Medborgarbudget

• idén är planerad för ett icke-vinstsyftande, allmännyttigt ändamål
• idén ersätter inte lagstadgade uppgifter
• förverkligandet av idén överskrider inte det av fullmäktige godkända anslaget för medborgarbudgetering
• staden har befogenhet att genomföra idén (omfattar inte t.ex. privata markområden)
• tillstånden som behövs för genomförandet av idén är i skick eller det föreligger positiv förhandsinformation av myndigheten om beviljande av tillstånd
• idén strider inte mot god sed
• idén strider inte mot gällande plan eller beslut av något av stadens behöriga organ
• idén står inte i strid med utvecklingsplaner, planer eller strategier för stadens verksamhet och tjänster 
• idén följer Finlands lag
• förverkligandet av idén ökar inte stadens totala personal- eller driftskostnader 

Idén måste uppfylla de ovannämnda utvärderingskriterierna. Det kan till exempel vara ett evenemang, en kampanj, ett projekt eller ett samarbete, inköp av utrustning för gemensamt bruk, renovering av en fysisk plats eller något annat som ökar trivseln.

Alla förslag går kanske inte vidare till röstningsfasen, men de kan ändå användas för framtida utvecklingsprojekt. Genom förslagen får vi veta vilka tjänster som behövs i Raseborg och vi strävar efter att utveckla dem även utanför den deltagande budgeteringen.

Vem som helst kan lämna in förslag. Förslag om hur summan ska användas kan lämnas av enskilda personer, sammanslutningar och fritt sammansatta grupper kring ämnet, såsom klubbar, skolklasser eller hobbyverksamhet.

I omröstningen kan alla raseborgare från årskurs 9 uppåt delta. Du kan rösta online via suomi.fi-autentisering med dina bankkoder eller mobilcertifikat. För att rösta måste du vara registrerad som bosatt i Raseborg och får inte ha en sekretesspärr som hindrar överföring av hemortsuppgifter. Elever i årskurs 9 och gymnasieelever kan rösta i skolan på röstningsdagen.

Förslag som inte kommer med i omröstningen har tagits bort på grund av att:

• förslaget gällde ett område eller en gata som inte är i stadens ägo och projekttiden inte är tillräckligt lång för att förhandla eller be om olika tillstånd,
• förslaget redan finns i stadens planer eller redan är genomfört,
• förslaget överskrider den budget som har satts,
• förslaget strider mot redan godkända planer eller beslut av något av stadens organ. 

Idéer som kommit in via enkäten kan kombineras och bearbetas till en större helhet innan omröstningsfasen. Detta innebär att en enskild idé inte nödvändigtvis går vidare på egen hand, utan istället blir en del av en större helhet.

Medborgarbudgetering (eng. participatory budgeting) började i slutet av 1980-talet i Porto Alegre, Brasilien. Metoden utvecklades för att förbättra levnadsförhållandena i fattiga bostadsområden och minska ojämlikheten mellan olika områden. Sedan dess har medborgarbudgetering spridit sig över hela världen och utvidgats till att omfatta alla människors deltagande.

I Finland har medborgarbudgetering blivit vanligare sedan slutet av 2010-talet. Under de senaste åren har metoden använts i de flesta stora städer och i vissa mindre kommuner. De centrala egenskaperna i medborgarbudget är att ge invånarna beslutsmakt, att resultaten är oförutsägbara och att metoden är flexibel. Detta sätt att påverka skiljer sig från traditionella invånarmöten och enkäter, eftersom vanliga människor får vara med och besluta om användningen av gemensamma skattemedel. Samtidigt lär sig invånarna om ekonomins realiteter.

Det viktiga med medborgarbudget är att invånarna får en genuin känsla av delaktighet, att deras åsikter hörs och att deras påverkan leder till konkreta resultat. I medborgarbudget är det viktigt att invånarna får delta från planeringsfasen till beslutsfattandet. Ofta innehåller medborgarbudget idé-, utvecklings- och omröstningsfaser. Metoden har visat sig öka ömsesidig förståelse, interaktion och förtroende mellan invånarna och stadens förvaltning.

Föreställ dig följande situation:
Du och din familj har pengar att använda till något gemensamt. Ni funderar på om ni ska använda dem för att gå till simhallen eller på bio, eller kanske köpa nya skridskor till alla? Varje familjemedlem får komma med egna förslag om hur pengarna ska användas. Därefter får alla rösta på det bästa förslaget, som sedan genomförs.

Medborgarbudget fungerar på samma sätt, men sker på stadsnivå. Alla får först föreslå idéer om hur de skulle använda 100 000 euro för stadens verksamhet. Stadens verksamhet inkluderar till exempel skolornas fritidsaktiviteter, ungdomsgårdar, musikinstitutens lektioner, bibliotek, lekparker, badstränder och olika kulturevenemang. Tänk alltså på idéer som relaterar till dessa saker. Det kan vara ett evenemang, en kampanj, ett projekt eller samarbete, inköp av utrustning för gemensamt bruk, renovering av en fysisk plats eller något annat som ökar trivseln.

De idéer som är möjliga att genomföra går vidare till en omröstning där alla invånare får rösta på de bästa idéerna. De idéer som får flest röster genomförs beroende på hur mycket deras genomförande kostar. Medborgarbudgetering är alltså ett sätt att besluta om användningen av pengar där alla får delta i beslutsfattandet.