Miljöministeriet har infomerat staden om att undantagslov och planeringsbehovsbedömningar som beviljats enligt den nuvarande markanvändnings- och bygglagen (MBL) inte kan användas som grund för att bevilja bygglov enligt den nya bygglagen (BL), som träder i kraft den 1 januari 2025.
Med anledning av detta vill staden, i enlighet med Kommunförbundets rekommendation, uppmana alla berörda fastighetsägare att lämna in en bygglovsansökan senast den 31 december 2024. Bygglovsansökan behöver inte vara komplett, det räcker att själva ansökan är inlämnad. Om en bygglovsansökan inte lämnas in före detta datum, finns det risk att bygglov inte kan beviljas med det redan beviljade undantagslovet som grund.
Informationsbrev har gått ut per post till dem som beviljats undantagslov eller planeringsbehovsbedömning under år 2023 eller 2024.
De som redan har lämnat in en bygglovsansökan alternativt inte har för avsikt att ansöka om bygglov med det beviljade undantagslovet eller planeringsbehovsbedömningen som grund, behöver inte vidta några åtgärder.
Frågor gällande bygglov kan riktas till byggnadstillsynen via jourtelefonen på tisdagar och torsdagar kl. 9.30–11.30, tel. 019 289 3810, eller per e-post till adressen byggnadstillsyn@raseborg.fi.
Raseborgs stad ger ut publikationen ”Guldet på vår gård” som berättar om gårdsträdens betydelse.
“Våra gårdsträd är en undervärderad skatt, ett intelligent system, som skyddar oss mot sol och vind, motverkar översvämningar och ger oss syre. Träden skapar inte bara en trivsam miljö för oss själva, utan också ett hem för fåglarna och insekterna, som är livsviktiga för naturens kretslopp… I den här publikationen vill vi berätta om allt det som du kanske inte visste om våra gårdsträd. Vi vill ge dig en inblick i trädens magiska värld och locka dig att tänka efter, ifall du en dag står inför valet mellan att hugga ner ett träd eller låta det stå kvar. “
Välkommen på infotillfälle till Raseborgs museum
Onsdagen den 17.5 kl. 15-17 arrangerar vi ett info- och publiceringstillfälle på Raseborgs museum, Gustav Wasas gata 11. Under tillfället berättar stadsarkitekt Johanna Backas, miljöchef Maria Eriksson och ansvarig parkchef Maria Eriksson om gårdsträden ur sitt perspektiv. Under tillfället har du möjlighet att få med dig den pinfärska publikationen samt delta i vårt trädquiz. Tillfället är öppet för alla.
Visste du att en 25m hög skogslind producerar ungefär 1,7kg syre i timmen? Om du fäller trädet behöver du plantera 2700 nya träd för att producera samma mängd syre.
Kampanjen syns också i Raseborgs bibliotek
Från och med den 17.5 kan du hitta publikationen i biblioteken i Raseborg. På många bibliotek kommer vi också ställa fram en mini-utställning om temat. Publikationen kommer också att distribueras till bl.a. fastighetsbolag. Senare under året kommer kampanjen få en fortsättning ute i stadsbilden på olika ställen.
Du kan delta
Du kan delta i kampanjen genom att ta en bild på ditt käraste gårdsträd och dela bilden på sociala medier med hashtaggen #guldetpåvårgård. På så sätt hjälper du oss att föra vidare det viktiga budskapet. Tack för din insats.
Publikationen och kampanjen är ett samarbete mellan flera olika enheter i staden bl.a. planläggningen, miljön, parken och muséet som alla tillfört sin sakkunskap och sitt perspektiv.
Tiden för grannhöranden i samband med undantagslov, avgörande av planeringsbehov och byggnadslov förlängs från två till tre veckor (21 dagar). Ändringen är i kraft genast. Ändringen görs på grund av att leveranstiderna på posten har blivit längre och vi vill säkerställa att alla grannar hinner svara innan tiden gått ut. Tiden är tre veckor även för grannhöranden som skickas utomlands.
Avgiften för grannhöranden i samband med undantagslov slopas
Ett grannhörande kan skötas av dig som söker lov eller av staden. I samband med ett undantagslov är grannhörandet i fortsättningen gratis och staden sköter gärna saken för dig. Vi hoppas att ändringen skall minska antalet ofullständiga och felaktiga grannhöranden och försnabba processen när vi bereder avgörande av planeringsbehov och undantagslov.
Märk att avgiften för grannhöranden i samband med bygglov och tillstånd för miljöåtgärder förblir den samma som tidigare. Avgiften är 62€ per fastighet om staden sköter saken. Du kan också i fortsättningen delge grannen själv, då tar vi förstås inte betalt.
Vad är ett grannhörande?
Då man söker om undantagslov, bygglov samt vissa tillstånd för miljöåtgärder som t.ex. trädfällningslov, skall man i de flesta fall göra ett så kallat grannhörande. Grannhörandet säkerställer att de närmaste grannarna vet vad som är på gång på tomten bredvid och kan kommentera det vid behov.
Under våren 2022 samlade Raseborgs planläggningsenhet invånares syn på framtidens Raseborg genom en enkät samt 8 framtidsworkshoppar i olika delar av Raseborg. Projektet Raseborg 2050 ska utmynna i en utvecklingsbild för markanvändningen som är en slags långsiktig strategi. Projektets invånardeltagande har ordnats i samarbete med FEMMA Planning Oy som också analyserat resultaten.
– Det är fint och exceptionellt att en stad tar med invånarna när man skapar en ny utvecklingsbild. Jag har nog inte hört om någon annan stad som gjort samma sak på den här nivån. Raseborg är verkligen i utvecklingens framkant och det är värt att vara stolt över, berättar workshopparnas fasilitator geografen Efe Ogbeide från FEMMA Planning Oy.
Raseborgs framtid visionerades med hjälp av kartor i ungdomsworkshoppen för Raseborg 2050. Fasilitatorerna Milla Kallio och Efe Ogbeide i vänstra delen av bilden.
Raseborgarna skrev rubriker till Framtidsbladet
Framtidsprojektet engagerade invånarna: sammanlagt inkom 659 svar i Visa på kartan-enkäten och cirka 90 personer från olika delar av Raseborg deltog i framtidsverkstäderna.
Under verkstäderna fick deltagarna skriva sina egna rubriker i ”Framtidsbladet”. Övningen framkallade både skratt och applåder. I Bromarv kunde man i Framtidsbladet läsa om rekordinflyttning. År 2050 kommer ”Bromarvs invånarantal att fördubblas igen” och ”byskolan byggas ut”. I Karis var naturen och hållbarheten och de nya evenemangen stort i fokus. Där kunde man läsa om både trädplanteringstalko, skördefest och det högteknologiska företagsevenemanget ”RUSH”. I Svartå odlar man i framtiden nya former av närmat: ”Lokalodlade bananer på Svartå torg” och ”Rekordstor kaffeskörd i år”. Pojo funderade på hållbara nya fordon, hydrokapseltaxin och ny ekoby till Trollshovda. I Snappertuna blev det både ökat invånarantal och turism tack vare nya kryssningsfartyg som tar i land vid det upprustade slottet. I Ekenäs förutspådde man att Raseborg har de mest välmående byarna i hela Finland, så välmående att man lever längre och inte alls är i behov av sjukhus.
Raseborgs ungdomsfullmäktige och invandrarråd hade egna workshoppar. Ungdomarna önskade flera studiemöjligheter och universitet, samt evenemang som skulle skapa sammanhållning i hela Raseborg. Man önskade också ultralokala tjänster, som t.ex. små sjukhus i flera byar och roliga engagerande musikevenemang. Invandrarrådet önskade en gemensam idrottshall som skulle öka känslan av gemenskap, där både unga och vuxna kunde mötas. Man önskade fästa uppmärksamhet på tillgången till basservice och att bostadsområdena inte skulle bli alltför avskilda.
I enkät- och workshopmaterialet kan man hitta flera återkommande teman som engagerar raseborgarna. Intresset för hållbara lösningar, självförsörjning, närmat och småskalighet verkar förena många raseborgare. Att kunna röra sig mellan olika byar och stadsdelar ansågs viktigt även i framtiden. Vattenvägar och -anslutningar såg man som ett intressant komplement att utveckla på sidan om markvägar. Det kan också handla om en önskan att få bättre tillgång till havsområden och skärgården i Raseborg i framtiden.
Det verkar som att raseborgarna vill locka flera invånare till byarna, bygga ut och ha en levande naturnära glesbygd med närtjänster. Samtidigt ställer klimatmålen krav på samhällsstrukturen. Att öka infrastrukturen på glesbygden kan vara utmanande då det från statligt håll finns krav på att vara återhållsam med glesbygdsbyggandet och undvika en splittrad infra. Flera forskningar hävdar är att det är mer energieffektivt och hållbart att förtäta i stadscentra, än att låta glesbygdsområden växa. Bland annat dessa saker måste vi ta i beaktande och se flera olika perspektiv samtidigt när vi börjar forma utvecklingsbilden, berättar stadsarkitekt Johanna Backas.
I nästa steg skapas framtidsscenarier
Resultaten från invånardeltagandet kommer att användas i första hand till framtagandet av utvecklingsbilden. Under hösten 2022 går projektet in i en ny fas. Nu kommer invånarnas idéer kombineras med trender och prognoser som sedan sammanställas till olika framtidsscenarion.
– I framtidsscenarierna tar vi i beaktande megatrender och prognoser, strategier och planer samt olika analyser och beräkningar. Det kan handla till exempel om megatrender gällande digitalisering och urbanisering, statliga eller lokala planer såsom ”Planen för främjande av cykling i Raseborg”, och analyser som befolkningsprognoser, berättar stadsarkitekt Johanna Backas.
Utvecklingsbilden som är en strategi för markanvändningen i kartformat, färdigställs under år 2023. Framtidsprojektets invånardeltagande har fått stöd av Sitra.
Raseborgs planläggning arrangerade en framtidsworkshop i Ekenäs bibliotek den 17.5.2022 där ungdomar från Raseborg fick visionera om hur Raseborg kommer att se ut år 2050. Arbetet ingår i Raseborg 2050 -projektet och är en del av framtagningen av en utvecklingsbild för markanvändningen i Raseborg.
Ett digitalt verktyg användes för att ungdomarna också skulle få jobba digitalt.
Pojo har potential och nya havsrutter tas i bruk
I workshoppen deltog nio ungdomar, varav en del är medlemmar i Raseborgs ungdomsfullmäktige. Under workshoppen uppkom många funderingar om hur klimatet kommer att påverka miljön i framtiden. Om havsytan t.ex. skulle höjas kunde man kunna utnyttja mer båttrafik i Raseborg och skapa en rutt mellan Svartå och Ekenäs. Pojo hamn kunde också utvidgas och göras till ett attraktivt ställe att stanna på under resan. Om man dessutom kunde åka direkt med båten till Santa Fé vore det ett bra sätt att färdas på helgerna, tyckte ungdomarna.
Här fick man hitta på idéer och lägga rosa lappar på kartan.
Studieorten Raseborg med Finlands enda fjord
Pojoviken ansåg man att i framtiden kunde heta Raseborgs fjord och dess status som enda fjord i Finland kunde lyftas fram och marknadsföras mer. Raseborg som studieort kunde också få ett uppsving genom nya utbildningsmöjligheter. Hur låter det med en Harvard-filial i Raseborg? Finlands enda ö-universitet med inriktning på t.ex. marinbiologi i mitten av Pojoviken? Eller en modern lantbruksskola i Pojo trakten? Man kunde också tänka sig gemensamma skolor för olika språkgrupper.
Till slut presenterades alla gruppers kartor och idéer.
Mycket träd, hållbar trafik och ultralokal hälsovård
Man önskade sig mycket träd, gröna innergårdar, friluftsmöjligheter och konst på lyktstolpar i Raseborg i framtiden. Maten kunde vara lokalproducerad. Det kom också idéer om ny kollektivtrafik – buss eller metronätverk som skulle stäcka sig runt hela Raseborg. Kanske kunde man åka metro ända till Stockholm också? Hälsovården kunde vara ultralokal och ett sjukhus kunde finnas t.ex. på Skåldö och i Bromarv. Det kunde också finnas gemensamma kyrkor som är öppna för medlemmar av alla religioner. Raseborg kunde också ha en egen Eurovision -tävling där människor från olika byar kan delta med sina låtbidrag. Man kunde sedan rösta fram årets ”Raseborgslåt”.
Workshoppens koordinator Julia Ingo till vänster och stadsarkitekt Johanna Backas till höger tillsammans med ungdomarna som deltog.
Från idé till verklighet
Workshoppen faciliterades av Efe Ogbeide och Milla Kallio från Femma planning. Tillställningen var munter och även efter workshoppen fortsatte idéerna att kläckas. Stadsarkitekt Johanna Backas deltog i workshoppen och blev mycket inspirerad av ungdomarnas tankar:
-Det är helt fantastiskt! Vi fick idéer av ungdomarna som jag tycker att vi direkt kan föra vidare. Att ungdomarna ser så fördomsfritt på Raseborg som helhet var inspirerande och ögonöppnande för mig, berättar stadsarkitekt Johanna Backas.
Materialen från ungdomsworkhoppen sammanställs och används som underlag när den nya utvecklingsbilden av markanvändningen skapas. Utvecklingsbilden förväntas bli klar under 2023.
Under våren 2022 har Raseborgs planläggning arrangerat framtidsworkshoppar, vars syfte är att samla invånares tankar och idéer om framtiden. I workshoppen arbetar vi med året 2050 och materialet från workshopparna används i framtagandet av en utvecklingsbild för markanväningen i Raseborg. Nu har vi öppnat anmälningslänkarna till framtidsworkshopparna i Karis och Ekenäs. Du kan anmäla dig här:
En utvecklingsbild är i korthet en vision i kartformat som beskriver i stora drag hur man vill en stad skall se ut i framtiden. Jämfört med en generalplan är en utvecklingsbild inte lika detaljerad. Den är heller inte ”lagligt bindande” som en generalplan alltid är. För tillfället har Raseborg ingen gällande generalplan. Arbetet med utvecklingsbilden är ett steg på vägen till att en dag få en generalplan för hela Raseborg. En utvecklingsbild hjälper att kunna utveckla staden strategiskt och långsiktigt.
Den första framtidsworkshoppen arrangerades i Pojo den 6.4.2022. Tillställningen blev mycket lyckad och deltagarna var aktivt med under hela kvällen. Raseborgs planläggning som arrangerar workshopparna fick många intressanta framtidsvisioner och tankar från deltagarna. Materialen från workshopparna sammanställs och analyseras för att sen bli en del av det material som står som grund för utvecklingsbilden för markanvändning 2050 (Läs mer om utvecklingsbilden på Raseborg 2050-sidan).
Festsalen vid Pojo bibliotek var mötesplatsen för framtidsworkshoppen i Pojo.
I första delen av workshoppen berättade Efe Ogbeide och Milla Kallio från Femma planning om hur man kan tänka kring olika framtider. Det kan finnas önskvärda, trovärdiga eller t.ex. sannolika framtider. Sedan skrev deltagarna ner hur de tänkte att en vanlig dag kunde se ut år 2050. På basen av beskrivningarna fick man sedan fundera på vilka antaganden som stod som grund dem. Antar vi att det finns bilar i framtiden? Antar vi att Finland hör till EU? Antar vi att medeltemperaturen har höjts? Vad är dina antaganden om framtiden?
Raseborgsbor diskuterar sina beskrivningar om framtidens dag.
Efe Ogbeide från Femma planning lotsade deltagarna genom workshoppen på svenska och finska.
Samhällsgeografen Efe Ogbeide från Femma planning.
I en del av workshoppen fick deltagarna skriva ner händelser på en tidsaxel som påverkat oss både i det förflutna och som kommer att påverka oss i framtiden.
Niclas Skog från planläggningen deltog i Pojos workshop.
I pausen serverades smörgåsar och kaffe samt saft och frukter för att hålla ivern och kreativiteten uppe under hela kvällen.
Sen var det dags för att lägga ut idéer och önskade framtider på Raseborgs karta. Grupperna jobbade utgående från temana boende, miljö, trafik eller näringsliv.
Milla Kallio stöder en av grupperna i arbetet.
Hoppfulla och ivriga diskussioner kunde höras runt borden i festsalen.
Slutligen fick deltagarna skriva nyhetsrubriker för Framtidsbladet 2050. Många skratt och stora applåder följde när alstrena presenterades upp i salen.
Vill du vara med och delta i Raseborgs framtidsworkshoppar under våren 2022? På Raseborg 2050-sidan hittar du information om platser och datum för workshopparna samt anmälningslänkar till dem. Välkommen med!
Planläggningsenheten i Raseborg hälsar Raseborgsborna välkomna till framtidsworkshoppar. Framtidsworkshopparna är en del av projektet Raseborg 2050, där planläggningsenheten i Raseborg utarbetar en utvecklingsbild för markanvändningen i Raseborg för år 2050. Workshoppens huvudsyfte är att samla insikter om hur invånarna vill att Raseborg ser ut i framtiden med fokus på boende, miljö, näringsliv och trafik.
Workshopsmetoden vi använder är en anpassad version av Sitras metod Framtidsfrekvensen. I metoden utmanar man bl.a. sina egna framtidsantaganden och föreställer sig alternativa framtider. Inga förhandskunskaper behövs för att delta.
Workshopparna har plats för ett begränsat antal deltagare och de 20 första som anmäler sig till varje workshop ryms med. Worshopparna är tvåspråkiga. Vid tillfällena bjuds det på kaffe, te och salt tilltugg. Rådande coronarekommendationer och -restriktioner följs vid workshopparna.
Workshopparna ordnas enligt följande:
Pojo 6.4.2022 kl. 18–20.30
Plats: Festsal i Pojo bibliotek, Centrumpromenaden 4, Skuru
Plats: Raseborgs stadsbibliotek i Ekenäs, rummet Svalan
Tidigare under vintern kunde raseborgarna delta i arbetet med utvecklingsbilden genom att besvara enkäten ”Visa på kartan”. Invånarna deltog flitigt i enkäten och man fick över 650 svar, vilket är ett fantastiskt resultat. Svaren analyseras under mars månad och de utnyttjas i arbetet med utvecklingsbilden för markanvändningen.
– Vi var positivt överraskade över invånarnas iver att besvara enkäten, säger stadsarkitekt Johanna Backas, som hoppas att entusiasmen fortsätter också i workshopparna. – Vi hoppas också att workshopparna blir roliga och inspirerande tillfällen, där vi tillsammans kan stärka tron på framtiden.
Mer information om projektet och hur man kan delta hittar du på stadens webbplats: raseborg.fi/raseborg2050.
Smart Countryside Mobility är yrkeshögskolornas Laureas och Metropolias samarbetsprojekt, som strävar till att förbättra möjligheterna att ta sig runt på glesbygdsområden i Nyland samt skapa nya möjligheter för affärsverksamhet. Raseborg valdes till projektets utvecklingsområde.
– Raseborg är geografiskt ett stort och mångsidigt område och därför intressant som utvecklingsmål i projektet. På området finns en stark kultur av samarbete, som Bromarvs premiering till Årets Nyländska By 2022 är ett bra exempel på, kommenterar projektets sakkunnighetsteam.
På bilden projektets sakkunnighetsteam. Från vänster: Raija Kaljunen, Eetu Rutanen, Jaakko Hannula, Anni Vainio ja Harri Miinin.
Raseborg stöder projektet
Raseborgs stad stöder Smart Countryside Mobility -projektet genom att dela bakgrundsmaterial, lokalkännedom och genom att stöda projektets kommunikation. Projektets resultat utnyttjas bl.a. i framtagningen av utvecklingsbilden för markanvändningen och i utvecklingen av kollektivtrafiken och turismen.
– Vi är väldigt glada att sakkunnighetsteamet valde just Raseborg som utvecklingsområde. Raseborg är på basen av arealen en av de största städerna i södra Finland och det är väldigt viktigt för både våra invånare och turister att utveckla persontrafiken på ett hållbart sätt, berättar turistchef Ville Vuorelma.
Servicekoncepten utvecklas i nätverk
Utvecklingen av tjänster för persontrafik på området påbörjas under våren 2022 tillsammans med invånare, företag, staden och föreningar. Projektet pågår sedan ända till sommaren 2023. I det första skedet undersöks vilka vanor invånare har då de tar sig runt på området och hur tillgängliga olika slags persontrafikstjänster är. På basen av undersökningsresultaten utvecklas sedan tjänster för persontrafiken tillsammans med olika aktörer i Raseborg. Projektet finansieras av EU och är en del av åtgärderna som gjorts pga. coronapandemin.
Tilläggsinformation
Harri Miinin, projektchef Metropolia +358 40 576 8392, harri.miinin@metropolia.fi
Jaakko Hannula, projektchef Laurea +358 504413563, jaakko.hannula@laurea.fi
I oktober 2021 valdes Raseborgs planläggning till en av tio aktörer som får delta i Sitras Framtidsfrekvensen -partnerskapsprogrammet. Partnerskapsprogrammet är en del av Sitras målsättning att öka kunskapen kring och popularisera framtidstänkandet i Finland. I programmet får de utvalda teamen bl.a. utbildning, material och sparrning kring användandet av Sitras workshopmetod Framtidsfrekvensen. Sammanlagt 78 aktörer ansökte om att få vara med.
Sitra satsar på Raseborg
Nu understöder Sitra Raseborgs framtidsarbete också genom ett betydande understöd. I ett nytt beslut underskrivet av Jyrki Katainen den 16.2.2022 har Sitra beviljat Raseborgs planläggningsenhet ett understöd på 30 000€ för delaktighetsarbetet i Raseborg 2050 -projektet.
Bild: Topias Dean /Sitra
Framtidsworkshopparna för invånare kommer att arrangeras under april och maj 2022. Närmare information om workshopparna ges senare under våren. Redan nu kan invånare i Raseborg vara med och delta i arbetet kring utvecklingsbilden. Under tiden 10.2-10.3.2022 samlar vi insikter om raseborgarnas vardagsrutter och viktiga platser via Visa på kartan -enkäten.
Raseborgs planläggning arbetar fram en utvecklingsbild för markanvändningen för år 2050. I det första skedet av projektet samlar vi insikter från invånare genom Visa på kartan -enkäten.
Du kan svara på enkäten fram till den 10.3.2022. Det tar ungefär 30 minuter att svara på enkäten, beroende på hur många rutter du vill lägga till.
Tips! Vi rekommenderar att du använder en dator när du svarar på enkäten. Vi har märkt att det är lättast att märka in rutter på kartan så.
Resultaten från enkäten analyseras och tas i beaktan i den slutliga utformningen av utvecklingsbilden.
Har du någon gång funderat på hur Raseborg kommer att se ut om trettio år? Hur kommer miljön att se ut? Hur vill du eller dina barn bo i Raseborg i framtiden? Hur tror du att trafiken fungerar? Bland annat dessa frågor kommer Raseborgs planläggningsenhet fundera på i projektet Raseborg 2050.
Utvecklingsbilden stöder generalplaneringen
I Raseborg 2050 projektet utarbetas en utvecklingsbild för markanvändningen i Raseborg för år 2050. Utvecklingsbilden byggs upp på basen av olika scenarier om framtidens samhälle med särskild vikt på trafik, näringsliv, boende och miljö. Slutresultatet är en kartpresentation som beskriver stadens framtidsvision för markanvändningen.
Utvecklingsbilden stöder generalplaneringen i staden, men den saknar rättsverkningar. Det här betyder att den inte har någon ”laglig” styrande effekt på t.ex. generalplanläggningen, detaljplanläggningen eller tillståndsprocesserna.
– Att skapa en utvecklingsbild är väldigt viktigt för oss eftersom det hjälper oss att få en bild av hur människor vill att staden ska se ut i framtiden. Det är också lättare för oss att jobba långsiktig och konsekvent med markanvändningsplaneringen när vi har en tydlig och inspirerande framtidsvision, berättar stadsarkitekt Johanna Backas.
Raseborgs planläggningsenhet satsar på delaktighet
Under våren 2022 har invånare möjlighet att delta i arbetet kring utvecklingsbilden både genom att svara på en kartenkät, och genom att delta i framtidsworkshoppar. Från alla insikter formas sedan olika scenarier som man bekanta sig och kommentera senare mot hösten.
– Det här är första gången vi har möjlighet att göra ett så här omfattande delaktighetsarbete. Det känns roligt att kunna inkludera invånarna och andra intresserade ännu mer i stadsplaneringen på en strategisk nivå, berättar stadsarkitekt Johanna Backas.
Även specialmålgrupper som företagare och barn kommer att involveras i arbetet. Efter delaktighetsskedet går planläggningsenheten in med sitt kunnande och gör konsekvensanalyser. Den slutliga utvecklingsbilden förväntas bli klar sommaren 2023.
Visa på kartan -enkäten
Redan nu kan invånare i Raseborg vara med och delta i arbetet kring utvecklingsbilden. Under tiden 10.2-10.3.2022 samlar vi insikter om raseborgarnas vardagsrutter och viktiga platser via Visa på kartan -enkäten. I enkäten kan man också berätta om vilka rutter eller platser som man anser att borde utvecklas i framtiden.
Hurdant är fritidsboende i Raseborg? Raseborgs planläggningsenhet vill höra din åsikt och du kan hjälpa till genom att besvara enkäten. Du hör till målgruppen om du har en andra bostad, en fritidsbostad eller en sommarstuga i Raseborg. Din hemkommun spelar ingen roll, det vill säga även raseborgare får besvara enkäten, ifall du har en fritidsbostad i Raseborg!
Enkäten är öppen fram till 5.12.2021. Det tar cirka 10 minuter att besvara enkäten. Bland dem som lämnar in sina kontaktuppgifter lottas ut ett gåvokort på 50 € till en dagligvaruhandel i Raseborg.
Utredningen över fritidsboende är en del av markanvändningens utvecklingsbild. Målåret är 2050 och utvecklingsbilden utarbetas under åren 2021-2023. Utvecklingsbilden utarbetas i växelverkan med invånare och aktörer i Raseborg. Mer information om markanvändningens utvecklingsbild kommer att publiceras vid årsskiftet. Det lönar sig alltså att följa med på våra hemsidor!
Tilläggsuppgifter ges av: stadsarkitekt Johanna Backas; 019 289 3843.
Nylands landskapsstyrelse beslutade vid sitt sammanträde 7.12.2020 (§ 128, § 129, § 130) bestämma med stöd av 201 § i markanvändnings- och bygglagen att den till helheten Nylandsplanen 2050 hörande och av Nylands landskapsfullmäktige 25.8.2020 (§ 20, § 21, § 22) godkända etapplandskapsplanen för Helsingforsregionen, etapplandskapsplanen för östra Nyland och etapplandskapsplanen för västra Nyland träder i kraft innan den har vunnit laga kraft. Nylands förbund och kommunerna har kungjort landskapsstyrelsens beslut i enlighet med 93 § i markanvändnings- och byggförordningen.
Helsingfors förvaltningsdomstol har emellertid i egenskap av besvärsinstans genom handläggningsbeslut fattade 22.1.2021 på basis av de besvär som anförts mot planerna förbjudit verkställigheten av landskapsfullmäktiges ovan nämnda beslut. Verkställighetsförbudet gäller så länge som handläggningen av ärendet pågår. Med andra ord är etapplandskapsplanerna i fråga inte i kraft förrän förvaltningsdomstolen genom egentliga beslut avgör ärendet.
