När det gäller konsumtionsel har Hinku-målet uppnåtts. Däremot finns det fortfarande arbete att göra inom vägtrafiken.
Enligt förhandsuppgifter från Finlands miljöcentral har Raseborgs klimatutsläpp minskat med 6,5 procent förra året jämfört med år 2022. Utsläpp av växthusgaser har i alla kommuner minskat med cirka 9 procent.
Den positiva utvecklingen i hela landet beror främst på reningen av energisektorn, det vill säga produktionen av el och fjärrvärme. Utsläppen via konsumtionsel minskade i hela Finland med cirka 32 procent och utsläppen från eluppvärmning med cirka 35 procent.
Raseborg har sedan år 2013 varit en Hinku-kommun, vars klimatmål är att minska utsläppen med 80 procent från 2007 års nivå till 2030. För närvarande har de totala utsläppen minskat med 44,5 procent. Riktningen är rätt, men ytterligare åtgärder behövs.
–”Vi är fortfarande långt ifrån 2030 års utsläppsmål och för att nå det behöver alla samarbeta. Som stad strävar vi, förutom att minska våra egna utsläpp, också efter att vara ett exempel för företag och invånare”, säger Raseborgs stadsdirektör Petra Theman.
Raseborgs stad har sedan år 2019 endast köpt el som producerats med förnybar energi samt förbättrat energieffektiviteten i flera byggnader, till exempel genom att förnya ventilationssystem och annan fastighetsteknik. Andelen utsläpp från oljeuppvärmning är fortfarande 8 procent i Raseborg. Enligt Statistikcentralen fanns det år 2023 totalt 3268 olje- eller gasuppvärmda byggnader i Raseborg. Av dessa är över 2500 egnahemshus och parhus. Värmeproduktionsanläggningen i de flesta av stadens oljeuppvärmda fastigheter har redan bytts ut, främst till fjärrvärme. Det finns sju oljeuppvärmda fastigheter kvar.
– ”Att nå klimatmålet inom den utsatta tiden blir allt svårare för kommunerna eftersom de enkla och betydande åtgärderna redan har genomförts”, säger tekniska direktören Jan Gröndahl.
Vägtrafiken är den största enskilda utsläppskällan och dess andel av utsläppen är 34 procent i Raseborg. Utsläppen från genomfartstrafik av paketbilar, bussar och lastbilar ingår inte i kommunernas utsläppsberäkningar. Var och en av oss kan alltså direkt påverka vägtrafikens utsläpp genom våra egna sätt att resa. Därför vill staden förbättra invånarnas möjligheter att använda kollektivtrafik och lätt trafik samt elbilar. I Raseborg finns en egen intern kollektivtrafik, Bosse. Dessutom har antalet gång- och cykelvägar utökats de senaste åren och i år har nya cykelparkeringsplatser byggts på 17 platser i staden. Även 9 laddningsstationer för elbilar har byggts runt om i staden.
Projektet “Kohti hiilineutraalia kuntaa (Hinku)” startade år 2008 i fem kommuner. Nu deltar redan 99 kommuner. Hinku-kommunerna har åtagit sig att minska utsläppen med 80 procent till år 2030 från 2007 års nivå. Finlands miljöcentral beräknar användningsbaserade utsläppsdata för kommunerna enligt Hinku-beräkningsregeln.
Hållbar utveckling är ett centralt tema i Raseborgs skolors undervisning och skolorna genomför olika projekt för hållbar utveckling under läsåret.
Billnäs skola har dessutom redan i 15 år deltagit i programmet Grön Flagg för hållbar utveckling. Även Billnäs daghem är med i Grön Flagg-verksamheten, vilket betyder att många barn blir bekanta med verksamhetsmodellen redan från tidig ålder.
I Finland deltar över 370 skolor, läroanstalter, daghem och aktörer inom barn- och ungdomsverksamhet i programmet.
Enligt Billnäs skolas rektor Susanna Ojala känns det mycket fint då föräldrar berättar att barnen har tagit med sig saker och vanor som de lärt sig i skolan hem och samtidigt lär sina egna föräldrar om dessa.
Några tips från Billnäs skolas sjätteklassister för en miljövänlig vardag:
Stäng vattenkranen efter att du tvättat händerna
Släck lamporna när du lämnar rummet
Ta endast så mycket mat som du äter
Köp endast det du verkligen behöver
Sortera avfallet och släng skräp i soptunnan
Återanvänd alltid när det är möjligt, till exempel klottpapper
I skolvärlden hjälper upptejpade lappar på väggen till exempel bredvid strömbrytare, pappershanddukar och vattenkranar att komma ihåg dessa saker.
För att uppnå Grön Flagg-certifikatet utarbetar en skola eller daghem en plan och genomför 1-2 år långa projekt kring olika teman för hållbar utveckling, till exempel biologisk mångfald, ansvarsfull konsumtion eller vatten. Förutom att uppgörandet av planen rapporterar skolan om genomförda projekt och får sedan feedback på sitt arbete. Rätten att använda grön flagg är i kraft två år i taget.
I fjol röstade invånarna i Raseborg för projekt för återställning av naturen som vinnare i den deltagande budgeteringen. Nu har återställningsobjekten valts ut och ett mer detaljerat planeringsarbete kan inledas.
I alla objekt är det viktigaste att stärka den biologiska mångfalden och öka den ursprungliga växtligheten.
En före detta åker, Ekenäs
Vid Pålarvvägen i Bromarv ligger en före detta leråker som invaderats av kvickrot. Målet är att skapa öppna ängar och lövskog som huvudsakligen består av ädla lövträd. Man strävar efter att välja växter som hjälper pollinerare och insekter som använder pollen.
I Pojo kyrkby, nordost om korsningen mellan Gamla Fiskarsvägen och Åbovägen, ligger en före detta leråker som nu är gräsbevuxen. På åkern växer rikligt med blomsterlupin som är en invasiv främmande art. Målet är att utrota lupinen, öka områdets mångfald samt skapa ett utflyktsmål för lokala invånare och skolelever.
Vid Stabsgatan i Karis strömmar en bäck som fungerar som dagvattenfåra. I områdets södra del och längs kanterna finns ett parkliknande gräsområde. Bland växtligheten finns många främmande arter, till exempel parkslide. Marken är fuktig och frodig. Målet är att skapa en mångsidig helhet som även beaktar fåglar och djur som trivs vid bäcken. Förhoppningen är att området också ska vara ett exempel, till exempel för hobbyträdgårdsmästare.
Pollinerande insekter är avgörande för vår livsmedelsproduktion. Man har uppskattat att över 75 procent av världens viktigaste växter vid livsmedelsproduktion är beroende av eller drar nytta av pollinerare vad gäller skördens mängd och kvalitet. Källa:Pölyttäjien väheneminen näkyy ruoantuotannossa – Ympäristöministeriö
De viktigaste pollinerarna är bin och humlor, men förutom insekter fungerar även fåglar, fladdermöss, vissa däggdjur samt även vind och vatten som pollinerare.
Pollinering är ett händelseförlopp där växtens pollenkorn fastnar på insekten då den samlar nektar från blommorna. På detta sätt förökar sig blommorna då pollenkornen transporteras via insekterna från blommornas ståndare till dess pistiller. En del växter som till exempel havre, vete och korn, är självpollinerande. Det innebär att pollineringen sker inom en och samma blomma.
När man planerar sin sommarträdgård är det bra att tänka på att införskaffa sådana växter som lockar till sig pollinerande insekter. Samtidigt gynnas även fruktträd och bärbuskar, som även de behöver insekter för att kunna producera skörd.
Från blommorna får insekterna näring i form av nektar och pollen. Det är blommornas färg, form och doft som leder fram insekterna till dem. Många förädlade blommor producerar inte nödvändigtvis nektar, därför lönar det sig att välja enkla blommor som även finns naturligt i Finlands natur. Dessutom tål dessa blommor bättre våra lokala väderförhållanden.
Bra växter för pollinerare är bland annat: krokus, nävor, hallon, lavendel, kungsmynta, timjan, ringblomma, solros, gräslök.
På bebyggda områden med asfalt och kortklippt gräsmatta har livsmiljöerna för pollinerare och andra insekter minskat.
Med sommarkampanjen Vildare Raseborg vill Raseborgs stad synliggöra det arbete som görs i staden för att främja biologisk mångfald och återställa naturen. Alla raseborgare är välkomna att delta i kampanjen!
Bakgrund i medborgarbudgeten 2023
Naturens återställningsprojekt, ett förslag inlämnat av Raseborgs Natur r.f., blev i omröstningen en klar publikfavorit i medborgarbudgeten för år 2023. Arbetet med vinnarförslaget har börjat under våren 2024, och nu bjuder vi med invånarna i arbetet med att skapa näringsrika och skyddande livsmiljöer för pollinerare.
Med enkla medel kan varje trädgårdsägare öka möjligheterna för vildvuxen natur och stärka den biologiska mångfalden. Låt en del av gräsmattan växa under sommaren eller anlägg en blomsteräng på din tomt!
– Återställning av naturen behöver inte vara krångligt eller svårt. På den egna tomten kan man tryggt låta gräset växa. Om man vill ha en välskött trädgård kan man enbart klippa kanterna längs stenläggningar och gångar, säger stadens parkchef Maria Eriksson.
Så här deltar du:
Låt gräset eller delar av det vara orört.
Sprid blomfrön vilt hit och dit och se vad som händer under sommaren. Om du vill kan du även anlägga en blomsteräng.
Vila i skuggan och njut av förfriskningar medan naturen sköter sig själv.
Anmäl dina vildare kvadratmeter och delta i vår utlottning! Varje vildare kvadratmeter är viktig!
Du kan delta precis när det passar dig! Under sommaren kommer vi dessutom att lotta ut fyra Raseborg-hänggungor bland invånare som deltagit i kampanjen. Medan du slappnar av i hänggungan kan du följa gräsets tillväxt och din egen trädgårds vildvuxenhet.
Med vårens ankomst är det dags att börja städa, även utomhus. Kom och var med i hela Finlands gemensamma städuppgifter. Raseborgs stad deltar även i år i YLE:s kampanj En miljon soppåsar (extern länk).
Visste du att det finns totalt 230 sopkärl längs gångvägarna och parkerna i Raseborg som stadens parkenhet ansvarar för att tömma? Genom att använda dem kan vi tillsammans hålla vår omgivning städad året runt.
YLE lanserade den 15.4. kampanjen En miljon soppåsar, där alla kan delta. Kampanjen avslutas på världsmiljödagen den 5 juni.
Förra året samlade vi raseborgare in och registrerade totalt 642 soppåsar till kampanjen. Är det dags att sätta nytt rekord?
Samla sopor ensam eller i grupp och lägg till antalet soppåsar du samlar in för din stad på Yles webbplats yle.fi/miljoonaroskapussia eller i Yle-appen. Yle konto krävs för att registrera insamlade sopor. Sätt slutligen soppåsarna du samlat in till det blandade avfallet.
