Raseborgs stads Invandrartjänster är en enhet inom sysselsättnings- och integrationstjänster inom sektorn för näringsliv och sysselsättning. Verksamheten har det koordinerande ansvaret för integrationsarbetet i Raseborg och Hangö och är en viktig länk mellan invandrare och det finländska samhället. På Elin Kurcksgatan i Karis jobbar ett litet, men sammansvetsat team på sex personer; invandrarkoordinatorn, fyra invandrarhandledare och en sjukskötare. Med en öppen och stödjande approach hjälper de invandrare att skapa en smidig övergång till det nya livet i Raseborg och Hangö.
Raseborgs stad arbetar i enlighet med lagstiftningen för att främja integration. I lagen om främjande av integration står det skrivet om kommunernas integrationsprogram:
”Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska för att främja integrationen och stärka det sektorövergripande samarbetet göra upp ett program för integrationsfrämjande som godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Programmet beaktas när en budget och ekonomiplan enligt 65 § i kommunallagen (365/1995) görs upp.”
Det första integrationsprogrammet för Västra Nyland gällde Hangö, Ekenäs, Karis, Pojo och Ingå och uppgjordes år 1996. Det senaste integrationsprogrammet gällde 2019–2023. Inför den kommande reformen av integrationslagen, som träder i kraft 1.1.2025, görs som bäst en uppdatering av programmet för perioden 2024–2026. Detta återspeglar stadens engagemang för att hålla sig i framkant av integrationsarbetet och möta de föränderliga behoven.
Det finns olika sätt att komma till Raseborg som invandrare. Många kommer via äktenskap och familjer, som redan integrerat sig här, medan andra kommer som asylsökande. Raseborg har en relativt lång historia av att ta emot kvotflyktingar och integrera dem i samhället. Sedan 1990, då den första gruppen anlände till dåvarande Karis, har Raseborg och Hangö välkomnat och integrerat omkring 480 personer från olika delar av världen. Raseborg är därmed den kommun i Finland, som under längst tid har mottagit kvotflyktingar kontinuerligt.
– De första kvotflyktingarna var en grupp på 33 personer, som flydde krig och förföljelse från den kurdiska delen av Irak. Vi har under årens lopp tagit emot Kosovoalbaner, flyktingar från Myanmar (Burma), irakier, syrier, personer från Pakistan, Rwanda, Eritrea och Sudan, berättar Karin Ljung-Hägert, invandrarkoordinator vid Raseborgs stad.
Enligt det nuvarande avtalet med NTM-centralen, som koordinerar kvotflyktingmottagningen, ska Raseborgs stad ta emot ca 25 kvotflyktingar vart tredje år. Avtalet uppgjordes 2014 och då tog staden emot en grupp på 25 personer från Syrien. På grund av coronapandemin försenades och försvårades kvotflyktingsmottagningen 2020. Den sista kvotflyktingen anlände därför så sent som våren 2023, samma år som staden förbereder sig på att ta emot nästa flyktingkvot.
– Senast det kom en större grupp anlände 26 personer från bland annat Sudan och Eritrea. Denna höst tar vi emot en grupp från samma ursprungsländer som senast. Nu i dagarna anländer 19 personer från ett flyktingläger i Rwanda och förberedelserna för att ta emot dessa personer är inne på slutrakan, konstaterar Karin.
Varierande integrationstjänster
Invandrarhandledarna utgör den första kontakten för flyktingar och invandrare i Raseborg och Hangö till det omgivande samhället och till den finländska kulturen. Hos invandrartjänsten får man stöd med att sköta sina ärenden, samt råd och handledning i frågor som berör livet och boendet i Finland, såsom kontakten med FPA, AN-byrån/kommunernas sysselsättningsförsök, att öppna bankkonto, hälsovården, socialservicen, den grundläggande utbildningen, att anmäla barnen till dagvård/skola, att sköta registreringen vid DVV och ordna personbevis samt assistera i uppehållstillståndsärenden. Till invandrartjänsten kan man vända sig oberoende av typen av uppehållstillstånd eller vistelsetid i Finland.
Invandrarnas behov av integrationstjänster och övrig service såsom social- och hälsovårdstjänster varierar. En person som kommer som kvotflykting direkt till Raseborg har vanligtvis behov av mer omfattande stöd- och integrationstjänster, medan en person som kommit genom arbetskraftsinvandring eller som asylsökande till Finland, och redan bott en längre tid i landet, eller beviljats uppehållstillstånd på basen av familjeband, främst behöver handledning och information om hur man använder sig av olika kommunala och statliga tjänster. Stödbehovet bedöms alltid individuellt och kan variera under integrationstiden och efter att integrationstiden tagit slut. Gemensamt för alla invandrare är att man i början av sin integrationstid bör erbjudas möjligheter att studera något av de inhemska språken, samt möjligheter att bli bekant med den finländska kulturen och med det omgivande samhället.
Låg tröskel och målmedvetet samarbete
Man strävar efter att erbjuda en verksamhet med låg tröskel. På tisdagar håller man öppen mottagning (drop-in) då man kan komma till servicepunkten utan tidsbokning med korta eller mindre ärenden. Besök under övriga tider sker främst via tidsbokning, antingen genom att man kommer till servicepunkten och ber om en tid, eller att man tar kontakt per telefon eller e-post.
Invandrartjänsten erbjuder alltid möjlighet till tolk. Man anlitar antingen en lokal tolk eller så kallad omedelbar tolkning, vilket innebär att en riktig person tolkar via mobilen. Telefontolkning är billigare och enklare att arrangera, speciellt i sådana fall då tolken skulle ha en lång arbetsresa till Hangö eller Raseborg. I andra situationer då till exempel flera personer eller barn behöver tolkhjälp är en närvarande tolk vanligtvis att föredra.
På en integrationsutbildning studerar man något av de inhemska språken och bekantar sig med finländsk kultur och finländskt arbetsliv. Man får plats på en sådan kurs genom beslut i en integrationsplan som görs upp med personal från kommunernas sysselsättningsförsök. Kurserna kan antingen vara arbetskraftspolitiska eller så kallade frivilliga studier som bland annat ordnas vid Lärkkulla. För personer som saknar läs- och skrivkunnighet i det latinska alfabetet ordnas LUKI-utbildning på finska vid Raseborgs stads kulturinstitut. Invandrare har möjlighet att välja mellan att lära sig finska eller svenska, beroende på deras preferenser och eventuella tidigare kopplingar till språket. De flesta invandrare väljer att integreras på finska, eftersom det innebär till exempel bättre utbildningsmöjligheter. Väljer man svenska har man oftast redan någon form av koppling till språket, såsom familj, bekanta eller stödpersoner.
Agora Raseborg – en nyckel till integration
Hjärtat i den verksamhet som föreningen Agora Raseborg – Agora Raasepori rf. bedriver är föreningslokalen vid Centralgatan 59 i Karis, som likaså går under namnet Agora. Föreningens syfte är att främja integration och bidra till ett större psykosocialt välmående för alla dem, som deltar i de olika aktiviteterna. Som en etablerad träffpunkt fungerar Agora som ett vardagsrum, vilket gör det lättare för flyktingar och invandrare att få kontaktytor till närsamhället och uppleva delaktighet i sin nya tillvaro.
Föreningslokalen Agora upplåts avgiftsfritt för sammankomster som ordnas av andra likasinnade föreningar och grupper inom den tredje sektorn. Sålunda försiggår där många olika aktiviteter från Röda Korsets Internationella café till Föreningen URA:s Barnvänliga familjeträffar för att nämna några. Sedan våren 2019 har Agora drivit Suomikerho, som en gång i veckan öppnar dörrarna för flyktingar och personer med invandrarbakgrund med syftet att hjälpa dem att lära sig sitt nya hemlands språk.
– En av de aktivaste grupperna i Agora Raseborg är Suomikerho, som fungerar som en träffpunkt, som knyter samman nyfinländare med deras nya hemort och dess invånare. Samtidigt får de stöd av volontärer i att lära sig finska. Det sker på många sätt, genom samtal och hjälp med läxor och hemuppgifter, berättar Raseborgs invandrarhandledare Laura Malin.
Förutom att ge språkträning under sina tisdagsträffar har Suomikerho också ordnat sommarutfärder, arrangerat en matlagningskurs vintern 2023 och en motionsgrupp hösten 2023. Suomikerho har visat sig ha en viktig funktion för invandrare, inte bara för det språkliga stöd som gruppen erbjuder, utan även för det sociala sammanhang och de kontakter som etableras. Som kontaktperson för Suomikerho fungerar Anneka Pitkänen.
Ett diskussionscafé för invandrare som vill öva sin finska har även startat i Ekenäs på initiativ av personer som flytt kriget i Ukraina. Både gruppen i Karis och i Ekenäs är öppna för nya deltagare, såväl finländare som personer med invandrarbakgrund är välkomna med på träffarna.
Bakgrunden till verksamheten i föreningslokalen Agora kan spåras till det tvååriga EU-stödda projektet Resursbanken, som avslutades 2020. Syftet var att stöda integrationen av invandrare och förbättra samarbetet mellan tredje sektorn och kommunerna Raseborg, Lojo, Vichtis och Högfors. Då hyrdes lokalen i Karis av Raseborgs invandrartjänst och olika aktiviteter började ta form.
Då EU-projektet avslutades fortsatte de olika verksamheterna och föreningen RATA rf (Raaseporin tapahtumat) tog på sig rollen som takorganisation och juridisk person. I takt med att användningen av föreningslokalen har ökat och de olika aktörerna där har blivit fler blev tiden mogen för att grunda en egen förening, Agora Raseborg – Agora Raasepori rf. som registrerades i oktober 2023. Föreningen har ett nära samarbete med Raseborgs invandrartjänst och understöd från Svenska Kulturfonden, Sophie von Julins stiftelse, Sparbanksstiftelsen för Karis-Pojo och Raseborgs stad gör verksamheten möjlig.
Helhetsansvaret för lokalen ligger på föreningen, men Raseborgs invandrartjänst har hand om bokningarna. Information om verksamheten i Agora finns på Facebook-sidan Järjestötila – Föreningshuset Agora.
En viktig aspekt av integrationsarbetet är engagemanget från frivilliga som fungerar som vänner eller vänfamiljer. Invandrartjänsten ordnar utbildning för frivilliga, som kan fungera som vänner, en form av stödperson åt flyktingar. Den senaste kursen ordnades våren 2023 och de nya ”vännerna” får nu möjlighet att ta sig an gruppen, som anländer denna höst till Raseborg. Men flera “vänner” behövs.
– Det finns alltid behov av flera vänfamiljer. Som ”vän” fungerar du som en kontakt i, och till, den nya hemorten. Du kan till exempel ta med invandrare i din hobby och fritidsaktivitet, uppmanar Laura.
Föreningar och organisationer inom den tredje sektorn spelar en avgörande roll i att skapa en känsla av gemenskap för invandrare. Inom Raseborg och Hangö har till exempel Emmaus, Röda Korset, RHL, Lions, evangelisk-lutherska kyrkans församlingar i Ekenäs, Tenala och Karis-Pojo, Folkhälsan, Marthaförbundet och olika föreningar en viktig roll i att underlätta integrationen och anpassningen för flyktingar i det nya hemlandet. Genom olika aktiviteter och evenemang skapas möjligheter för sociala kontakter och en ökad förståelse för det finländska samhället. Via idrottsföreningar kan personer med invandrarbakgrund bekanta sig med utbudet av fritidssysselsättningar i Raseborg och Hangö.
Raseborgs stad strävar efter att vara inte enbart en plats för invandrare att kalla sitt nya hem, utan en aktiv del av samhället där mångfald ses som en tillgång. Genom integrationsprogram, stöd från frivilliga och samarbeten med olika aktörer strävar stadens invandrartjänst efter att vara en inkluderande och stödjande plats där invandrare och flyktingar kan känna sig välkomna i sitt nya hemland.
Fakta
I Raseborg finns sammanlagt ca 1 645 personer med invandrarbakgrund, det vill säga personer födda i ett annat land än Finland. Dessa personer utgör ca 6 procent av befolkningen i Raseborg.
De största språkgrupperna i Raseborg efter de inhemska språken är estniska (213 personer), ryska (204), arabiska (153), engelska (114) kurdiska (113), thai (70), ukrainska (51) och albanska (47).
Invandrartjänsten gäller Raseborg- och Hangöbor. Hangö stad köper tjänsten av Raseborg enligt ett fortlöpande avtal.
Raseborgs stad har haft ett invandrarråd sedan slutet av år 2017. Rådet utses för två år i taget och har sju medlemmar. Invandrarkoordinatorn fungerar som rådets sekreterare och föreslår medlemmar till invandrarrådet. Rådets uppgifter är att fungera som sakkunnig i mångkulturella frågor, främja växelverkan mellan olika kulturer och aktivt delta i arbetet med att förebygga fördomar, diskriminering och rasism.
Integrationsprogrammet för perioden 2024–2026 uppdateras som bäst och Invandrartjänstens namn ändras till Integrationstjänst i samband med stadens organisationsförändring. Invandring och integration handlar också om livskraft, som kommunerna behöver. Man bör se invandring som en tilläggsresurs.
Integrationslagen ändras, vilket påverkar verksamheten 2025.
Terminologi
- Invandrare – en person som flyttar till ett annat land.
- Kvotflykting – en person som FN:s flyktingorgan UNHCR anser vara flykting och som beviljats uppehållstillstånd inom flyktingkvoten som fastställts i statsbudgeten. Under de senaste åren har Finlands flyktingkvot varit 750–1 050 personer. Flyktingkvoten för år 2024 har av regeringen fastslagits till 500 personer.
- Flykting – en person som flyr från förföljelse. Flyktingstatus beviljas en person som får asyl i någon stat eller som betraktas som flykting enligt UNHCR. En utlänning som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sitt ursprung, sin religion, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska uppfattning.
- Asylsökande – en person som söker skydd och uppehållsrätt i en främmande stat. En sådan person har ännu inte uppehållstillstånd i Finland. En asylsökande får flyktingstatus om hen beviljas asyl.
- Integration – invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med målet att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samtidigt som invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur stöds. (Lagen om främjande av integration 1386/2010, 3§)