna samt övriga aktörer att verka tillsammans för att så effektivt som möjligt förbättra kustvattnens skick. Målsättningen är en långsiktig gemensam strävan att restaurera kustvattnen samt ett åtgärdsprogram för förbättrandet av kustvattnens skick.
Havsvikarna är viktiga ur såväl rekreationshänseende som för fisket. Dessutom sammanhänger ekonomiska intressen med dem. I projektet granskar man havsvikarnas tillstånd samt möjligheterna att restaurera dem ur ekologiskt-, naturskyddsmässigt- samt rekreationshänseende. För de utvalda pilotområdena uppgör man restaureringsplaner under detta år.
Pilotområdena har valts ut tillsammans med kommunerna och de är:
Ingå, Kyrkfjärden
Kyrkslätt, Tavastfjärden
Raseborg, Dragsviksfjärden
Sjundeå, Pickalaviken
“Vid uppgörandet av restaureringsplanerna beaktar man respektive objekts särdrag. En heltäckande restaureringsplan skapar en grund för ett effektivt restaureringsarbete”, säger LUVYs vattendragssakkunniga Katja Pellikka.
För varje enskilt område sammanställer man befintlig samt den nyaste informationen om områdets vattenkvalitet, biologiska faktorer samt morfologi, ekologiskt tillstånd och dess utveckling. Dessutom gör man belastningsutredningar för de viktigaste rinnande vattnen. I granskningen beaktar man också områdets eventuella särdrag, värdefulla naturtyper (glon, flador), viktiga objekt för fågel- och fiskbestånden samt värdefulla havsmiljöer.
”Uppgörandet av vattendragsvisionen är en viktig öppning för restaureringsarbetet i kustvattnen. Det är fint, att kommunerna har kommit med på en enhetlig front för att inleda det långsiktiga arbetet”, säger LUVYs verksamhetsledare Jaana Pönni.
Nylands NTM-central har finansierat projektet med 55 000 euro från programmet för effektiverat vattenskydd.
Västra Nylands vatten och miljö r.f., LUVY, är en regional vattenskyddsförening och erbjudare av tjänster. Vår uppgift är att främja vattenskyddet, miljövården och miljöhälsovården i västra Nyland.
Skogscentralen har i samarbete med Projektet Raseborgs å under våren planerat ett flertal vattenvårdskonstruktioner vid Idbäckens avrinningsområde vid Raseborgs å. Projektet söker nu verkställare för naturvårdsplanerna.
Vi har, tillsammans med markägarna i området under våren kartlagt och planerat många nya vattenvårdskonstruktioner. Det finns planer för sedimenteringsbassänger, bottendammar, flödesregleringsdammar och andra konstruktioner, vars främsta uppgift är att minska att näringsämnen från skogen läcker ut i havet. Ett stort tack till markägarna som visat sig vara väldigt positivt inställda till dessa åtgärder, säger projektledare Mika Salmi från Skogscentralen. Salmi är nöjd med samarbetet med Projektet Raseborgs å, detta sätt att arbeta med avrinningsområden i skogsområden är relativt nytt. Nu hoppas vi att det kommer in många ansökningar för verkställandet av planerna.
Ansökningstiden går ut 13.6. Mera information om ansökan och planerna hittar ni i länken:
Skogscentralen planerar vattenvårdkonstruktioner i Idbäckens avrinningsområde
Inom Raseborgs å- projektet har en ny vattenvårdskonstruktion verkställts under vintern. Projektets första våtmark, våtmarken i Vallarsvedja är 0,5 ha stor och där har det har redan varit en hel del liv och rörelse under våren. Våtmarken har en varierande utformning och är planerad så att fåglar av olika slag skall trivas. Nu väntar vi på att växtligheten i det uppgrävda området tar sig och mångfalden i området ökar, säger projektchef Sara Vaskio. Följande våtmark är planerad och färdig att verkställas under höstens lopp i Tranbokärr.
Raseborgs å projektets första våtmark, i Vallarsvedja
Våtmarkerna har många funktioner förutom att de erbjuder ett hem för många olika växt- och djurarter. Våtmarken fångar upp näringsämnen i de djupa sedimenteringsbassänger och också växligheten fångar upp och använder näringsämnen som finns i vattnet. Regnvattnet uppehålls i våtmarken, detta lättar på översvämningarna i åns huvudfåra då allt regnvatten inte rinner ut på en gång.
En annan åtgärd, som redan planerats en längre tid är den naturenliga rensningen av huvudfåran. Planerna är äntligen på slutrakan. Nu efter omfattande utredningar hoppas vi att arbetet i huvudfåran snart kan börja, säger Vaskio. Dikningsprojektet dras av det lokala dikningsbolaget.
Syftet med projektet Raseborgs å är att minska näringsbelastning som ån för med sig till Landbofjärden. Vattenhushållningen och vattenvårdskonstruktionerna är en viktig del av detta. Ett flertal åtgärder har också gjorts inom jordbruket för att minska näringsläckage från åkrarna. Jag är så glad över den positiva inställningen till vattenvård som markägare och jordbrukare i området har, påpekar Vaskio.
Projektperioden som Nylands NTM-central finansierar tar slut vid slutet av 2021, men Raseborgs stad har förbundit sig att förlänga projektet med två år, d.v.s. ända till slutet av år 2023. Miljöbyrån har anhållit om tilläggsfinansiering för att fortsätta projektet och finansieringsbeslutet förväntas inom kort.
Projektet är en del av miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd. Nylands NTM-central finansierar projektet med 163 800 euro. Programmets viktigaste mål är att uppnå god vattenstatus.
Yrkeshögskolan Novia har i samarbete med Raseborgs stad, Raseborgs Natur rf och lokala byaföreningar startat ett projekt som ska bekämpa fyra invasiva arter (jättebalsamin, vresros, lupin och spansk skogssnigel). Det ordnas bl.a. talkon, och studerande ska kartlägga förekomster. Invasiva arter minskar den biologiska mångfalden genom att ta utrymme, eller likt sniglarna föröka sig okontrollerat, vilket både direkt och indirekt kan påverka t.om. produktionsväxter. Projektet finansieras av NTM-centralen och Svenska kulturfonden.
Kontakta Kaisa Kauranen (se pressmeddelandet nedan) för närmare info om talkon; åtminstone vid Pumpviken (första gången må. 24.6 kl. 20) och i Svartå har tider redan bestämts för snigeltalkon.
Pressmeddelande_Bekämpning av invasiva främmande arter – Vieraslajien torjuntahanke
Mördarsniglarna (eller spansk skogssnigel) har vaknat igen, och allt tyder på att vinterns snötäcke gynnat övervintringen. Om man vill ha kvar grönskan i trädgården, lönar det sej att börja plocka nu genast. Om mängderna blir stora, vilket de blir på sina håll nu, så får hushåll nu föra både sniglar och invasiva växtarter gratis till Rosk’n Rolls avfallsstationer, packade i sopsäckar/påsar. Tänk på att de går till avfallsförbränning, så undvik onödiga mängder vätska (för sniglarna). Läs mera här: Invasiva främmande arter från hushåll tas emot utan avgift | Rosk’n Roll Oy Ab (rosknroll.fi)
Raseborgs stad har beställt en ny skötsel- och användningsplan för Hagen, Ramsholmen och Högholmen i Ekenäs. Den nu färdigställda skötselplanen har gjorts med hjälp av bidrag från miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi.
Skötselplanen har gjorts av Faunatica Oy, som specialiserat sig på naturinventeringar. Arbetet har utförts i samarbete med stadens miljöbyrå, stadens skogsbruksenhet och NTM-centralen. Den nya planen har denna vecka behandlats både i tekniska nämnden och i miljö- och byggnadsnämnden. Planen kommer nu att skickas till NTM-centralen i Nyland för godkännande.
Hagen-Ramsholmen-Högholmen är en av de mest betydande enhetliga koncentrationerna av lundvegetation i Nyland. Området är ett naturskyddsområde och hör till Natura 2000 -nätverket. Områdets vegetation varierar från torr hassellund till fuktiga klibbals-madkärr.
Inom området växer naturligt och delvis planterade exemplar av alla inhemska ädla lövträd. Många av dem representerar de största exemplaren av arten som påträffats i Finland. Undervegetationen består av krävande lundflora. Inom området förekommer även rikligt med murken ved och t.ex. skalbaggar och tickor som behöver murken ved.
Områdets helhetsareal är ca. 58 ha (Hagen ca. 26 ha, Ramsholmen ca 15 ha, Högholmen ca 13 ha och Gåsören ca 4 ha). Området ägs av Raseborgs stad.
Bron mellan Hagen och Ramsholmen ädellövträdslund med murken ved. (foto: Elina Manninen, Fautanica Oy 2.9.2020)
Det har funnits ett behov av att uppdatera den tidigare skötselplanen för att viktiga naturvärden ska kunna bevaras samtidigt som områdets användning för rekreation beaktas. Raseborgs stads miljöchef Maria Eriksson är glad över den nya skötselplanen: ”Området är fantastiskt och vi vill sköta det så att invånare kan fortsätta trivas här samtidigt som vi gynnar områdets enorma artrikedom och speciella naturvärden.”
Stadens tidigare skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson är också nöjd: ”Den nya planen ger oss möjlighet att gynna ädla lövträd, som till exempel ek, på ett bättre sätt än tidigare. Nu kommer vi också kunna frakta bort kapade bitar och kvistar av träd som fallit över huvudstigarna, något som invånarna har efterlyst.”
Skötsel- och användningsplan Hagen-Ramsholmen-Högholmen 2021
Nu är det vårstädningsdags i trädgården. Men – du kommer väl ihåg att en inte får bränna skräp? Inte ens ris och kvistar, om du bor i tätort. Röken stör grannarna, och elden kan sprida sej! Dessutom är det förbjudet, enligt Nylands avfallsnämnds föreskrifter: https://www.ujlk.fi/sv/bestammelser/
”Det är förbjudet att bränna avfall i syfte att göra sig av med det. I glesbygd får små mängder torrt ris och kvistar, ofarligt brännbart avfall som uppkommer vid jord- och skogsbruk, såsom torr halm och hyggesavfall samt obehandlat träavfall brännas på öppen eld. I fastighetens eldstäder, även eldstäder som befinner sig utomhus, får obehandlat träavfall brännas, samt små mängder papper, papp och icke ytbehandlad kartong användas som tände. Förbränningen får inte förorsaka rök-, sot-, lukt- eller annan miljö- eller hälsoolägenhet.”
Här görs alltså skillnad på mysbrasan i en eldstad på gården (som är tillåten), och risbränning i en tunna (som eldas i syfte att bli av med riset – inte tillåtet).
Vad göra med riset då? Se det som en tillgång, och flisa det, lägg fliset under buskar eller på gångar. Har du inte tillgång till flismaskin, kan du bygga ett stängsel av ris. Det fungerar samtidigt som stängsel, vindskydd och insektshotell. Fyll på med nytt ris ovanifrån varje år!
Raseborgs stad har inlett ett projekt, där man planerar skötsel och delvis återgång till bete på två naturskyddsområden vid stranden i Västerby. Staden har fått bidrag, som täcker största delen av utgifterna, från miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi.
En stor del av området består av frodig strandvegetation som tidigare har betats. En del av området har redan utvecklats till en värdefull lund med död ved, som inte behöver skötsel. Syftet med projektet är att återställa vårdbiotoper som vuxit igen. Samtidigt har man också beaktat behovet av att bekämpa skadliga invasiva arter och förbättra vandringsleden till Stadsfjärdens fågeltorn.
I området ingår ett vidsträckt vassbälte och en ung lundskog som tidigare varit öppna betesområden eller ängar. En del av området (ca 12 ha) återställs till betesmark och ingärdas. Lövsly, som växt upp på tidigare öppna områden, gallras. Värdefulla träd och speciellt sälg och asp samt busksnår sparas. Den vassbevuxna strandängen slås och unga klibbalar röjs.
Rutten till Stadsfjärdens fågeltorn styrs i fortsättningen från Västerby strandväg där man redan byggt en parkeringsplats, söder om järnvägsövergången. Tidigare har stigen till fågeltornet gått rakt över järnvägsspåret, men denna rutt slopas av säkerhetsskäl. Hangö-Hyvingebanan elektrifieras inom de kommande åren, och den blivande betesmarken kommer att gränsa till järnvägsområdet.
Det är fråga om naturskyddsområden, som ägs av Raseborgs stad och som hör till Natura 2000-programmet. Inrättandet och röjningen av betesområdet har krävt en ny skötselplan som Nylands NTM-central godkände i slutet av februari. Skötselplanen har gjorts av Faunatica Oy, som specialiserat sig på naturinventeringar. Planen har gjorts i samarbete med stadens miljöbyrå, stadens skogsbruksenhet och NTM-centralen.
Såväl tekniska nämnden som miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg har godkänt planen, det praktiska arbetet på naturskyddsområdet kan därmed inledas. Röjningen av betesmarken på de delar som ligger utanför naturskyddsområdet inleddes redan i vintras.
Raseborgs stad söker nu djurägare som är intresserade av att hålla sina djur på bete på området. Enligt planen inleds betet på våren 2022 då man slutfört röjningen och gärdat in området. Man stävar efter ett flerårigt beteskontrakt som man även kan få miljöstöd för. Kor som gärna äter vass, som till exempel finsk boskap eller highland, lämpar sig för strandbete. Får lämpar sig däremot inte för det här området. Intresserade djurägare uppmanas kontakta Raseborgs miljöbyrå.
NTM-centralens naturskyddsexpert Esko Vuorinen: ”Projektet kan ge betydande naturskyddsfördelar, när utbudet av livsmiljöer på området blir mångsidigare. Speciellt vadare och andra fåglar gynnas då igenvuxna ängar och vassområden återställs till betesområden. I skötselplanen har man säkerställt att värdefulla lundområden får fortsätta att utvecklas naturenligt då de inte röjs. En stor del av området har såpass nyligen vuxit igen, att fördelarna med att återställa det till betesmark är större än nackdelarna.”
Raseborgs stads miljöchef Maria Eriksson: ”Det här projekt har redan en längre tid funnits på vår önskelista. Vi är övertygade om att området kunde ha ett större värde som ett närliggande naturområde, för fågelskådning och som ett område där vi kan främja naturens mångfald. Betet underlättar också bekämpningen av invasiva arter som jätteloka och spansk skogssnigel; staden har bekämpat jätteloka på området redan många år. Dessutom förbättras landskapsbilden och framför allt främjar vi bevarandet av värdefulla arter. Det är fint att staden med hjälp av miljöministeriets Helmi-program ges tillfälle att förverkliga dylika projekt, som på många vis gynnar både stadens invånare och natur.”
Mer information
Projektledning och betesplanering: Miljöchef Maria Eriksson, tfn 019 289 2375, maria.m.eriksson(at)raseborg.fi
Naturens mångfald och Helmi-projektet: Naturskyddsexpert Esko Vuorinen, esko.vuorinen(at)ntm-centralen.fi
Västra Nylands vatten och miljö rf erbjuder avloppsvattenrådgivning per telefon eller e-post till fastighetsägarna i kommunerna i Västra Nyland, de fast bosatta och stugägarna. Man kan be om råd gällande glesbygdens avloppsvattenbehandling bl.a. lagstiftningens krav, olika tekniska lösningar för avloppsvattnet samt om situationen gällande det egna avloppsvattensystemets skick.
Under våren 2021 kommer Valonia, Ramboll och Thermopolis att anordna en gratis webbinarieserie om energilösningar för styrelsemedlemmar i husbolag samt fastighetsoperatörer. De tre webbinarierna i serien omfattar produktion och användning av solel, energirenoveringar samt introduktion av forumverksamhet för husbolag.
Webbinarierna är en del av de lokala energirådgivarnas och Motivas kampanj för husbolag som äger rum under våren 2021. Valonia ger lokal energirådgivning i Egentliga Finland, Ramboll i Nyland, Päijät-Häme samt Kymmenedalen och Thermopolis i Österbotten. Kampanjen ger husbolag information och diskussionsmöjligheter om olika energilösningar i form av webbinarier, informationsmaterial och forumverksamhet.
Spana in webbinariumprogrammet och registrera dig nedan.
Anmäl dig till webbinarierna
Webbinarierna för husbolag hålls kl. 17.30-19.00 på Microsoft Teams (länk skickas till deltagare efter anmälan).
17.3 Solel och laddning av elbilar 31.3 Husbolagets energirenoveringar och tillgängliga stödmöjligheter 20.4 Forumverksamhet för husbolag
Miljöskyddsföreskrifterna är lokala bestämmelser som kompletterar miljöskyddslagen. Målsättningen med föreskrifterna är att med beaktande av de lokala förhållandena: • förebygga förorening av miljön • trygga en hälsosam, trivsam och mångsidig miljö • hindra skadliga verkningar av avfall
Bestämmelserna är bindande för alla som verkar i Raseborg. De gäller såväl invånare som företag/företagare och andra vars verksamhet kan leda till att miljön förorenas. De tillämpas inte på verksamhet som kräver tillstånd, registrering eller anmälan enligt miljöskyddslagen.
Miljö- och byggnadsnämnden godkände föreskrifterna i februari 2021 och de träder i kraft 22.3.2021.
I miljöskyddsföreskrifterna finns bland annat bestämmelser om: • Behandling av avloppsvatten • Tvätt och underhåll av fordon, båtar och maskiner • Tvätt av mattor och textiler • Snöavstjälpningsplatser • Utnyttjande av avfall i markbyggnadsarbeten • Förvaring och hantering av kemikalier • Ur bruk tagna cisterner och besiktning av cisterner • Distributionsställen för flytande bränslen • Jordvärmesystem • Störande buller • Bekämpning av damm och halka • Förebyggande av skadliga effekter av rökgasutsläpp • Djurhållning och spridning av gödsel
Tilläggsinformation: • miljöchef Maria Eriksson, maria.m.eriksson@raseborg.fi, 019-289 2375
Iståndsättningen av avrinningsområdet vid Raseborgs å har kommit i gång på allvar.
På sensommaren användes 1000 m3 sten och grus i två av sidofårorna
för att förhindra erosion från åkrarna, 80 hektar åker behandlades med
jordförbättringsmedel, som minskar på avrinningen från åkrarna. Dessutom
byggdes en damm med sedimenteringsbassäng för att hålla kvar avrinningsvattnet
från skogsområdet, innan det rinner till åkerdikena.
Dessa är de första åtgärder som gjorts enligt åtgärdsplanen för
avrinningsområdet vid Raseborgs å, planen blev färdig hösten 2019 och fokuserar
på en bättre vattenhushållning, samt god markstruktur och växtskick på
åkrarna.
– De första åtgärderna i projektet har lyckats över förväntningarna! För
detta får vi tacka de skickliga entreprenörer, markägare och alla experter som
har hjälpt oss, säger en nöjd Minttu Peuraniemi, som har dragit projektet 2018-2020.
Peuraniemi flyttar under hösten 2020 till nya uppgifter på stadens planläggningsenhet. Projektets färska projektchef Sara Vaskio får
för sin del hoppa på i farten. Saker går i rätt riktning och fart gillar jag,
vi fortsätter att trycka på gasen, skrattar Vaskio.
Det känns som att komma tillbaka till sina hemtrakter, säger Vaskio, som är
uppvuxen i Ingå, gått i skola i Karis och har spenderat somrarna på sin
sommarstuga i Snappertuna. Vaskio är agronom med inriktning på mikrobiologi.
Vaskio har intresserat sig för vattenvård och Österjöns situation och studerar
samtidigt vid Yrkeshögskolan Novia, på den internationella linjen Sustainable
coastal management. Erfarenhet av projektledning har Vaskio från Valio, där hon
jobbade som produktutvecklare.
Vaskio har ett hektiskt år framför sig. Näst i tur står byggandet av en
våtmark i Vallarsvedja och därtill planeras vattenvårdskonstruktioner i
Tranbokärr. Flera dammar och våtmarker för skogsområden planeras att
förverkligas i området runt Idbäcken. Detta sker i samarbete med
Skogscentralen. Spridning av jordförbättringsmedel kommer att fortsätta på
projektområdet, detta för att minska avrinning av näringsämnen från åkermark.
Till Vaskios uppgifter hör också att främja vattenvänligt jordbruk.
Förutom iståndsättandet av avrinningsområdet kommer projektet också i fortsättningen att stöda Raseborgsåns dikningsbolag med att genomföra rensning av huvudfåran. Planbilderna är helt på slutrakan och en naturenlig rensning, med tvåstegsdiken och våtmarker planeras att förverkligas under nästa år, konstaterar dikningsbolagets huvudombudsman Petra Troberg.
Arbetet med att minska näringsbelastningen slutar inte nästa år. Planer har
redan gjorts med tanke på 2022. Projektets första del som finansierades av
miljöministeriet avslutas detta år. För 2021 har projektet har fått
tilläggsfinansiering av NTM centralen. Raseborgs stad har lovat
tilläggsfinansiering för år 2022. Projektet, som leds av miljöbyrån söker
tilläggsfinansieringen.
I projektet Raseborgs å minskas
näringsbelastning som kommer med ån till Finska viken. Projektet leds av
Raseborgs miljöbyrå. Miljöministeriet finansierar projektet till 2020 och
därefter finansieras projektet av NTM centralen. Projektet förverkligar
åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra
status av vattenmiljöer.
Ett utkast till Raseborgs miljöskyddsföreskrifter finns nu här. Du kan bekanta dej med utkastet och lämna in kommentarer till miljo@raseborg.fi senast den 2.10.2020.
Kontaktperson: Maria Eriksson Miljöchef Planläggnings- och miljöavdelning maria.m.eriksson(at)raseborg.fi tel. 19 289 2375
Bild: De första laxarna har vandrat upp i Svartån via fiskvägen i Åminnefors.
Det har
varit livligt i fiskvägen i Åminnefors i Svartån och nu har man vid
uppföljningen observerat att även havslaxen har hittat till fiskvägen. En
videokamera, som installerats i fiskvägen, har dokumenterat de första laxarna i
fiskvägen.
Man har
följt med fiskarnas rörelser i Åminnefors fiskväg sedan i maj med hjälp av en
så kallad VAKI-räknare och i slutet av augusti fick man vid sidan om räknaren
även en videokamera för uppföljningen. I maj juni observerade man stor
aktivitet i Åminnefors fiskväg, då VAKI-räknaren registrerade t.o.m. över
hundra uppåt vandrande fiskar per dygn.
Efter en lugnare juli månad ökade trafiken i fiskvägen igen en aning och
i slutet av augusti, då den nya videokameran togs i bruk, har man kunnat
konstatera, att även att även laxar har hittat fiskvägen – det kunde man även
anta redan på basen av de uppgifter som räknaren gav.
”Det var ett gripande ögonblick, att se laxen
på nästan 10 kilogram i all sin prakt lugnt simma förbi videokameran” gläder sig Piia Nordström från Raseborgs stad, som ansvarat för byggandet av
fiskvägarna.
”Det faktum, att laxfiskarna stiger, är den
främsta mätaren på, att projektet lyckats och det är väldigt glädjande att se,
att fiskvägen genast visat att den fungerar” gläder sig stadsstyrelsens ordförande Anders Walls från Raseborgs stad.
Svartåns
fiskväg fungerar och gör det möjligt för vandringsfiskar, åtminstone vimba och
lax, att vandra upp i ån. Uppföljningen fortsätter till slutet av november
detta år. Efter det, att uppföljningen avslutats, klarnar det vilka alla arter,
som har hittat fiskvägen redan under det första året. Den långsiktiga
målsättningen med uppföljningen är, att uppskatta det vandrande beståndet och
dess utveckling. Nu då de stigande fiskarnas mängd helt beror på utplanteringar
och små, är det speciellt viktigt, att kunna uppskatta hur de byggda
fiskvägarna fungerar.
”Att följa med hur de nybyggda fiskvägarna
fungerar, är lika viktigt som det egentliga byggandet”, påminner projektchef Juha-Pekka Vähä från Västra Nylands
vatten och miljö rf, som ansvarat för undersökningarna gällande fiskvägarnas
funktion.
Det är
viktigt, att utvärdera hur fiskvägsinvesteringen lyckats samtidigt, som man
planerar de fortsatta åtgärderna dvs. byggandet av de två översta fiskvägarna. ”Det är också viktigt att veta hur de
förverkligade åtgärderna lyckats även då de gäller att få finansiering för de
följande åtgärderna” konstaterar Jaana
Pönni från LUVY.
Tilläggsuppgifter: Piia Nordström Chef för samhällsteknik piia.nordstrom(at)raseborg.fi 019 2893852
Juha-Pekka Vähä Projektchef Västra Nylands vatten och miljö r.f juha-pekka.vaha(at)luvy.fi 045 7750 7727
Bild: Ett bäckrestaureringstalko i friskt höstväder är en utmärkt motvikt till kontorsarbetet!
Bäckrestaureringstalko
onsdagen 23.9. kl. 17–20 i Brännmalmsbäcken i Sjundeå å. Praktiskt vattenvårdsarbete
utlovas, där musklerna stärks och sinnet piggas upp i trevligt sällskap!
Vad? Vid bäckrestaureringen tillförs
stenar till fåran för att liva upp den och bilda gömställen för öring och
kräftor. Ta med gummistövlar eller vadarstövlar samt kläder som lämpar sig för
utomhusarbete. Talkodeltagarna bjuds på törstsläckande drycker och litet
tilltugg. Egna arbetshandskar rekommenderas.
Var? Mötesplats är Sjundeåvägen 560 (en
skylt berättar när du är framme)
När? Onsdagen 23.9. kl 17–20
För vem? Här är just för dig ett
enastående tillfälle att hjälpa öringarna och kräftorna i Sjundeå å på ett
mycket konkret sätt. Tidigare erfarenhet av bäckrestaureringar behövs inte.
Arbetet leds av sakkunniga på platsen. Det går att komma för en timme eller
fast hela kvällen, allt efter din egen tidtabell.
Anmälan önskas för att underlätta
organiseringen och för att kunna förbereda servering!
På
grund av COVID-19 går det enbart att
försäkra sig om att få lite talkomat genom att anmäla sig i förväg. Provianten
packas i personliga påsar och det finns handdesinficeringsmedel på platsen.
Talkot genomförs med beaktande av skyddsavstånd.
I
Brännmalmsbäcken i Sjundeå centrum genomfördes år 2019 en maskinell
bäckresturering och en talkodag, då en bäckfåra restaurerades och förhållandena
för vattenlevande organismer förbättrades i bäckens allra nedersta lopp nära
Sjundeå ås huvudfåra. Under kommande talkon fortsätter restaureringarna genom
att skapa skyddande platser för öringsyngel genom att utnyttja sten- och
trämaterial. ”Den här lättillgängliga
talkoplatsen lockade rikligt med deltagare i fjol. Vi hoppas att det kommer
ivriga talkodeltagare också i år och att vi kan fortsätta det väl påbörjade
restaureringsarbetet i bäcken och också se öringen föröka sig i bäcken”, säger Joonas
Tammivuori, som förverkligar restaureringar i Sjundeå å vid Västra Nylands
vatten och miljö rf.
Kom
med!
Projektet
Sjundeå å 2030 finansieras år 2020 av kommunerna i området: Vichtis, Lojo, Sjundeå, Ingå och
Kyrkslätt samt Rosk’n Roll Oy Ab, Föreningen Nylands friluftsområden och Västra Nylands
vatten och miljö rf. Miljöministeriet finansierar projektet Sjundeå å 2030 till
50 % av de uppkomna kostnaderna ur programmet för effektiverat vattenskydd
under åren 2020–2022. Läs
mer om Sjundeå å 2030-projektet. http://www.siuntionjoki.fi/
Häststallens miljöbelastning härstammar från många olika källor. Det publicerade informationsmaterialet hjälper hästägarna och stallföretagarna att beakta miljösynvinkeln i stallens vardag.
Inom ramen
för Sjundeå å 2030- och Hiidenvesi restaureringsprojekt, har man under detta år
inlett ett pilotprojekt gällande miljörådgivning för häststall. Syftet med
projektet är, att erbjuda information och lösningar, för att minska
vattendragsbelastningen från stallen samt att främja miljöskyddet.
Som den första åtgärden i projektet har man
publicerat skriftligt informationsmaterial gällande häststallens miljö- och
vattenskydd. Materialet utgörs av den kortare Miljöskydd i häststallen samt
den längre guiden Råd till häststall gällande skötseln
av miljöärenden och tillstånd. Den kortare broschyrens syfte är, att fungera som en intresseväckande
påminnelse, varför det är viktigt att bry sig om hästallens miljöärenden. I den
längre guiden har man gått igenom utöver miljöskyddsinstruktionerna även
häststallens miljölagstiftning och -bestämmelser.
”Häststallen har ett många möjligheter att
påverka sin miljöbelastning, berättar projektets rådgivare Hanna
Keinänen från Västra Nylands vatten och miljö rf.”Speciellt
gödseln och gödselhanteringen är i en central roll med tanke på miljöskyddet,
eftersom de näringsämnen, som finns i hästgödseln, kan åstadkomma såväl goda
som dåliga effekter. Gödseln är å en sidan ett utmärkt jordförbättringsmedel på
åkrarna, men en belastning av miljön utgör en risk ifall gödseln används i för
stora mängder och alltför nära vattendrag. Även t.ex. valet av strö- och
bottenmaterial, avfallshanteringen samt en sakenlig dränering har stor
betydelse för såväl miljön som säkerheten och trivseln”, fortsätter
Keinänen.
Inom projekten förbereder man sig på rådgivning
till de enskilda stallen inom Hiidenvesi sjös och Sjundeå ås
tillrinningsområden och rådgivningen inleds under hösten. I projektet kontaktar
man i första hand per brev de häststall, som ligger nära vattendrag eller på
grundvattenområden och i brevet erbjuder man möjlighet till gratis karterings-
och rådgivningsbesök till stallet. I samband med besöken, är det möjligt att
uppdatera sina uppgifter gällande häststallens lagsstiftning och
miljöskyddsbestämmelser. Dessutom utgör besöket ett bra tillfälle att fråga
efter tips hur man på olika sätt kan beakta alla möjliga miljöärenden och
vattenskyddet på ett stall.
Vattenskyddets
effektiveringsprogram 2019–2023, som startades av miljöministeriet är en
betydande satsning på vattenskyddet: målsättningen är ett gott tillstånd i
Östersjön och inlandsvattnen. Nylands NTM-central finansierar Sjundeå å 2030-
och Hiidenvesi restaureringsprojekt under åren 2020–2022 till 50 % med medel
från vattenskyddets effektiveringsprogram.
Övergångsperioden för förnyandet av otillräckliga
avloppssystem som ligger på känsliga områden upphörde 31.10.2019.
Avloppsvattenprojektets rådgivare hjälper till om systemet ännu inte är sanerat
eller ifall det är oklart om övergångsperioden gäller ifrågavarande situation.
Enligt miljöskyddslagen borde avloppsvattenbehandlingen på
känsliga områden motsvara lagstiftningens grundnivå från och med 31.10.2019.
Grundvatten- och strandområden beräknas vara känsliga områden. Ifall byggnaden
producerar avloppsvatten max 100 m från vattendrag eller hav eller är beläget
på grundvattenområde hör fastigheten i fråga till övergångsperioden. Det är bra
att notera att städernas och kommunernas miljöskyddsföreskrifter tar i
beaktande lokala förhållanden och kan ha strängare begränsningar gällande
miljöskyddslagstiftningen på känsliga områden. Dessutom kan vattentoaletter
vara förbjudna på strandområden. Utanför känsliga områden bör avloppssystemet
förnyas senast då det görs vattensystem, andra större renoveringar eller vissa
korrigerings- eller förändringsarbeten som kräver lov, ex. en ny vattentoalett
byggs, på fastigheten.
Avloppsvatten som uppkommer vid boende innehåller mycket
näringsämnen, organiskt ämne som använder syre samt tarmbakterier. Ett
fungerande avloppssystem minskar hygienskador på boendemiljön och stränderna
samt minskar strändernas övergödning. Ett system som är bra gjort höjer
fastighetens värde och skyddar brunnsvattnet mot förorening. Man behöver inte
bli ensam med tankarna om lämplig behandling av avloppsvatten. ”Denna höst
är ett ypperligt tillfälle att få avgiftsfri och opartisk rådgivning för att
uppdatera avloppssystemet. Det går att beställa karterings- och rådgivningsbesök
till fastigheten av rådgivarna i avloppsvattenprojektet, eller fråga råd på
telefon eller via e-post”, berättar projektkoordinator Virve Ståhl.
Rådgivarnas kontaktuppgifter finns på projektets hemsida www.luvy.fi/sv/projekt/glesbygdens-avloppsvatten/.
På grund av coronasituationen utförs fastighetsbesöken endast utomhus och
rekommendationen om skyddsavstånd samt -utrustning efterföljs. Oberoende av hur
besöket förverkligas gås den nuvarande situationen i avloppsvattenbehandling
igenom, en bedömning av avloppssystemets förnyelsebehov och råd för att
förbättra och underhålla systemet ges under rådgivningstillfället.
Vid vissa situationer i livet kan det vara omöjligt att
förnya avloppssystemet. På områden som är känsliga för förorening har
fastighetsägaren möjlighet att ansöka om undantag av behandlingskraven för
hushållsvatten. Kommunens miljöskyddsmyndighet kan bevilja undantag för högst
fem år åt gången på basen av ansökan. Undantaget kan beviljas enligt
livssituationen och man kan fortfarande ansöka om undantaget trots att det är
en tid sedan övergångsperioden upphörde gälla. Blanketten för ansökan om
undantag med dess bilagor finns på www.luvy.fi/sv/projekt/glesbygdens-avloppsvatten/blanketter.
Fastigheter som är befriade från förnyelsen på basen av åldersundantaget är de
fastigheter vars ägare är födda före 9.3.1943 och är fastbosatta på fastigheten.
Åldersundantaget gäller alltså inte fritidsbosättning.
Glesbygdens avloppsvattenprojekt i västra-Nyland är en
fortsättning på LINKKI-projektet som fungerade under åren 2009–2019 och vars
målsättning var att främja avloppsvattenhanteringen på glesbygden i samarbete
med kommunerna. I finansieringen av glesbygdens avloppsvattenprojekt deltar
områdets åtta kommuner: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg,
Sjundeå och Vichtis. Projektet anslöts till strategin för de västnyländska
kommunernas samarbete kring glesbygdens avloppsvatten åren 2014–2021 och den
koordinerades av Västra Nylands vatten och miljö r.f. Tilläggsinformation om
avloppsrådgivningen på glesbygden finns på projektets hemsidor www.luvy.fi/sv/projekt/glesbygdens-avloppsvatten.
Över 8 100 karterings- och rådgivningsbesök för glesbygdens avloppsrådgivning har gjorts i de västnyländska kommunerna. Resultaten är samlade i kommunvisa sammanfattningar där de vanligaste avloppssystemen och deras förnyelsebehov, fastigheternas vattenförsörjning, användningen av objekten och hur de ligger i förhållande till känsliga områden är genomgångna.
Avloppsvattenprojektet LINKKI i Västra-Nyland strävade under åren 2009–2019 till att främja behandlingen av avloppsvatten i samarbete med kommunerna. I avloppsvattenprojektet deltog områdets 8 kommuner: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Projektet finansierades även av Nylands NTM-central. Projektet anslöts till strategin för de västnyländska kommunernas samarbete kring glesbygdens avloppsvatten åren 2014–2021 och den nationella avloppsrådgivningen. Huvudsyftet för arbetet i glesbygdens avloppsrådgivning har från första början varit fastighetsvisa karterings- och rådgivningsbesök där det på plats gås igenom avloppsvattenhanteringen på fastigheten och där rådgivning om lagstiftning samt möjliga kommunala miljöskyddsföreskrifter ges. Under LINKKI-projektet gjordes fastighetsvisa besök till över 8 100 fastigheter och i dessa karterades avloppshanteringens situation för cirka 8 800 objekt.
Karterings- och rådgivningsbesök förverkligades i huvudsakligen på känsliga strand- och grundvattenområden samt på tätt bebyggda glesbygdsområden. Rådgivningsområden valdes årligen ut med kommunerna. Antalet förverkligade besök i kommunerna varierade mellan 1 851 och 456 stycken. Förnyelsebehovet av avloppssystemen varierade märkbart mellan områden och användningen av byggnaden, dess vattenförsörjning och ålder inverkade på detta. I sin helhet uppfyllde cirka 34 % av avloppssystemen i Västra-Nyland inte lagstiftningens krav under karteringstidpunkten enligt de gjorda karteringarna. Däremot utgjorde objekt där det uppstår små mängder vatten, som traditionella sommarstugor och objekt med enkel vattenutrustning, över en fjärdedel, dvs. 28 %. ”Resultaten av sammanfattningarna är intressanta och det finns stora skillnader mellan kommunerna. Skillnaden i förnyelsebehovet korrelerar starkt med användningsändamålet för objekten. På områden med stugmajoritet är andelen objekt med små mängder avloppsvatten ofta stor. Eftersom stränderna i västra-Nyland ofta har en majoritet med fritidsbostäder och rådgivning har koncentrerats även på dessa för miljön känsliga områden framhävs andelen objekt med små mängder vatten i karteringsmaterialet.” berättar rådgivaren Hanna Keinänen i avloppsvattenprojektet.
Under året 2020 fortsätter glesbygdens avloppsrådgivning i Västra-Nyland och det finansieras av kommunerna. Fastighetsägarna på glesbygden kan kontakta rådgivarna i projektet via telefon eller på e-post och vid behov görs även karterings- och rådgivningsbesök på plats. Rådgivarnas kontaktuppgifter samt rådgivningsområden för sommaren 2020 finns på hemsidan för glesbygdens avloppsvattenprojektet (https://www.luvy.fi/sv/projekt/glesbygdens-avloppsvatten/).
Mördarsniglar, eller spansk skogssnigel, finns det ovanligt gott om i år. Det mest miljövänliga sättet att bekämpa dem är att samla in och avliva dem för hand. Det kan bli väldigt jobbigt för enskilda personer, så därför skulle det vara viktigt att så många som möjligt av oss plockar sniglar!
Ett infoblad på svenska finns nu att ladda ner längst nere på sidan Naturskydd.
Först i tur står byggande av erosionsskydd i Grabbacka, samt spridning av jordförbättringsfiber i Sona. Erosionsskydd består av en rad bottendammar eller så kallade kaskadutskov i en naturskön och meanderande vattenfåra. Bottendammarna ska minska vattnets flödeshastighet i vattenfåran och därmed minska erosion vid vattenfårans kanter. Likadana konstruktioner byggs senare på sommaren även vid en vattenfåra som rinner från Malmkullahållet till Raseborgs å.
Näringsfiber spids vid Raseborgs å.
Jordförbättringsfiber
sprids på åkerskiften för att förbättra jordens förmåga att hålla vatten och
för att öka den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Jordförbättringsfiber har
konstaterats förbättra åkerns förmåga att effektivt hålla fast fosfor under
flera år. Detta tack vare att man tillsätter organiskt material till åkermarken.
Fibern är en biprodukt från skogsindustrin och den är behandlad så att den är
trygg att använda som jordförbättringsmedel.
– Behandling av
åkrar med träfiber är en fortsättning på experiment som gjordes ifjol, påminner
projektchef Minttu Peuraniemi. Då behandlade vi åkrarna med gips och
strukturkalk, som också är jordförbättringsmedel med vattenvårdseffekt.
Erfarenheterna har varit positiva hittills.
På arbetsschema
för sommaren finns även byggande av en reglerdamm, en så kallad rördamm, vid
Sona. Dammen skall fördröja regnvatten i skogsområdena före vattnet hamnar i
åkerdiken. Med dessa åtgärder verkställs åtgärdsplanen för minskande av
näringsbelastningen på Raseborgs ås avrinningsområde. Planen färdigställdes
förra hösten. Centrala frågor i planen är en bättre vattenhushållning samt bra
struktur och växtskick på åkrarna.
– Åtgärder som
görs på avrinnigsområdet stöder utmärkt grundtorrläggningsprojektet vid
huvudfåran, eftersom de håller kvar vatten i bäckarna och längre upp på
avrinningsområdet. Flödesläget vid Raseborgsåns huvudfåra underlättas då allt
regnvatten inte störtar dit på en gång och orsakar översvämning på åkrarna, förklarar
specialplanerare Harri Aulaskari på Nylands NTM-central, som har varit aktivt
med i planeringsarbetet.
Rensningsplanering
av Raseborgs ås huvudfåra, som utarbetas i samarbete med projektet och
Raseborgs ås dikningsbolag, är på slutrakan. Coronapandemin har fördröjt bearbetning
av planen och förhindrat dikningsbolagets sammaträde. – Planbilderna visar
tydligt hur områdets översvämningsläge kommer att förbättras efter den
naturenliga rensningen, glädjer sig dikningsbolagets huvudombudsman Petra
Troberg. Jag tror att vi framskrider till konkurrensutsättning av arbetena
under sommaren.
Syftet med
projektet Raseborgs å är att minska näringsbelastning som ån för med sig till
Landbofjärden. – Projektets start har präglats av omfattande utrednings- och
planeringsarbeten, äntligen kan vi börja bygga, påpekar den nöjda projektchefen
Peuraniemi. Projektperioden som miljöministeriet finansierar tar slut vid
slutet av 2020, men Raseborgs stad har förbundit sig att förlänga projektet med
två år, d.v.s. ända till slutet av år 2022. Miljöbyrån har anhållit om
tilläggsfinansiering för ett fortsatt projekt från Nylands NTM-central.
Finansieringsbeslut förväntas inom kort.
Svartåns två första fiskevägar har öppnats och tagits i bruk den 4.5.2020 (pga rådande situation, utan publik) och fiskarna kan nu äntligen vandra och söka nya boplatser i Svartån upp till Åkerfors. Se videorna nedan!
Till början görs nu först mätningar i båda fiskvägen och studeras hur
fiskvägarna beter sig hydrauliskt i olika strömningssituationer.
Åminnefors fiskeväg får nu en fiskräknare och senare därtill videokamera
och de testas så att båda fungerar bra när vandringsäsongen påbörjar i september.
Målet är att kunna räkna fiskarnas antal och art. Västra Nylands Vatten och
Miljö LUVY rf ansvarar för uppföljningsverksamheten och samarbetar i detta med
Kymijoen vesi- ja ympäristötutkimus Oy. Kymmeneälvens sakkunniga hämtar till Svartån
erfarenheter och metoder som har testats i Kymmeneälvens fiskuppföljningsprojekt.
Fiskvägarnas hydraulik studeras av Kala- ja vesistötutkimus Oy och Luode
Consulting Oy.
”Svartåns vatten är tidvis grumligt vilket förorsakar viss osäkerhet till
räkningsmetoder och tolkning av fiskarnas art från videofilmen kan vara en utmaning”,
påminner Jaana Pönni från LUVY rf. Erfarenheterna från Åminnefors styr
planering av Billnäs uppföljningsmetod, som görs i samarbete med fiskhushållningsmyndigheten
och sakkunniga. Uppföljningen är tänkt påbörjas i full skal 2022.
”Vi mycket att lära oss under de kommande åren. Uppföljning av fiskar som rör
sig i fiskevägarna görs i den omfattningen som myndigheterna rekommenderar och
steg för steg studerar vi metoderna och hur de lämpar sig här. Det kommer att
vara spännande att få de första rapporterna nästa höst, men samtidigt är vi
försiktiga med förväntningarna, vandringsfiskarna har ju varit borta snart 70
år” berättar Piia Nordström från Raseborgs stad.
Bakom projektet står kommunerna i området med ett starkt bidrag. Västra
Nylands Vatten och Miljö rf. sammankallade år 2015 en sammarbetsgrupp för
Laxfisk i Karisåns vattendragsvision, genom vilken bygget av fiskvägarna
finansierats av Raseborgs stad, Lojo stad, Vichtis kommun, Högfors stad och
Loppis kommun, Koskienergia Oy, Sappi Europe /
Kirkniemi, Lojo miljökluster och SSO samt Pojo-Ekenäs och Lojo sjös
fiskeområden. Bygget av fiskvägen har också fått betydande finansiering från
EU:s projekt Freshabit Life IP. Raseborgs stad har fungerat som byggherr i
projektet.
Svartåns fiskvägar fick i egenskap av fiskvägsstrategins spetsprojekt och ett starkt stöd av Jord- och skogsbruksministeriet samt Miljöministeriet samt från Egentliga Finlands NTM-centrals fiskhushållningstjänster och Nylands NTM-central.
Mera information ges av / lisätietoja antavat
Jaana Pönni, Västra Nylands Vatten och Miljö LUVY rf
Juha-Pekka Vähä, Västra Nylands Vatten och Miljö LUVY rf (fiskuppföljningsmetoden)
Piia Nordström, Raseborgs stad
Billnäs fiskväg öppnads 4.5.2020 Åminnefors fiskväg är också nu färdig och öppnades 4.5.2020
Sköt om vattnet även på fritidsbostaden – Rådgivningen i västra Nyland fortsätter 2020
Avloppsvattenfrågorna
är kanske inte de första i tanken vid första stugbesöket för året. Då
sommarlovet närmar sig lockar inte ett luktande utedass, en trädgård som
svämmar över av tvättvatten eller en obrukbar brunn till ett lättsamt
tidsfördriv. Däremot möjliggör ett fungerande toalett- och avloppssystem både
en trevlig tid på stugan och att närliggande vattendrag hålls i skick eller att
dess tillstånd förbättras. Vattenutrustningen i och förbrukningsgraden av
fritidsbostaden påverkar både behovet av hushållsvatten och behandlingen av
avloppsvattnet.
Kolla in i brunnarna och granska tillståndet av brunnarna för avloppsvattnet och hushållsvattnet före stugan tas i bruk.
Man kan tänka sig att mängden avloppsvatten som bildas är små om det finns en vattenfri toalett (till exempelvis ett utedass) och mängden tvättvatten som uppstår är ungefär lika mycket som man orkar bära med ämbar. Dessa mängder avloppsvatten är så små att de i sig själv inte orsakar någon risk för förorening av miljön. Avloppsvattnet kan då kontrollerbart ledas till jordmånen till exempel via stenöga eller infiltreringsbrunn utan någon behandling. Om stugan får mer vattenutrustning i form av dusch, disk- eller tvättmaskin bör det finnas en tillräcklig behandling av detta gråvatten innan det leds i marken. I flera fall har behandlingen av detta smutsiga vatten blivit otillräckligt då vattenutrustningen har ökat och då bör systemet effektiveras.
På många sommarstugor finns det i dagsläge även en vattentoalett och då är behandlingen av avloppsvattnet mycket viktig. Behovet för behandlingen av avloppsvatten kan då redan jämföras med den i åretruntboende. Det är dock ofta mer utmanande att behandla avloppsvattnet på fritidsbostäder eftersom de används i varierande grad. Det finns en stor uppsättning olika alternativ i behandlingen av avloppsvatten och stugägaren behöver inte bli ensam i ärendet. Stugans avloppssituation kan kollas upp med en avloppsrådgivare. Rådgivarnas kontaktuppgifter finns här.
Kontrollera vattenkvaliteten
Om fastigheten har en egen hushållsvattenbrunn lönar det sig att kontrollera vattenkvaliteten med tre års mellanrum. I flera fall har stugans hushållsvatten aldrig kontrollerats eller det är en lång tid sen senaste kontrollen. På flera ställen undviks även onödig användning av brunnsvatten som hushållsvatten eftersom man inte känner till dess kvalité. Tilläggsinformation om undersökning av vattenbrunnen fås på exempelvis LUVYLab:s sidor och allmän information om brunnars vattenförsörjning på miljöförvaltningens sidor. Många av hushållsvattnets egenskaper är sådana att de inte kan upptäckas med sinnen. Av denna orsak lönar det sig att undersöka vattenkvaliteten med jämna mellanrum.
Det regionala avloppsvattenprojektet fortsätter
Västra Nylands avloppsvattenprojekt är en fortsättning av LINKKI-projektet, som under åren 2009–2019 strävade till att främja behandlingen av avloppsvatten i samarbete med kommunerna. I avloppsvattenprojektets finansiering deltog områdets 8 kommuner: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Projektet anslöts till strategin för de västnyländska kommunernas samarbete kring glesbygdens avloppsvatten åren 2014-2021 och den koordinerades av Västra Nylands vatten och miljö r.f. Tilläggsinformation om avloppsrådgivningen på glesbygden finns på projektets hemsidor.
Finlands miljöcentral, miljöministeriet, Forststyrelsens Naturtjänster,Geologiska forskningscentralen och Naturresursinstitutet informerar;
Information om 87 ekologiskt betydelsefulla marina undervattensområden vid den finska kusten har nu för första gången sammanställts. Områdena, som sträcker sig från Finska viken till Bottenviken, är viktiga särskilt för mångfalden av arter och naturtyper och för den hotade och unika natur som finns där. Även områden med rik geologisk mångfald och områden i naturtillstånd finns med.
Finlands ekologiskt betydelsefulla marina undervattensmiljöer (EMMA) har beskrivits i samarbete med ett stort antal havsmiljöexperter, baserat på omfattande mängder data och litteratur. Omkring 50 experter från över tio olika organisationer var involverade i arbetet. Målet var att ta fram en beskrivning av de viktigaste undervattensmiljöerna till stöd för havsplaneringen.
Nylands EMMA-områden. Bilden lånad från Finlands miljöcentrals hemsidor.
Under fältsäsongen 2019 nådde LINKKI-projektet genom sina karterings- och rådgivningsbesök totalt 641 fastigheter och 1279 personer i samband med glesbygdens avloppsvattenbehandling. Rådgivningen fortsätter året 2020 finansierat av kommunerna.
År 2019 ordnade LINKKI-projektet en postkortskampanj vars syfte var att påminna och väcka människorna att göra de nödvändiga förnyelserna av sina avloppssystem.
Över 8100 fastigheter i västra Nyland har fått avloppsvattenrådgivning under åren 2009–2019, men 27 000 fastigheter har ännu inte erbjudits rådgivning. Statsbidraget för LINKKI-projektet upphörde 31.10.2019 då övergångsperioden tog slut, men rådgivningsarbetet i västra Nyland fortsätter 2020 finansierat av kommunerna. Det är fortfarande möjligt att fråga råd av projektets rådgivare för glesbygdens avloppsvatten per telefon eller e-post, genom att komma på plats på allmänna tillställningar eller be om ett avgiftsfritt karterings- och rådgivningsbesök. I vissa kommuner fortsätter regionala fastighetsvisa rådgivningsbesök.
Projektet koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf och mera information om glesbygdens avloppsvattenrådgivning finns på projekts sidorna.
Prov som togs på fredagen från Ekerö vattentag visar god kvalitet och vattnet fyller nu också kvalitets-rekommendationerna. Kokningsuppmaningen upphör därmed genast.
Extra prov sätts in i februari för att följa upp läget och för att komplettera rutinprovtagningen.
Revideringen av naturvårdslagstiftningen har nu inletts. I det inledande skedet ordnas ett samråd där allmänheten har möjlighet att framföra synpunkter.
Naturvårdslagen är ett av de viktigaste redskapen när det gäller att trygga den biologiska mångfalden i Finland. Lagen stiftades för över 20 år sedan och behöver ses över för att den bättre ska kunna trygga arter, naturtyper och de tjänster som naturen tillhandahåller.
Reformens centrala mål är att främja bevarandet av biologisk mångfald med hjälp av mer välfungerande lagstiftning, att öka acceptansen för naturvård och att effektivisera de administrativa förfarandena. Ett ytterligare mål är att förtydliga naturvårdslagens roll som en del av miljölagstiftningen i stort och att granska naturvårdslagens betydelse när det gäller att begränsa klimatförändringen och främja en anpassning till den.
Fredagen den 24 januari öppnade miljöministeriet en enkät för att kartlägga allmänhetens synpunkter på revideringen av naturvårdslagstiftningen.
Resultaten av enkäten och samråden kommer att utgöra underlag för revideringen av naturvårdslagstiftningen.
Rördammar,
sedimenteringsbassänger, översvämningsslätter och våtmarker, bland annat sådana
här vattenskyddskonstruktioner behövs för att minska näringsbelastningen som
rinner ut till Landbofjärden med Raseborgsån. Den splitternya åtgärdsplanen räknar
upp ett mångsidigt och täckande urval av åtgärder vars syfte är att minska
näringsbelastningen med 14 % på kort sikt och halvera belastningen i det långa
loppet. För åtgärdsplanen står Projektet Raseborgs å som drivs av Raseborgs
miljöbyrå.
Bild: Mikael Kopra.
Tyngdpunkten för
åtgärdsplanen ligger på att få en bättre vattenhushållning och att förbättra
åkrarnas struktur och växtskick. Konstruktioner som minskar vattnets
flödeshastighet, kvarhållande av toppflöden samt erosionsskydd föreslås
anläggas både vid Raseborgs ås huvudfåra, vid sidobäcken och vid källflöden. Vattenhushållningen
vid källflöden underlättar vattenhushållningen även vid huvudfåran vars åkrar
lider av översvämningarna.
– Åtgärderna som
föreslås i planen hjälper till att hålla vattnet i vattenfåran och översvämningsvattnen
borta från åkrarna, säger Stefan Holmberg glatt. Holmberg hoppas att sådda
odlingsväxter och näringsämnen i fortsättningen skulle hållas kvar på åkrarna,
och inte flyta iväg med översvämningsvattnen till havet där de orsakar
övergödning.
Åtgärdsplanen
lyfter fram även många för odlare bekanta åtgärder för att minska på
belastningen av näringsämnen från jordbruket. Med tanke på vattenskyddet har
optimeringen av fosforgödsling enligt växtens verkliga behov en betydande roll.
Näringsbelastningen kan även effektivt minskas med vintertida växttäcke och
genom odling av fånggrödor.
– Det finns inte
en enskild åtgärd som löser allt utan ett gott slutresultat nås genom ett bra
urval av åtgärder, konstaterar överinspektör Johan Sundberg på Nylands NTM-central,
som också är ordförande för projektet Raseborgs ås styrgrupp. För varje
jordbrukare finns en eller flera åtgärder som redan är i bruk eller som kan
användas effektivare, påpekar Sundberg, och tillägger att planen dessutom
hjälper jordbrukarna att rikta åtgärderna till områden där de är till störst
nytta.
-Tanken bakom
åtgärdsplanen är att ta fram effektiva metoder för att minska
näringsbelastningen på längre sikt, även efter projekttiden, påpekar
projektchef Minttu Peuraniemi. Planen visar att det är fullt möjligt att minska
näringsbelastningen betydligt, men det kräver ett långsiktigt arbete. Raseborgs
stad har nyligen förbundit sig att förlänga projektet med två år, d.v.s. ända
till slutet av år 2022. Miljöbyrån anhåller om tilläggsfinansiering för ett
fortsatt projekt från Nylands NTM-central. Det nuvarande projektet har dock
ännu ett arbetsdrygt år kvar. På arbetslistan för år 2020 står bl.a.
rensningsprojektet i samarbete med dikningsbolaget, förverkligande av vattenskyddskonstruktioner
på avrinningsområdet, en fortsatt behandling av åkrar med jordförbättringsmedel
samt uppföljning av vatten och mark.
Åtgärdsplanen gjordes inom projektet Raseborgs å och den förverkligades i samarbete mellan projektets arbetsgrupp och en konsult. I projektets arbetsgrupp ingick Minttu Peuraniemi, Raseborgs stads miljöinspektör Aapo Ahola, Nylands NTM-centrals specialplanerare Harri Aulaskari samt markägarnas och dikningsbolagets representanter Stefan Holmberg och Torbjörn Nyberg. Konsultfirma var Ramboll Finland Oy; deras arbetsgrupp bestod av vattendragsplaneraren Virve Kupiainen, ledande sakkunnig Pertti Keskitalo samt planeraren Elina Heikkala. Planen är tillgänglig här.
Fisktrappan i
Svartån i Billnäs är klar. De, som byggt, planerat, finansierat eller på annat
sätt stött fisktrappan, samlades 25.9. för att följa med hur vatten för första
gången släpptes igenom fisktrappan.
”Från
Raseborgs stads sida, är vi glada att det här viktiga projektet nu är i det här
skedet och att vi kan fira ”taklagsfest”. Vi tackar alla som deltagit
i projektet samt särskilt entreprenören och planerarna, det utmanande projektet
är klart” glädjer sig Jan Gröndahl, Raseborgs tekniska chef.
Billnäs
fisktrappa är till typen en sk. bassängtrappa, där fiskarna simmar från ett
trappsteg till ett annat och kan emellanåt vila i bassängerna mellan stegen.
Vid botten av fisktrappan finns ett lager olika stora naturstenar, med vars
hjälp man har försökt göra fisktrappan så lätt som möjligt också för de sämst
simmande fiskarterna och t.ex. kräftdjuren. Den vindlande fisktrappan i Billnäs
ligger på berget nedanför dammen mellan kraftverket och dess dammluckor.
Fisktrappans luckor styrs utgående från vattenstånds- och strömningsdata så,
att flödet i fisktrappan är 0,55 m3/s. Fisktrappan är öppen från maj
till november, så att vandringsfiskens årsrytm följs.
”Då
fiskvägar byggs, blir behovet av att förbättra vattenkvaliteten i ån, och
likaså möjligheterna att återställa områden med lekgrus för laxfisk i
huvudfåran och livsmiljöerna ännu viktigare. Enligt en kartläggning,som gjorts
av Naturresursinstitutet, finns det i huvudfåran 3,5 hektar livsmiljöer, som
lämpar sig för laxyngel och i sidofårorna 3 km bäckmiljö som genast lämpar sig
samt 7 km miljöer, som kan restaureras” påminner Jaana Pönni från Västra
Nylands vatten och miljö rf.
Fiskvägarna
längs Svartån i Åminnefors och Billnäs baserar sig på de vattenlovsplaner som
Maveplan Oy uppgjort år 2015. Då regeringens spetsprojektfinansiering
säkerställts, påbörjades bygget sommaren 2018. Huvudentreprenör var GRK Infra Oy. Dessutom har
ett stort antal underentreprenör deltagit i projektet. Huvudplanerare var Ingenjörsbyrån Ponvia Oy och för fisktrappornas funktionella
planering har Kala- ja Vesitutkimus Oy ansvarat. Svartåns nedersta fiskväg, som
leder förbi Åminnefors kraftverksdamm, blir färdig vid årsskiftet.
Bakom projektet
står kommunerna i området med en stark insats. Västra Nylands vatten och miljö
rf. sammankallade år 2015 en samarbetsgrupp för Laxfisk i Svartåns
vattendragsvision, genom vilken bygget av fiskvägarna finansierats av Raseborgs
stad, Lojo stad, Vichtis kommun, Högfors stad och Loppis kommun, Koskienergia Oy, Sappi Europe / Kirkniemi, Lojo
miljökluster och SSO samt Pojo-Ekenäs och Lojo sjös fiskeområden. Bygget av
fiskvägen har också fått betydande finansiering från EU:s projekt Freshabit
Life IP. Som byggherre för fiskvägarna har Raseborgs stad
fungerat.
Svartåns
fiskvägar fick i egenskap av regeringens spetsprojekt även ett starkt stöd från
jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet. Stödet
från Egentliga Finlands NTM-centrals fiskekonomiska tjänster och Nylands
NTM-central har varit oersättligt och samarbetet med Regionförvaltningsverket
friktionsfritt.
Våren 2020 kan
Svartån igen efter en paus på 65 år öppnas för vandringsfisk. Raseborgs stad
och samarbetsgruppen för Laxfisk i Svartåns vattendragsvision framför redan i
det här skedet ett varmt tack till såväl alla finansiärer som till dem, som på
olika sätt stött projektet i egenskap av sakkunniga.
”I och med att
fiskvägarna i Åminnefors och Billnäs blir färdiga vänder sig tankarna mot åns
övre lopp, där Åkerfors blivande naturenliga fiskväg och den byggnadstekniskt
utmanande Svartå forsen väntar. Förberedelserna för det nya projektet är redan
i gång, men finansieringen för fortsättningen är ännu öppen” konstaterar Piia
Nordström, ansvarig gatuchef vid Raseborgs stad, om de fortsatta planerna.
Tilläggsuppgifter:
Jaana Pönni Västra Nylands vatten och miljö rf tel. 050 575 1738
Totalt 300 ton
gips och strukturkalk sprids och bearbetas i odlingsmarker vid Raseborgs ås
avrinningsområde under den inkommande hösten. Syftet är att minska näringsbelastningen
som kommer från åkrarna till ån. 70 hektar åkermark som odlas av fem olika odlare
är med i behandlingen. Behandlingen är en del av Projektet Raseborgs å, som
leds av Raseborgs stads miljöbyrå.
Strukturkalk sprids. Foto: Johnny Wickström.
Gips och
strukturkalk förbättrar lermarkers struktur och förhindrar urlakning av fosfor
från åkern till vattendraget. Jordens kornstruktur blir uthålligare, åkern
håller bättre emot igenslamning och ytavrinning av fosfor minskar. Gipsen har
visat sig ha en förmåga att minska urlakning av fosfor
och fasta partiklar t.o.m. med 50 % direkt efter behandlingen. Erfarenheterna av
strukturkalk är motsvarande. Gips har använts flitigt som vattenvårdsmetod
bl.a. vid Savijoki och vid Vanda å. Planer på att använda gips i en större
skala vid Skärgårdshavets tillrinningsområde framskrider som bäst.
Strukturkalken är däremot mera känt i Sverige, var man kan få miljöstöd då man
behandlar åkrarna med strukturkalk.
– Vi vill på en
lokal nivå demonstrera användning och effekt av dessa relativt nya jordförbättringsmedel
som har en vattenvårdsinverkan, berättar Minttu Peuraniemi, projektchef för
projektet Raseborgs å. Det är otroligt glädjande att alla odlare på vårt
pilotområde år med i testning av medel!
– Gips och
strukturkalk förbättrar markens växtskick, vilket gör medlen attraktiva för
bonden, påpekar odlaren Mårten Holmberg. Vattenvårdseffekten är en fördel,
eftersom även markägarna önskar att Raseborgs å skulle må bättre, tillägger han.
Av de
åkerskiften som Holmberg odlar, kommer en dela att behandlas med gips och en
del med strukturkalk, enligt skiftets behov. Jordmånsexperten Janne Heikkinen
från Vilkku-projektet har bedömt behovet. Enligt Heikkinen är det viktigt att
välja medel utgående från markens egenskaper. Strukturkalk höjer jordens pH och
passar särskilt bra för sura jordar. För åkrar som redan har tillräckligt högt
pH lämpar sig gips bättre. Båda fungerar som kalsiumgödsel, gips fungerar även
som svavelgödsel.
– Det finns
också begränsningar i användningen av jordförbättringsmedel, tillägger
Heikkinen. Gips lämpar sig inte för åkrar som finns på tillrinningsområdet för
en sjö, inte heller på grundvattenområden. I eko-odling får man inte använda
strukturkalk eller gips, om inte det är frågan om naturgips. Åkern skall även
ha en väl fungerande vattenhushållning för att det skall löna sig att behandla den
med jordförbättringsmedel.
Strukturkalk bearbetas i marken. Foto: Johnny Wickström.
De åkrar som
behandlas nu ligger invid en av Raseborgsåns sidofåror, vid Kvarnbäcken i
Konungsböle. De lämpar sig bra för jordförbättringsmedel eftersom fåran inte
svämmar över. Huvudfåran är däremot känslig för översvämning, vilket gör att fasta
partiklar och näringsämnen i samband med regn och snösmältning spolas från
åkrarna till ån. Den gemensamma önskan mellan Projektet Raseborgs å och
markägarna är att hålla vattnet i fåran och näringsämnena på åkrarna. Arbetet
för en förbättrad vattenhushållning har framskridit till planeringsskedet.
När översvämningsproblemet
löses, kan man ta i bruk flera andra av vattenvårdsåtgärder. Redan nu håller
många odlare sina åkrar gröna under vintern och åkrarna gödslas bara enligt
behovet. Med hjälp av gips och strukturkalk kan man effektivera åkrarnas vattenhushållning
och minska näringsurlakningen. Det finns mycket potential för fortsatt
användning av jordförbättringsmedel vid Raseborgs å, eftersom det finns cirka
17 km2 lerig åkermark på åns avrinningsområde.
Trots det ostadiga vädret kom flera odlare till Jordmånsdagen i Gårdskulla i Sjundeå den 27.6. Tillsammans med Finlands bästa experter bekantade man sig med jordmånens hemligheter.
Förmiddagen bestod av föreläsningar. Janne Heikkinen som är projektansvarig i VILKKU projektet redogjorde åhörare för markförbättringsämnen som gips och strukturkalk samt deras egenskaper och skillnader. Forskaren Pasi Valkama i Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingfors regionen rf presenterade i sin tur resultat efter en långtidsstudie i jordbrukets effekter i vattendragen. Betydelsen av växttäcket under vintertid i reducering av belastningen kom fram i resultaten. Juuso Joona utbildar odlare i Carbon Action projektet och han ledde åhörare intill kolodlingens värld samt berättade om jordbrukets enorma potential i kontroll av klimatförändring. ”Under årtionden och århundrade har kol frigjorts från jordmånen till följd av människans påverkan. Genom att förbättra växtförmågan i jordmånen kan odlaren binda kol tillbaka till jordmånen och därmed sakta ner klimatförändringen och anpassa sig till det. Samtidigt kan man höja skördenivån” berättade Joona.
På eftermiddagen gav deltagare sig ut på åker för att söka konkreta svar på utmaningar i skötsel av jordmån. På åkerkanten bekantade man sig med traktorns däcktryck, som ofta är för höga och förorsakar därmed förtätning av marken. ”Med värsta otur räcker det med en åkning på våt åker med för höga däcktryck som kan förstöra markens kornstruktur” konstaterade ProAgrias expert Kalle Laine. Att återställa kornstrukturen kräver däremot långsiktigt arbete på flera år.
Det uppenbarliga skydd mot erosion som växttäcket ger presenterades av agronom Jussi Knaapi med sin regnvattensimulator. I simulatorn sprutades vatten på en yta med och utan växttäcke och den uppstående tillrinningen noterades. Mark med växttäcke höll vatten försvåningsvärt bra, medan regnet på mark utan växttäcke orsakade erosion och tillrinning som var rik på organiskt material.
Fungerande täckdikning är en viktig del av vattenhushållning. Rollen av växttäcket under vintertid kom fram även på täckdikeplatsen där odlare fick kika in i Gårdskullas täckdikebrunn och bekanta sig med forskning som Salaojakeskus har genomfört om kvalité och mängd av vatten i täckdiken under olika årstider. Det var viktigt att uppmärksamma att under sommaren upptas regnvatten så effektivt av växter och evaporation att väldigt lite vatten rör sig i täckdiken. Situationen ändras totalt utanför tillväxtperioden, när höstregnen börjar.
Antalet daggmaskar i åkerjorden kartlagdes genom att hälla vatten spetsat med senapspulver i en grop som man hade grävt i marken. Daggmaskarna tyckte illa om senapsvatten och grävde sig upp till ytan. Den här gången hittades bara några enstaka daggmaskar i jordens ytskikt, och även dem var i knut på grund av den torra försommaren. Medan klimatet ändras och extrema väderförhållanden som torka blir allt vanligare, möter även odlarna nya utmaningar. ”Syftet med evenemang som Jordmånsdagen är att öka kunskap bland så väl odlare som andra som arbetar inom jordbruket om åtgärder med vilka man kan förbereda sig i klimatförändringen eller i bästa fall ändra dess riktning” konstaterar Eija Hagelberg från BSAG. Arrangörerna bakom evenemanget, ProAgria Etelä-Suomi, Baltic Sea Action Group, Västra Nylands vatten och miljö r.f., WWF och Raseborgs stad, tackar alla deltagare för en givande dag.
Jordmånens struktur är nyckeln till en god skörd. På Sjundeå Jordmånsdag 27.6 fördjupar man sig i åkerns växtskick tillsammans med Finlands bästa experter. Det lönar sig att förbättra markens struktur, för att få goda skördar även i ett föränderligt klimat.
Jordmånsdag i Sjundeå 27.6.2019
ProAgria Södra
Finland, Baltic Sea Action Group, Västra Nylands vatten och miljö rf, WWF och Raseborgs
stad inbjuder odlarna till en Jordmånsdag på Gårdskulla gård i Sjundeå
27.6.2019 kl. 10-15.30. Vid tillfället får vi höra expertanföranden om bland
annat markförbättringsmedel och om lagring av kol. Efter föreläsningarna
presenterar de sakkunniga i åkermiljö t.ex. yt- och dräneringsflödesmätningar,
däcktryckets betydelse för marken struktur och markens kvalitetsutvärderingsmätningar.
I evenemanget deltar också lantbruksföretag jämte deras produktpresentationer.
Målet med
dagen är, att presentera verktyg för att förbättra markens växtskick på ett
praktiskt sätt. Ofta medför också åtgärder, som förbättrar växtskicket ett
förbättrat tillstånd i naturen. Man kan till exempel med kolbindande
odlingsmetoder höja skörden och förbättra markens struktur samt förstås också
bromsa klimatförändringen. ”Man forskar för närvarande på många håll i
Finland i markens förmåga att binda kol från atmosfären. Det är viktigt att få
för odlarna viktig forskningsinformation förmedlad vidare.”, konstaterar
Jordmånsdagens expert, forskaren Juuso
Joona. En förbättring av markens
struktur är också viktigt för vattendragen, En mullrik odlingsjord i gott skick
uppehåller vatten och näringsämnen, vilket innebär att belastningen av fasta
partiklar och näringsämnen till vattendragen minskar.
Att förbättra markstrukturen belönar
Att råda
bot på utmaningarna börjar genom, med att man identifierar åkrarnas problem
samt att man granskar markens kvalitet och vattenhushållning. När man har fakta
om markens struktur och växtskick, hittar man också lättare på lösningar. Det
är belönande att se, hur en jordmån som packats till under många år blir
porösare, strukturen förbättras och vattengenomsläpplighetsförmågan förbättras.
Man
har arrangerat många skolningstillfällen i Västra Nyland och de har lockat med
redan 160 deltagare. På nätet har evenemangen haft nästan 900 följare. ”Skolningstillfällena har fått positiv feedback för att de har öppnat
nya synvinklar och för att de har behandlat för odlaren viktiga ämnen. Nu är
det ett utmärkt tillfälle att uppdatera kunskaperna om markens växtskick”,
konstaterar WWF:s Jenny
Jyrkänkallio-Mikkola. Vi önskar
odlarna varmt välkomna till Sjundeå jordmånsdag!
Arrangörer:
ProAgria Etelä-Suomi / Elina-projektet, Baltic Sea Action Group / Järki-hanke, Västra
NYlands vatten och miljö rf / Sjundeå å 2030-projektet och projektet Hiidenveden
kunnostus, WWF / Vesiensuojelu 4K -projektet samt Raseborgs stad / Raaseborgs å
-projektet
k
LUVY samlar med hjälp av en kartbaserad enkät in invånarnas uppgifter gällande vatten- och strandområden i Raseborg. Med hjälp av enkäten kan du skicka in dina observationer, önskemål och bekymmer till stöd för planeringen av vattenvården.
Du vet bäst, hur badplatsen och bäcken i ditt grannskap mår!
Det insamlade materialet används vid uppgörandet av åtgärdsprogram för skötseln av vattendragen i din kommun och vid beredningen av olika metoder inom restaureringsprojekten.
Enkäten är öppen till och med den 30.8.2019. Du kan svara på alla eller bara på de frågor du vill. Du kan också alltid återvända till enkäten för att lägga till nya objekt.
Västra Nylands vatten och miljö behandlar svaren konfidentiellt och i enlighet med dataskyddslagstiftningen. Du kan själv besluta om du vill uppge ditt namn eller om du vill svara anonymt. Bland dem som svarat lottar vi ut tre 20 euros presentkort i varje kommun. I samband med lottdragningen behandlas kontaktuppgifterna separat.
Enkäten fungerar bäst med Firefox och Chrome -webbläsarna. Vi rekommenderar inte Explorer eller Edge. Eftersom kartan är stor, fungerar förfrågan bäst på en stor skärm, men du kan också göra det med mobil.
Det beräknas att upp till 10 000 ton spillolja som klassificeras som farligt avfall, t.ex. smörjoljor som använts för bilar, traktorer och maskiner, hamnar utanför den lagstadgade avfallshanteringen varje år. Det är sannolikt att åtminstone en del av denna spillolja bränns olagligt eller hamnar i miljön. Målet är att en så stor del av spilloljan som möjligt ska återvinnas och kunna återanvändas.
I Finland säljs årligen omkring 60 000–80 000 ton smörjmedel. Använd smörjolja borde återvinnas så att man kan tillverka ny smörjolja av den. Åren 2010–2016 samlades det i medeltal in 36 000 ton spillolja per år i Finland som behandlades vid anläggningar för avfallshantering.
Om spillolja kommer ut i miljön kan den förstöra marken eller yt- eller grundvatten. En liter spillolja är tillräcklig för att förstöra en miljon liter vatten. Vid olaglig förbränning av spillolja frigörs skadliga ämnen och föreningar samt mikropartiklar i luften. De försvagar luftkvaliteten i närmiljön och sprids i marken och vattendragen.
LINKKI-projektets fältsäsong startar i maj. Projektets
rådgivare är också anträffbara vid olika evenemang under sommaren.
Avloppsvattenrådgivningen riktas såsom under tidigare år
till föroreningskänsliga områden såsom grundvatten- och strandområden samt tätt
befolkade områden. Rådgivningsområdena har valts ut i samarbete med områdets
kommuner. Man tar kontakt brevledes med invånarna i de aktuella områdena, där
man erbjuder gratis kartläggnings- och rådgivningsbesök. I samband med besöken
tittar rådgivaren tillsammans med invånaren på det nuvarande systemet samt ger
råd om hur man kan förbättra och sköta avloppssystemet. Vid besöket får
fastighetsägaren också en skriftlig utvärdering av huruvida behov finns att
förnya systemet.
Rådgivarna inleder nu på våren i Veikkola i Kyrkslätt samt i Raseborg och i Högfors på grundvattenområdena. Senare förflyttar sig rådgivarna till bl.a. Ingås grundvatten- och strandområden, Lojos strandområden, stränderna i Sjundeå samt området kring Vihtijärvi sjö. Besök görs fram till oktober och tidtabellerna preciseras på projektets hemsidor www.hajavesi.fi/se/handelser. I kalendern kan man också kolla, vid vilka sommarevenemang LINKKI-projektets rådgivare finns på plats. I maj-juni erbjuds rådgivning vid följande evenemang:
Vid den landsomfattande avloppsvattenveckan 6–12.5. sporras fastighetsägarna till att kolla, huruvida reparerandet av avloppssystemet berör dem och med vilken tidtabell. LINKKI-projektet deltar i veckan med en facebook-kampanj. Under veckan informerar man om aktuella saker gällande glesbygdens avloppsvattenhantering samt arrangerar olika evenemang runtom i Finland. Man kan följa med LINKKI-projektets glesbygdsavloppsvattenvecka på Västra Nylands vatten och miljös Facebook (https://www.facebook.com/vesijaymparisto/). Tilläggsuppgifter om evenemang material under glesbygdens avloppsvattenvecka finns på miljöministeriets sida (https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Byggande/Byggnadsprojekt/Installationstekniska_system_VVS/Glesbebyggelsens_avloppsvatten/Avlopsvatteveckan).
Västra Nylands vatten och miljös glesbygdsavloppsvattenprojekt LINKKI, strävar till att främja avloppsvattenbehandlingen i glesbygden i samarbete med kommunerna. I projektet deltar åtta kommuner: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Projektet finansieras utöver av kommunerna även av Nylands NTM-central. Projektet sammanhänger med de Västnyländska kommunernas avloppsvattenstrategi 2014–2021 och miljöministeriets landsomfattande avloppsvattenrådgivning. Projektet koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf och tilläggsuppgifter om projektet hittas på nätsidorna på adressen www.hajavesi.fi
Tilläggsuppgifter:
Virve Ståhl
hankekoordinaattori / projektkoordinator
Länsi-Uudenmaan Vesi ja Ympäristö ry
0504474993 virve.stahl@luvy.fi
Den mängd farligt avfall som hushållen för till insamling har inte ökat tillräckligt. Fortfarande finns det också farligt avfall i soppåsar som förs till avfallskraftverket. Det här är märkvärdigt, eftersom farligt avfall tas emot avgiftsfritt på kommunernas, samkommunernas eller de kommunala avfallsbolagens, såsom Rosk’n Rolls avfallsstationer.
Under våren finns på många områden dessutom ambulerande insamlingar av farligt avfall och olika insamlingskampanjer. På Rosk’n Rolls område startar de ambulerande Otto och Romulus -insamlingarna igen 6.5. Insamlingarnas tidtabeller och hållplatser hittar man i vår kundtidning Roskis som delas ut torsdagen 18.4 och på vår hemsida från https://www.rosknroll.fi/mottagningsplatser/ambulerande-insamlingar/
Redan en liten mängd av ett ämne som klassificeras som farligt kan leda till att miljön förorenas eller till att djurs och människors hälsa skadas. Via avlopp hamnar farliga ämnen slutligen i vattendrag, eftersom avloppsreningsverken inte kan avlägsna alla skadliga ämnen. Innehållet i hemmets sopkärl hamnar i ett avfallskraftverk, där farligt avfall kan förorsaka till och med explosionsfara då det bränns. Farosituationer kan uppstå också då sopkärlet töms i sopbilen eller på avfallsstationen, om de farliga ämnena har sorterats fel.
Tvättmedel, lysrör, aerosoler, läkemedel, batterier, motoroljor och målarfärger är farligt avfall då de tagits ur bruk. Ifall sorteringen av avfall inte ännu hör till din vardag, borde du börja med att lära dig sortera farligt avfall.
”Farligt avfall får inte läggas i hemmets sopkärl, hällas i avloppet, föras till en ekopunkt eller lämnas i naturen” säger Kaisa Halme, kommunikationsexpert vid Cirkulärkraft Finland KIVO rf.
Till insamlingen förs 5,1 kilo per invånare
På avfallsstationer som är medlemmar av Cirkulärkraft Finland rf tog man 2017 emot 5,1 kilo farligt avfall per invånare. Mängden har minskat, för 10 år tidigare tog man emot ett kilo mer per varje invånare.
Mest tog man emot ackumulatorer, målarfärg och spillolja. År 2017 levererades 3 180 ton bärbara batterier och ackumulatorer till den finländska marknaden och av dessa insamlades 1 370 ton. Insamlingsgraden var 45 %. Bärbara batterier och ackumulatorer såsom fingerbatterier och knappceller samt batterier till mobiltelefoner kan avgiftsfritt återlämnas till de butiker som säljer dem. År 2017 importerades till Finland 16 660 ton fordonsbatterier och cirka 14 900 ton samlades in.
Avgiftsfri insamling bl.a. på avfallsstationer och på apotek
Farligt avfall förs från uppsamlingsplatserna, såsom avfallsstationer och apotek, till behörig behandling. Material som kan återvinnas tas till vara för ny produktion och skadligt material behandlas så att det blir ofarligt. Genom att föra exempelvis batterier och små ackumulatorer till insamlingen, kan de farliga ämnen de innehåller behandlas på ett säkert sätt och det material som kan återvinnas kan utnyttjas till exempel inom gödsel- och metallindustrin.
Gamla läkemedel ska återlämnas till apoteket. Den kommunala avfallshanteringen har ordnat med avgiftsfri mottagning av läkemedelsavfall i nästan alla apotek i Finland.
I år driver Cirkulärkraft Finland en kampanj som särskilt lyfter fram medvetenheten om farligt avfall. Under påsken informeras invånare om ämnet på American Car Show i Helsingin Messukeskus. I april visas en kampanjvideo om riskerna med farligt avfall. Videon visas både i TV och på biografer.
På webbplatsen farligtavfall.fi har sammanställts anvisningar bl.a. om hur du kan undvika och sortera farligt avfall. På webbplatsen finns också information om behandling av avfall och en söktjänst som visar var närmaste mottagningsplats finns.
Kampanjens samarbetsparter är Akkukierrätys Pb, Apotekareförbundet, Fortum Waste Solutions, MePak, Recser, Stena Recycling, Finlands Bilåtervinning, Finlands Motorförbund, Finlands Returplast samt Vattenverksföreningen. Dessutom stödjer miljöministeriet, Finsk Handel och Kommunförbundet genomförandet av kampanjen.
Raseborgs miljöbyrås projekt Raseborgs å har fått en viktig samarbetspartner till hjälp när det ingick ett samarbetsavtal med Raseborgs åns dikningsbolag. Raseborgs åns dikningsbolag är en sammanslutning som bildats av markägare längs med ån för att ta hand om grundtorrläggningen.
Projektchefen Minttu Peuraniemi (t.v.) och huvudombudsmannen Petra Troberg (t.h.) glädjer sig över samarbetet kring Raseborgsån. Foto: Robert Harling.
Åkrarna vid Raseborgsåns avrinningsområde lider av översvämningar som är kraftiga även vid mindre mängder nederbörd. Översvämningarna spolar marksubstans från åkrarna, vilket försvårar odlingen och göder vattendraget. Samarbetet mellan projektet Raseborgs å och dikningsbolaget har att göra med förbättring av vattenhushållningen på området.
Syftet med samarbetet är att göra upp en iståndsättnings- och grundtorrläggningsplan, som för sin del siktar till minskande näringsbelastning från åkrarna till ån. I planen inkluderas bl.a. en våtmark och en översvämningsterrass som ingår i projektet Raseborgs å. Det är frågan om ett omfattande projekt, som berör minst ett 6,5 kvadratkilometers stort område längs med ån.
– Projekt i
sådan här skala kräver en hel del bakgrundsinformation om åns naturvärden och
hydrologiska förhållanden. Tyvärr är befintlig information bristfällig när det
gäller Raseborgsån, menar projektchef Minttu Peuraniemi. Största delen av
utredningarna kan ändå genomföras under kommande sommarperiod.
Ifall utredningarna och planen blir klara före hösten, kan själva grävningsarbeten genomföras under vinter 2020. Då blir projektet genomfört före projektet Raseborgs å tar slut. Tidtabellen är stram, eftersom det är möjligt att projektet kräver ett tillstånd enligt vattenlagen. Då måste förverkligande skjutas upp med ett år.
– Det är
Nylands NTM-central som ger utlåtande om tillståndsbehovet. Vi har redan
kontaktat NTM-centralen och fått en lista på utredningar som skall göras,
konstaterar dikningsbolagets huvudombudsman Petra Troberg. Projektet Raseborgs
ås hjälp att köra igång projektet har behövts, eftersom det för utlåtandet
behövs sådana utredningar som vi som lekmän inte kan göra.
Miljöinspektören Maria Eriksson är glad över samarbetet med dikningsbolaget. – Samarbetet visar att markägare vid Raseborgsån är färdiga att satsa på vattenvård. Snart kan även övriga intresserade delta i vattenvård som görs i projektet via gräsrotsfinansieringskanal som öppnas senare på våren.
I projektet Raseborgs å minskas betydligt
näringsbelastningen som kommer med ån till Finska viken. Projektet stöder
områdets jordbrukare i vattenvårdsåtgärder, bl. a. i att anlägga vattenskyddsvåtmarker.
Projektet främjar även ibruktagandet av nya metoder som siktar till att minska
näringsbelastningen samtidigt som det bildar en grund för ett långsiktigt
”vattenvänligt” jordbruk. Projektet leds av Raseborgs miljöbyrå. Miljöministeriet
finansierar projektet med 300 000 euro. Projektet förverkligar
åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra
status av vattenmiljöer. Projektet är en del av regeringens spetsprojekt
Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts.
Ungefär 60 personer deltog i Vattenhushållningskvällens mässa,
expertpresentationer och därpå följande paneldiskussion. Frågor och svar
flödade under hela paneldiskussionens gång.
Jordmån och vatten diskuterades livligt vid Vattenhushållningskvällen. Foto: Jenny Jyrkänkallio-Mikkola
Baltic Sea Action Group, Västra Nylands Vatten och Miljö rf, WWF och
Raseborgs stad ordnade tisdagen 19.3.2019 Vattenhushållningskvällen på Sjundeå
Bad. På evenemangets mässa fanns branschens företag och aktuella projekt
representerade. Det var möjligt att gå runt på mässan i samband med
kaffeserveringen, varefter publiken förflyttade sig till närliggande auditorium
för att följa med experternas beredningar innan den egentliga paneldiskussionens
början.
Som experter fungerade agronom Jussi Knaapi, professor Kristina Lindström
från Helsingfors Universitet, odlare Mathias Weckström från Pargas Gård,
projektchef Katrine Möller Sörensen från Tullstorpså-projektet, Sverige, Helena
Äijö från Täckdikningsföreningen och specialplanerare Harri Aulaskari från
Nylands NTM-centralen. Gustav Rehnberg från Gårdskulla gård fungerade som
ordförande för kvällen.
Vattenhushållningskvällens paneldiskussion hölls på samma sätt som Naturkvällen (fi. Luontoilta). Frågor från publiken räckte till för hela paneldiskussionen. Frågorna som ställdes var praktiska för jordbrukarna, och de besvarades av experterna. Under kvällen berördes frågor som bl.a. utnyttjandet av åkerns produktionspotential, betydelsen av mikrober i marken, markstrukturens betydelse, , våtmarkers och tvåstegsdikens betydelse för översvämningsskydd och vattenkvalitet, samt genomförande av dikningsprojekt.
Enligt experterna är vattenhushållning, markstrukturen, näringsbalansen,
växttäcke vintertid och våtmarker bland de viktigaste åtgärderna när det gäller
jordbrukets vattenvård.
Vattenhushållningskvällens presentationer och paneldiskussion kunde följas med live via nätet under kvällen. Sändningens inspelning finns fortfarande på Västra Nylands vatten och miljö r.f.:s Youtube:
Vattenhushållningskvällen var ett resultat av lyckat samarbete, som redan konkretiserades i samband med Jordmånskvällen i Lojo den 4.12.2018. De entusiastiska projektdragarna planerar nästa evenemang, ett besök till Gårdskulla gård på sommaren.
Medverkande projekt/organisationer:
Järki-projektet / Baltic Sea Action Group
Sjundeå å-projekt och projektet Hiidenveden kunnostus
/ Västra Nylands Vatten och Miljö rf
Raseborgsån hämtar med sig till Barösunds havsområde ca. 4000 kg fosfor per år. Fosforn härstammar för det mesta från landområden i anknytning till ån; från åkrarna, skogarna och bosättningen, d.v.s. från avrinningsområdet. Fosforn har en övergödande effekt på vattendraget. Att iståndsätta avrinningsområdet så att fosforn hålls bättre kvar på avrinningsområdet och inte läcker till vattendragen är nyckeln till en förbättrad status på Barösunds havsområde och Raseborgs å.
Filmen är producerad av Raseborgs stads miljöbyrå. Filmen är förvekligad med stöd av Bergsrådinnan Sophie von Julins Stiftelse. Filmen handlar om status på vårt kusthav samt om hur var och en kan förbättra den.
Metoder för iståndsättning av avrinningsområdet är bl.a. skyddsremsor och skyddszoner, samt våtmarker och bassänger. En skyddszon håller fast vid fasta partiklar och näringsämnen som kommer med ytavrinningen. En våtmark saktar ned vattenflödet i en fåra vilket möjliggör sedimentation av fasta partiklar på bassängens botten. I samband med utredningen ”Översiktsplan för skyddszoner, våtmarker och naturens mångfald i Raseborg och Ingå” år 2013 identifierades flera potentiella områden för våtmarker och skyddszoner vid Raseborgsåns avrinningsområde.
Skyddszoner och våtmarker har även övriga positiva effekter på miljön och på landskapet. Våtmarkerna fungerar som rast- och boplatser för fåglar samt som vattenlager.
TEHO-projektets bild om en våtmark. Ville Heimala 2012.
Ifall man inte ha kunnat göra ett avtal om skyddszoner, lönar det sig att fundera på alternativa vattenvårdsåtgärder. Fånggrödor, bearbetningsmetoder, formgivning av åkerytan samt jordförbättringsmedel är åtgärder som befrämjar vattenvård. I projektet byggs det en våtmark i samarbete med markägare.
Projektet Raseborgs å var med och arrangerade jordmånskvällen ”Maaperäilta” den 4 december 2018 i Kisakallio i Lojo. Under kvällen deltog ca 90 odlare och övriga sakkunniga och ca 50 deltagare via webbcasting för att diskutera aktuella jordmånsärenden.
Under kvällen berördes frågor som bl.a. utnyttjandet av åkerns produktionspotential, betydelsen av höstgrödor i kontroll av matjorden, jordförbättrande ämnens, så som gipsens, strukturkalkens och fiberns behov och betydelse, undvikande av markpackning samt mikrobnätverket i en fungerande åkerjord.
Nämnvärt är därtill att skötsel av jordmånen är också god vattenvård och den har en stor betydelse för minskning av jordbrukets näringsbelastning till vattendrag! Ett av de centrala budskapen från sakkunniga var att åtgärder som ökar åkerns resurser och befrämjar vattenvården skall väljas utgående från skiftenas särskilda behov.
Som experter fungerade agronom Jussi Knaapi, jordbrukare-experimenterare-forskare Tuomas Mattila (Kilpiä gård), agrolog Olli-Pekka Ruponen (Toivo gård), projektansvarig Janne Heikkinen från Vilkku Plus- projektet samt forskare Ansa Palojärvi från Naturresursinstitutet.
Kvällens program är inspelat och presentationerna är tillgängliga på Pro Agrias hemsidor!
Den nedanstående tabellen* presenterades under kvällen och den klargör egenskaper och användbarheten av jordförbättringsmedel.
Strukturkalk
Fiber
Gips
pH
höjer
kalkstabiliserad: höjer, övriga: höjer inte/lite
ingen effekt
Ledningstalet
höjer måttligt
höjer tydligt
Gödslingseffekt
Ca/Mg (beroende på produkt)
nollfiber: ingen; näringsfiber: N, P, K, S, Ca, Mn
Ca, S, P
Jordmån
lerjordar
lerjordar och grova jordar
lerjordar
Eko-odling
ej lämplig
lämplig
ej lämplig
Vattenskyddseffekt
minskar erosion och urlakning av fosfor
minskar erosion och urlakning av fosfor
minskar erosion och urlakning av fosfor
Rekommenderad spridningsmängd
6-8 tn/ha (t.o.m. 15 tn/ha)
näringsfiber 30 tn/ha ≈ 78 m3
4 tn/ha
Annat
Brukas ner i marken omedelbart (max. 48 h) efter att kalken spridits (ingen plöjning).
Ökar halten organiskt material i jorden.
Lämpar sig inte på sjöarnas tillrinningsområden, inte heller på grundvattenområden.
Med hjälp av räknare för katjonbyteskapacitet kan du utgående från bördighetsanalysen beräkna jordens kapacitet att lagra näringsämnen och jämföra kapaciteten med målsättningen. Verktyget beräknar även mängden kalcit, dolomit, biotit och gips som behövs för jordförbättringsändamål.
Med hjälp av dessa räknare kan du definiera risken för markpackning utgående från maskinens egenskaper och jordmån.
Raseborgs miljöbyrå har startat Projektet Raseborgs å, vars syfte är att förbättra Raseborgsåns och havsområdets ekologiska status. Projektet fick en kick-start i september, när projektchefen och Minttu Peuraniemi påbörjade sitt arbete.
– Det är inspirerande att få jobba med ett projekt, där man med hjälp av konkreta åtgärder strävar till att förbättra tillståndet i vår inre skärgård, berättar projektchefen.
Peuraniemi har arbetat med vattenvård i västra Nyland i över tio år och varit via Västra Nylands vatten och miljö rf med om att utveckla och förverkliga avloppsvattenrådgivningen i glesbygden, att befrämja skötsel och utnyttjandet av fisk i samband med restaurering av vattendrag samt att påbörja restaureringsprojektet för Sjundeå å avrinningsområde.
Peuraniemi, hemma från Rovaniemi, som ligger vid Finlands största älvar Kemi och Ounas, uppskattar även mindre vattendrag.
– Också de mindre vattendragen är viktiga livsmiljöer och förökningsområden för bottendjur, insekter och fiskar. I Raseborg har vi otroligt fina vattentillgångar, säger Peuraniemi som håller på med friluftsliv och idrott på sin fritid, och fortsätter
– Utöver skärgården och havsområden erbjuder också de vida skogsmarker med sina sjöar och gölar fina naturupplevelser för raseborgarna.
I Projekt Raseborgs å har man reserverat finansiering speciellt för jordbrukens vattenvårdsåtgärder i Raseborgsåns avrinningsområde.
– Själv bor jag också i avrinningsområdet och ser att var och en av oss kan bidra till en bättre miljö. Min roll som projektchef är att hjälpa markägare och odlare att hitta och verkställa sådana vattenvårdsåtgärder som passar dem. Att projektet för en gång skull ha finansiering just för att verkställa åtgärderna, gör arbetet lättare.
Att ta hand om jordmånen är en viktig del av vattenvård. Kom med för att höra, diskutera och ställa frågor om marken!
Vård av jordmånen är en viktig del av vattenvård.
Kvällens föreläsare Jussi Knaapi, Olli-Pekka Ruponen, Janne Heikkinen, Tuomas Mattila och Ansa Palojärvi ställer upp för diskussion och paneldebatt. Branchens företagare finns med på mässan. Evenemanget är finskspråkigt, men man får ställa frågor på svenska.
Tid och plats: tisdag 4.12.2018 kl 16-20:30, Kisakallio, Kisakalliontie 284, Lojo. Kaffeservering kl 16. Evenemanget är avgiftsfri, ingen förhandsanmälan behövs.
Evenemanget ordnas i samarbete av:
ProAgria Etelä-Suomi, Elina-projektet
Baltic Sea Action Group, Järki-projektet
Västra Nylands vatten och miljö r.f., projektet Sjundeå å 2030 och Restaureringsprojektet för Hiidenvesi
Raseborgs miljöbyrå har startat Projektet Raseborgs å, vars syfte är att förbättra Raseborgsåns och havsområdets ekologiska status. Projektet fick en kick-start i september, när projektchefen och styrgruppen påbörjade sitt arbete. Områdets markägare och jordbrukare önskas delta i åtgärderna redan i planeringsskedet.
De viktigaste åtgärderna i projektet är anläggande av våtmarker, gipsbehandling av åkrar, tvåstegsdiken och översvämningsterrasser samt övriga motsvarande åtgärder som minskar på näringsbelastning från jordbruket både på åkrar och i vattenfåror. Dessa åtgärder förverkligas i samarbete med områdets markägare och odlare. Finansiering av åtgärder inkluderas i projektet. För att arbetet skall bära frukt, bör åtgärderna riktas och planeras omsorgsfullt. Ramarna för ett långsiktigt vattenvårdsarbete utgörs av en översiktsplan som utarbetas i projektet. Översiktsplanen skall bli färdig under våren 2019. Åtgärdernas inverkan uppföljs i både vattendrag och i marken, uppföljningen kan vid behov börja redan under hösten.
– Det är inspirerande att få jobba med ett projekt, där man med hjälp av konkreta åtgärder strävar till att förbättra tillståndet i vår inre skärgård. Barösunds ekologiska status är idag på riksnivån exceptionellt dåligt”, konstaterar projektchefen Minttu Peuraniemi och gläder sig över den motiverade styrgruppen som konstituerades i september och som sammanför de lokala aktörerna.
Projektets styrgrupp har representanter från Snappertuna hembygdsförening, Raseborgsåns dikningsbolag, SLC Raseborgs lokalavdelning, Forststyrelsen, Västra Nylands landsbygdsförvaltning, NTM-centralen i Nyland, miljöministeriet, Raseborgs miljöbyrå och Raseborgs miljö- och byggnadsnämnd.
– Det är fint att kommunen har tagit en så stark roll i att vårda övergödda vattendrag på ett sätt som kombinerar vattenvård och havsvård. Samarbete mellan odlare och andra markägare skapar en stark grund för ett lyckat projekt och för att projektets resultat kan utnyttjas i vård av övergödda kustområden, konstaterar bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.
Projektet Raseborgs å sammankallar områdets markägare och odlare till en odlarträff den 6 november kl. 18 i Tunaborg (Snappertuna Kyrkväg 129, Snappertuna) för att höra om projektet och för att ge sina bästa tips för utarbetande av översiktsplanen.
I projektet Raseborgs å minskas betydligt näringsbelastningen som kommer med ån till Finska viken. Projektet stöder områdets jordbrukare i vattenvårdsåtgärder. Projektet leds av Raseborgs miljöbyrå. Projekttiden är 1.7.2018-31.12.2020 och dess totala budget går upp till 450 000 €. Miljöministeriet finansierar projektet med 300 000 euro. Projektet förverkligar åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra status av vattenmiljöer. Projektet är en del av regeringens spetsprojekt Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts.
I projektet Raseborgs å minskas näringsbelastningen som kommer med ån till Finska viken betydligt. Projektet stöder områdets jordbrukare i vattenvårdsåtgärder, bl. a. i att anlägga våtmarker. Projektet främjar även ibruktagandet av nya metoder som siktar till att minska näringsbelastningen samtidigt som det bildar en grund för ett långsiktigt ”vattenvänligt” jordbruk.
När näringsbelastningen minskar förbättras åns och havsområdets ekologiska status och dessa vattenområden ger en ännu större glädje till områdets invånare och fritidsboende. I och med en effektiv vattenhushållning förbättras jordbrukets förutsättningar.
Projektet utarbetar ramar för en långsiktig vattenvård på hela avrinningsområdet. Ramarna framkommer i form av en översiktsplan. Tillsammans och i samarbete med markägare och odlare förverkligas vattenvårdsåtgärder så som våtmarker, tvåstegsdikning och gipsbehandling. Även evenemang och utflykter arrangeras.
Projektet leds av Raseborgs miljöbyrå. Projekttiden är 1.7.2018-31.12.2020. Den totala budgeten går upp till 450 000 €. Miljöministerium finansierar projektet med 300 000 €. Projektet förverkligar åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra status av vattenmiljöer. Projektet är en del av regeringens spetsprojekt ”Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts”.
Raseborgs å är en liten å som rinner direkt ut till havet. Ån löper igenom Snappertunas forntida kulturlandskap från Läppträsket i Karis, via Raseborgs slottsruiner till Landbofjärden.
Ån hämtar vatten från ett cirka 68 km2 stort område, ända från västra delarna av Ingå. Sidofårorna har några småsjöar: Läppträsk, Gålisjön, Kvarnträsk och Källträsk. Ån, vars övre lopp kallas Kungsån, är cirka 13,5 km lång. Ån erbjuder vandringsfisk en hindersfri färd ända till Läppträsket.
Avrinningsområdet till Raseborgsån är låglänt, fallhöjden från Läppträsket är bara 5,3 m. Cirka en fjärdedel av avrinningsområdet består av jordbruksmarker. Åkrarna är för det mesta lerjordar, på många ställer sluttar åkrarna brant mot vattenfåror. Längs med huvudfåran och i mitten av dalarna finns det gott om flacka områden som är känsliga för översvämningar. Dessa har tidigare varit sjöar och våtmarker. En del av sidofårornas toppar buktar sig fortfarande naturligt men i huvudsak har fårorna rätats ut.
Ådalen är kulturmässigt framstående. Åkerbruk har långa anor: ett av de äldsta kornfröet i hela Finland har hittats på området. Snappertuna-Fagervik är ett av de 27 nationallandskapen i Finland och området hör delvis till de byggda kulturmiljöerna av riksintresse (RKY). Jordbruket idag är främst spannmålsodling, antalet djurgårdar är låg.
Vattennivån vid det nedre loppet av ån, cirka 2,5 km från Raseborgs slottsruiner till havet, ligger ungefär vid havets vattennivå. Vid högvatten rinner havsvattnet långt in i inlandet. Denna del av ån har sedan urgamla tider använts som farled från havet till slottet. På grund av landhöjning och igenväxning lämpar sig farleden närmast för paddling.
Raseborgsån rinner till den skyddade inre skärgården, som kallas Barösunds havsområde. Havsområdet är övergött och dess ekologiska status är exeptionellt dålig. Tidigare har havsområdet varit ett viktigt reproduktionsområde för bl.a. gädda och gös, men fiskbestånden har kollapsat under de senaste decennierna. Fiskdöd har upptäckts på området sedan 1970-talet, senast 2015. Raseborgsån är en betydande belastare, eftersom det årligen rinner upp till 4000 kg fosfor ner till havsområdet längs Raseborgs å.
Miljöministeriet informerade 22.5.2018 om sitt beslut att dela ut bidrag till spetsprojekt inom vattenskyddet. Det är frågan om statsminister Juha Sipiläs regerings spetsprojekt för åren 2016–2020. Bland de projekt som fått finansiering finns Raseborgs stads miljövårdsmyndighets (miljöbyrån) Projekt Raseborgs å. Projektet beviljades den ansökta summan på 300 000 €.
Syftet med Projekt Raseborgs å är att förbättra tillståndet i den inre skärgården i regionen som för tillfället är exceptionellt dåligt i ett nationellt perspektiv. Projektets huvudsakliga mål är att avsevärt minska de näringsutsläpp som hamnar i havet via ån. Strävan är dessutom att förbättra rekreationsvärdena, att fisk- och sjöfågelbestånden ska återhämta sig och att öka miljömedvetenheten inom jordbruket.
Avsikten är att en betydande del av projektfinansieringen ska riktas till konkreta åtgärder. Den grundfinansiering som beviljats av miljöministeriet täcker tillsammans med Raseborgs stads egen finansiering planeringsarbetet och även en mängd konkreta åtgärder samt uppföljning genom vilken de uppnådda resultaten kan bekräftas.
– Den finansiering som vi nu beviljats är en fin prestation. Tilläggsfinansiering från till exempel stiftelser eller företag är naturligtvis välkommen eftersom alla tilläggsmedel riktas till konkreta åtgärder, säger Simon Store som är chef för planläggnings- och miljöavdelningen på Raseborgs stad.
Miljöministeriet fick sammanlagt 108 ansökningar. Finansiering beviljades till 27 projekt, för en summa på sammanlagt 5,5 miljoner euro. Projekt Raseborgs å ingår i de projekt som beviljats mest finansiering. Andra större projekt som beviljades finansiering var bl.a. ett projekt för gipsbehandling av åkrarna i Vanda ås avrinningsområde (sökande: John Nurminens stiftelse, summa: 375 000 €), ett projekt med avsikten att förbättra cirkulationen av näringsämnen i avloppsvattenslam (HRM, 320 000 €) och ett projekt med syftet att utveckla en naturlig metod för hantering av avrinnings- och markvatten i områden för återplantering av skog på sura sulfatmarker (Tapio, 240 000 €).
Raseborgs stads projekt placerade sig tillsammans med Tavastlands yrkeshögskolas projekt Opi ravinteista (sv. lär dig om näringsämnen) på första plats i poängsättningen av projekten.
– Att miljöministeriet har gett vårt projekt hög prioritet ger naturligtvis en stadig grund då projektet drar igång i praktiken, konstaterar miljöinspektör Aapo Ahola från Raseborgs stad som svarat för projektansökan.
Redan i början av sommaren ordnas ett informationsmöte för invånarna i Snappertuna där man berättar om hur projektet ska inledas. Om informationsmötet meddelas i de lokala medierna. Projektet kommer senare att få en egen webbplats. Om projektet informeras även på Raseborgs stads officiella kanaler (bl.a. på stadens webbplats och på Facebook).
Tilläggsinformation ges av:
Miljöinspektör Aapo Ahola, tfn 019 289 2369 Chef för planläggnings- och miljöavdelningen Simon Store, tfn 019 289 3843
