Välkommen på seminariet Vinn eller försvinn – jobb och delaktighet vägen till en lyckad integration som ordnas på Lärkkulla i Karis tisdagen den 26 november kl. 17.
Seminariet arrangeras av Kommunförbundet och har som målsättning att lyfta fram vikten av samarbete mellan sysselsättningsområdet, tredje sektorn och näringslivet för att nå framgångsrika integrationslösningar.
Kommunförbundet bjuder in ledande regionpolitiker, integrationsprofiler, organisationer som arbetar med invandrade och representanter från näringslivet som anställt invandrade att diskutera detta högaktuella ämne.
På kursen går vi igenom grunderna i internet, att använda email-program, att användra sig av olika myndigheters nättjänster, digisäkerhet etc. På första lektionen får man en personlig rådgivningstid. Kursen är gratis för invandrare. Kursen går huvudsakligen på finska.
”Suomikerho” är en grupp för invandrare som vill öva sin finska under avslappnade former. Gruppen träffas varje tisdag kl. 17.30-19 i Agora på Centralgatan 59, Karis. Alla nivåer är välkomna och även personer som redan pratar finska som kan fungerar som voluntärlärare i gruppen. Kontaktperson Anneka Pitkänen: 0503259792
Kielikahvila är en liknande grupp för invandrare som vill öva sin finska. Denna grupp träffas i Ekenäs på Långgatan 19, torsdagar kl. 18-20. Kontaktperson för denna grupp är Olena Dniprovska.
För att uppmärksamma Röda Korsets kampanj Veckan mot rasism, har vi träffat tre raseborgare som kommit hit som flyktingar. Stadsdirektör Petra Theman och chef för integrationstjänster Karin Ljung-Hägert samtalar med Francoise Uwingeneye, Musawar Shahzad och Souman Ahmad om livet i Raseborg.
Aktivera textning genom att trycka på T-ikonen i videorutan. Genom att trycka på kugghjulsikonen kan du välja språket för textningen. Videon är textad på svenska och finska.
Raseborgs stads Invandrartjänster är en enhet inom sysselsättnings- och integrationstjänster inom sektorn för näringsliv och sysselsättning. Verksamheten har det koordinerande ansvaret för integrationsarbetet i Raseborg och Hangö och är en viktig länk mellan invandrare och det finländska samhället. På Elin Kurcksgatan i Karis jobbar ett litet, men sammansvetsat team på sex personer; invandrarkoordinatorn, fyra invandrarhandledare och en sjukskötare. Med en öppen och stödjande approach hjälper de invandrare att skapa en smidig övergång till det nya livet i Raseborg och Hangö.
Raseborgs stad arbetar i enlighet med lagstiftningen för att främja integration. I lagen om främjande av integration står det skrivet om kommunernas integrationsprogram:
”Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska för att främja integrationen och stärka det sektorövergripande samarbetet göra upp ett program för integrationsfrämjande som godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Programmet beaktas när en budget och ekonomiplan enligt 65 § i kommunallagen (365/1995) görs upp.”
Det första integrationsprogrammet för Västra Nyland gällde Hangö, Ekenäs, Karis, Pojo och Ingå och uppgjordes år 1996. Det senaste integrationsprogrammet gällde 2019–2023. Inför den kommande reformen av integrationslagen, som träder i kraft 1.1.2025, görs som bäst en uppdatering av programmet för perioden 2024–2026. Detta återspeglar stadens engagemang för att hålla sig i framkant av integrationsarbetet och möta de föränderliga behoven.
Det finns olika sätt att komma till Raseborg som invandrare. Många kommer via äktenskap och familjer, som redan integrerat sig här, medan andra kommer som asylsökande. Raseborg har en relativt lång historia av att ta emot kvotflyktingar och integrera dem i samhället. Sedan 1990, då den första gruppen anlände till dåvarande Karis, har Raseborg och Hangö välkomnat och integrerat omkring 480 personer från olika delar av världen. Raseborg är därmed den kommun i Finland, som under längst tid har mottagit kvotflyktingar kontinuerligt.
– De första kvotflyktingarna var en grupp på 33 personer, som flydde krig och förföljelse från den kurdiska delen av Irak. Vi har under årens lopp tagit emot Kosovoalbaner, flyktingar från Myanmar (Burma), irakier, syrier, personer från Pakistan, Rwanda, Eritrea och Sudan, berättar Karin Ljung-Hägert, invandrarkoordinator vid Raseborgs stad.
Enligt det nuvarande avtalet med NTM-centralen, som koordinerar kvotflyktingmottagningen, ska Raseborgs stad ta emot ca 25 kvotflyktingar vart tredje år. Avtalet uppgjordes 2014 och då tog staden emot en grupp på 25 personer från Syrien. På grund av coronapandemin försenades och försvårades kvotflyktingsmottagningen 2020. Den sista kvotflyktingen anlände därför så sent som våren 2023, samma år som staden förbereder sig på att ta emot nästa flyktingkvot.
– Senast det kom en större grupp anlände 26 personer från bland annat Sudan och Eritrea. Denna höst tar vi emot en grupp från samma ursprungsländer som senast. Nu i dagarna anländer 19 personer från ett flyktingläger i Rwanda och förberedelserna för att ta emot dessa personer är inne på slutrakan, konstaterar Karin.
I teamet för Invandrartjänster jobbar Camilla Wallén, Laura Malin, Fehmi Bushi och Karin Ljung-Hägert. I teamet ingår också sjukskötaren Mirja Koponen (via Västra Nylands välfärdsområde) och handledaren Tiina Kinnunen i kommunernas sysselsättningsförsök.
Varierande integrationstjänster
Invandrarhandledarna utgör den första kontakten för flyktingar och invandrare i Raseborg och Hangö till det omgivande samhället och till den finländska kulturen. Hos invandrartjänsten får man stöd med att sköta sina ärenden, samt råd och handledning i frågor som berör livet och boendet i Finland, såsom kontakten med FPA, AN-byrån/kommunernas sysselsättningsförsök, att öppna bankkonto, hälsovården, socialservicen, den grundläggande utbildningen, att anmäla barnen till dagvård/skola, att sköta registreringen vid DVV och ordna personbevis samt assistera i uppehållstillståndsärenden. Till invandrartjänsten kan man vända sig oberoende av typen av uppehållstillstånd eller vistelsetid i Finland.
Invandrarnas behov av integrationstjänster och övrig service såsom social- och hälsovårdstjänster varierar. En person som kommer som kvotflykting direkt till Raseborg har vanligtvis behov av mer omfattande stöd- och integrationstjänster, medan en person som kommit genom arbetskraftsinvandring eller som asylsökande till Finland, och redan bott en längre tid i landet, eller beviljats uppehållstillstånd på basen av familjeband, främst behöver handledning och information om hur man använder sig av olika kommunala och statliga tjänster. Stödbehovet bedöms alltid individuellt och kan variera under integrationstiden och efter att integrationstiden tagit slut. Gemensamt för alla invandrare är att man i början av sin integrationstid bör erbjudas möjligheter att studera något av de inhemska språken, samt möjligheter att bli bekant med den finländska kulturen och med det omgivande samhället.
Låg tröskel och målmedvetet samarbete
Man strävar efter att erbjuda en verksamhet med låg tröskel. På tisdagar håller man öppen mottagning (drop-in) då man kan komma till servicepunkten utan tidsbokning med korta eller mindre ärenden. Besök under övriga tider sker främst via tidsbokning, antingen genom att man kommer till servicepunkten och ber om en tid, eller att man tar kontakt per telefon eller e-post.
Invandrartjänsten erbjuder alltid möjlighet till tolk. Man anlitar antingen en lokal tolk eller så kallad omedelbar tolkning, vilket innebär att en riktig person tolkar via mobilen. Telefontolkning är billigare och enklare att arrangera, speciellt i sådana fall då tolken skulle ha en lång arbetsresa till Hangö eller Raseborg. I andra situationer då till exempel flera personer eller barn behöver tolkhjälp är en närvarande tolk vanligtvis att föredra.
På en integrationsutbildning studerar man något av de inhemska språken och bekantar sig med finländsk kultur och finländskt arbetsliv. Man får plats på en sådan kurs genom beslut i en integrationsplan som görs upp med personal från kommunernas sysselsättningsförsök. Kurserna kan antingen vara arbetskraftspolitiska eller så kallade frivilliga studier som bland annat ordnas vid Lärkkulla. För personer som saknar läs- och skrivkunnighet i det latinska alfabetet ordnas LUKI-utbildning på finska vid Raseborgs stads kulturinstitut. Invandrare har möjlighet att välja mellan att lära sig finska eller svenska, beroende på deras preferenser och eventuella tidigare kopplingar till språket. De flesta invandrare väljer att integreras på finska, eftersom det innebär till exempel bättre utbildningsmöjligheter. Väljer man svenska har man oftast redan någon form av koppling till språket, såsom familj, bekanta eller stödpersoner.
Agora Raseborg – en nyckel till integration
Hjärtat i den verksamhet som föreningen Agora Raseborg – Agora Raasepori rf. bedriver är föreningslokalen vid Centralgatan 59 i Karis, som likaså går under namnet Agora. Föreningens syfte är att främja integration och bidra till ett större psykosocialt välmående för alla dem, som deltar i de olika aktiviteterna. Som en etablerad träffpunkt fungerar Agora som ett vardagsrum, vilket gör det lättare för flyktingar och invandrare att få kontaktytor till närsamhället och uppleva delaktighet i sin nya tillvaro.
Föreningslokalen Agora upplåts avgiftsfritt för sammankomster som ordnas av andra likasinnade föreningar och grupper inom den tredje sektorn. Sålunda försiggår där många olika aktiviteter från Röda Korsets Internationella café till Föreningen URA:s Barnvänliga familjeträffar för att nämna några. Sedan våren 2019 har Agora drivit Suomikerho, som en gång i veckan öppnar dörrarna för flyktingar och personer med invandrarbakgrund med syftet att hjälpa dem att lära sig sitt nya hemlands språk.
– En av de aktivaste grupperna i Agora Raseborg är Suomikerho, som fungerar som en träffpunkt, som knyter samman nyfinländare med deras nya hemort och dess invånare. Samtidigt får de stöd av volontärer i att lära sig finska. Det sker på många sätt, genom samtal och hjälp med läxor och hemuppgifter, berättar Raseborgs invandrarhandledare Laura Malin.
Invandrarhandledare Laura Malin i föreningslokalen Agora.
Förutom att ge språkträning under sina tisdagsträffar har Suomikerho också ordnat sommarutfärder, arrangerat en matlagningskurs vintern 2023 och en motionsgrupp hösten 2023. Suomikerho har visat sig ha en viktig funktion för invandrare, inte bara för det språkliga stöd som gruppen erbjuder, utan även för det sociala sammanhang och de kontakter som etableras. Som kontaktperson för Suomikerho fungerar Anneka Pitkänen.
Ett diskussionscafé för invandrare som vill öva sin finska har även startat i Ekenäs på initiativ av personer som flytt kriget i Ukraina. Både gruppen i Karis och i Ekenäs är öppna för nya deltagare, såväl finländare som personer med invandrarbakgrund är välkomna med på träffarna.
Bakgrunden till verksamheten i föreningslokalen Agora kan spåras till det tvååriga EU-stödda projektet Resursbanken, som avslutades 2020. Syftet var att stöda integrationen av invandrare och förbättra samarbetet mellan tredje sektorn och kommunerna Raseborg, Lojo, Vichtis och Högfors. Då hyrdes lokalen i Karis av Raseborgs invandrartjänst och olika aktiviteter började ta form.
Då EU-projektet avslutades fortsatte de olika verksamheterna och föreningen RATA rf (Raaseporin tapahtumat) tog på sig rollen som takorganisation och juridisk person. I takt med att användningen av föreningslokalen har ökat och de olika aktörerna där har blivit fler blev tiden mogen för att grunda en egen förening, Agora Raseborg – Agora Raasepori rf. som registrerades i oktober 2023. Föreningen har ett nära samarbete med Raseborgs invandrartjänst och understöd från Svenska Kulturfonden, Sophie von Julins stiftelse, Sparbanksstiftelsen för Karis-Pojo och Raseborgs stad gör verksamheten möjlig.
Helhetsansvaret för lokalen ligger på föreningen, men Raseborgs invandrartjänst har hand om bokningarna. Information om verksamheten i Agora finns på Facebook-sidan Järjestötila – Föreningshuset Agora.
En viktig aspekt av integrationsarbetet är engagemanget från frivilliga som fungerar som vänner eller vänfamiljer. Invandrartjänsten ordnar utbildning för frivilliga, som kan fungera som vänner, en form av stödperson åt flyktingar. Den senaste kursen ordnades våren 2023 och de nya ”vännerna” får nu möjlighet att ta sig an gruppen, som anländer denna höst till Raseborg. Men flera “vänner” behövs.
– Det finns alltid behov av flera vänfamiljer. Som ”vän” fungerar du som en kontakt i, och till, den nya hemorten. Du kan till exempel ta med invandrare i din hobby och fritidsaktivitet, uppmanar Laura.
Föreningar och organisationer inom den tredje sektorn spelar en avgörande roll i att skapa en känsla av gemenskap för invandrare. Inom Raseborg och Hangö har till exempel Emmaus, Röda Korset, RHL, Lions, evangelisk-lutherska kyrkans församlingar i Ekenäs, Tenala och Karis-Pojo, Folkhälsan, Marthaförbundet och olika föreningar en viktig roll i att underlätta integrationen och anpassningen för flyktingar i det nya hemlandet. Genom olika aktiviteter och evenemang skapas möjligheter för sociala kontakter och en ökad förståelse för det finländska samhället. Via idrottsföreningar kan personer med invandrarbakgrund bekanta sig med utbudet av fritidssysselsättningar i Raseborg och Hangö.
Raseborgs stad strävar efter att vara inte enbart en plats för invandrare att kalla sitt nya hem, utan en aktiv del av samhället där mångfald ses som en tillgång. Genom integrationsprogram, stöd från frivilliga och samarbeten med olika aktörer strävar stadens invandrartjänst efter att vara en inkluderande och stödjande plats där invandrare och flyktingar kan känna sig välkomna i sitt nya hemland.
Fakta
I Raseborg finns sammanlagt ca 1 645 personer med invandrarbakgrund, det vill säga personer födda i ett annat land än Finland. Dessa personer utgör ca 6 procent av befolkningen i Raseborg.
De största språkgrupperna i Raseborg efter de inhemska språken är estniska (213 personer), ryska (204), arabiska (153), engelska (114) kurdiska (113), thai (70), ukrainska (51) och albanska (47).
Invandrartjänsten gäller Raseborg- och Hangöbor. Hangö stad köper tjänsten av Raseborg enligt ett fortlöpande avtal.
Raseborgs stad har haft ett invandrarråd sedan slutet av år 2017. Rådet utses för två år i taget och har sju medlemmar. Invandrarkoordinatorn fungerar som rådets sekreterare och föreslår medlemmar till invandrarrådet. Rådets uppgifter är att fungera som sakkunnig i mångkulturella frågor, främja växelverkan mellan olika kulturer och aktivt delta i arbetet med att förebygga fördomar, diskriminering och rasism.
Integrationsprogrammet för perioden 2024–2026 uppdateras som bäst och Invandrartjänstens namn ändras till Integrationstjänst i samband med stadens organisationsförändring. Invandring och integration handlar också om livskraft, som kommunerna behöver. Man bör se invandring som en tilläggsresurs.
Integrationslagen ändras, vilket påverkar verksamheten 2025.
Terminologi
Invandrare – en person som flyttar till ett annat land.
Kvotflykting – en person som FN:s flyktingorgan UNHCR anser vara flykting och som beviljats uppehållstillstånd inom flyktingkvoten som fastställts i statsbudgeten. Under de senaste åren har Finlands flyktingkvot varit 750–1 050 personer. Flyktingkvoten för år 2024 har av regeringen fastslagits till 500 personer.
Flykting – en person som flyr från förföljelse. Flyktingstatus beviljas en person som får asyl i någon stat eller som betraktas som flykting enligt UNHCR. En utlänning som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sitt ursprung, sin religion, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska uppfattning.
Asylsökande – en person som söker skydd och uppehållsrätt i en främmande stat. En sådan person har ännu inte uppehållstillstånd i Finland. En asylsökande får flyktingstatus om hen beviljas asyl.
Integration – invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med målet att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samtidigt som invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur stöds. (Lagen om främjande av integration 1386/2010, 3§)
Organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna övergår till Västra Nylands välfärdsområde vid ingången av 2023. Tjänsterna finns på samma bekanta ställe som tidigare. Telefonnumren och e-postadresserna till tjänsterna ändras stegvis.
Du hittar de uppdaterade uppgifterna på Västra Nylands välfärdsområdes webbplats på adressen www.luvn.fi/sv.
Källan till följande information är Västra Nylands välfärdsområde, www.luvn.fi
Västra Nylands välfärdsområde ordnar social- och hälsovård, räddningsväsendets tjänster samt elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster från 1.1.2023 för invånarna i Esbo, Grankulla, Hangö, Högfors, Ingå, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis.
Ur invånarnas och personalens perspektiv bevaras en stor del helt oförändrat. Tjänsterna fås från samma bekanta ställe som tidigare. Notera dock att det vid årsskiftet kan förekomma tillfälliga dröjsmål och störningar i vissa tjänster.
Det finns fem serviceområden i välfärdsområde:
tjänster för äldre
tjänster för barn, unga och familjer
gemensamma social- och hälsovårdstjänster
funktionshinderservice och
Västra Nylands räddningsverk.
Vad förblir oförändrat?
Tjänsterna för invånarna produceras på samma sätt som hittills.
De digitala tjänsterna kan användas av invånarna på samma sätt som i nuläget.
Under övergången hänvisas klienterna i icke-brådskande ärenden huvudsakligen till tjänster i den egna kommunens område.
Servicesedlarna bevaras som ett alternativ i produktionen av tjänster i välfärdsområdet.
I början av 2023 används i huvudsak de nuvarande klient- och patientdatasystemen.
Psykolog- och kuratorstjänsterna ordnas även i fortsättningen i läroanstalterna.
Brådskande hälsovårdstjänster fås från välfärdsområdets samtliga hälsostationer.
Räddningsväsendets tjänster förblir oförändrade, likaså de frivilliga brandkårernas verksamhet.
Nödcentralsverksamheten förändras inte – det allmänna nödnumret är 112.
De viktigaste förändringarna
De viktigaste förändringarna inom den närmaste framtiden ur invånarnas perspektiv är:
Telefonnumren för tjänsterna som klienterna använder kommer att ändras stegvis.
Tjänsterna finns i fortsättningen på webbplatsen www.luvn.fi på finska och svenska samt på engelska.
Invånarna kommer att ha enhetliga klientavgifter inom social- och hälsovården samt kriterier för beviljande av understöd. Klientavgifterna har föreskrivits i lagen och avgifterna anpassas till betalningsförmågan. Besluten om klientavgifterna fattas i december.
Seniorinfo har öppnat 20.12 – information och stöd från ett ställe. Raseborg hör till det västra området (tillsammans med Hangö, Högfors, Ingå, Lojo, Sjundeå och Vichtis). Seniorinfo betjänar på nummer 029 1512 280.
Ändringar i kundservicenumren
Vid övergången till välfärdsområdet byts telefonnumren som börjar med 09 och 019 ut till ett telefonnummer som börjar med 029 151.
I välfärdsområdet införs ett enhetligt system för kundservicesamtal.
Användningen av de gamla systemen och telefonnumren upphör när det nya telefonsystemet införs. Övergången till det nya systemet sker stegvis och per servicelinje.
Invånarna som ringer till ett kundservicenummer ringer i fortsättningen till ett nytt nummer. De gamla numren kommer att ha meddelandet ”vårt nummer har ändrats” vid tidpunkten för övergången.
De nya telefonnumren kommuniceras till invånarna i första hand via webbplatsen luvn.fi.
Vilket ställe ska jag kontakta nästa år om jag insjuknar?
Du kan kontakta hälsostationen på samma sätt som tidigare. Telefonnumren ändras stegvis från och med början av 2023. Välfärdsområdet informerar om den stegvisa förändringen av telefonnumren på webbplatsen www.luvn.fi samt genom inspelningar på det gamla telefonnumret som hänvisar till det nya numret.
Jag har bokat en tid till hälsovårdarens mottagning, bevaras den?
Ja, alla nuvarande tjänster och tidsbokningar bevaras oförändrade efter årsskiftet.
Information och kommunikation om välfärdsområdet
Du får information om välfärdsområdet genom följande kanaler:
Mängden flyktingar från Ukraina tilltar dag för dag. Dagligen kommer 200 – 300 flyktingar till Finland som antingen är asylsökande och sökande av tillfälligt skydd och registrerar sig hos myndigheterna.
Förutom denna mängd anländer ett stort antal som inte ännu har registrerat sig. De som registrerar sig tas omhand av Migrationsverket, Migri, som också har huvudansvaret för ordnande av den service flyktingarna behöver. Migri för diskussioner med kommunerna om hjälp och stöd i denna svåra situation. Staden samarbetar med Migri och för en kontinuerlig dialog med myndigheten samtidigt som man gör förberedelser att ta emot flyktingarna. Många erbjuder sin hjälp att transportera flyktingarna till Finland men staden påpekar dock att det är Migri som har huvudansvaret och koordinerar flyktingmottagandet i Finland och vid behov begär om hjälp av kommunerna. Denna diskussion förs redan. Staden kommer naturligtvis också att erbjuda coronavaccinering åt flyktingarna. Eftersom det är främst kvinnor och barn samt äldre personer som kommit eller är på väg till Finland förbereder sig också stadens skolor att ta emot barnen, vilket är ett sätt att normalisera barnens vardag.
Mera information fås vid behov av Raseborgs invandrartjänst för rådgivning och information. Invandrarkoordinator Karin Ljung-Hägert tfn 019 289 2291 karin.ljung-hagert@raseborg.fi
Nya kvotflyktingar är på kommande till Raseborg. Dessa behöver
hjälp med att bli hemmastadda i Raseborg. Skulle du eller din familj bli vänner
åt någon av dessa personer/familjer? Du skulle få möjlighet att lära känna
trevliga personer, deras seder och kultur. Samtidigt skulle de få möjlighet att
lära känna finländsk kultur och livsstil genom dig/er familj . Hur mycket tid
du vill ge till din vän/vänfailj är upp till dig, två timmar i veckan eller två
timmar per månad, hur det passar dig och din levnadssituation.
Skolning av nya vänfamiljer sker under två kvällar den 16.3. och
6.4. kl. 17-19 i Föreningshuset i Karis,
Raseborgs stads
invandrarbyrå ordnar skolningen tillsammans med projektet Resursbanken.
Eventuella frågor kan du skicka i förhand till jarjestotila@gmail.com.
Föreningshuset i
Raseborg och Raseborgs invandrartjänster söker volontärer till läxläsningsklubb
som skall starta tisdagen 25.2 kl. 13-15. Som läxhjälpare handleder du och
hjälper barn med deras skoluppgifter på finska och får dela känslan av att
lyckas och lära sig med dem. Tanken är att klubben skall fungera som ett
gemensamt projekt med studeranden från Karis gymnasier, men till verksamheten
behövs även andra vuxna.
Välkommen med och planera verksamheten måndagen den 24.2 kl. 15 i Föreningshuset, Centralgatan 59 (Karis).
Mera info fås av
handledaren för frivilligverksamhet Laura Malin 0440421613 laura.malin@vihti.fi
eller av invandrarkoordinator Karin Ljung-Hägert 019 2892291
karin.ljung@raseborg.fi
Du – en volontär? HAR DU FUNDERAT PÅ ATT ENGAGERA DIG SOM FRIVILLIG? ÄR DU INTRESSERAD AV ANDRA KULTURER? HAR DU EN HOBBY ELLER EN TALANG SOM DU KUNDE LÄRA ANDRA? Välkommen med som frivillig i det integrationsstödjande nätverket i Raseborg! Som frivillig är det upp till dig att bestämma hur mycket tid du vill avvara och i vilken sorts verksamhet du deltar. Det finns många olika uppgifter och aktiviteter för alla slags personer och familjer som önskar delta i verksamheten för invandrare. Som frivillig kan du välja att delta på enskilda evenemang eller mer regelbundet. Förtillfället finns det behov av personer som kan fungera som språkstöd, läxhjälp till skolbarn, ”hobby kompis” som hjälper en nyanländ att hitta en ny hobby, fungera som vänfamilj, samt möjligheter att delta i olika utfärder. Vi välkomnar också nya tankar och idéer om hur vi kan utveckla verksamheten!
OM DU INTE KAN DELTA MEN ÄNDÅ ÄR INTRESSERAD
AV ATT HÖRA MERA KONTAKTA DÅ
HANDLEDAREN FÖR FRIVILLIGA LAURA MALIN
0440 421 613, LAURA.MALIN@VIHTI.FI ELLER
INVANDRARKOORDINATOR KARIN LJUNG-HÄGERT
019 2892291, KARIN.LJUNG@RASEBORG.FI
Sedan hösten 2015
har många privatpersoner engagerat sig för de asylsökande- hur står det till
med aktivismen idag? Vad görs för att hjälpa asylsökande och papperslösa, vem
gör, och var? We see you- kampanjens aktiva från Åbo och Helsingfors besöker
Föreningshuset i Raseborg och presenterar sin verksamhet lördagen den 23 november kl. 15-17. Vi diskuterar sedan olika
frågor som rör asylprocessen, deportationer och papperslöshet. Evenemanget är
flerspråkigt och trakteringen liten men naggande god. Varmt välkommen! Adress: Centralgatan 59, Karis
(invid pizzeria Toro).
Accent 6;\
Öppet hus i Föreningshuset Raseborg 4.9. 2019 kl. 15-18
Är din förening i behov av gratis verksamhetsutrymmen eller möteslokal? Vill du lära känna nya människor och ha ett ställe att gå till? Är du intresserad av att verka för ett mångkulturellt Raseborg? Svarar du JA på någon av dessa frågor så är Föreningshuset något för dig!
Föreningshuset är en lokal som vänder sig till föreningar och andra aktörer inom tredje sektorn. I Föreningshuset finns det möjlighet att ordna olika slags verksamhet och evenemang.
4.9. kl. 15-18 håller vi Öppet hus – då kan du bekanta dig med utrymmet och den verksamhet som redan finns här. Vi bjuder på nygräddade våfflor.
Föreningshusets verksamhet drivs av Resursbanken-projektet, Invandrartjänsterna vid Raseborgs stad, Finlands Röds Kors/Helsingfors och Nylands distrikt samt Emmaus.
Varför fastar muslimer under Ramadan? Vad är Eid? Och hur står det egentligen till med flyktingkrisen i Mellanöstern? Diskussionstillfälle om islam, muslimer och andra relaterade frågor med inledande föreläsning av Nina Björkman, religionsvetare och doktorand med fokus på islamisk fundamentalism.
